SKYDD AV VATTENTÄKTER

SKYDD AV VATTENTÄKTER RAPPORT ÅR 2014 2015-02-12 Miljö- och hälsoskyddskontoret Sigtuna kommun

1 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar det arbete som miljö- och hälsoskyddskontoret utfört för att skydda vattentäkter i Sigtuna kommun under år 2014. Arbetet med att se över kommunens skydd av vattentäkter inleddes under år 2013 då man gjorde en bedömning av det skydd som finns av kommunens vattentäkter baserat på en metod framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län för bedömning av befintliga vattenskyddsområden. Slutsatsen man drog av inventeringen var att vissa av kommunens vattentäkter är i behov av revidering av befintliga skyddsområden och föreskrifter. Under år 2014 har miljö- och hälsoskyddskontoret arbetat för att stärka skyddet av kommunens vattentäkter på ett flertal plan. En viktig del av projektet har varit att informera boende och verksamheter, belägna inom de fem vattenskyddsområdena i kommunen, om vilka skyddsföreskrifter som finns och vad man bör tänka på för att inte riskera att förorena grundvattnet. Information har även gått ut till samtliga huvudmän för större vattentäkter i kommunen om vikten och nyttan med att ha tillstånd med sitt vattenuttag. Miljö- och hälsoskyddskontoret har som en del av projektet bedrivit tillsyn på verksamheter inom vattenskyddsområdena med fokus på verksamheter som riskerar att förorena grundvattnet. Rapporten beskriver även det arbete som gjorts i sammarbete med huvudmännen för de större vattentäkterna. Miljö- och hälsoskyddskontoret har tillsammans med huvudmännen fört en dialog om resultaten från inventeringen i de fall de visade på ett otillräckligt skydd. Arbetet med att revidera skyddszoner och föreskrifter för reservvattentäkten vid Ströms gård har fortgått under år 2014 under ledning av huvudmannen, Norrvatten, där miljö- och hälsoskyddskontoret har varit delaktig som remissinstans och samrådspart samt kunnat svara på frågor från allmänhet och berörda verksamhetsutövare. 2 (13)

2 Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Innehåll... 3 3 Inledning... 4 3.1 Bakgrund... 4 3.2 Syfte och mål... 5 3.3 Dricksvattentäkter i kommunen... 6 4 Aktiviteter... 7 4.1 Dialog med huvudmän för större vattentäkter... 7 4.2 Revidering av Ströms vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter... 7 4.3 Verksamhetstillsyn inom vattenskyddsområdena... 8 4.3.1 Inventering av områden kring mindre vattentäkter... 8 4.4 Inventering av områden där kunskap saknas om det finns vattenverk som faller under kravet enligt åtgärdsprogrammet... 9 4.5 Status på enskilda avlopp inom vattenskyddsområdena... 9 4.6 Informationssatsning till boende och verksamheter... 9 4.7 Informationssatsning till huvudmännen för vattentäkter... 10 4.8 Samverkan kring sårbarhetskartor... 10 4.9 Samverkan kring vatten- och avloppsplan... 10 5 Diskussion... 12 6 Bilagor... 13 3 (13)

3 Inledning Vatten är vår viktigaste naturresurs och livsmedel. Det är livsviktigt för oss människor att dricksvattnet är rent och av god kvalité. Vattenkvalitén påverkar även miljön för växter och djur i ytvattnet. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge ett tillräckligt skydd så att vattentillgången är säkrad både på kort och också lång sikt. I Sverige har de flesta större kommunala grundvattentäkter ett vattenskyddsområde. Många vattenskyddsområden behöver dock ses över eftersom de bygger på ofullständig information om grundvattnet eller har inrättats enligt en äldre lagstiftning. Skydd av vattentäkter är en kontinuerlig process som inte tar slut med fastställandet av ett vattenskyddsområde. 3.1 Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) har funnits sedan år 2000 och anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. Syftet med vattendirektivet är att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser och nå målen om god grundvattenstatus. Detta innebär en hållbar vattenanvändning som främjar en god miljö för växter och djur i sjöar, vattendrag och grundvattenberoende terrestra ekosystem. År 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom 5 kap. miljöbalken, förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. För att uppnå de miljökvalitetsnormer som föreskrivits, har vattenmyndigheterna beslutat om åtgärdsprogram. I åtgärdprogrammet finns angivet vilka åtgärder som ska vidtas och inom vilken tid samt vilken myndighet eller kommun som har ansvar för att vidta åtgärder. Kommunerna har tilldelats ansvar för ett antal åtgärder varav två punkter handlar om skydd av dricksvattentäkter; Punkt 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Punkt 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Det vanligaste sättet att skydda vattentäkter är att inrätta ett vattenskyddsområde enligt 7 kap. miljöbalken (1998:808), men för mindre vattentäkter kan det ofta vara svårt att motivera inrättande av vattenskyddsområden då förfarandet att fastställa ett vattenskyddsområde är resurskrävande. 4 (13)

