Patientnämnden Verksamhetsberättelse för Patientnämnden i Region Gävleborg 214 1
Innehållsförteckning Sammanfattning av verksamhetset 214... 3 Uppgifter/bakgrund... 3 Inledning... 4 Arbetssätt... 5 Patientnämndens kansli... 6 Kompetensutveckling... 6 Informationsverksamhet... 7 Kommunerna... 8 Stödpersonsverksamhet... 8 Statistik... 1 Internkontrollarbetet... 17 Övriga iakttagelser och kommentarer... 18 Patientnämndens ledamöter och ersättare... 19 Nämndens arbete under et... 2 Kompetensutveckling... 2 2
Sammanfattning av verksamhetset 214 Patientnämnden i Region Gävleborg har under et haft 1468 kontakter, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 213. Patienter och närstående vänder sig till oss för att framföra sina synpunkter, klagomål, upplevelser och erfarenheter av vden men också för att söka information och få råd. Följande punkter är några av de vanligast förekommande anledningarna till att de kontaktar oss: Brister i vdansvar/informationsöverföring mellan olika vdenheter och vdgivare, de upplever att de bollas runt utan att någon tar ett ansvar Brister i information till patienter och närstående samt bemötande Komplikation eller upplevd vdskada efter behandling Felaktig eller fördröjd diagnos Många av de som kontaktar oss uttrycker att de vill bidra till att förbättra vden så att ingen annan ska behöva uppleva det de själva har varit med om. Under 214 har även rutiner lagts in i dokumentmodulen. Målsättingen är att även nämndhanteringen ska ske i Platina, men där är vi inte riktigt ännu. Från 1 januari 213 registreras ärenden utifrån nya huvudgrupper med delproblem som en av fem piloter i landet. Det nya sättet att registerar är framtaget genom ett gemensamt arbete inom samtliga patientnämnder i Sverige. Eftersom pilottestet föll väl ut registrerar samtliga patientnämnder enligt denna kategorisering från 1 januari 214. Patientnämnden har under et tagit fram en ny internkontrollplan samt styrkort för 215. Uppgifter/bakgrund Patientnämnden och dess förvaltning bedriver verksamhet för Region Gävleborg samt för länets kommuner utifrån avtal med dessa. Gävle kommun har avtal med regionens patientnämnd sedan 1 september 214. Patientnämnden är en från vden fristående opartisk instans dit patienter och närstående kan vända sig för att rådgöra eller lämna synpunkter på vd och omsorg. Patientnämndens uppgift är att stödja enskilda patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen inom hälso- och sjukvden, samt bidra till kvalitetsutveckling. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och f sitt mandat via Lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656). Enligt lagen ska det inom varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: Den hälso- och sjukvd, som enligt Hälso- och sjukvdslagen (1982:763) bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget. 3
Den hälso- och sjukvd enligt Hälso- och sjukvdslagen som bedrivs av kommunerna eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvdnaden enligt Socialtjänstlagen (21:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvd Den tandvd enligt Tandvdslagen (1985:125) som bedrivs helt eller delvis finansierad av landstinget. Lagen om patientnämndsverksamhet anger vidare att nämnden utifrån synpunkter och klagomål ska stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutvecklingen i hälsooch sjukvden, genom att: Hjälpa patienter att få den information de behöver föra att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvden Främja kontakterna mellan patienter och vdpersonal Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse till vdgivare och vdenheter Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Nämnden ska också göra myndigheten för Inspektion