Omvärldsbladet Maj 2014

Relevanta dokument
Omvärldsbladet November 2013

Omvärldsblad 3, 2011 Kommuner

Omvärldsbladet. - Omvärldsbevakning och omvärldsanalyser utifrån den kommunala revisionens perspektiv

Omvärldsbladet Maj 2013

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning kring samverkan

Omvärldsbladet - Omvärldsbevakning och omvärldsanalyser utifrån den kommunala revisionens perspektiv

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Nationellt perspektiv

Reglemente för Socialnämnden

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Lex Sarah. Malmö den 9 oktober 2013 och Växjö den 10 oktober 2013 Helena Axestam

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Ärende- och dokumenthantering

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Omvärldsblad 2, 2011 Kommuner

Det ensamkommande barnet -vems ansvar är det?

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Program. för vård och omsorg

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

Budgetproposition Signild Östgren

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Olof Börjesson (C) Lena Linke (MP)

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

SOSFS 2011:9 ersätter

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (12)

Budgetförutsättningar på nationell nivå Ekonomirapporten, oktober

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Våld i nära relationer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

relationer Mikael Thörn, Socialstyrelsen

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Program för stöd till anhöriga

Nämndsplan Socialnämnden

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post:

Verksamhetsuppföljning Socialnämnden ,00 12,00

Sammanträdesprotokoll 1 (12)

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Norrbottens kommuner, Kungsgatan 23 B, Box 947, Luleå. Telefon: E-post:

Föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 18 mars 2016

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Sammanställning av fördjupade granskningar i Kungsbacka kommun

Socialnämnden. Plats och tid. Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare. Övriga deltagare

Omvärldsbevakning landsting

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Handlingsplan för åtgärdande av höga nettokostnader

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn

Överenskommelse för att stärka jämställdhet och kvinnofrid

Ensamkommande flyktingbarn Yttrande över rapport från stadsrevisionen

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

Individ- och myndighetsnämnden

Skolplan Med blick för lärande

Lagstiftning Obs listan är inte komplett, utan visas som exempel.

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Transkript:

www.pwc.se Omvärldsbladet

Omvärldsbladet Det gäller att hänga med! omvärldsbevakning för våra förtroendevalda revisorer Omvärldsbladets syfte är att hålla våra förtroendevalda revisorer uppdaterade och göra det lättare för dem att hålla jämna steg med omvärldens snabba förändringar och få fram nya uppslag till intressanta granskningar för kommunrevisionen. Omvärldsbladet! Fokus på omvärldens förändringar inom: Ekonomi Samhälle Politik Teknik Media Sociala frågor och värderingar

Innehållsförteckning 1. Genomförda lagändringar vid årsskiftet 2014... 1 1.1. Förslag på revisionsinsats... 1 2. Aktuella frågor i och för kommuner...2 2.1. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL...2 2.2. I media...3 2.3. Förslag på revisionsinsats...3 2.4. Till sist, har du koll på din kommun?...3 3. År 2014 och framåt...4 3.1. Kommunernas ekonomi i backspegeln och i prognoser...4 3.2. Statens offentliga utredningar, propositioner med mera...5 3.3. Förslag på revisionsinsats...5 4. Våra kunskapsnätverk har ordet... 7 4.1. Socialtjänst...7 4.2. Utbildning & Lärande...8 4.3. Förslag på revisionsinsats...8

1. Genomförda lagändringar vid årsskiftet 2014 I avsnittet nedan redogörs för några av de lagar och förordningar som trädde i kraft runt årsskiftet 2013/2014. För att få mer utförlig information: Läs mer på: Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2013/2014 I syfte att förbättra den kommunala demokratins funktionssätt infördes ändringar i kommunallagen den 1 februari 2014. Bland annat har krav införts på partierna att årligen redovisa att partistödet har använts för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Vidare finns det nu möjlighet för ledamöter att delta i kommunala sammanträden på distans om hjälp av direkt bild- och ljudöverföring finns. Läs mer på: Vital kommunal demokrati För att snabbt kunna anvisa ensamkommande barn till kommuner har ändringar i lagen om mottagande av asylsökande med flera införts från den 1 januari 2014. Syftet är att snabbt kunna tillgodose barnens behov av tillfredsställande stöd och samtidigt möjliggöra långsiktig planering för deras integration. Genom ändringen har Migrationsverket fått utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande av barn. Anvisning kan också ske till kommuner som redan mottagit det antal barn deras respektive överenskommelse avser. Läs mer på: Kommunalt mottagande av ensamkommande barn 1.1. Förslag på revisionsinsats Med anledning av lagändringar kan kommunrevisionen uppmärksamma: Har din kommun system och rutiner som möjliggör och underlättar kontroll av partistödet? Har din kommun system och rutiner som möjliggör och underlättar deltagande i kommunfullmäktige på distans med hjälp av direkt bild- och ljudöverföring? Har din kommun en ändamålsenlig verksamhet för mottagande av asylsökande ensamkommande barn? Hur är beredskapen att ta emot barn som Migrationsverket anvisar? 1 av 8

