Så märks maten LIVSMEDELS VERKET

Så märks maten LIVSMEDELS VERKET

Så märks maten För att man som konsument ska kunna väja mean oika förpackade ivsmede i handen finns detajerade reger för hur ivsmede ska märkas med exempevis ingrediensförteckning, vikt och bäst före-dag. Märkningen ger konsumenten möjighet att: få vauta för sina pengar undvika sådant man inte tå undvika för gama ivsmede väja häsosamma ivsmede veta vem man kan kontakta veta hur maten ska agas Att förstå märkningen Märkningen på ett ivsmede måste vara tydig och ätt att förstå. Det betyder band annat att märkningen ska vara på svenska. I undantagsfa kan annat språk accepteras men bara om stavningen obetydigt skijer sig från svenska. Märkningen får inte döjas av en prisapp eer vara skriven med för iten text. Märkningen får inte viseeda konsumenten, ti exempe om ivsmedets karaktär, sammansättning, mängd, datum eer ursprung. Märkningen får inte heer viseeda om hur nyttig varan är eer ge intrycket att produkten är ett äkemede. Märkningen ger konsumenten möjighet att...... få vauta för pengarna Bra märkning gör det ättare att jämföra oika varors pris och kvaitet eer vikten hos oika produkter. Ingrediensförteckningen ger besked om vika ingredienser som ivsmedet har tiverkats av. I de festa fa ska det stå på förpackningen hur mycket kött som ingår i korven, hur mycket haon som har använts i haonkrämen, det vi säga hur mycket av den karaktärsgivande ingrediensen, eer kategorin av ingredienser, som har använts.... undvika sådant man inte tå För den som särskit vi veta vad som ingår i ett ivsmede, ti exempe på grund av överkänsighet eer aergi, ger ingrediensförteckningen de nödvändiga uppysningarna.... undvika för gama ivsmede De festa ivsmede ska märkas med bäst före-datum och anvisningar om hur ivsmedet ska förvaras. Mycket känsiga ivsmede märks med sista förbrukningsdag.... väja häsosamma ivsmede Vissa magra och fiberrika ivsmede med åg socker- och sathat får märkas med ett nyckehå. För den som vi ha mer detajerad information om näringsinnehået i ivsmede märker många företag friviigt sina produkter med innehået av band annat energi, protein, kohydrater och fett.... veta vem man kan kontakta Aa ivsmede ska märkas med namn och adress (eer teefonnummer i Sverige) ti antingen den som har tiverkat, förpackat eer såt varan.... veta hur maten ska tiagas Vissa ivsmede ska ti exempe spädas eer behöver andra tiagningsanvisningar.

Livsmedets beteckning Livsmedets beteckning ska ge information om vad för sags ivsmede förpackningen innehåer och kan inte ersättas av ett varumärke eer fantasinamn. Vissa fantasinamn har med tiden bivit så vaniga att de ändå kan accepteras, ti exempe vingummi, kokosboar och vårruar. På samma sätt har vissa utändska beteckningar bivit så väkända för svenska konsumenter att de kan användas som beteckningar på ivsmede. Det gäer ti exempe mango chutney, asagne, hot dogs och baguette. Beteckningen på ett ivsmede får inte viseeda konsumenten om produktens innehå. Ett ivsmede med beteckningen champinjonsoppa måste därför både smaka och innehåa champinjoner. Den exakta mängden champinjoner i soppan är däremot inte regerad, men måste anges i procent på förpackningen. Ingrediensförteckning Beteckningen på ett ivsmede kan inte ge a nödvändig information om varan. Den ska kompetteras med band annat en ingrediensförteckning och uppgift om hur mycket som ingår av den karaktärsgivande ingrediensen eer kategorin av ingredienser. Vissa beteckningar får bara användas på varor som uppfyer särskida reger, ti exempe grädde, mjök, ost, kött, chokad, juice, syt och margarin. Iband kan beteckningen behöva kompetteras med uppgift om hur ivsmedet har behandats. Det måste då stå ti exempe rökt skinka, krossade tomater eer på tinad köttvara, fiskvara eer bröd har varit fryst. Oförpackade ivsmede Information om oförpackade ivsmede kan ämnas av butikspersonaen. För vissa oförpackade ivsmede, ti exempe fisk i manue fiskdisk och vid sjävbetjäning, ska obigatoriska märkningsuppgifter finnas i ansutning ti ivsmedet. Här är enbart muntig information inte tiräckigt.

