Årsredovisning 2013
Innehållsförteckning Fem år i siffror 4 Kommunens organisation 5 Vart gick skattepengarna? 6 Året som gått 7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 8 Vision 9 Förvaltningsberättelse 10 Samhällsekonomisk utveckling 11 Regional utveckling och samverkan 12 Befolkningen 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål 18 Finansiell analys 26 Räkenskaper 31 Redovisningsprinciper 44 Sammanställd redovisning - koncernen 46 Personalredovisning 47 Kvalitet och resultat 50 Verksamhetsberättelse 52 Kommunfullmäktige 53 Kommunstyrelsen 54 Omsorgsstyrelsen 58 Bildningsstyrelsen 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd 66 Gamla Byn AB 67 Avesta Industristad 68 Avesta VA och Avfall AB 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 70 Kommunens revisorer 71 Presentation av kommunstyrelsen 73 Begreppsförklaringar 74 Revisonsberättelse 76 3
Fem år i siffror 2009 2010 2011 2012 2013 Resultaträkning (mkr) Intäkter 274 278 234 242 245 Kostnader -1201-1230 -1184-1242 -1265 Avskrivningar -24-29 -22-22 -29 Verksamhetens nettokostnader -951-981 -972-1 022-1 049 Skatteintäkter och generella statsbidrag 976 1 008 1 011 1 032 1 065 Finansnetto -1-2 -5 3-8 Extraordinära intäkter/kostnader 21 Årets resultat 24 25 34 13 29 Nettoinvesteringar 30 49 30 38 38 Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar 1 339 1 340 1 414 1 443 1 482 Omsättningstillgångar 56 68 99 116 148 Summa tillgångar 1 395 1 408 1 513 1 559 1 630 Eget kapital 187 212 232 246 275 Skulder och avsättningar 1 208 1 196 1 281 1 313 1 355 Summa skulder och eget kapital 1 395 1 408 1 513 1 559 1 630 Nyckeltal per invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Antal invånare 21 762 21 583 21 486 21 467 21 582 Nettokostnad/invånare 43 708 45 494 45 256 47 585 48 579 Skatteintäkter och generella avgifter/invånare 44 871 46 695 47 064 48 050 49 337 Totala tillgångar/invånare 64 096 65 243 70 426 72 637 75 557 Långfristig skuld/inv inkl. koncernen, exkl. pension 42 741 43 156 48 369 49 637 48 836 Pensionsåtagande/invånare ** 30 236 29 931 33 510 33 112 36 975 Eget kapital/invånare 8 610 9 847 9 274 11 451 12 741 Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad inkl. avskrivning i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 97,4 97,3 96,2 99,0 96,5 97,5 97,5 96,7 98,7 97,3 Soliditet % * (exkl internbanken) 28 32 33 34 37 Soliditet % * (inkl internbanken) 13 15 15 16 17 * i nyckeltalet för långfr. skulder ingår hela koncernens lånestock. ** Pensionsåtagandet redovisas separat för jämförbarhet över åren.. 4
Kommunens organisation Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun. Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. 5
Vart gick skattepengarna? 19% Så här får kommunen sina pengar... 79% kommer från skatter och generella statsbidrag 19% kommer från avgifter och liknande 3% är finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster 0% 2% 79%... och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år 2013 27,86 kronor till för- och grundskoleverksamhet 21,94 kronor till vård och omsorg 13,00 kronor till kommunövergripande verksamhet 9,64 kronor till gymnasieskola och vuxenlärande 7,39 kronor till individ och familjeomsorg, psykiatri 6,67 kronor till LSS-verksamhet 4,59 kronor till kultur, fritid & turism 2,65 kronor till årets resultat 2,23 kronor till teknisk service, gator & vägar 1,98 kronor till kollektivtrafik, samhällsbetalda resor 0,84 kronor till plan och byggverksamhet 0,52 kronor till arbetsmarknadsåtgärder och integration 0,46 kronor till musikskola 0,23 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6
Året som gått ett urval av smått och stort Vår Höst Som en del i arbetet med att se till att företagen i framtiden kommer ha tillgång till rätt kompetenser inom bland annat stålindustrin lyfte samarbetsorganisationen Triple steelix upp den fina och användbara matematikutställningen Bagdad genom att bjuda in regionens skolor dit. Avesta kommun deltog i mätningen Insikt - för att kunna förbättra sin näringslivsservice. Avesta fick ett certifierat Vård- och Omsorgscollege. Biblioteket och Avestaparken fick hjärtstartare. Biblioteket började erbjuda nya tjänster på webben. Avesta klättrade 35 platser i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna. Handy Bag kvalificerade sig till SM i ungt företagande. Kungen och drottningen besökte Verket i Avesta Från och med hösten blev det möjligt att göra högskoletentor på distans i Avesta kommuns lokaler. Kommunen gratulerade 40-årsfirande Plus-huset - som samma dag döptes