YTTRANDE Cecilia Engman, 2015-04-30 Vårt Dnr: 2015-00537 Ert dnr: 537-9859-2014 Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr 537-9859-2014 Att: Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt Kiruna kommun som är VA-huvudman och huvudman för Kiruna kommunpartner AB, kommunens driftsansvarige för Va-anläggningar, har tagit del av rubricerade samrådshandlingar. Kiruna kommun ställer sig bakom Svenskt vattens remissvar i sin helhet men vill samtidigt understryka några synpunkter särskilt. Vattenskyddsområden och krav på tillstånd för vattenuttag Det är bra att arbetet med inrättande och tillsyn av vattenskyddsområde lyfts fram i åtgärdsförslagen men för att detta arbete skall fungera bra är det viktigt att länsstyrelsen prioriterar och har de resursen som krävs för att på ett effektivt sätt kunna handlägga vattenskyddsarbetet. Enligt åtgärdsförslag 12, för länsstyrelserna skall länsstyrelserna genom tillsyn tillse att samtliga allmänna vattentäkter har tillstånd för sitt vattenuttag. Enligt motiveringstexten saknar idag mer än 60 % av de allmänna vattentäkterna tillstånd för sitt vattenuttag. Det vore lämpligt om det i samband med ansökan om inrättande av vattenskyddsområde finns en möjlighet för kommunen att samtidigt ansöka om lagligförklaring av vattenuttaget för gamla kommunala vattentäkter som idag saknar tillstånd. Detta skulle underlätta både kommunens och länsstyrelsens arbete då en separat ansökan för vattenuttaget för gamla vattentäkter, som varit i drift i flera tiotals år utan att något motstående intresse uppdagats, innebär relativt stora kostnader och byråkrati. Oftast har dessa vattentäkter också ett mycket stort allmänt intresse för det samhälle det försörjer. Åtgärdsförslag i VISS För VA-verksamheten i Kiruna kommun är det främst systemet Luossajärvi- Luossajoki, där Kiruna avloppsreningsverk har sitt utlopp, som har otillfredsställande status och kräver åtgärder. Luossajoki har länge varit Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: www.kommun.kiruna.se Telefon: 0980-70 000 E-post: kommun@kommun.kiruna.se
2 påverkad av gruvindustrin, förorenade sediment i Ala Lombolo samt Kiruna kommuns värmeverk och avloppsreningsverk. Kiruna kommun saknar en konkret beskrivning av hur det material som presenteras i VISS och samrådsmaterialet som helhet ska användas och tillämpas. Vem skall besluta om vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå god status i Luossajoki till 2021? När ska besluten fattas? De åtgärder som presenteras i VISS är många och omfattande samtidigt som några möjliga åtgärder saknas. Då de flesta åtgärderna grundar sig på material som eventuellt inte är uppdaterat är det oklart om de föreslagna åtgärderna är ändamålsenliga och verkligen ger önskad effekt. Såväl åtgärdsförslagen som kostnadsberäkningarna för dessa är schabloner som måste utredas betydligt bättre för att kunna fungera som beslutsunderlag. En prioritering av åtgärder måste också göras då det är omöjligt att satsa på alla åtgärder. Vem skall göra denna prioritering och när? Om samtliga åtgärder för Luossajoki ska genomföras innebär det en enorm höjning av VA-taxan under en mycket kort tidsperiod. Beslut om Kiruna kommuns yttrande har fattats på delegation, kommunstyrelsens delegationsordning punkt 3.11.3. Stefan Sydberg Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Dahlberg Bitr. kommunchef
SKRIVELSE 2015-03-31 Vårt Dnr: 2014.0690 Ert Dnr: 537-9859-2014 Fastighetsbeteckning: "REMISS" HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN SAMRÅD GÄLLANDE FÖRSLAG PÅ VATTENFÖRVALTNING I BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Vad ska göras 2015-2021 Gällande vattnets värde Det är alltid viktigt med forskning samt kunskapsbyggnad. Genom korrekt insamling av dessa ges kvalitetsvörden samt normer som leder till bättre samt nödvändiga begränsningsvärden som används i miljöarbetet. Det är av yttersta vikt att dessa kunskaper är lätttillgängliga för myndigheter på alla nivåer. Tillgång till denna