Miljö- och hälsoskyddskontoret inledde arbetet med att se över skyddet av kommunens vattentäkter 2013. Slutsatsen var att vissa vattentäkter är i behov av nya skyddsområden och föreskrifter. Resultatet presenterades i en rapport Delrapport 2013, Projekt Skydd av vattentäkter. I det arbetet inventerades vattentäkterna i kommunen och bedömdes utifrån en metod framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. De bedömningar som gjordes år 2013 ligger till grund för de syften som formulerats för detta fortsättningsprojekt. 3.2 Syfte och mål Syftet med projektet var att arbeta för att förbättra skyddet av dricksvattentäkter i kommunen enligt de krav som ställs i punkt 34 och 35 i åtgärdsprogrammet. Som utgångspunkt för framtagande av syfte och mål användes de bedömningar och slutsatser som drogs vid första delen av projektet från år 2013. Sju delmål identifierades enligt följande; 1. Att arbeta vidare med att säkra det långsiktiga skyddet av vattentäkten i Granby/Bärmö genom dialog med huvudmannen och samtidigt utvärdera möjligheten att kommunen med egna medel inrättar ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. 2. Informera huvudmän för vattentäkterna vid Venngarn och Bodarna angående resultaten vid inventeringen som gjordes år 2013 och föra en dialog om eventuella risker och befintligt skydd av vattentäkterna. 3. Delta i arbetet med att se över vattenskyddsområdet för Ströms vattentäkt samt ta fram nya skyddsföreskrifter, med målsättning att fungera som remissinstans och samrådspart gentemot Norrvatten och Länsstyrelsen och samt svara på frågor från allmänhet och berörda verksamhetsutövare. 4. Bedriva tillsyn inom samtliga vattenskyddsområden i Sigtuna kommun med fokus på verksamheter eller åtgärder som innebär en risk för kvalitén på grundvattnet. 5. Öka kunskapen hos boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområden i Sigtuna kommun om vikten av att skydda vattentäkter. 6. Öka kunskapen hos huvudmän för vattentäkter i Sigtuna kommun om vikten och nyttan med att söka vattendom för sitt vattenuttag. 7. Inventera vattentäkter i kommunen som inte omfattas av ett vattenskyddsområde och som kan beröras av krav enligt åtgärdsprogrammet, samt bedöma eventuella risker för vattentäkterna. 5 (13)

3.3 Dricksvattentäkter i kommunen I Sigtuna kommun finns två kommunala dricksvattentäkter, Ströms gård och Lunda-Albano. Vattentäkten vid Ströms gård tar sitt vatten från Stockholmsåsen och omges av kommunens största vattenskyddsområde. Huvudman för vattentäkten är Norrvatten och idag används den endast som reservvattentäkt. Vattenskyddsföreskrifterna och gränserna för området fastställdes 1979 och håller i nuläget på att revideras. Vattenskyddsområdet för vattentäkten i Lunda-Albano skapades år 2008 och där det är kommunen som är huvudman. Utöver de kommunala vattentäkterna finns ett litet antal icke kommunala vattentäkter som omfattas av punkt 35 i åtgärdsprogrammet d.v.s. försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag. Två ickekommunala vattentäkter där vattenskyddsområde finns är Bodarna och Venngarn. Bodarna vattentäkt har vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter från 1994. Huvudman för vattentäkten är Holmens samfällighetsförening. Vattenskyddsområdet med skyddsföreskrifter bedömdes enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands läns modell som otillräcklig och det saknas också reservvattentäkt. Venngarn vattentäkt har vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter från 2001. Den bedömning som miljö- och hälsoskyddskontoret gjorde av skyddet av vattentäkten visade att vissa delar av underlagsmaterialet, riskinventeringen och riskanalysen, kan vara i behov av komplettering och uppdatering för att kunna göra en bedömning av skyddet. Bärmö vattentäkt har en hög kapacitet och försörjer mer 180 människor inklusive en förskola. Vattentäkten saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter och det enda skydd som finns idag är restriktioner som anges i den vattendom som beslutades 1965. Bland övriga vattentäkter och vattenverk som försörjer fler än två hushåll finns ett antal icke-kommunala som miljö- och hälsoskyddskontoret bedriver tillsyn över utifrån livsmedelslagstiftningen. Dessa är samtliga grundvattentäkter och saknar reservvattentäkt samt skydd i form av vattenskyddsområde. I projektet har miljö- och hälsoskyddskontoret fortsatt inventera dessa vattentäkter för att identifiera sådana som omfattas av punkt 35 i åtgärdsprogrammet. 6 (13)