2. Aktuella frågor i och för kommuner I detta avsnitt redogörs för aktuella frågor och diskussioner i kommunerna. Underlaget är hämtat från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), från :s arbete med kommuner samt från media. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av mer information. 2.1. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Svenska grundskoleelever är nöjda med skola och undervisning. Dessutom ökar antalet elever som blir behöriga till gymnasiet. Det visar rapporten Öppna jämförelser Grundskola 2014. I rapporten finns en beskrivning av Matematiksatsningen PISA 2015 en modell för att utveckla svensk skola. Enligt SKL:s VD är det en enkel och effektiv modell med fokus på att utveckla skolans styrning och ledning utifrån elevens behov. Läs mer på: Sveriges elever är nöjda med skolan Sveriges Kommuner och Landsting Med forskningsprojektet Unos Unos beläggs att IT i undervisningen ger positiva resultat. Detta gäller både lärares och elevers förmågor och prestationer. Förutsättningarna måste dock vara tydliga. Kommunens ledning måste vara engagerad och skolans arbetssätt förändrat på ett genomgripande sätt efter införandet av IT. Läs mer på: It i skolan lyfter elever och lärare om man gör rätt Sveriges Kommuner och Landsting Hot och våld mot förtroendevalda är ett hot mot vårt demokratiska system. SKL har, med stöd från regeringen, tagit fram en rapport som beskriver situationen. Många kommuner saknar handlingsplaner för att förebygga och hantera hot och våld. Arbetsmiljöansvaret på området är oklart. Läs mer på: Möte om hot och våld Sveriges Kommuner och Landsting Bostadsbyggandet ligger inte i fas med kommunernas detaljplaner trots bostadsbrist. Resultatet av en studie SKL låtit göra visar att kommuner, staten och byggbranschen tillsammans behöver se till att bostadsbyggandet förverkligas snabbare. Läs mer på: Byggplaner måste förverkligas snabbare Sveriges Kommuner och Landsting Jämställda blir vi ännu bättre! Sveriges största jämställdhetssatsning är avslutad och summeringen visar konkreta förbättringar för kvinnor och män, pojkar och flickor. Åtta av tio deltagande organisationer ser förbättringar i bemötande och i arbetssätt. I satsningen lyftes revisionens betydelse för hållbar jämställdhet fram. Läs mer på: Jämställda blir vi ännu bättre Sveriges Kommuner och Landsting och Jämställdhet - en fråga för revisorer SKL.se 2 av 8

2.2. I media Fyra av tio kommuner saknar strategi för att minska sjukskrivningar visar Hjärnkolls kommunundersökning. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och var fjärde kommun har inga systematiska insatser för att avhjälpa detta. Resultatet är omfattande kostnader för individen och samhället. Samtidigt kan SKL konstatera att sjukfrånvaron i kommunerna ökar för andra året i rad. Läs mer på: Hjärnkoll Fyra av tio kommuner utan strategi för att minska sjukskrivningar och Sjukfrånvaron fortsätter att öka Sveriges Kommuner och Landsting 2.3. Förslag på revisionsinsats Med anledning av aktuella frågor bör kommunrevisionen uppmärksamma: Har styrningen och ledningen av din kommuns skolor fokus på elevernas behov? Används IT i skolan på ett ändamålsenligt sätt och uppnås önskade resultat? Har kommunen handlingsplaner och strategier för att förebygga och möta hot och våld mot förtroendevalda? Arbetar kommunen på ett ändamålsenligt sätt med detaljplaner och byggbranschen för att tillförsäkra att bostadsbyggnationen minskar eventuell bostadsbrist? Är jämställdhet ett integrerat perspektiv i kommunens olika verksamheter och bidrar därmed till ökad demokrati? Har revisionen jämställdhet som ett kontrollmål i sina olika granskningar? Finns ändamålsenliga arbetsmetoder för minska sjukskrivningar bland kommunens personal? Tas i sådana fall hänsyn till både psykisk och somatisk ohälsa? 2.4. Till sist, har du koll på din kommun? Nedan presenteras aktuella jämförelser och kommunrankningar. Klicka på de olika länkarna och ta reda på var din kommun hamnar på Sveriges Kommuners och Landstings öppna jämförelser om kollektivtrafiken 2014 Nya jämförelser ska utveckla kollektivtrafiken Sveriges Kommuner och Landsting på Socialstyrelsens öppna jämförelser av stöd till brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2013 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/brottsoffer på Sveriges Kommuners och Landstings öppna jämförelser Grundskola 2014 Grundskola Sveriges Kommuner och Landsting på Socialstyrelsens öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård 2014 Öppna jämförelser av social barn- och ungdomsvård 3 av 8