om till Avesta galleria. Stor kick off med aktiviteter och information om Avesta 2020, för alla medborgare i kommunen. Träffa Avesta bjöd in till hemvändare att besöka och återupptäcka Avesta. Sommar Vinter Jazzlegenden Eva Engdahl förärades en egen platta på Lilla Torget. Avestas Musikskolas Flickkör blev svenska mästare i körsång. Förskolan Igelkotten eldhärjades och allmänhet och näringsliv ställde upp med material som behövdes för att snabbt starta verksamheten för de drabbade barnen. Årets första svenska visentkalv föddes i Avesta Visentpark. Stadshusparkens entréer buggdes om för att bättre passa de gåendes vanor. Lillsjöns badplats nyinvigdes. Samhällsprogrammet på Karlfeldtgymnasiet inriktning samhäll och beteende åk 2 vann Europaparlamentets tävling Euroscola, och fick åka till Strasbourg. Avestas satsning på unga med demenssjuka anhöriga uppmärksammades. Utvärderingen av den avgiftsfria kollektivtrafiken visade en 80 procentig ökning av bussresandet, och minskade utsläpp om 40 ton koldioxid, per år. Avesta stod värd för ett seminarium med svensk basindustris framtid i fokus. Starten på ett långsiktigt samarbete. 7
Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 2013 var ett år då en hel del positivt hände i Avesta men även ett år då det visade sig tydligt att ungdomsarbetslösheten är en av våra största utmaningar. Avesta 2020 2013 var också första året för vårt stora utvecklingsprojekt Avesta 2020, hela tankesättet och framåtandan verkar nu sätta sig och utifrån tankar och idéer blir det mer och mer konkretion. Det kanske mest positiva under året var att befolkningssiffrorna visar på den största ökningen på 22 år. Plus 115 personer blev resultatet, samtidigt så ökar antalet arbetstillfällen med 89 till en totalsumma av 10 155, så Avesta 2020 är inte bara igång utan visar även resultat redan efter år ett. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet är starkt, 29 mkr plus, detta visar fortsatt på att vi har god kontroll på vår ekonomi och att det finns en bra styrning och ledning. Vi utökade även ramarna för Omsorgsstyrelsen, Bildningsstyrelsen och Kommunstyrelsen under november månad. Detta för att främst möjliggöra en satsning på att få ned ungdomsarbetslösheten genom att anställa unga människor som varit utanför arbetsmarknaden och ge dem en ny chans och väg in till arbetsmarknaden. Framåt Vi har en klar bild av vart vi ska och hur vi ska nå dit, vi lyfter upp våra utmaningar och har en politik för hur vi ska ta oss an dem och vi gör det i god samförståndsanda. Främst inom den politiska majoriteten men även i många frågor med oppositionen. Avesta ett bra ställe Avesta 2020 och breddningen av vårt näringsliv samt tillskapandet av fler arbetstillfällen är nödvändig för en långsiktig positiv utveckling, men det som bygger en kommun stark och attraktiv är kvaliteten i våra verksamheter. Bra barnomsorg och skolor, en trygg och säker äldreomsorg, fritidsmöjligheter och god infrastruktur. Allt detta är sådant som oftast tas för givet att det ska fungera, men bakom ligger hårt jobb som sällan får den uppmärksamhet som den förtjänar. Ett stort tack och eloge till styrelserna och alla medarbetare som möjliggör att vi hela tiden flyttar fram våra positioner som en framåt kommun där det händer saker och som ligger i framkant. Frågor som heltider, avgiftsfri kollektivtrafik, den bästa ungdomsvården, anhörigstöd, nattöppna förskolor och behöriga elever till högre studier förstärker bilden av Avesta kommun som ett bra ställe att bo och verka i. Lars Isacsson 8
Vision Vår kommun Avesta, är möjligheternas kommun. Med det menar vi; Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta 25 000 år 2020 Ekonomi Vi vill också tillsammans med Avesta Kommuns invånare skapa ett säkert och tryggt Avesta, genom satsningar på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer är kultur och konst en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta vill vi bidra genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt vill vi fortsätta vara en föregångskommun som Fair Trade City. Avesta ska vara en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Den rödgröna politiken i Avesta har en röd tråd. Samhällets utveckling beror på en mängd aktiviteter som hänger samman. Vår politik bygger på en vision om att Avesta ska utvecklas av oss alla tillsammans för att skapa en känsla av stolthet över vår kommun. Arbete är grunden för välfärd och leder till en bättre framtid. Sambandet är tydligt, klarar vi jobben så klarar vi ekonomin. Vi behöver få våra ungdomar att vilja