4 Aktiviteter 4.1 Dialog med huvudmän för större vattentäkter Miljö- och hälsoskyddskontoret har under 2014 fört en dialog med huvudmannen för Bärmö vattentäkt vid tillsynsmöte och via telefon och mail. Miljö- och hälsoskyddskontoret har understrukit att det befintliga skyddet av täkten är undermåligt och uppmuntrat huvudmannen att komma in med ansökningshandlingar för ett vattenskyddsområde. Det är nuläget inte möjligt att förelägga en huvudman om att ansöka om att ett vattenskyddsområde ska fastsällas då det saknas stöd i miljölagstiftningen. Huvudmannen för Bärmö vattentäkt har i samtal med miljö- och hälsoskyddskontoret klargjort att det i dag inte ligger i företagets intresse att starta upp en ansökningsprocess då detta skulle innebära betydande ekonomiska satsningar. Eftersom huvudmannen idag inte upplever att det föreligger några kvalitetsproblem med vattnet är incitamentet lågt för att bekosta de undersökningar som kommer krävas vid bildande av ett vattenskyddsområde. Miljö- och hälsoskyddskontoret har med anledning av slutsatserna vid inventeringen år 2013 varit i kontakt med huvudmannen för Venngarn vattentäkt och informerat om vad man kommit fram till vid bedömningen. Huvudmannen har meddelat att man med start hösten 2014 avser att se över bland annat skyddsföreskrifterna. Miljö- och hälsoskyddskontoret har meddelat att man kan fungera som remissinstans, samrådspart och i övrigt vara behjälplig genom att svara på frågor. Miljö- och hälsoskyddskontoret har under år 2014 varit i kontakt med representanter för styrelsen i Holmens samfällighetsförening, huvudman för Bodarna vattentäkt. En dialog har förts med huvudmannen om att det bör göras en revidering av vattenskyddsområdet baserat på hydrologiska undersökningar. I samband med revideringen bör även skyddsföreskrifterna anpassas till befintliga risker utifrån en riskanalys. Huvudmannen har ställt sig positiv till en revidering och styrelsen kommer att utreda frågan vidare. 4.2 Revidering av Ströms vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för vattentäkten vid Ströms gård fastställdes år 1979. Länsstyrelsen har bedömt att vattenskyddsområdet är i behov av revidering och Norrvatten som är huvudman för reservvattentäkten driver arbetet sedan ett antal år tillbaka. Miljö- och hälsoskyddkontoret har under år 2014 deltagit vid ett antal möten med Norrvatten, Länsstyrelsen och berörda markägare och verksamhetsutövare. Revideringen omfattar framtagande av nya skyddszoner samt nya skyddsföreskrifter. Miljö- och hälsoskyddskontoret har bland annat samrått och gett synpunkter på föreslag om skyddsföreskrifter och vilka konsekvenser det får på tillsynen. Möte har hållits med största markägaren inom området och en dialog har förts kring hur skyddszoner och 7 (13)