3. År 2014 och framåt I det här avsnittet riktas blicken framåt. SKL:s senaste ekonomiprognos kommenteras liksom ett axplock av statens offentliga utredningar (SOU) och propositioner. De senare ger en fingervisning om framtida eventuella förändringar i lagar och i förordningar. Under varje textstycke finns en länk där den som vill kan klicka sig vidare och ta del av hela rapporten eller utredningen. 3.1. Kommunernas ekonomi i backspegeln och i prognoser Sveriges Kommuner och Landsting bedömer i sin ekonomirapport från april att tillväxten kommer öka och arbetslösheten minska. Skatteunderlaget förväntas växa under 2014 och 2015. Det förklaras bland annat med att en internationell återhämtning av konjunkturen har inletts. Även om Sveriges ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur har utvecklingen avseende sysselsättningen varit positiv. Under 2014 och 2015 beräknas att svensk export ökar, att näringslivets investeringar ökar och att hushållens höga sparande minskar. Samtidigt kommer de demografiskt betingade behoven att öka markant. Antalet barn i förskole- och skolåldern ökar kraftigt liksom antalet äldre. Utöver ökade kostnader för att möta dessa behov förväntas en generell kostnadstillväxt. Kommunernas resultat har varit starka under flera år. Under de senaste åren har tillfälliga faktorer påverkat kommunernas resultat positivt. Det har varit återbetalning av premier från AFA Försäkring och statligt konjunkturstöd. Med den utveckling som prognostiseras framöver beräknas kommunernas resultat för år 2014 och 2015 bli drygt 1 procent av skatter och bidrag. Målet för att god ekonomisk hushållning ska uppnås anses vara 2 procent. Några av SKL:s slutsatser i punktform: Stadsbidragen har i reala termer inte ökat per invånare sedan 2004 trots nya och utökade uppgifter för kommunerna. Skatteunderlaget beräknas växa i reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, med 1,8 procent år 2014 respektive 2,1 procent år 2015. Kostnadsökningarna utöver utvecklingen av demografiska behov beräknas till cirka ½ procentenhet. Behoven av kommunsektorns verksamhet förväntas öka med drygt 1 procent per år på grund av förändrad demografi. Årets resultat väntas bli 10 miljarder kronor. År 2015 väntas resultatet minska till 7 miljarder kronor. Staten har aviserat statsbidragets storlek för år 2015. Skjuter staten till motsvarande statsbidrag för år 2016 och år 2017 innebär det en real höjning av statsbidraget år 2016 och år 2017 med 2 procent. Vidare innebär det att kommunerna kommer att behöva öka skatten med 6 öre för att uppnå ett resultat år 2017 motsvarande 1 procent av skatter och bidrag. För att uppnå god ekonomisk hushållning anses 2 procent behövas. Läs mer på: Ekonomirapporten. April 2014 SKL.se 4 av 8

3.2. Statens offentliga utredningar, propositioner med mera En översyn av ersättningen för så kallad dold moms ska genomföras (Dir 2014:48). Kommuner, kommunförbund och liknande har mestadels momsbefriade verksamheter. De har rätt till ersättning för moms vid exempelvis upphandling. Systemet för detta ska ses över. Läs mer på: Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) Utredningen föreslår en förändrad utformning av ersättningen för personlig assistans med successivt införande från år 2015. Detta kan få konsekvenser för kommunernas finanser. Läs mer på: Förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Studien visar att antalet utförare inom hemtjänsten ökat väsentlig. Drygt 70 procent av utförarna erbjuder profilerade tjänster. 45 procent av brukarna har gjort ett aktivt val. De som har gjort ett val verkar nöjda i högre utsträckning jämfört med de som inte valt. Förslag ges om den framtida valfrihetens omfattning samt om hur brukarna kan stöttas i valet av utförare. Läs mer på: Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) Ett delbetänkande föreslår bland annat nya definitioner, skärpta krav på lämplighet avseende familjehem och jourhem, införande av tillståndskrav för vissa verksamheter samt införande av fler placeringsformer för barn och unga. Läs mer på: Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga Effektiv och rättsäker PBL-överprövning (SOU 2014:21) Betänkandet har förslag som syftar till att minska den totala tiden för prövning av överklagande av beslut enligt plan- och bygglagen. En önskvärd effekt är att de åtgärder som de överklagade detaljplanerna eller byggloven avser, exempelvis bostadsbebyggelse, kan påbörjas och färdigställas tidigare. Läs mer på: Effektiv och rättssäker PBL-överprövning 3.3. Förslag på revisionsinsats Med anledning av kommunal ekonomi och pågående utredningar som kan påverka förutsättningarna för kommunal verksamhet kan följande vara av intresse för kommunrevisionen att uppmärksamma: Som redan uppmärksammats i tidigare Omvärldsblad är det viktigt att kommunen hanterar de demografiska förändringarna och de stora framtida investeringsbehoven på ett ändamålsenligt sätt. Har kommunen ändamålsenliga rutiner för hantering av moms? Vilka konsekvenser får förändring i assistansersättning för kommunen både vad avser bemanning och ur ett ekonomiskt perspektiv? Är kommunen rustad för att genomföra förändringen på ett ändamålsenligt sätt? Hur påverkas kommunen om det blir obligatoriskt med någon typ av valfrihetssystem inom hemtjänsten? Vilka förutsättningar ges för brukarna att genomföra val av utförare? Finns information anpassad till brukare med nedsatt beslutsförmåga? 5 av 8