inom Vd och Omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Varje ska nämnden lämna en redogörelse till IVO över verksamheten avseende föregående. Enligt tvångslagarna i den psykiatriska vden, Lagen om psykiatrisk tvångsvd (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vd (LRV), har patienter som vdas under tvång rätt till en stödperson. Föreskrifter om stödpersoner finns även i Smittskyddslagen. Det är patientnämndens uppgift att utse stödpersoner. I patientnämndens uppdrag ing inte några medicinska bedömningar och nämnden har inte några sanktionsmöjligheter. Patientnämnden arbetar utifrån landstingets måldokument för 211-214, Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg och dess värdegrund som st på tre ben: professionalism och ansvar, respekt och ödmjukhet, samt öppenhet och ärlighet. Inledning Patientnämnden i Gävleborg har i uppdrag att utifrån synpunkter och klagomål, stödja och hjälpa enskilda patienter, boende och närstående att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen inom hälso- och sjukvden samt främja kontakterna mellan patienter och vdpersonal. Patientnämnden ska också genom inkomna synpunkter bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvden. 4
Då man kontaktar patientnämnden är man på ett eller annat sätt missnöjd med vden. Även om 1468 registrerade ärenden kan tyckas vara en liten andel i förhållande till antalet vdkontakter som sker i Gävleborg så f man inte glömma att fler har förmodligen synpunkter men som av någon anledning inte tar kontakt eller har förmågan att ta kontakt med patientnämnden eller så hör de av sig till berörd vdenhet. Med anledning av de relativt sett få antalet ärenden ser vi dock snabbt förändringar som speglar förändringar i verksamheten. Det kan vara såväl positiva som negativa förändringar som skett inom olika verksamheter i vden. Vi har noterat att vi i också fått in flera ärenden av allvarlig karaktär där vi i vissa fall tagit direkt kontakt med chefsläkare och i vissa fall har det sedan lett till en Lex Maria-anmälan. Handläggarna har som målsättning att synpunkterna ska hanteras inom verksamheterna i Gävleborg i första hand. Om patienter/närstående inte blir nöjd med vdens hantering väljer de i vissa fall att gå vidare med en anmälan till IVO. I vissa fall väljer synpunktslämnarna att göra anmälan direkt till IVO. En uppföljning av internkontrollplanen är gjord och en ny inför 215 är upprättad och godkänd av patientnämnden. Uppföljning och fortsatt arbete med den kommer att ske under 215. Ett styrkort inför 215 har också utarbetats under 214. Styrkortet är godkänt av patientnämnden. En ny dokumenthanterings-/gallringsplan är också utarbetad under 214 och godkänd av nämnden. Den ska nu överlämnas till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige. Arbetssätt Personalen vid patientnämndens förvaltning liksom patientnämndens ledamöter omfattas av samma sekretessregler som personal inom hälso- och sjukvden. Alla kontakter med vdgivare sker med patientens medgivande. Det dagliga arbetet kring inkomna ärenden hanteras av förvaltningens handläggare. Vi lyssnar, informerar och förmedlar synpunker och problem till verksamheten. Vi kan i vissa fall ge förslag till lösningar och utgör en länk mellan patient och vd samt ger den hjälp och stöd som förhållandet kräver. Samtliga tjänstemän vid kansliet är delaktiga i arbetet med patientärenden. Kontakt med patientnämndens förvaltning sker oftast via telefon. Men synpunkter kommer också in via e-post, brev och Mina Vdkontakter. I vissa fall vill patient/närstående träffa oss då de tycker det är lättare att prata med en fysisk person. Dessa möten sker i förvaltningens lokaler eller på orten där de bor. Ca 5 sådana möten har ägt rum även under detta. 5