information ger exempelvis ökade möjligheter till bättre samsym samt starkare argument i t.ex. förhandligssituationer med verksamheter. Gällande övervakning och rapportering Samordnad övervakning samt uppföljning ger sannolikt stora mängder data. Dessa behöver samlas in, lagras, rapporteras och presenteras i ett lättillgängligt och överskådligt system. Användarvänligheten är särskilt viktig för de som bara sällan använder systemet. I dagsläget är uppfyller uppsökandet av information samt inrapportering med VISS inte fullt ut det den användarvänlighet som skulle vara nödvändig. De som sällan använder systemet, vilket i praktiken är många, har problem med VISS. Information som skickas in till VISS verkar även antas utan vidare källkritik. Att mota information från företag och verksamheter som påverkar miljön utan att framföra detta i VISS är värt att reflektera över. Om det ligger i en verksamhets intresse att framställa miljöpåverkan som mindre än den de facto är kan detta eventuellt vara en källa som inte är pålitlig. Det tycks inte finnas någon naturlig källkritik eller förklaring till bristen därav i VISS. Åtgärder mot betydande påverkan Gällande enskilda avlopp Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31 Webb: www.kommun.kiruna.se Telefon: 0980-70 000 E-post: miljo@kommun.kiruna.se
2 På senare år har en uppsjö av minireningsverk vilka sägs klara hög skyddsnivå kommit ut på marknaden. Nackdelen är att de går att klassa som både bra och dåliga. Det är få som är testade under normal drift av en oberoende aktör. Ett minireningsverk kräver i princip samma skötsel som ett vanligt reningsverk för att fungera optimalt. Lösningen med sluten tank för wc eller urinseparerande system kan ofta vara att föredra trots nackdelen med ökade transporter. Minireningsverk kan på sikt bli bästa lösningen om de utvecklas till att bli så effektiva och robusta så att vanliga hushåll kan drifta dem utan större besvär. Mindre reningsverk Reningsverk dimensionerat för 200-2000 pe prövas som C-anläggningar medan mindre reningsanläggningar prövas enligt 13 fo 1998:899 vilket oftast medför tillstånd. Det betyder att de mellanstora reningsanläggningarna föreläggs om försiktighetsmått medan de mindre får villkor. Det är en otydlighet i miljöbalken om hur reningsanläggningarna ska prövas och begränsningsvärdena läggas. De flesta reningsverk under 2000 pe har bara begränsningsvärde på totalfosfor, oftast 0,5 mg/l på utgående vatten (eller 1,0 mg/l om de prövats av gränsälvskomissionen), i många fall anges att reduktionen ska vara 90 % för totalfosfor och 60 % för BOD. Ingen biologisk rening finns dock. För att göra det möjligt att bedriva en effektiv ökning av kraven enligt det förslag som går att läsa i samrådshandlingarna kan ett lagstöd och/eller föreskrifter från centralt håll behövas. Åtgärder för att nå eller behålla god status. I Kiruna kommun är det främst systemet Luossajärvi-Luossajoki och Paktajoki-Rautasälven som under de senare åren försämrats eller riskerar att försämras och kräver åtgärder. Luossajoki har länge varit påverkad av gruvindustrin, förorenade sediment i Ala Lombolo och Kiruna avloppsreningsverk. Byggandet av ett nytt reningsverk 1996 har medfört en långsam förbättring i Luossajoki. I och med torrläggningen av Luossajärvi och ändring av flödet norrut riskerar Luossajoki att mista en del av sitt flöde. Det medför att en redan dålig utspädning av reningsverkets vatten blir ännu sämre. Samtidigt har förhållandena i Paktajoki och Rautasälven försämrats sedan utloppet från Luossajoki ändrades. De åtgärder som presenteras är många och omfattande. Då de flesta grundar sig på material från VISS som eventuellt inte är uppdaterad kan de föreslagna åtgärderna vara antingen korrekt, bristfälliga eller onödiga. Det borde framgå tydligare i materialet att åtgärderna grundar sig på information och åtgärdskrav vars behov inte alltid är helt korrekta.
3 För Kiruna Kommun Miljökontoret Anders Fjällborg Miljöchef Helena Gustafsson Miljöinspektör