stanna, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för att ge barn och ungdomar en bra start i livet. Perspektivet ska vara att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier ska utbildningskedjan vara stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen ska erbjudas. En stark och fungerande gemensam sektor är nödvändig för att klara skolan, vården och omsorgen. Vi ser det som viktigast att skapa en god kvalitet i en väl fungerande verksamhet. Det behövs en stabilitet som gör personalen trygga och motiverade att satsa långsiktigt på goda resultat. Fördjupad samverkan mellan alla aktörer i kommunen; näringslivet, föreningslivet och medborgarna, för att bygga möjligheternas Avesta är nödvändigt. Att med gemensamma krafter dra åt samma håll i syfte att öka befolkningen, skapa fler arbetstillfällen, utveckla kultur- och idrottslivet och skapa ett väl fungerande och hållbart välfärdsystem är viktiga framtidsutmaningar. Vi kombinerar tanken på att framtidstro med en stark känsla av delaktighet, skapar en vi-känsla och ett möjligheternas Avesta! 9
Förvaltningsberättelse 10
Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i omvärlden är på väg upp och oron på de finansiella marknaderna har lagt sig något. För svensk del är det för tidigt att tala om en konjunkturuppgång på våra exportmarknader utan det är snarare en utplaning vi ser. Både den svenska exporten och investeringarna har haft en fortsatt svag utveckling. Det är den inhemska efterfrågan med stigande optimism och framtidsförväntningar som starkt talar för att svensk ekonomi kommer att växa snabbare nästa år jämfört med i år. Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas svagt under hösten 2013. Positiva signaler från omvärlden och ett allt starkare stöd från inhemska indikatorer tyder på att tillväxten tar fart under kommande år. Tillväxten i skatteunderlaget dämpas nästa år till följd av att pensionerna sänks när bromsen aktiveras. För planperioden 2015-2017 är bedömningen dock att återhämtningen fortsätter genom att arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Hög arbetslöshet och restriktioner i statliga system innebär ett ökat tryck på kommunernas sistahandsansvar i form av ökade kostnader för försörjningsstöd. I kommunerna tilltar dessutom det demografiska kostnadstrycket alltmer. Fler barn i grundskoleåldern och allt fler äldre innebär väsentligt ökade behov. Den kommunala konsumtionen bedöms enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) att växa med runt 2 procent årligen framöver. Nästa år växer skatteunderlaget betydligt långsammare och inga nya statliga tillskott av betydelse är aviserade. Det reala skatteunderlaget bedöms dock öka på grund av ett positivt bidrag från pensionsutbetalningarna och förmånliga priseffekter. God ekonomisk hushållning innebär att offentlig sektor ska uppnå ett resultat på 1-2 procent årligen och utan höjda statsbidrag kommer risken för skattehöjningar att öka enligt SKL:s bedömning. Tidigare års goda resultat i offentlig sektor förklaras av tillfälliga konjunkturstöd och återbetalning av tidigare inbetalade premier för AFA för omställning av långtidssjukskrivna. Det av AFA försäkringar aviserade utbetalningen under 2013 av premier inbetalda 2004, att verkställas under 2014, har enligt meddelande från SKL 2014-01-09 skjutits fram till utbetalning 2015 under förutsättning att beslut fattas under kommande år. 11
Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur I Länstransportplan för åren 2010 2021 finns som största enskilda investeringsprojekt ett projekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning är fastställd, arbetsplanen är fastställd och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet. Ekonomiskt är projektet inplanerat med start 2015 men en byggstart skulle kunna ske både tidigare eller senare beroende på planeringsarbetet och eventuella överklagningar. På riksväg 70 har stora investeringar gjorts både norr och söder om Avesta. Det största som gjorts klart under året är en mötesfri riksväg. Järnväg Trafikverket har genomfört en förstudie gällande järnväg: Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella planen för transportsystemet föreslås att 519 mkr satsas på detta objekt. Politisk behandling sker nu på nationell nivå. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 Bergslagssatsningen har fortsatt i förminskad form med den tredje etappen som avslutats 2013. Denna etapp fokuserade på temat Konstrum Bergslagen, ett samarbete mellan Smedjebacken/ Meken, Grängesberg /Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket i centrum. Bergslagssatsningen har en breddning av Bergslagens näringsliv via turismdriven tillväxt som mål. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter utvecklas som besöksmål och har för sommarsäsongen 2013 bland annat byggt ny entré med tillhörande souvenirbutik i visentkojan vid ingången till trädgården. Ladugårdsfikets meny har utvecklats ytterligare och antalet matgäster ökade. På försommaren spelades ett sommarlustspel med anknytning till gårdens historia. Arrangör var Bergslagsteatern. Pigorna i stugan har bemannat visningshuset oftare, vilket uppskattats av gästerna i Avesta Visentpark. Södra Dalarna Turism Avesta kommun har under 2013 fortsatt turismsamarbete, Södra Dalarna Turism, med Hedemora. Delar av verksamheten genomförs i projektform under 2012-2014 med medfinansiering från Region Dalarna. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer innehåller marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Det finns också ett samarbete med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp och marknadsföring genom hemsidan Visit Dalarna. Besöksnäringen är en bransch som ökar trots finanskris och fortsatt utveckling spås. Besöksnäringssatsningen i Avesta Hedemora är en satsning som inneburit en utökad budget för att, i en medieoch marknadsföringsstark bransch, kunna nå ut med budskapet att besökare är välkomna till våra två kommuners utbud av besöksmål och aktiviteter. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa 12
tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv, infrastruktur och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix, Dalabanans Intresseförening och Intresseföreningen Bergslaget. Regionalt Serviceprogram Arbetet med förberedelserna av det nya Regionala Serviceprogrammet för 2014-2020 pågår på länsnivå och Avesta kommun deltar i detta. Det berör framför allt landsbygdens invånare och finansieras genom det nationella Landsbygdsprogrammet. Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. 13
Befolkningen År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -90-7 -10-81 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 Snitt -61-106 46-5 -57 108 Antal arbetslösa i Avesta kommun 18-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 Arbetslöshet andel % 2013 dec 18-64 år 18-24 år Avesta 8,1 15,1 Dalarna 6,2 10,1 Sverige 6,8 10,2 2012 dec 18-64 år 18-24 år Avesta 6,7 13,9 Dalarna 6,3 10,6 Sverige 6,9 10,9 14
Den sista december 2013 bodde i Avesta kommun 21 582 personer, en ökning med 115 personer jämfört 2012. Ökningen är glädjande stor och en så stor befolkningsökning har inte skett sedan i början av 1990-talet. Flyttnettot är positivt med 184 personer, mycket beroende på detn stora positiva inflyttningen från utlandet med 277 personer. Fler flyttar till Avesta från andra länder än vad som flyttar ut. Inom Sverige är dock flyttnettot negativt liksom det är inom Dalarna. De ålderskategorier som främst flyttar ut från kommunen är 20-24 åringar medan 25-29 åringar ökar svagt. Åldersgrupperna därefter upp till pensionsåldern ökar också lite utom i ålderskategorin 60-64 år och i åldersgruppen 50-54 år där en svag minskning sker. Även i åldersgrupperna 65 år och äldre sker en minskningar, främst beroende på att dödsfallen överväger inflyttningen. Födelsenettot är negativt, minus 69 personer, vilket dock är en förbättring jämfört med föregående år. Detta betyder att det under 2013 har avlidit fler personer än det har fötts. Antalet barn som föddes under året är 196, samma som föregående år. I församlingarna har Avesta centralt ökat befolkningen med 177 personer och i Folkärna med 16, medan minskningar har skett i By med 27 personer och i Grytnäs med 51 personer. Folkhälsa Att befolkningen ska ha sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa, att våra barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor och att vi ska ha ett samhälle fritt från alkohol, narkotika doping och tobak är och har varit de övergripande målen för folkhälsoarbetet i Avesta kommun under 2013. Kommunens folkhälsoarbete är till för alla Avestabor, ung som gammal. De tre prioriterade områdena för folkhälsoarbetet i Avesta kommun är; Några aktiviteter och projekt under målområdet, sociala och ekonomiska förutsättningar, är samverkansprojektet SIVA/Fyrsteget som påbörjades 2013. Stor betydelse för att individen ska ha sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa är ett arbete. Avesta satsade på nystartsjobb under hösten, anställning för personer med försörjningsstöd som en möjlig väg till arbete. 