Kontakterna som initierats av patient/boende eller närstående har ofta handlat om rådgivning/information. Efter information om vilka rättigheter man har om vart man kan vända sig väljer en del patienter/närstående att själva klara ut sina problem. Vi förmedlar också kontakter med vden och många ärenden löses efter några telefonsamtal. Synpunkter som inkommer skriftligt skickas i de flesta fall till berörd verksamhetschef för yttrande. I de fall patient/närstående inte är nöjd med yttrandet kan i vissa fall ett vdmöte anordnas mellan patient/närstående, och berörd chef tillsammans med handläggare för att klara ut återstående frågeställningar. De flesta skrivelserna har avslutats på delegation av handläggare och ett avslutningsbrev skickats till patient/närstående och berörd verksamhetschef samt delgivits patientnämnden vid sammanträde. 17 skrivelser har under et tagits upp och beslutats i nämnden, det handlar då oftast om ärenden av principiell karaktär eller då ett problem är ofta förekommande inom något specifikt vdområde. Också i dessa fall skickas avslutningsbrev till patient/närstående samt för kännedom till berörd verksamhetschef. I vissa fall bjuds verksamhetschef eller annan verksamhetsföreträdare in till nämndssammanträdet. Detta är ett bra sätt att förbättra kontakten mellan patientnämnden och verksamheterna. Månatligen skickas en rapport med avidentifierade ärenden till respektive verksamhetsområde för kännedom. Vissa verksamheter f uppgifterna halvsvis. Tanken är att verksamheten ska använda dessa synpunkter för att se mönster och identifiera problemområden som kan användas i deras förbättringsarbete. Förvaltningens handläggare prioriterar så långt det är möjligt tillgängligheten men fortsätter med arbetsplatsbesök då verksamheter vill att vi ska komma. Ett utökat samarbete med kvalitetssamordnarna har utvecklats under et inom en del av divisionerna. Patientnämndens förvaltning Vid patientnämndens förvaltning arbetar idag 4, handläggare inklusive förvaltningschef. Rutiner och arbetsbeskrivningar har genomarbetats och fastställts i Platina, vilket således är en del i det interna kvalitetssäkringsarbetet. Kompetensutveckling Personalens deltagande i olika nätverk bidrar till kompetenshöjning och ger möjlighet till omvärldsbevakning. Dessa aktiviteter har genomförts: 6
Förvaltningens personal har deltagit i den regionala tjänstemannakonferensen på Gotland. Delar av förvaltningens personal har deltagit i patientnämndernas nationella tjänstemannakonferens. Ansvarig handläggare för stödpersonsverksamheten har deltagit på utbildning för stödpersoner tillsammans med patientnämnderna i Dalarna och Jämtland. Delar av förvaltningens personal har deltagit på patientsäkerhetskonferensen i Stockholm. Två av handläggarna har gått en utbildning i Psykiatri för icke-psykiatriker. Två handläggare har varit på studiebesök på Patientförsäkringen LÖF i Stockholm. En handläggare har varit på Nationell kvalitetsdag i tandvd i Stockholm. Handläggare har deltagit på SKL:s konferens om nya Patientlagen. Förvaltningschefen deltog på IVO s återförings-dag i Falun. Handläggare har även gått mindre landstingsinterna utbildningar för att hantera olika system. Två handläggare har gjort studiebesök hos Patientnämnden i Stockholm och en handläggare har gjort studiebesök hos Patientnämnden i Dalarna. Förvaltningen har även tagit emot studiebesök, både handläggare från andra Patientnämnder men också från andra verksamheter. Personalen har under et haft handledning i grupp. Arbetsplatsträffar sker i regel varannan vecka. En genomgång av ärenden sker också med jämna mellanrum för kvalitetssäkring samt i kompetenshöjande syfte. Friskvd är en viktig