restriktioner bör utformas för att nå en tillräcklig skyddsnivå utan att det får orimliga konsekvenser för verksamheter som bedrivs inom området. 4.3 Verksamhetstillsyn inom vattenskyddsområdena Samtliga fem vattenskyddsområden har under år 2014 inventerats med avseende på verksamheter som innebär en risk för förorening av grundvattnet. De verksamheter som bedömdes utgöra en risk och som inte nyligen fått tillsyn av miljö- och hälsoskyddskontoret besöktes. I de fall man gjorde bedömningen att verksamheten utgjorde en miljörisk förelades verksamhetsutövaren att vidta åtgärd. Hos verksamheter där det bedömdes nödvändigt gjordes uppföljande tillsynsbesök. Tillsynsbesöken användes också för att nå ut med information till verksamhetsutövare om vilka skyddsföreskrifter som gäller i just det område som verksamheten omfattas av. Totalt antal tillsynsärenden inom vattenskyddsområdena var under 2014 24 st. Vid inventeringen och tillsynen av verksamheter inom vattenskyddsområdena låg fokus bland annat på följande aktiviteter och riskobjekt; Hantering av petroleumprodukter Spridning av bekämpningsmedel Näringsläckage Infiltration av avloppsvatten Hantering av avfall och farligt avfall Kemikaliehantering Dagvattenhantering Annan miljöfarlig verksamhet 4.3.1 Inventering av områden kring mindre vattentäkter Under hösten år 2014 gjordes en inventering av områdena kring övriga vattenverk som miljö- och hälsoskyddskontoret har tillsyn på utifrån livsmedelslagstiftningen, med avseende på risker för dricksvattnet. Samtliga av dessa vattentäkter saknar skydd. De vattenverk som ingick i inventeringen var; Skepptuna Skola, Vårdhemmet Lugnet, Björklunda (Sigtuna Omvård AB), Bromsta, Essagruppen, Lilla My Förskola, Sigtunabygdens Golfklubb, VennerBo och Österby By Samfällighet. Områdena inventerades med avseende på samma aktiviteter och riskobjekt som inom vattenskyddsområdena, beskrivet i stycket ovan. Inga direkta risker kunde identifieras. Dock bör man vidare se över behovet av att upprätta ett bättre skydd för vattentäkten vid Skepptuna skola eftersom denna vattentäkt förser fler än 50 personer med dricksvatten, däribland skola och förskola. 8 (13)

4.4 Inventering av områden där kunskap saknas om det finns vattenverk som faller under kravet enligt åtgärdsprogrammet I den inledande delen av projektet kring skydd av vattentäkter identifierades ett antal områden där miljö- och hälsoskyddskontoret saknade kunskap om det finns vattenverk som kan falla under kravet enligt åtgärdsprogrammet. De områden/verksamheter som var aktuella var; Skepptuna Golfklubb, STOXA, Mälaren hästklinik, Gådersta, Rickeby samfällighet, Rickeby gård, Karbyvägen, Trostaområdet och Bergby Botlöt samfällighet. Under år 2014 har arbetet fortsatt med att inventera dessa områden. I inventering av dessa områden framkom inga vattentäkter med ett uttag över 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer. 4.5 Status på enskilda avlopp inom vattenskyddsområdena Bodarna - inom vattenskyddsområdet är 16 av totalt 18 enskilda avlopp godkända. Ansökningsprocess pågår för en gemensamhetsanläggning där man planerar att ansluta ca hälften av fastigheterna. Venngarn totalt finns idag tre enskilda avlopp inom vattenskyddsområdet som samtliga är inventerade. Två av dessa har godkända avloppslösningar. Bärmö - samtliga enskilda avlopp är godkända inom vattenskyddsområdet. Ströms samtliga dryga 70 enskilda avlopp inom vattenskyddsområdet är inventerade varav knappt hälften har godkända avloppslösningar. För ett flertal fastigheter i Skoby och Åshusby övervägs anslutning till kommunalt VA-nät. Övriga fastigheter som ej har godkänt avlopp har förbud från år 2015. Lunda merparten av avloppen inom vattenskyddsområdet är anslutna till kommunalt avloppsnät. Under 2014 inventerades fyra enskilda avlopp där samtliga bedömdes som undermåliga. Ett enskilt avlopp kvarstår att inventera. 4.6 Informationssatsning till boende och verksamheter Under maj 2014 skickades informationsmaterial ut till alla boende inom kommunens samtliga vattenskyddsområden (se exempel på utskick bilaga 1). I materialet informerades de boende om det pågående projektet gällande skydd av vattentäkter, samt om vad man som boende inom vattenskyddsområdet bör tänka på för att inte riskera att förorena grundvattnet. Miljö- och hälsoskyddskontoret erbjöd även boende möjlighet att ställa frågor vid öppna informationstillfällen där man åkte ut till vattenskyddsområdena. Informationstillfällena hölls under kvällstid i vattenskyddsområden då representanter från miljö- och hälsoskyddskontoret fanns tillgängliga på plats. Intresset för att få information och ställa frågor till tillsynsmyndigheten direkt uppfattades dock som svalt då uppslutningen var liten. 9 (13)