Genomförs en ändamålsenlig utredning och uppföljning av familjehem och jourhem. Tas adekvat hänsyn till barnets eller den unges särskilda behov vid val av placeringsform och placeringsalternativ? 6 av 8

4. Våra kunskapsnätverk har ordet har ett antal nätverk där vi samlat specialister inom områdena: Hälso- och sjukvård Kommunal ekonomi Ledarskap Nämndsadministrativa processer och juridik Regional utveckling Samhällsbyggnad och teknik Socialtjänst Utbildning & lärande Verksamhetsstyrning (LEAN) Ägarstyrning Kommunala bolag Nedan presenterar några av våra nätverk förslag på områden som kommunrevisionen bör uppmärksamma. 4.1. Socialtjänst Flera förslag på förändringar i Socialstyrelsens föreskrifter som berör socialtjänst har varit ute på remiss under året. Förslagen avser: dokumentation inom socialtjänsten vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (ersättning av SOSFS 2006:5) socialnämndens ansvar för barn och unga (ersättning av SOSFS 2003:16 och 2006:12) våld i nära relationer (föreskriften riktar sig till socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård) Befintliga föreskrifter och allmänna råd har påtalade brister. Vid tillsyn har socialstyrelsen sett brister i verksamheternas kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde. Dokumentation av utredning, av beslut om insats och om genomförande har varit ofullständiga. Läs mer på: Ny föreskrift ska stärka skydd för våldsutsatta barn och vuxna Sedan flera år tillbaka finns modellen Barnens Behov I Centrum, BBIC. Den används inom individ- och familjeomsorgen vid utredning av barns behov. Nu införs även Äldres Behov I Centrum, ÄBIC. Modellen utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Att sätta den äldre personen i centrum ska ge förutsättningar för att individen ska få hjälp och stöd utifrån sina behov och inte utifrån utbudet av existerande insatser. Genom ÄBIC ska arbetssättet bli behovsinriktat och systematiskt. Dessutom ges ett gemensamt språk och bättre underlag för planering och uppföljning. Socialstyrelsen har genomfört utbildningar av processledare i modellen ÄBIC. Kommuner som låtit utbilda processledare och som före den 1 oktober beslutat att införa modellen kan söka prestationsersättning. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela 70 miljoner kronor. Läs mer på: Äldres behov i centrum 7 av 8

4.2. Utbildning & Lärande Kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta förtydligas i skollagen (2010:800) genom än ändring som träder i kraft den 1 juli 2014. Dessutom ska elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Läs mer på: Vissa skollagsfrågor Reglerna om stöd och särskilt stöd ska förtydligas och lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation ska förenklas. Även detta lagregleras genom ändring i skollagen (2010:800) som träder i kraft den 1 juli 2014. Bestämmelsen om åtgärdsprogram ska ändras. Läs mer på: Tid för undervisning - lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram 4.3. Förslag på revisionsinsats Med anledning av förväntade förändringar bör kommunrevisionen uppmärksamma: Oberoende av om kommunen infört ÄBIC och BBIC är det angeläget för verksamhetens ändamålsenlighet, kvalitet och trygghet att handläggningen sker effektivt och rättsäkert. Det är viktigt att säkerställa kommunens följsamhet av lagstiftning, allmänna råd och lokala politiska beslut avseende o handläggning och genomförande inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg o dokumentation av handläggning och genomförande o socialnämndens ansvar för barn och unga o våld i nära relationer. Det är relevant att granska resursfördelningssystemen inom skolverksamheten för att bedöma hänsynen till ändringarna i skollagen (2010:800). I förarbetet till lagändringarna kan utläsas att det ska framgå, exempelvis i nämndens överväganden, på vilket sätt resursfördelningen tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov. Generellt är det viktigt att ha lagändringarna i åtanke vid granskning av särskilt stöd i skolan. Revisionens bedömningar måste göras mot rätt lagstiftning. 8 av 8