del, där personal bland annat deltagit i aktiviteterna Vruset och StafettVasan. Förvaltningschefen ing i Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk som träffas fyra gånger per. Det är i detta nätverk som beslut i gemensamma frågor tas. Utifrån detta nätverk utses arbetsgrupper till olika forum. Ett av dessa forum är att vara kontaktperson gentemot IVO för att utveckla samarbetet mellan IVO och patientnämnderna. I denna arbetsgrupp ing Gävleborgs förvaltningschef tillsammans med ytterligare två personer från nätverket och de brukar träffas två gånger per. Informationsverksamhet Hälso- och sjukvdsutskottet i januari. Information på arbetsplatsträffar, utbildningsdagar, ledningsgrupp vid sammanlagt 9 tillfällen. Information på Medborgarskolan, FAS 3. Information på omsorgsprogrammet, Bessemergymnasiet. Information till omvdnadsnämnden i Sandvikens kommun. 7
Information till omvdnadsnämnden i Ljusdals kommun. Information till socialnämnden samt chefer och personal i Hofors kommun. Information till omsorgsnämnden i Hudiksvalls kommun. Information till kommunala pensionärsrådet i Gävle (KPR). Information på landstingsfullmäktige i juni och december. Information till HOPE-deltagare (ett utbytesprogram inom Europa för personal med ledande ställning inom hälso- och sjukvd). För att nå fler sjuksköterskestudenter på Högskolan i Gävle har patientnämndens föreläsning spelats in så att fler studenter har möjligheten att ta del av informationen. Handläggare vid kansliet har varit en av föreläsarna vid den smärtskattningsutbildning som har ägt rum ett flertal gånger vid både Gävle sjukhus och Hudiksvalls sjukhus under et. Deltagare vid dessa utbildningstillfällen har huvudsakligen varit sjuksköterskor, undersköterskor, chefer samt sjuksköterskestudenter. Kommunerna Förlängningsavtal för 214 har gällt för 9 av länets 1 kommuner. Gävle kommun har sedan 1 september 214 tecknat avtal med Region Gävleborgs patientnämnd. Under 215 är avsikten att skriva till tillsvidareavtal med samtliga kommuner, att gälla från 216. I samband med de nya avtalen har förvaltningschefen efterfrågat att få komma och göra en presentation om nämndens arbete till berörd nämnd inom respektive kommun vilket hittills fyra av kommunerna bjudit in till. Forum för information till berörda chefer och brukare/närstående har också efterfrågats för att kunna ge information om verksamheten. Samtliga kommuner har fått uppsättningar av patientnämndens broschyr skickade till sig. Under 214 har det liksom föregående varit få ärenden rörande kommunerna i länet. Inkomna ärenden förmedlas skriftligt alternativt muntligt till berörd medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för hantering. Två gånger per skickas avidentifierade ärendemeningar i en rapport till respektive kommuns MAS. Den kommun som vi fått in flest antal ärenden under 214 är Söderhamns kommun. Vi har inte fått in några synpunkter på tre av kommunerna. Stödpersonsverksamhet Patientnämnden har enligt lagen om psykiatrisk tvångsvd (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvdas inom psykiatrin. Det gäller även de som vdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vd (LRV). Sedan 24 omfattas även de personer som tvångsisoleras enligt smittskyddslagen. När tvångsvden av en patient som har stödperson upphör, ska handläggaren och stödpersonen underrättas om detta. Stödpersonen ska bistå 8
