Företagens totala regelkostnader



Relevanta dokument
Företagens totala regelkostnader

Företagens totala regelkostnader

Företagens totala regelkostnader

Företagens totala regelkostnader

Företagens totala regelkostnader

Företagens totala regelkostnader

Regeringens regelförenklingsarbete för företag, ny byråkrati eller lägre kostnader?

Företagens totala regelkostnader

MED SVENSKA FÖRETAGARE

Regelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få 7 av 10 företagare anställa

MED SVENSKA FÖRETAGARE

Näringslivets Regelnämnd, NNR Andrea Femrell

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Regelindikator En utvärdering av den svenska regeringens regelförenklingsarbete

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Yttrande över heltidsutredningens betänkande Stärkt rätt till heltidsanställning (SOU 2005:105) (Antal bilagor 2)

Näringslivets Regelnämnd, NNR

MED SVENSKA FÖRETAGARE

Vilken kvalitet håller statens konsekvensanalyser av förslag som rör företag?

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Regelförenkling i valet 2010 Vad lovar politikerna och vad säger företagarna?

Näringslivets administrativa kostnader. Sammanställning av resultat från uppdateringarna avseende år Rapport 0023 Rev A

Bättre styrning för effektivare regelverk

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013

Företagens totala regelkostnader

Företagens syn på regelförbättringsarbetet. SKOP-undersökning med svenska företagare

Arbetsgivardag Dalarna - Regelförbättring 4 oktober August Liljeqvist, Näringslivets Regelnämnd NNR

PRIORITERADE FÖRENKLINGAR FÖR FÖRETAG INOM BESÖKSNÄRINGEN

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare

Angående remiss av departementspromemorian Närvaroliggare och kontrollbesök, Ds 2009:43.

Företagens kostnader för 3:12-reglerna

UPPGIFTSLÄMNARSERVICE FÖR FÖRETAGEN

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

REMISS Dnr Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring


Skickat: den 11 januari :55

Småföretagande i världsklass!

10 Offentligt ägda företag

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Myndighetsranking 2010

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare

Konsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna

Förslag till regelförenklingar på miljöområdet

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Uppdrag att utreda förutsättningarna för och lämna förslag avseende utökade uppgifter för Regelrådet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

VVS- och VA-industrins branschorganisation

Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans

Regelindikator En utvärdering i halvtid av regeringens. regelförenklingsarbete i Sverige

Hur kan Sverige förenkla och minska företagens uppgiftslämnande?

Smartare regler för en enklare vardag. Håkan Hillefors, Tomas Lööv Juni, 2004

Regelbarometern Företagens syn på regeringens regelförenklingsarbete. November 2011

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Maroš Šefčovič, vice ordförande i EU-kommissionen talade bl a om hur kommissionen arbetar för att skapa undantag för små och medelstora företag.

Datum Ert dnr Vårt dnr N2016/64070/FF 2016/275

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen


Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004

Företagspolitik i en nordisk kontext

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare

Jämställt företagande i Jämtlands län

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)

Yttrande över Växa-stöd för den första anställda sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare

Stockholm Ert dnr Vårt dnr N2018/04684/BB 2018/157

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Kartläggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Bruttolista/Arbetsplan med förenklingsåtgärder från Finansdepartementet och myndigheter

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009

DET SOM ÄR BRA FÖR BESÖKSNÄRINGEN ÄR BRA FÖR ALLA

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Kommittédirektiv. Åtgärder för att öka småföretagens itanvändning. Dir. 2011:54. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Integritet och behandling av personuppgifter. Näringslivets Regelnämnd samt Näringslivets Regelnämnd NNR AB

Remiss förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

Yttrande över Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror (promemoria)

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Vad betalar jag för? Information om avgifter för kommunens miljö- och hälsoskyddstillsyn

Minskning av administrativa bördor

Skatteverket 1(6) KONSEKVENSUTREDNING Monika Andersson Datum Dnr /

Avtalsrörelsen Februari 2012

Transkript:

Företagens totala regelkostnader Delrapport 5: Anna Norbergs Buss har regelkostnader på 3,1 miljoner kr per år 2 689 100 170 100 77 100 125 900 Arbetsmarknad Miljö Skatt Bransch NNR regelkostnadsprojekt: Delrapport 5, Anna Norbergs Buss, januari 2007

Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Undersökningens genomförande och omfattning 4 Definitioner 5 Vilken lagstiftning ingår? 5 Anna Norbergs Buss, ett företagsexempel 6 Anna Norbergs Buss regelkostnader 7 Några övergripande observationer 8 Tre frågor och tre svar om regelkostnaderna 8 Anna Norbergs Buss och myndigheter 9 Bättre företagsregler och tillväxt 10 Fyra förslag för bättre företagsregler 11 Medverkande i undersökningen 12 Näringslivets Regelnämnd 12 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 1

2 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Inledning och bakgrund Lagar och regler behövs i ett fungerande rättsamhälle. De behövs exempelvis för att skydda människors livs och hälsa, skydda djur och natur, skydda privat egendom och för att finansiera allmänna nyttigheter. Företagen i Sverige måste till följd av ett omfattande regelverk ha kunskap om och efterleva en mängd olika regler. I Sverige ska företagen år 2006 följa de flesta av de 1 270 lagar 1, 2 300 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd som finns. Företagsreglerna har uppskattats till att omfatta inte mindre än ca 20 000 sidor 2. Därtill ska svenska företag fylla i 94 miljoner blanketter årligen som myndigheterna begär in. NNRs Regelindikator 3 för 2006 visar också att de nya regelförslagen som antagits det senaste året i vartannat fall innebär ökade bördor för företagen. Endast vart femte förslag innebär minskade bördor för företagen. Kraven på företagen, som fastställs i många olika regelverk, medför kostnader för företagen. I likhet med alla former av kostnader påverkar de såväl företagens konkurrenskraft som lönsamhet och därmed även antalet arbetstillfällen. Regler som är dåligt anpassade till företagens förutsättningar medför omotiverade kostnader för företagen. NNR konstaterar att frågan om regler och regelförenkling fått ett allt större intresse bland politiker i EU och Sverige. Framförallt har diskussionen under senare år handlat mycket om företagens administrativa börda och de kostnader företagen har för att sammanställa, upprätta och lämna information till staten. Regelverken ställer dock ett antal andra krav, som till exempel innebär att företagen även måste betala en mängd olika skatter och avgifter samt genomföra investeringar i anläggningar och produkter. Det finns med andra ord flera dimensioner som är relevanta att belysa och diskutera när det gäller utformningen av regler och näringslivsklimatet i Sverige. I dagens globaliserade värld är trots allt även regelverken konkurrensutsatta och det gäller att utforma reglerna på ett optimalt sätt med hänsyn till målet för regleringen och samtidigt minimera kostnaderna för företagen. NNR har inte funnit någon studie, i Sverige eller utomlands, som redovisar företagens totala kostnader för att följa samtliga krav i de relevanta regelverken. Mot denna bakgrund finner NNR det intressant att kartlägga och försöka kvantifiera olika företags totala regelkostnader för att få en uppfattning om regelkostnadernas storlek och vilken typ av kostnader som dominerar. Ingen tidigare studie redovisar företagens totala regelkostnader. I denna rapport redovisas en undersökning som NNR genomfört under våren och sommaren 2006 med hjälp av konsultföretaget Arkitraven gällande Anna Norbergs Buss. Syftet är att kartlägga och kvantifiera företagets totala regelkostnader till följd av kraven i lagar och andra relevanta författningar. Rapporten behandlar Anna Norbergs Buss och deras verksamhet, men liknande rapporter har presenterats och kommer att presenteras för övriga sex företag som medverkat i undersökningen och med verksamheter i branscher som teknik, miljö, hotell- och restaurang, lantbruk, handel och fjärrvärme. 1 Viktigare lagar & förordningar inför halvårsskiftet 2006. Rapport från Regeringskansliet 2006. 2 Inflation i företagsregler - ett hot mot konkurrenskraften. Rapport från SAF 1997. 3 Rapporten finns på www.nnr.se. Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 3

