Begriplig information Stefan Johansson Stefan.johansson@funkanu.se 2012-02-02
Funka Nu AB Experter på all typ av tillgänglighet Genomför uppdrag och projekt åt offentlig sektor samt ideella och kommersiella aktörer. Samarbetar med ett stort antal handikapporganisationer
Vad ska vi prata om idag? Hur blir information mer begriplig? Varför blir viss information svår? Hur kan vi systematiskt arbeta för att hitta svår information och göra den enklare?
Replik 1: En lag borde införas om hur en ställföreträdare kan ta över de äldres rätt att fatta beslut Replik 2: Det behövs bättre system för att kunna bedöma verksamheternas kvalitet Vad ingen säger: Med rätt utformad information skulle många av dem som nämns i artikeln kunna fatta egna beslut eller i alla fall medverka i att fatta beslut.
Först vill jag gå igenom några viktiga förutsättningar
Användarnas förmåga 35 % 25 % En funktionsnedsättning kan skapa extra svårigheter: Läs- och skrivsvårigheter Svårigheter med koncentration och minne Trötthet, smärta, medicinering Källa: OECD
Vad krävs för att vi ska nå alla?
Vem kan ha svårigheter? Det kan handla om personer med: Dåliga kunskaper i svenska (skolgång, andraspråk etc) Dyslexi Kognitiva problem (förstå, komma ihåg, uppfatta, fokusera)
Förmedlingskostnader Produktionskostnad: webb Research 5-10 000:- Skriva text 2 000:- Köpa bild/illustration 2-5 000:- Producera film/animation 10-20 000:- Producera teckenspråk 4-7 000:- Om webbsidorna blir bättre bör andelen som skaffar sig information via andra kanaler minska. Ett problem: Ofta finns statistik från webben men inte från de andra kanalerna.
Tidsförluster Även de riktigt duktiga förlorar mycket tid på att tolka och analysera innehåll För den som har stora problem tar det så lång tid att man kanske ger upp T S 1 T N 1 1 ( T1 + T ) 2 = 12 2
10 i topp varför information på webben är svår
1. För hög svårighetsgrad Kräver hög läsförmåga Kräver hög slutledningsförmåga Kräver höga förkunskaper Saknar exempel, tar inte med sig läsaren in i ämnet
En gäldenär som vid konkurs, skuldsanering eller förhandling om offentligt ackord uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift, döms, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet, för försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Detsamma gäller om en gäldenär i samband med annan exekutiv förrättning uppsåtligen åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättning tas i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.
2. Underinformation Viktig information saknas Det som är svårt förklaras inte tillräckligt Dålig research och oklara processer för kvalitetskontroll
3. Överinformation För säkerhets skull och för att vi inte vågar prioritera och för att chefer, jurister och experter inte ska något att gnälla på så packar vi in så himla mycket text med alla tänkbara undantag och specialfall beskrivna att det som är det verkligt viktiga för en mycket stor majoritet av läsarna går helt förlorad genom att den liksom drunknar i den stora mängden text.
Upprinnelsen till följande ansökan härrör från en tragisk och omvälvande livshändelse våren 2001, vilket också utgör förklaringsgrunden till min nuvarande belägenhet, samt till de orsaker och skäl som är av betydelse för en förståelse av händelsens verkan. En händelse vars inverkan utmynnade i personstrukturella förändringar genom en ackumulerad misshällighet mellan kropp och själ, varigenom de psykologiska följderna resulterade i utmattningssyndrom (utbrändhet). Det bidrog i sin tur till att samtliga funktioner för ett upprätthållande av ekonomiska åtaganden och sociala interaktioner gick förlorade, vilket ovillkorligen föranledde till konkurs, med förödande följverkningar i form av restförda avgifter och skulder hos kronofogden.