den tvångsintagna personen i personliga frågor, besöka personen en gång per vecka samt iaktta reglerna om tystnadsplikt. Stödpersonerna uppbär en ekonomisk ersättning. Ett förordnande om stödperson varar så länge tvångsvden påg och kan därefter, om patienten och stödpersonen så önskar, fortsätta under ytterligare fyra veckor. 211 noterades en kraftig nedgång av antalet ansökningar om stödperson, vilket har hållit i sig kommande. En orsak till nedgången kan vara att vdtiden är kortare, övrig orsak är oklar. 29 21 211 212 213 214 LPT/LRV 15/5 149/2 147/2 148/ 26/1 222/ Stödperson 73 76 36 22 33 21 Tackat nej 55 51 65 71 99 97 Kortvdtid 27 24 48 49 74 14 Vi har 14 disponibla stödpersoner, 8 kvinnor och 6 män. 2 nya stödpersoner har rekryterats under et. Under et har gemensamma utbildningsdagar genomförts i Tällberg, som anordnades av Dalarna, Jämtland deltog också. Det var enbart 5 stödpersoner från Gävleborg som deltog i Tällberg men dagarna var mycket uppskattade. Ett julbrev skickades ut till alla stödpersoner som tack för det gångna et, alla stödpersoner fick två biocheckar var. Ett möte var inplanerat i slutet av januari 214 men det var för få anmälningar så mötet ställdes in. Pågående uppdrag har under et varierat mellan 11 till 18 stycken. Under 214 har en projektgrupp tagit fram en gemensam handbok för stödpersonsverksamheten som ska gälla nationellt. Det kommer att innebära vissa förändringar för stödpersonsverksamheten i Gävleborg under 215. 9
5 4 2 3 6 4 3 17 12 23 15 12 12 15 1 2 43 37 4 49 45 75 13 177 261 281 27 252 285 35 471 485 533 Statistik Patientnämndens kontakter alla instanser januari-december jämfört 212-214. 6 5 4 3 2 1 212 213 214 Patientnämndens förvaltning har haft 1468 kontakter från patient/anhörig under 214 vilket är en ökning med ca 12 procent jämfört med 213. Av dessa kontakter rör 1131 någon av hälso- och sjukvdens fyra divisioner. Förutom alla kontakter som blir ärenden hanterar kansliet många återkommande kontakter som inte f nya diarienummer samt många rena informationsärenden. Antalet ärenden som berör kommunernas verksamhet ligger på en fortsatt låg nivå. 12 ärenden under 214 vilket är lika som under 213. De flesta ärendena handlar om vd- och behandling. Antalet ärenden inom de fyra divisionerna har totalt ökat med drygt 6 procent jämfört med 213. Ökningen av antalet inkomna synpunkter har varit störst inom Division Operation som ökat med närmare 1 %, näst därefter kommer Division Primärvd som ökat med 7 procent medan Division Medicin-Psykiatri minskat med ca 4 procent. Division Diagnostik har inte så många ärenden men antalet har dubblerats under 214. 1
Kontakter indelade i huvudgrupper samt totalt antal kontakter jämfört 213-214 16 14 12 1 8 6 4 2 213 214 Det har varit en marginell ökning av vd- och behandlingsärenden totalt sett medan antalet omvdnadsärenden i det närmaste har fördubblats. Antalet kommunikationsärenden där bemötande ing har ökat med 25 %. Antalet behandlingsärenden är fortfarande klart flest, ca 5 % av den totala ärendemängden. Alla ärenden läggs in på den vdenhet där händelsen har ägt rum även om åtgärden blir en anmälan till patientförsäkringen LÖF eller IVO. Detta för att vden ska få kännedom om alla synpunkter som kommit in inom deras respektive område samt för att kunna använda sig av informationen i förbättringsarbetet. Kontakter i huvudgrupper rörande landstingets fyra divisioner jämfört 213-214 12 1 8 6 4 2 591571 24 46 Kontaktorsaker alla divisioner jämfört jan-dec 213-214 23243 33 35 27 19 8711 49 53 47 54 1131 161 213 214 Antalet vd- och behandlingsärenden samt ekonomiärenden har minskat inom landstingets divisioner medan ärenden i övriga huvudgrupper har ökat eller ligger på samma nivå. 11