Undersökningens genomförande och omfattning Lagstiftningen bryts ner till åtgärder som företagen måste vidta. Lagstiftningen som berör företag har olika syften, vilket innebär krav på företagen att vidta många olika former av åtgärder. Utgångspunkten har därför varit att bryta ner lagstiftningen i olika åtgärder eller händelser som företagen måste vidta för att uppfylla kraven i lagstiftningen. NNR har genomfört undersökningen i flera steg. I ett första steg identifierade projektets experter den lagstiftning som berör företagen. Experterna identifierade därefter de väsentliga åtgärderna/händelserna som företagen måste vidta för att efterleva lagstiftningen. Exempel på konkreta åtgärder/händelser är bokföring, dokumentationskrav, kostnader relaterade till investeringar, kostnader för revision, upprättande av årsbokslut, betalda skatter, upprättande av ansökningar etc. Viss lagstiftning berör naturligtvis alla företag, medan annan lagstiftning är mer branschspecifik. Mot denna bakgrund utarbetade konsultföretaget Arkitraven i samarbete med experterna ett företagsunikt frågeformulär, baserat på den lagstiftning som gäller för respektive företag. Frågeformuläret omfattade ca 25 sidor. Endast kostnader som är en direkt följd av krav i lagstiftning. I undersökningen ingår endast de kostnader företagen har som en direkt följd av krav i lagstiftning. Kollektivavtal är en konsekvens av svensk lagstiftning och i undersökningen ingår därför de delar av avtalen som medför betydande kostnader för företagen. Vidare omfattas endast de faktiska kostnader företaget haft för att efterleva kraven i lagstiftningen, alltså inga former av alternativkostnader. Tidsperioden för de uppskattade kostnaderna har varit år 2005. Investeringskostnader har tagits med i de fall de är relaterade till krav i lagstiftning och kostnaden har då fördelats med hänsyn till den ekonomiska livslängden på investeringen. Det andra steget i undersökningen var sedan att genomföra företagsintervjuer med de utvalda företagen, i detta fall Anna Norbergs Buss. NNR skickade i förväg över det unika frågeformuläret till företagen och själva intervjun genomfördes med företrädare för företagsledningen. Konsultföretaget Arkitraven har därefter sammanställt intervjudata från de intervjuer som genomfördes mellan april och juni 2006. 4 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Definitioner NNR har i fallstudierna valt att dela in företagens regelkostnader i tre olika typer. De tre typerna benämner vi och definierar vi på följande sätt: Administrativa kostnader till följd av krav på att upprätta, sammanställa, lagra eller skicka in information till myndigheter eller tredje part. Materiella kostnader till följd av krav som medför att de måste göra investeringar i anläggningar eller personal, anpassa produkter eller kostnader för att genomföra åtgärder som exempelvis rehabilitering eller åtgärder kopplade till arbetsmiljö. Finansiella kostnader till följd av krav på att betala skatter och avgifter. Regelkostnader delas in i tre olika typer; administrativa, materiella och finansiella. Vilken lagstiftning ingår? Utgångspunkten har varit att identifiera företagens kostnader för de stora centrala lagarna, förordningarna och myndighetsföreskrifterna och som berör företagen på ett betydande sätt. Vi har lyft fram och frågat om de mest kostsamma reglerna på följande områden: Arbetsmarknadslagstiftningen inklusive arbetsmiljö Miljölagstiftningen Skattelagstiftningen inklusive årsredovisnings- och bokföringslagstiftning Branschlagstiftning som är relevant för det enskilda företaget Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 5