4.7 Informationssatsning till huvudmännen för vattentäkter Enligt 11 kap. miljöbalken ska vattentäkter som försörjer fler än två hushåll klassas som vattenverksamhet och anmälas till länsstyrelsen. Under oktober 2014 skickades brev ut till samtliga huvudmän för dricksvattentäkter som miljö- och hälsoskyddskontoret bedriver tillsyn på utifrån Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (se bilaga 2). I utskicket informerades huvudmännen om att en vattentäkt betraktas som en vattenverksamhet och att huvudregeln är att vattenverksamheter kräver tillstånd. Vidare förklarades vilka fördelar som finns med att ha tillstånd för sitt vattenuttag och vilka riskerna är med att göra vattenuttag utan tillstånd. I materialet fanns även information om vart man ska vända sig om man vill ansöka om tillstånd och hur processen går till. Miljö- och hälsoskyddskontoret har efter det att brevet gått ut fått in ett flertal telefonsamtal från huvudmän som haft frågor och funderingar kring det juridiska skyddet av vattentäkterna och fått möjlighet att informera vidare. 4.8 Samverkan kring sårbarhetskartor Norrvatten bjöd under hösten 2012 in miljö- och hälsoskyddskontoret till ett projekt om hantering av släckvatten inom vattenskyddsområden, med syfte att skapa beredskap för släckvattenfrågor, bland annat med hjälp av sårbarhetskartor. Under våren år 2014 fortsatte detta arbete då miljö- och hälsoskyddskontoret deltog vid ett flertal möten arrangerade av Norrvatten och Brandkåren Attunda om utformning och användande av sårbarhetskartor. Arbetet initierades med en utbildningsdag där Myndigheten för Samhällsbyggnad och Beredskap (MSB) tillsammans med Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) informerade räddningstjänstpersonal och miljöinspektörer om det utvecklingsprojekt som pågår kring sårbarhetskartor. Kartan redovisar grundvattnets sårbarhet baserat på jordarternas genomsläpplighet, förmodade in- och utströmningsområden, förekomst av betydande grundvattentillgångar och skyddande geologiska lager. Syftet med sårbarhetskartor är att få ett redskap som visar hur stor risken är för att ett farligt ämne kan nå grundvattnet vid olyckor. Tanken är att sårbarhetkartorna ska vara vägledande i valet av åtgärder så att räddningstjänsten snabbt ska kunna besluta om en saneringsinsats är nödvändig och att fungera som underlag i förebyggande arbete, som till exempel risk-och sårbarhetsanalyser. Målet är att minska behovet av sanering och kostsamma insatser. Kartorna finns idag tillgängliga via hemsidan för Länsstyrelsen i Stockholm. 4.9 Samverkan kring vatten- och avloppsplan Miljö- och hälsoskyddskontoret har under år 2014 varit samrådspart i arbetet med att ta fram en vatten- och avloppsplan (VA-plan) för kommunen. Projektet drivs av Sigtuna Vatten och Renhållning AB och man planerar ta beslut om ny VA-plan i kommunfullmäktige i maj 2015. I arbetet med att ta fram en VA-plan har man använt sig av en modell för att prioritera behov och 10 (13)

förutsättningar för en förändrad VA-struktur. Olika faktorer som samhällets utveckling, miljömässiga förutsättningar och förutsättningar för en hälsomässigt säker vattenförsörjning sammanvägs för de olika områdena och ger ett relativt värde på hur områdena bör prioriteras. 11 (13)

5 Diskussion Det vanligaste sättet att skydda vattentäkter är att inrätta ett vattenskyddsområde enligt 7 kap. miljöbalken (1998:808), MB, men för mindre vattentäkter anses inrättande av vattenskyddsområden ofta inte motiverat i förhållande till de resurser som krävs för att få ett vattenskyddsområde fastställt. I miljö- och hälsoskyddskontorets arbete med att se över skyddet av vattentäkter i kommunen har det framkommit att det kan vara svårt att motivera en huvudman att starta upp en process med att inrätta ett vattenskyddsområde. Det saknas idag stöd i miljölagstiftningen för att förelägga en huvudman att komma in med ansökningshandlingar för vattenskyddsområde. En annan möjlig lösning kan vara att i stället revidera lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter. Lokala föreskrifter kan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddelas av kommunen om det behövs för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer. Möjlighet kan här finnas att ge visst skydd för vattentäkter. 12 (13)