Kontakter rörande privata vdgivare med avtal jämfört 213-214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 213 214 Samtliga privata aktörer med avtal har haft ett ökat antal ärenden. De flesta ärendena handlar om vd och behandling därefter kommer brister i kommunikation. Kontakter rörande undergrupperna tillgänglighet och bemötande jämfört 212-214 2 15 134 138 156 1 5 38 33 29 tillgänglighet/väntetider bemötande Antalet kontakter rörande tillgänglighet har fortsatt att minska medan antalet kontakter rörande bemötande fortsätter att öka. Kontakter rörande Folktandvden 213-214 213 214 Vd-och behandling 24 18 Omvdnad 1 Kommunikation 5 4 Patientjournal/sekretess 1 Ekonomi 6 12 Org./tillgänglighet 1 4 Vdansvar Adm. hantering 1 Totalt 37 4 212 213 214 Vi har haft ett litet ökat antal ärenden inom Folktandvden. Framförallt har ärenden rörande ekonomiska frågeställningar ökat medan bland annat vd- och behandlingsärendena har minskat. 12
Nedan kommer sammanställningar av alla huvudgrupper med delproblem. Delproblem i huvudgrupp Vd- och behandling jämfört 213-214 8 7 6 5 4 3 2 1 213 214 Vad gäller behandlingsärenden så är det klart flest som handlar om behandling därefter kommer felaktig eller fördröjd diagnos. Tredje största grupp är resultat som då oftast handlar om vdskada men i vissa fall om icke önskat resultat. Många av ärendena i denna huvudgrupp innehåller många gånger brister i bemötande och kommunikation vilket i vissa fall har lett till konsekvenser avseende bland annat felbehandling och fel eller försenad diagnos. Delproblem i huvudgrupp Omvdnad jämfört 213-214 6 5 4 3 2 1 22 37 3 2 5 5 13 3 57 213 214 Inom denna huvudgrupp har antalet ärenden i det närmaste dubblerats. Ökningen handlar huvudsakligen om brister i den personliga omvdnaden, en ökning med 68 %, respektive brister i hygien. Synpunkterna angående hygien handlar oftast om att personalen bär fel kläder, har smycken och klockor eller inte tvättar sina händer men också bristande städning. 13
Delproblem i huvudgrupp Kommunikation jämfört 213-214 35 3 25 2 15 1 5 156 138 11 2325 3 4 2 2531 82 4 3 241 32 213 214 Det har varit en ökning med 25 % avseende brister i kommunikationen. Den största ökningen handlar om att det brustit i information till patient/närstående. Till dessa ärenden tillkommer 56 synpunkter på bristande bemötande samt 31 synpunkter på bristande kommunikation som finns noterat i andra huvudgrupper, huvudsakligen vd- och behandling. Delproblem i huvudgrupp Patientjournal och sekretess jämfört 213-214 45 4 35 3 25 2 15 1 5 12 11 25 32 2 37 45 213 214 Även i denna grupp har det varit en ökning av antalet ärenden. Ökningen best av synpunkter angående brister i dokumentation och frågor om journal-loggar. 14
Delproblem i huvudgrupp Ekonomi jämfört 213-214 5 4 3 2 1 14 13 25 3 7 46 43 213 214 Denna huvudgrupp är den enda huvudgrupp där ärendeantalet har minskat på totalen. Däremot har antalet ärenden avseende ersättningsanspråk/garantier ökat. Patienten kan ha upplevt att de inte fått en undersökning och vill därför inte betala. 12 av ärendena är synpunkter på Folktandvden och då handlar frågorna ofta om garantier för utförda behandlingar. Delproblem i huvudgrupp Organisation och tillgänglighet jämfört 213-214 14 12 1 8 6 4 2 5 33 29 2 26 15 6 6 4 6 1614 94 131 213 214 Inom denna huvudgrupp har ärendeantalet ökat med 39 %. De flesta ärenden handlar om bristande tillgänglighet på telefon. Därefter icke uppfylld vdgaranti samt lång väntan på besökstid. 15
Delproblem i huvudgrupp Vdansvar jämfört 213-214 7 6 5 4 3 2 1 11 11 19 5 27 14 1 2 1715 63 68 213 214 En marginell ökning av den totala ärendemängden men en kraftig ökning rörande informationsöverföring mellan och inom vdenheter, 93 %. Det har också ökat markant avseende informationsöverföring mellan vdgivare och huvudmän. Delproblem i huvudgrupp Administrativ hantering jämfört 213-214 8 6 4 2 52 57 Brister i hantering remisser etc. 4 7 Övrig adm. Hantering 56 Totalt 64 213 214 Ökningen inom denna huvudgrupp handlar huvudsakligen om att remisser inte skickats, eller skickats för sent samt prover som kommit bort eller intyg som inte skrivits. Skrivelser jämfört 212-214 25 2 15 1 5 177 19 2627 171 143 28 29 17 31 9 PN-avslut Handl-avslut Totalt Vdmöten 212 213 214 Antalet inkomna skrivelser är i princip detsamma under 214 som under 213. De flesta avslutas av handläggare på delegation medan skrivelser avslutade av nämnden är något färre. En del skrivelser avslutas i form av vdmöte där patient/närstående, handläggare och berörd chef deltar. I dessa fall skrivs inga avslutningsbrev. 16