35 personer har erbjudits en ettårig anställning i kommunen. Under året har också kommunen satsat på underhåll av allmänna badplatser. Lillsjön har rustats upp och arbetet har till viss del utförts av SIVA service och skapat meningsfulla arbetstillfällen i arbetsmarknadsåtgärderna. Som ett delprojekt i Avesta 2020 finns ett projekt som syftar till att få nyinflyttade att snabbt och på ett personligt plan bli integrerade i vår stad, få ett socialt nätverk och hitta sitt sammanhang. Under hösten lanserades även Avestavärdar. Goda uppväxtvillkor för våra barn och unga lyfter folkhälsa särkilt fram. Avesta kommun har en barnplan grundad i barnkonventionen. Den ska vara vägledande för verksamhetsplanering där vi behöver ta hänsyn till barnperspektivet. På skolans fritidsklubbar får barnen ett sammanhang, gemenskap och möjligheter att prova på olika aktiviteter. Sportparken med olika spontanidrottsdelar är positivt för barn och ungas hälsa och den kommer att stå färdig under våren 2014. BUAD (barn, ungdom, alkohol, droger) arbetar för att ungdomar ska välja en drogfri livsstil. Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa Barns och ungas uppväxtvillkor ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) 15
Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende Planer har tagits fram för att öka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter där Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. I Örnen har ett 25 tal lägenheter uppförts under 2013. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande, utifrån att nya bullerregler är på väg att beslutas. Under 2013 har tre villor färdigställts i kommunen. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen håller på att tas fram för antagande i början av 2014. En detaljplan har också tagits fram som möjliggör bostadsbebyggelse i Månsbobacken. Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten 2010. Fyra hus har färdigtällts under 2011 och 2012, men inget under 2013. Även en detaljplan, som också möjliggör bostadsbebyggelse kombinerat med handel, finns framtagen för Karlbo. Näringsliv Avestas två största privata arbetsgivare Outokumpu och Stora Enso Fors har under året haft en tuff konjunktur och svag efterfrågan. Denna situation har dessa Avestaföretag delat med respektive koncerns verksamhet i hela Sverige (10 orter) varför initiativ tagits från Avesta kommun för att diskutera basindustrins hot och möjligheter utifrån ett Sverigeperspektiv. Tillsammans med de fackliga organisationerna Pappers och Metall arrangerade Avesta kommun i december en basindustrikonferens för att uppmärksamma basindustrins betydelse i ett såväl nationellt som lokalt och regionalt perspektiv i Sverige. Konferensen fick ett stort genomslag med drygt 170 deltagare från såväl arbetsgivarsidan som arbetstagarsidan. Hela arbetsmarknadsregionen Avesta-Hedemora har under de senaste två åren drabbats hårt av varsel och förlorade arbetstillfällen. Strukturomvandlingen inom den svenska basindustrin, bland annat beroende på svag efterfrågan, minskad lönsamhet samt stark kronkurs i förhållande till euron, har fortsatt under 2013. Den 1 juni meddelade Stora Enso att totalt 750 anställda skulle sägas upp i Sverige och totalt 2 500 i världen. Den 12 augusti meddelade Stora Enso att 130 tjänster skulle varslas om uppsägning vid anläggningen i Fors. Totalt berörs 80 kollektivanställda och 50 tjänstemän. Efter förhandlingar och utredningar kommer Stora Enso Fors under första halvåret 2014 minska personalstyrkan med 104 personer, detta utan att minskning av produktionen eller lägre kvalité i produktionen. Planer på neddragningar i Outokumpu i andra länder kan dock ge positiva effekter på antalet anställda i Avesta under första halvåret 2014. Även flera mindre företagsnedläggelser/konkurser har skett under året som exempelvis Setra i Horndal, Bergeå Tvätt & Uthyrning, V-tab med flera är också bidragande orsak till en ökad arbetslöshet. Det finns också positiva tecken genom exempelvis etablering av BIS Production Partner, Totum samt att många befintliga Avestaföretag nyanställt under året. Ett exempel på att många befintliga Avestaföretag går bra och nyanställer är att kreditupplysningsföretaget Syna AB tilldelade Avesta första priset i Dalarna när det gäller störst andel aktiebolag som ökar omsättningen, nyanställer och går med vinst. Fortsatt intresse och nyetableringar av företag på Nordanö industriområde och på Källhagen ger också framtidstro. När det gäller handeln pågår fortsatta diskussioner om hur