Anna Norbergs Buss, ett företagsexempel Anna Norbergs Buss är ett gammalt familjeföretag i tredje generationen med rötter i början av 20-talet och med Sundsvall som bas för sin verksamhet. Idag har företaget 13 bussar och två garagedepåer varav den ena har verkstad där service och reparationer utförs. Anna Norbergs Buss utför kollektivtrafik på entreprenad åt länstrafikbolag, kommuner och landsting i Västernorrland och Jämtland. Företagets verksamhet består även utav beställningstrafik, skolskjutsar, godstrafik samt uthyrning av fordon. Företaget har fyra delägare varav två, Kåge Lindström och Anna Karin Norberg, driver företaget. År 2005 omsatte företaget 13 miljoner och hade 15 årsanställda. Anna Norbergs Buss har en total regelkostnad på ungefär 3,1 miljoner kronor, det vill säga ca 204 000 kronor per anställd och år. Kostnader för skatteområdet dominerar stort, men företaget har även betydande kostnader för upprätthållande av arbetstidregler samt administration och avgifter till följd av branschregler. Kåge Lindstöm, VD för Anna Norbergs Buss och Anna-Karin Norberg, vice VD Anna Norbergs Buss år 2005 Nyckeltal 2005 Anställda 15 personer Omsättning 13 100 000 kr Totala kostnader 13 000 000 kr varav lönekostnader 5 412 000 kr varav regelkostnader 3 062 000 kr Regelkostnader 2005 Totala regelkostnad 3 062 000 kr... som % av omsättning 23 procent... som % av lönekostnad 57 procent... per anställd 204 000 kr 6 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Anna Norbergs Buss regelkostnader Regelkostnader för 2005 per lagområde 3 000 000 kr 2 689 100 2 500 000 kr 2 000 000 kr Diagrammet visar företagets regelkostnader år 2005 och hur de fördelar sig mellan olika områden. 1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr 170 100 Arbetsmarknad 77 100 Miljö Skatt 125 900 Bransch Regelkostnader för 2005 inom arbetsmarknad Finansiella kostnader: 28 % eller 47 200 kr Administrativa kostnader: 72 % eller 122 300 kr Materiell kostnader: 0 % eller 600 kr Diagrammet visar hur regelkostnaderna inom arbetsmarknadsområdet fördelar sig på olika typer av regelkostnader. Regelkostnader för 2005 inom skatt Finansiella kostnader: 88 % eller 2 369 400 kr...varav punktskatter: 36 % eller 980 800 kr Administrativa kostnader: 12 % eller 319 700 kr...varav bokföring/redovisning: 9 % eller 229 400 kr Regelkostnader för 2005 per kravtyp Finansiella kostnader: 80 % eller 2 459 000 kr Administrativa kostnader: 17 % eller 505 400 kr Materiella kostnader: 3 % eller 97 700 kr Diagrammet visar hur regelkostnaderna inom skatteområdet fördelar sig på olika typer av regelkostnader. Bilden visar mycket tydligt att arbetsgivareavgifter och punktskatter utgör en mycket betydande kostnadspost för företaget. Diagrammet visar fördelningen mellan olika typer av regelkostnader. Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 7