Ålder och kön 213 25 2 15 1 5 man kvinna totalt -9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-798-89 9 - okänt Ålder och kön 214 25 2 15 1 5 man kvinna totalt -9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8-89 9 - okänt De flesta ärendena handlar om patienter i åldersspannet 5-79, bestående av något fler kvinnor än män. Under 214 är det flest synpunkter rörande patienter i åldersspannet 5-59 medan det 213 var flest i åldersspannet 6-69. Fördelning av kontaktvägar till kansliet 213 214 Telefon 159 1159 Brev/e-post 186 239 MVK 54 8 Besök 5 48 Vdmöten 31 9 Totalt antal möten 81 57 Vi kan se att allt fler synpunkter inkommer via nätet, dvs. via e-post och Mina vdkontakter (MVK). Internkontrollarbetet Som en del av internkontrollplanen har patientnämndens handläggare under 214 speciellt granskat kvalitén i yttrandena från vden, utifrån den landstingsgemensamma rutinen för hantering av patientnämndsärenden. Resultatet av den granskningen visar bland annat att: 17
Närmare 4 % av yttrandena är inte riktade till patient/närstående. Ursäkt finns i ca 7 % av yttrandena I 5 % av yttrande framg att det finns planerade åtgärder för att förhindra upprepning. 5 % av yttrandena har inkommit i tid. Verksamhetschefen har skrivit under 7 % av yttrandena. Övriga iakttagelser och kommentarer Liksom föregående kan många ärenden härledas till hyrläkarfrågan och den bristande läkarkontinuiteten. Det blir många olika kontakter där patienterna upplever att det inte finns någon som tar ett helhetsansvar för dem, vilket i vissa fall blir en patientsäkerhetsrisk. Brister i vdansvar/informationsöverföring mellan olika vdenheter och vdgivare. Patienter upplever att de bollas runt utan att någon tar ett ansvar. Många patienter upplever det som att det är de själva som måste hålla ihop och ta ansvar för sin vd och själv ta de olika kontakterna med olika verksamheter. En vanlig kommentar är jag klarar detta men hur g det för alla de som är för sjuka för att klara sådant. Vi har noterat att patienter bollas mellan primärvd och psykiatri eftersom parterna ofta hänvisar till varandra. Det blir otydligt vem som ska ansvara för sjukskrivning och medicinering vilket gör patienter som redan befinner sig i en utsatt position blir både upprörda och frustrerade. Föregående (213) var det en ökning av antalet ärenden inom vuxenpsykiatrin. Under 214 har ärendeantalet istället minskat med 8 %. Antalet ärenden rörande vdplaner inom vuxenpsykiatrin ligger kvar på samma nivå som föregående. Den verksamhet inom vuxenpsykiatri som har fått flest synpunkter är den öppna psykiatrimottagningen i Gävle där de flesta ärendena handlar om vd- och behandling. Primärvden ligger generellt över snittet, som ligger på 5 %, på antalet ärenden inom vdoch behandling. De verksamhetsområden som sticker ut mest avseende det är verksamhetsområde Ljusdal och Västra Gästrikland där 59 % av ärenden handlar om vdoch behandling. Inom medicins specialistvd har vi noterat ett större antal ärenden rörande neurologmottagningen där det största antalet ärenden handlar om lång väntetid. Genomgående kan vi se att det är kommunikationen på olika plan som brister. Det handlar om bristande delaktighet med patienten samt brister i dokumentation vilket i sin tur leder till patientsäkerhetsrisker och andra konsekvenser för patienterna. Brist eller avsaknad av information till patient/närstående men också kommunikation mellan och inom vdenheter samt bristande samverkan mellan olika vdgivare och huvudmän. I många av de ärenden som berör specialistvd har händelsen ägt rum på akutmottagningen. 18