6 Bilagor 1. Utskick till boende inom Lunda vattenskyddsområde 2. Utskick till huvudmän för vattentäkter 13 (13)

SIG4003, v4.0, 2012-09-24 Information till boende om skydd av vattentäkt inom Lunda vattenskyddsområde Vatten är vår viktigaste naturresurs, främst i form av dricksvatten. Att dricksvattnet är rent och av god kvalité är livsviktigt för oss människor. Vattenkvalitén påverkar även miljön för växter och djur i ytvattnet. För att skydda det vatten vi tar ur vattentäkterna kan vattenskyddsområden upprättas. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge ett tillräckligt skydd så att vattentillgången är säkrad både på kort och också lång sikt. Samhällsintresset att skydda grundvattnet är högre än den enskildes rätt att göra vad de vill på sin mark. Vissa åtgärder är förbjudna och andra kräver tillstånd eller anmälan. Ett vattenskyddsområde avgränsas och delas vanligen in i olika zoner beroende på vattnets transporttid i marken till uttagspunkten. Reglerna kan vara olika för olika vattenskyddsområden och zoner. Sigtuna kommun har idag totalt fem vattenskyddsområden för grundvatten, varav två är kommunala, Ströms gård och Lunda. De tre övriga vattenskyddsområdena är Bärmö, Bodarna och Venngarn. Vattenskyddsområdet Ströms gård omfattar dessutom stora delar av Stockholmsåsen som fungerar som en reservvattentäkt för hela norra Stockholm. Er fastighet ligger inom Lunda vattenskyddsområde och det är därför viktigt att du känner till att du omfattas av de skyddsföreskrifter som gäller för ditt vattenskyddsområde. Syftet med det här brevet är att informera om vikten av att det inte släpps ut föroreningar som kan påverka grundvattnet, och uppmärksamma boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet på vad man bör tänka på. VID OLYCKA INOM VATTENSKYDDSOMRÅDET DÄR EN FÖRORENING RISKERAR ATT SPRIDAS TILL GRUNDVATTNET RING RÄDDNINGSTJÄNSTEN 112 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Södergatan 20, 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

2 (2) Viktigt att tänka på när du befinner dig inom Lunda vattenskyddsområde Undvik användning av kemiska bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel innehåller gifter som riskerar att förorena grundvattnet. Använd i stället ogräsjärn, biologiska bekämpningsmedel eller andra miljöanpassade metoder. Gödsling och växtnäringsämnen bör användas med måtta och enligt dosering på förpackning då det finns en risk för förhöjda kvävehalter samt smittspridning till grundvattnet. Hantering och förvaring av oljeprodukter och brandfarliga ämnen bör ske i mindre mängder, helst under tak på täta ytor för att motverka läckage till grundvattnet. Större mängder kräver tillstånd. Kontakta miljökontoret om du har en oljecistern, även om du har en villatank. Inom området gäller särskilda krav på skyddsåtgärder och intervall för kontrollbesiktning. Att tvätta bilen på gräsmattan eller uppfarten innebär en risk för att det smutsiga vattnet förorenar grundvattnet. Tvättningen bör utföras i en biltvätt eller en gör-det-själv-hall där tvättvattnet går via en oljeavskiljare. Att salta vägarna för halk- och dammbekämpning kräver tillstånd då saltet kan påverka vattenkvalitén. Använd hellre sand för att motverka halkan. Schaktning av jordmassor och dikningar är förbjudet eller tillståndspliktigt. Grustäkter kan utgöra en risk för vattentäkten då föroreningar lättare kan transporteras genom ett gruslager ner till grundvattnet. Nyinstallation av jord- och bergvärme kräver tillstånd. Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret om du planerar anlägga ett nytt enskilt avlopp. Mer information och länkar till kartor och vattenskyddsföreskrifter finns att hitta på www.sigtuna.se/vattenskyddsomrade. Om du är osäker på vad som gäller inom det område du bor i är du välkommen att kontakta oss på miljö- och hälsoskyddskontoret på Sigtuna kommun, kontaktuppgifter finns längst ner på sidan. Torsdagen den 22 maj kl. 17.30-18.30 kommer representanter från miljö- och hälsoskyddskontoret finnas tillgängliga vid parkeringen till Lunda Kyrka för att svara på frågor om ditt vattenskyddsområde. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