3. Överinformation Texten tyngs av: Ovidkommande information Utfyllnader för att få skribenten att verka smart Undantagsfall som berör ett fåtal Fördjupningar och förklaringar som egentligen inte behövs
4. Internt perspektiv Verksamhetens perspektiv är sällan bäst för läsaren. Verksamhetens ord och begrepp är ibland främmande för läsaren. Oförmåga att förstå användarens verkliga behov
5. Går inte att hitta Hur vi än försöker så lyckas vi inte hitta informationen Tekniska brister förvärrar detta problem för personer som är blinda Pedagogiska brister förvärrar detta problem för personer med kognitiva svårigheter
6. Fel ordning Något ganska oviktigt kommer först Sen kommer nåt lite viktigt Det allra viktigaste kommer i tredje stycket. Något som ren logiskt hänger ihop kommer i helt olika delar av texten
7. En bild hade sagt mer än tusen ord En bra illustration hade enkelt förklarat något som fortfarande är obegripligt efter 10 000 ord Att filma chefen direkt efter mötet med ledningsgruppen är bättre än att vänta tre veckor på de urvattnade minnesanteckningarna
8. Miss i sidled Skribenten har förstått att något i texten är ganska svårt men missat vad det är och istället lagt ner mycket kraft på att förklara något de flesta redan begriper
9. Stoppord Svaga läsare tvärstannar när de kommer till vissa ord. Det kan vara: Förkortningar, t.ex Flstavingar Ovanliga och svåra ord Sammansatta ord
10. Felaktighet och glidning Skribenten gör medvetna glidningar Dålig kvalitetskontroll gör att informationen innehåller direkta fel Många testpersoner kan intuitivt ana sig till när de utsätts för glidningar Även tilltron till korrekt information sjunker
Vad de säger Mot bakgrund av den kartläggning som Handisam överlämnade vintern 2009 görs dock bedömningen att de föreslagna insatserna sätter igång nödvändiga processer som skapar förutsättningarna för ytterligare konkretion och ett tydliggörande av mål för regeringens arbete med e-inkludering efter 2010. Vad de försöker dölja Fram till nu har absolut ingenting hänt. Om vi har ett jäkla flyt kommer det kanske att hända något senare, som vi då kommer att ta åt oss äran för.
Bubblare: Det finns två texter om samma sak men med delvis olika innehåll. Lätt att läsa men omöjligt att begripa i alla fall. Inte, om och men The information is only in English.
Exempel (hösten 2011) Skatteverket informerar om uthyrning av bostad men ger exempel på när du säljer träd. Energimyndigheten ställer tre heta frågor i ingressen, men var är svaren? Lotteriinspektionen försöker reda ut skillnaden mellan ett lotteri och en tävling. Det tar 8 sidor och svaret kan nog anas på sidan 4
Exempel: Instruktion med om och inte Det är 3 om, 2 inte och 2 kom ihåg att Stressade personers hjärnor riskerar att brinna upp ungefär här.
10 i topp 1. För hög svårighetsgrad 2. Underinformation 3. Överinformation 4. Internt perspektiv 5. Går inte att hitta 6. Fel ordning 7. En bild hade sagt mer än tusen ord 8. Miss i sidled 9. Stoppord 10. Felaktighet och glidning
Samma information olika sätt
Vilka är alternativen? Ordinarie (enkelt skrivna) texter Lättläst enligt konceptet lättläst Illustrationer och fotografier Filmer och animationer Ljud (inläst och via talsyntes, berättad) Teckenspråk Kombinationer det tredje språket
Så här tänker vi: Alla sidor behöver en begriplig text Alla texter bör kunna läsas upp automatiskt för den som hellre vill lyssna Många sidor behöver kompletteras med bilder och illustrationer Ganska många sidor behöver kompletteras med film som ger talad svenska Ett mindre antal sidor behöver kompletteras med mer omfattande animationer och spelfilmer
Vad ska texten tåla? Den ska kunna läsas med välbehag och begripas av många Den ska kunna läsas upp och låta bra via syntetiskt tal Den ska kunna läsas in av en människa Den ska kunna översättas via till exempel Google translate Den ska kunna vara underlag för en film på teckenspråk
Förvalta webbens innehåll Hur säkrar vi kvaliteten över tid? Hur hittar vi en gemensam ton? Hur ska vi hjälpa varandra? Hur ska vi få rätt resurser?