Några övergripande observationer Anna Norbergs Buss lägger förhållandevis mycket tid och kostnader på kontroll av arbetstid vilket beror på mycket timanställd personal. Företagets kostnader på miljöområdet utgörs främst av avfallshantering. Skatteområdet betingar de i särklass högsta kostnaderna för företaget och domineras av arbetsgivareavgifter och punktskatter. Branschreglernas kostnader härleds främst till besiktning. Regeladministration för svenska företag uppgår till ca 60 miljarder kronor per år. Kostnaderna för svenska företag att bara administrera de statliga svenska reglerna har av OECD och NUTEK uppskattats uppgå till ca 60 miljarder kr per år, vilket enligt samma beräkning motsvarar ca 30 000 kr per anställd och år. Enligt NNRs beräkning av Anna Norbergs Buss totala regelkostnader, dvs även de materiella och finansiella kostnaderna, blir kostnaden för år 2005 ca 3,1 miljoner kr, vilket motsvarar 204 000 kr per anställd. Vår undersökning visar alltså att det finns betydande kostnader utöver de administrativa kostnaderna som OECD-studien inte beaktar. Mot bakgrund av den hårda konkurrensen i branschen och det faktum att Anna Norbergs Buss omsättning och kostnader är näst intill lika stora, spelar de totala regelkostnaderna en stor roll för företagets lönsamhet. Utifrån företagets perspektiv är det därför relevant att beakta och därmed lyfta fram samtliga regelkostnader oavsett typ, eftersom de påverkar resultatet och konkurrenskraften. Det är positivt att regeringen mäter företagens administrativa kostnader men vår studie visar att fler frågor måste analyseras i samband med diskussioner om tillväxt och hur regelkostnaden påverkar företagen. Tre frågor och tre svar om regelkostnaderna Anna-Karin Norberg, Anna Norbergs Buss, Sundsvall Anna Norbergs Buss har 15 helårsanställda (vilket innebär 22 personer). Företaget som verkar i tuff konkurrens i Västernorrland och Jämtland har en regelkostnad på 3,1 miljoner kr. Skatter och arbetsgivareavgifter utgör en stor del, men företaget har även höga regelkostnader för administreringen av arbetstidsreglerna, personal på deltid, m.m. samt för besiktning och avfallshantering. Blev du förvånad över att regelkostnaderna var så stora? Att det kostar och tar tid fanns nog i medvetandet, men att de var så stora, både i pengar och tid, förvånade mig. Vilken/vilka regel är mest betungande för dig? Mängden. Bl.a. arbetstidsregler, skatt/moms och försäkringar. Vad skulle du göra istället om du inte behövde lägga så mycket tid och resurser på regelarbete? Vara ute på fältet bland personal och kunder. 8 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Vilka myndigheter styr företagets vardag Skatteverket Sundsvalls kommun Länsstyrelsen Statistiska Centralbyrån Försäkringskassan Arbetsmiljöverket Vägverket Bolagsverket Figuren visar de myndigheter som Anna Norbergs Buss oftast kommer i kontakt med och som påverkar företagens verksamhet på ett betydande sätt. Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 9