SIG1000, v4.0, 2012-09-24 1 (2) 2014-10-21 Anna Lönn Miljö- och hälsoskyddsinspektör 08-591 266 79 anna.lonn@sigtuna.se Information till huvudmän för dricksvattentäkter om vikten och nyttan av att ha tillstånd för sitt vattenuttag Miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar för tillfället med att se över vilket juridiskt skydd som dricksvattentäkterna i kommunen har och informera om vikten och nyttan av att ha tillstånd för sitt vattenuttag. Arbetet har inletts genom att inventera vattentäkter i kommunen och se över vilket skydd som finns i dagsläget. Detta brev skickas till samtliga huvudmän för kända större dricksvattentäkter i kommunen. Rättigheter och skyldigheter En vattentäkt definieras som bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. Enligt miljöbalken är en vattentäkt en vattenverksamhet och huvudregeln är att vattenverksamheter kräver tillstånd. Det är mark- och miljödomstolen som prövar och beviljar tillstånd för bortledande av yt- och grundvatten i en så kallad miljödom. Detta motsvarar de vattendomar som tidigare lämnades av vattendomstolen. Har man en vattendom för sitt vattenuttag gäller den fortfarande under de förutsättningar som står angivet i domen. För att mark- och miljödomstolen ska kunna ge tillstånd krävs bland annat att man gör undersökningar för att visa på vattenbehovet och vattentillgången i området, samt tar fram en beskrivning av miljökonsekvenserna. Om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenuttagets inverkan på vattenförhållandena behövs inget tillstånd eller anmälan av verksamheten. Ansvaret för att kunna visa vilket påverkan vattenuttaget har på omgivningen ligger alltid på den som gör uttaget. En förutsättning för att få bedriva vattenverksamhet är att man har rådighet över det vatten- och landområde där vattenuttaget sker, d.v.s. att man äger fastigheten eller att man har nyttjanderättsavtal med den som äger fastigheten. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se

2 (2) Fördelar med att ha tillstånd för vattenuttag Ett tillstånd för vattenuttag innebär en rätt att ta ut vatten i enlighet med de villkor som kopplats till tillståndet. Tillståndet ger därmed den som har en vattendom eller miljödom för sitt vattenuttag en tryggad vattenförsörjning och en säkerhet för den investering som bevattningsanläggningen innebär. Den som har tillstånd har rätt till uttag även under extrema förhållanden med låga vattenflöden och grundvattennivåer om det finns reglerat i domen. Under perioder av torka kan detta få stor betydelse. Förutsatt att villkoren i tillståndet efterlevs har myndigheterna inte rätt att meddela förbud eller föreläggande om inskränkningar av vattenuttagen. Risker med att göra vattenuttag utan tillstånd Den som inte har en vattendom eller miljödom för sitt vattenuttag riskerar att behöva upphöra med vattenuttaget om uttaget skadar något allmänt eller enskilt intresse. Enligt miljöbalken måste en verksamhetsutövare skaffa sig den kunskap som behövs, utföra skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått för att förebygga och motverka skada, tillämpa bästa möjliga teknik och hushålla med naturresurser. Bevisbördan ligger på den som gör vattenuttag om någon påtalar skada till följd av uttaget. Handlar det om otillåten vattenverksamhet kan verksamhetsutövaren bli straffskyldig och behöva betala skadestånd till närboende. Därför är det mycket viktigt att alla som gör någon typ av vattenuttag som kan medföra olägenhet på omgivningen följer upp uttagets effekter. Hur går man till väga för att söka tillstånd Tillståndsansökan för vattenverksamhet börjar med en samrådsprocess och avslutas med en dom, som enbart kan lämnas av mark- och miljödomstolen. Önskar du söka tillstånd bör du börja med att ta kontakt med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över vattenuttag, oavsett om man har tillstånd för uttaget eller inte. Länsstyrelsen bedömer om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte och vilka myndigheter och intressenter som bör vara delaktiga i samrådsprocessen. Mer information Vill ni läsa mer om kring detta ämne finns det information på: Havs- och vattenmyndighetens hemsida: www.havochvatten.se Vattenmyndighetens hemsida: www.vattenmyndigheterna.se Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se Givetvis är ni även välkomna att kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret vid frågor eller funderingar. Kontaktuppgifter hittar du högst upp på sida 1. Vänliga Hälsningar, Anna Lönn Miljö- och hälsoskyddsinspektör MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 262 26 miljokontoret@sigtuna.se www.sigtuna.se