Då det varit stort fokus på akutmottagningen har patientnämnden speciellt noterat vad som händer där även om ärendet blir registerat på något annat verksamhetsområde. Det vi noterat som en problematik på akutmottagningen i framförallt Gävle har varit väldigt långa väntetider, dålig eller avsaknad av information, brister i bemötande och omvdnad. Ofta är patienter bedömda av specialistläkare inom primärvden som anser att patienten behöver bedömas av en högre vdnivå. Trots det måste patienten komma in via akuten där patienten blir bedömd av läkare under utbildning, alltså ofta med en lägre kompetens. Avseende synpunkter på vdavdelningar så handlar det huvudsakligen om omvdnad/hygien, bemötande/information samt brister avseende vdplanering. De vdavdelningar som har flest synpunkter på sig är medicinavdelning Hudiksvalls sjukhus, strokeavdelningen, Gävle sjukhus samt ortopedavdelning, Gävle sjukhus. En annan viktig kommunikationsbrist är remisshanteringen där remisser inte skrivits eller skickats till andra vdgivare, ofta utomläns, vilket medför fördröjning av bedömning, diagnos och behandling. Fortfarande ser vi yttranden som inte är skrivna utifrån patientperspektivet och där inte heller utredningen är gjord utifrån patientens perspektiv utan enbart utg från journalgranskning. Det saknas också många gånger information om förbättringar gjorts eller ska göras. En del verksamheter har ändå jobbat med utformningen av yttrandena vilket har medfört en kvalitetshöjning inom vissa verksamheter som t.ex. verksamhetsområdena kirurgi och ortopedi. Hemsidan har setts över med jämna mellanrum och uppdaterats avseende uppgifter och information. Observera att iakttagelserna är utifrån antalet ärenden. Hänsyn har alltså inte tagits eller relaterats till det totala antalet vdbesök inom respektive verksamhet eller storleken på verksamhets/vdenhetsområdet. Patientnämndens ledamöter och ersättare Patientnämnden har under 214 haft 7 politiskt valda ledamöter samt 7 ersättare. Ledamöter Torbjörn Rönnkvist (S), ordförande Birgitta Medin (M) vice ordförande Aina Woxberg (S) t.o.m. februari 214 Annika Huber (S) fr.o.m. mars 214 Per Bång (M) Helena Wikström (C) Claes Norrå (SVP) Britt-Marie Rosenqvist (MP) Ersättare Dick Lindkvist (S) Ewa Löfqvist (S) Annemari Bergström (M) Lars Stål (C) Inger Enros (FP) Elisabeth Bjurbo (KD) Lena Jansson (MP) 19
Medicinskt sakkunniga: Carin Wetterberg, tandläkare Elisabeth Persson Calderon, sjuksköterska MAS Under 214 har nämnden inte haft någon sakkunnig läkare. Kontakt har istället vid behov tagits med berörd chefsläkare för medicinska frågor. Nämndens arbete under et Patientnämnden i Gävleborg har haft sex sammanträden under et. Nämndens ordförande har vid två tillfällen under et föredragit för landstingsfullmäktige om patientnämndens arbete samt redovisat sammanställning av inkomna synpunkter. Alla skrivelser, såväl de som avslutas i nämnden som de som avslutas på delegation och delges nämnden, kommer berörda verksamhetschefer till del genom att de har fått avslutningsbrev för kännedom efter sammanträden. Kompetensutveckling En ledamot har deltagit på patientsäkerhetskonferensen i Stockholm. Två ledamöter har deltagit på webb-baserad konferens om nya patientlagen. Gävle 215-2-4 Ulrica Högberg Ordförande Patientnämnden fr.o.m. 215 Gunilla Nordström Förvaltningschef 2