Bättre företagsregler och tillväxt NNRs kartläggning av Anna Norbergs Buss regelkostnader som presenterats i denna rapport och vår genomgång av de andra sex företagen visar att företagen har betydande kostnader till följd av olika krav som finns i lagstiftningen. Alla företag är unika och ägnar sig åt olika typer av verksamheter. De observationer vi gjort från kartläggningen av sju företag ger ett unikt underlag och indikationer om företagens regelkostnader, vilken typ av kostnader som dominerar och vad som i sammanhanget är stort och smått. Inga betydande förslag om regelförenkling från regering och riksdag. I Sverige har frågan om regelförenkling under lång tid funnits på den politiska agendan. Företagen har efterlyst förslag som medför enklare regler och även mer långtgående reformer som kan bidra till reell tillväxt och ökad sysselsättning. I Sverige har regeringen vidtagit ett antal positiva åtgärder för att förenkla för företagen, exempelvis att börja mäta den administrativa bördan. Företagen har dock ännu inte sett några resultat till följd av dessa mätningar, eftersom inga betydande förslag presenterats av regering och riksdag. NNR kan med utgångspunkt från de intervjuer som genomförts konstatera att det finns betydande kostnader som inte är kopplade till den administrativa bördan. I samtliga fall som undersökts utgör de materiella och finansiella regelkostnaderna en betydligt större kostnad för företagen. Därtill finns det indirekta kostnader och effekter som NNR inte valt att ta med i denna kartläggning. De indirekta aspekterna medför sannolikt betydande effekter som dock är mycket svåra att kvantifiera. Ett exempel på indirekta effekter är att det i regelverken finns en politisk risk för företagen, se vidare rapporten 4 Vågar företagare vara företagare? för en utförligare diskussion om regler och risk. NNR finner därför att diskussionen om regler, förenkling och näringslivsklimat måste genomsyras av en mycket större helhetssyn. Det krävs olika former av åtgärder och arbetet måste bedrivas på en bredare front med en klar och tydlig målsättning. NNR föreslår fyra konkreta åtgärder för bättre företagsregler. 4 Publicerades juli 2006, av Jonas Arnberg och Fredrik Bergstöm, HUI. 10 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Fyra förslag för bättre företagsregler 1 Beräkna företagens totala regelkostnader Beräkna företagens totala regelkostnader vid utformning av nya regler, det vill säga de finansiella, materiella och administrativa kostnaderna. Detta ger alla beslutsfattare ett mycket bättre beslutsunderlag och följaktligen bättre beslut i såväl riksdag, regering som på myndighetsnivå. Det är viktigt att förslagen leder till minsta möjliga kostnader för företagen. 2 Inför ett enhetligt regelverk för konsekvensanalyser Inför ett enhetligt regelverk för konsekvensanalyser i Sverige som omfattar alla typer av regelgivare. Inför samtidigt en stoppmekanism i systemet i syfte att kunna stoppa regelförslag som har undermåliga konsekvensanalyser. Allt detta är nödvändigt för att i samband med olika regelförslag kunna bedöma om det finns en rimlig relation mellan kostnaderna för företagen och nyttan för samhället. 3 Regeringen måste vara mer pådrivande i EU Regeringen måste vara mer pådrivande i EU när det gäller arbetet med konsekvensanalyser och regelförenklingsförslag. Detta har stor betydelse för vilka konsekvenser EU:s regler kommer att få för svenska företag. För att Sverige reellt ska kunna påverka i EU är det viktigt att regeringen gör konsekvensanalyser på nationell nivå av de förslag som presenteras av EU:s institutioner. 4 Genomför samråd tidigt Genomför tidiga samråd med berörda parter för att diskutera olika alternativ. En tidig dialog kan utmynna i att parterna väljer att avstå från reglering. Om politikerna ändå väljer att reglera så är dialogen med berörda nödvändig för att finna en lösning som är anpassad efter sunda konkurrensvillkor och som inte hindrar företagens utveckling. Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss 11

Medverkande i undersökningen Anna Norbergs Buss Kåge Lindström, VD Anna-Karin Norberg, vvd Näringslivets Regelnämnd Jens Hedström, VD Andrea Femrell, Sakkunnig Tomas Lööv, Sakkunnig Näringslivsexperter Jens Karlsson, Företagarna Chefsjurist Kerstin Nyqvist, Svenskt Näringsliv Skattejurist Anna Tiberg, LRF Miljöjurist Branschexpert Lars Askelöf, Transportgruppen Jan Arvidsson, Transportgruppen Tommie Vesterlund, Svenska Bussbranschens Riksförbund Konsultföretaget Arkitraven Christian Rutz, Projektledare Daniel Winqvist, Konsult Näringslivets Regelnämnd Näringslivets Regelnämnd NNR är en ideell förening. Föreningen har 13 näringslivsorganisationer som medlemmar. Dessa har 300 000 företag som medlemmar och praktiskt taget alla storleksklasser och branscher finns representerade. NNRs uppgift är att arbeta för färre och enklare företagsregler samt att minimera företagens uppgiftslämnande. Mer information om NNR finns på www.nnr.se. 12 Företagens totala regelkostnader: delrapport 5, Anna Norbergs Buss

Näringslivets Regelnämnd Näringslivets Regelnämnd NNR är en ideell förening. Föreningen har 13 näringslivsorganisationer som medlemmar. Dessa har 300 000 företag som medlemmar och praktiskt taget alla storleksklasser och branscher finns representerade. NNRs uppgift är att arbeta för färre och enklare företagsregler samt att minimera företagens uppgiftslämnande. Mer information om NNR finns på www.nnr.se. Näringslivets Regelnämnd Box 55695 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 70 90 E-post: info@nnr.se Hemsida: www.nnr.se