köpmännen, fastighetsägarna och kommunen tillsammans skulle kunna organisera sig tillsammans i utvecklingsfrågor för centrum och Dalahästområdet. I Dalahästområdet kommer under 2014 nyetableringar att ske som innebär att området är fullbyggt. Näringslivets struktur Näringslivets struktur i Avesta är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med 41 procent på industri- och byggtjänster, 29 procent på privata tjänsteföretag och 26 procent på offentliga tjänster medan de areella näringarna uppgår till nära tre procent. I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. Under 2013 har 107 nya företag registrerats i Avesta, 22 företag har gått i konkurs och 66 företag har upphört, vilket innebär att nettotillskottet av antalet företag uppgår till 19. Räknat per 1 000 invånare har 3,9 företag registrerats i Avesta under första halvåret 2013, vilket ger Avesta en plats 230 bland Sveriges 290 kommuner i jämförelse med 2012 (142). I Sverige uppgår genomsnittet till 5 företag per 1 000 invånare under 2013. Arbetsmarknad Den totala sysselsättningen i Avesta för 2012, den senaste statistiken, är 10 160 arbetstillfällen vilket innebär en svag nedgång sedan 2011 med 80 personer. Den största nedgången har skett på industrisidan med 230 arbetstillfällen följt av personliga tjänster 30 arbetstillfällen och fastigheter 10 arbetstillfällen. På motsvarande sätt har den största ökningen skett under företagstjänster med 90 arbetstillfällen följt av vård och omsorg 50 arbetstillfällen samt bygg 20 tjänster. Fördelning av arbetstillfällen på olika sektorer i Avesta; industri- och byggtjänster 3 965, privata tjänster 3 150, offentliga tjänster 2 740 samt areella näringar 305. Per 31 december 2013 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan 18-24 år ligger arbetslösheten mycket högre än Dalarna och riket. Arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ riktning under året och uppgår till 1 052 personer, varav 256 är ungdomar mellan 18-24 år. 16
För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet Unga till arbete som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslutas i december 2014. Under 2013 har 67 ungdomar deltagit varav 51 har fullföljt. Av dessa har 20 fått arbete och 15 har gått vidare till studier. Detta innebär att 69 procent har gått vidare till egen försörjning vilket är ett mycket bra resultat. Ett motsvarande projekt På väg till jobbet har startats upp av Omsorgsförvaltningen för personer mellan 25 och 64 år. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna 59-65 år. Generationsskiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domineras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas. I Dalarna lämnade dessutom stora ungdomskullar gymnasiet under 2012. Pendling Under 2012 (senaste officiella siffrorna) har 2 040 personer pendlat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är 1 890. Pendlingsöverskottet in i kommunen är därmed 150 personer. Detta är en svag minskning sedan 2011 på 19 personer medan snittsiffran de sista fem åren varit 230. I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling där Borlänge har i särklass flest med 4 140 personer. De kommuner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hedemora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret från de sista fem åren. Avesta 2020 Avesta kommun har för att motverka effekterna av tidigare varsel sedan hösten 2011 haft ett stort antal kontakter med såväl näringslivdepartement, Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer. Syftet med projektet Avesta 2020 är att vända trenden och leda till att vi år 2020 ska vara 25 000 invånare. Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013-01-01 2015-12-31. Grovplåten i Koppardalen förbereds som ett nav för Avesta 2020. 17
God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en balans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hushållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts,. Det gäller både finansiellt och verksamhetsmässigt, såväl på kort sikt som på lång sikt. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi. Avesta kommun har under de fem senaste åren uppnått balanskravet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på 2 procent, som för Avesta motsvarar 20 mkr, under respektive år 2009-2013 med undantag för föregående år när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes. Även årets resultat är positivt med 29,2 mkr, varav 20,8 mkr avser återbetalningen av de tidigare inbetalda AFA premier för åren 2005-2006 som är kopplat till att den långa sjukfrånvaron i Sverige minskat och att avkastningen på förvaltningen av premierna varit god. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande 20 mkr från och med år 2010, totalt 16,6 mkr, kan användas i kommande lågkonjunktur. Under året har beslut fattats av kommunfullmäktige om både fondering och ianspråkstagande. Med tidigare års överskott och årets resultat kommer fonderingen att uppgå till 23,7 mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren. Avvikelse i % 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg 6,8 4,8 7,1 3,4 Högre kostnader än standardkostnaden redovisar barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorgen medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner. Äldreomsorgens standardkostnad har även minskat jämfört året innan. Största positiva avvikelsen redovisas på grundskolan med 12,4 procent. Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens ambition att erbjuda samtliga barn skolgång på hemorten, oavsett vilka behov som eleverna har, samt den politiska viljan om en hög personaltäthet och att bevara små skolenheter. 18
Följande mål och måluppfyllelse redovisas för verksamhetsåret 2013 i Avesta kommun Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårsrapport och i årsredovisningen. Hållbar utveckling/klimatneutralt Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilösningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. * Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi. Målet delvis uppnått Strategin 2009-2012 på 13 delmål omfattar byggnationer, industri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, övergång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom 2015. Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är inte uppnått. Energiförbrukningen har ökat med 1 procent för bostäder och med 0,6 procent för lokaler. För fastigheter i teknisk service ägo har elförbrukningen minskat med 5,8 procent. Målet att nybyggda byggnader och lokaler inom kommunkoncernen ska understiga 130 kwh/m2 per år för bostäder och 120 kwh/m2 per år för lokaler är uppnått. De två byggprojekt för bostäder som pågår Örnen och Balders uppgår förbrukningen till 75-80 kwh/m2 och år. Fjärrvärmeförbrukningen har minskat med 2,1 procent i teknisk service egna fastigheter. Översyn av vägbelysningen innebär en bedömd minskning av energiförbrukning med 1 165 000 kw per år och en reducering av koldioxidutsläpp på cirka 230 ton per år. Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för omsorgens leasingbilar med 60 procent är inte uppnått men är på rätt väg och har minskat med 26 procent. Målet med 10 elbilar är inte uppnått men fem bilar testas för närvarande. Bränsleförbrukningen i teknisk service egna servicefordon har minskat med 24 procent jämfört målet på 10 procent. Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts. Avestas andel av inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 21 procent att jämföra med medelvärdet bland Sveriges kommuner på 16 procent. Målet att minska kasserad mat är uppnått. Svinnet minskade under mätningsveckorna. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts. 19
Medborgarinflytande Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. * Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Målet uppnått Genomförd medborgarenkät 2013 riktad till 1185 medborgare, varav andel svarande var 51 procent (2012-53 procent). (Maximalt betygsindex 100). Avesta som en plats att bo och leva i betygsindex 57 (2012-55). Med högst betyg för kommersiellt utbud, kommunikation, bostäder, fritid och lägst betygsindex för arbetsmöjligheter. (Riksindex 59). Inflytande ett betygsindex 42 (2012-40). Med högst betyg för kontakterna med kommunföreträdare och information och lägst för påverkansmöjlighet och förtroende. (Riksindex 39). Inom omsorgen finns inte boenderåd och anhörigträffar på alla vård- och omsorgsboende. Dessa är dock inrättade på de boende där detta är möjligt. Brukarinflytandet inom socialtjänsten är uppnått genom brukarrevision och brukarpanel. En tillgänglighetsanpassad webbsida har tagits fram. Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringsprocessen ökat. I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och företags kontakter med kommunkoncernen. * Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende Målet uppnått NII för påverkan uppgick 2012 till 39 och för 2013 till 43. Medelvärdet för samtliga kommuner 2013 uppgick till 39 NII för förtroende uppgick 2012 till 44 och för 2013 till 48. Medelvärdet för samtliga kommuner 2013 uppgick till 44 20