Vad är ivsmedet tiverkat av? Om en vara är tiverkad av fera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inedas med en rubrik som innehåer ordet ingrediens. Ingredienserna ska stå i faande storeksordning efter den vikt de hade vid tiverkningstifäet. Det betyder att varan innehåer mest av det som står först och minst av det som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara anges för ingredienser som ger varan dess karaktär, ti exempe champinjoner i champinjonsoppa, kött i kaops, kakao i chokad eer frukt i kräm. Mängden anges i procent. Råvaror De råvaror som har använts vid tiverkningen av ivsmedet ska anges med sina namn i ingrediensförteckningen. Vanigtvis framgår råvaran av namnet, ti exempe nötkött, apesinjuice och sojaprotein. Detta är särskit viktigt för aergiker. För vissa ingredienser får dock kategoribeteckningar användas oavsett råvarans ursprung. Det kan ti exempe stå vegetabiisk oja i stäet för sorosoja. Kryddor får anges som kryddor om ingen enskid krydda ingår med mer än två procent av ivsmedets vikt. Tisatser Tisatser används för att påverka ivsmedes håbarhet, konsistens, smak eer färg. Sådana tisatser ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska anges med ett funktionsnamn som taar om varför tisatsen har använts, ti exempe konserveringsmede eer färgämne. Funktionsnamnet ska föjas av antingen tisatsens namn eer E-nummer. Livsmede som innehåer sötningsmede ska märkas med uppgiften innehåer sötningsmede. På ivsmede som innehåer mer än tio procent sockerakohoer (sorbito, xyito med fera) ska det anges att överdriven konsumtion kan ha axerande verkan. Livsmede som innehåer sötningsmedet aspartam ska märkas med uppgiften innehåer en fenyaaninkäa. Fenyaanin, som är en aminosyra en byggsten i proteiner, ingår i aspartam. Personer som har den medfödda sjukdomen fenyketonuri (PKU) kan inte bryta ner fenyaanin och behöver därför kunna undvika ivsmede där fenyaanin ingår. Aromer dekareras antingen med sitt eget namn, ti exempe etyvaniin, eer som arom/aromämne. Aa ingredienser ska anges När en ingrediens, ti exempe haonsyt på en kaka, består av fera ingredienser kan tiverkaren väja mean två sätt att dekarera. Antingen skrivs haonsyt in på rätt pats i ingrediensförteckningen föjt av en parentes med sytens ingredienser i faande ordning efter vikt, ti exempe haonsyt (haon, socker,...),... eer också anges sytens oika ingredienser på sin pats i ingrediensförteckningen i faande ordning efter vikt, ti exempe vetemjö, socker, margarin, haon....

Genmodifierade organismer GMO Livsmede som kommer från godkända genetiskt modifierade råvaror eer ingredienser ska märkas med uppgift om detta, exempevis sojabiff (genetiskt modifierad soja). Främmande ämnen Vissa oönskade ämnen kan förekomma i ivsmede. Sådana främmande ämnen dekareras inte. Exempe är mögegifter i nötter och rester av bekämpningsmede. Såvä inhemska som importerade produkter kontroeras för att säkerstäa att haterna är betryggande åga. Aergiker kontroera atid innehået! Den som är aergisk mot något bör atid äsa ingrediensförteckningen noga, även på ivsmede man brukar handa, för att vara säker på att innehået i varan inte har ändrats. Vissa ingredienser som är kända för att ge överkänsighetsreaktioner finns upptagna på en gemensam ista inom EU. Listan finns på Livsmedesverkets webbpats. För att underätta för den som är aergisk måste det atid tydigt framgå om ett ivsmede innehåer dessa ingredienser eer produkter framstäda av dem. Livsmede som säjs i ös vikt behöver inte märkas, men uppysningar om varan bör kunna ämnas av butikspersonaen. Vid ösviktsförsäjning finns atid risk för att varorna bandas ihop. Smuor kan också föras över mean varorna, ti exempe med sked, kniv eer skärbräda. Extremt aergiska personer bör vara försiktiga med aa ivsmede som tiverkats av fera ingredienser. Risken kan adrig utesutas för fe i form av femärkta varor eer ivsmede med spår av ingredienser från annan tiverkning.

Hur mycket finns i förpackningen? De festa ivsmede ska märkas med uppgift om nettovikt/-voym. Vikten av sjäva förpackningen, av etiketter och iknande får inte räknas med. Livsmede i fytande form ska märkas med voym, ti exempe iter, och övriga ivsmede med vikt, ti exempe kiogram. På produkter som är inagda i spad eer iknande ska produktens vikt anges såvä med som utan spad. För ivsmede i sås eer geé krävs inte detta, men det är ändå önskvärt att vikten utan sås eer geé anges. Det är inte tiåtet att ha ti exempe bider eer förpackningar som ger ett feaktigt intryck av mängden av ivsmedet eer av oika ingredienser. Vissa djupfrysta ivsmede, ti exempe fiskfiéer och räkor, vattengaseras (fryses och vattensprayas) som skydd mot ti exempe härskning. Om ett djupfryst ivsmede är vattengaserat ska vikten som anges vara vikten utan gasering, det vi säga utan is. Hur ska ivsmedet förvaras? Livsmede som är märkta med sista förbrukningsdag ska atid vara märkta med förvaringsanvisning. Detta är mycket känsiga ivsmede och det är viktigt att de förvaras vid rätt temperatur både i butiken och i hemmet. Även ivsmede som är märkta med bäst före-dag har ofta förvaringsanvisning, ti exempe kyvaror och djupfrysta varor. Butiken är då skydig att förvara även dessa ivsmede vid den temperatur som anges i förvaringsanvisningen. Djupfrysta varor ska vara märkta med ordet djupfryst.

Hur änge håer ivsmedet? De festa ivsmede ska vara märkta med bäst föredatum eer i vissa fa sista förbrukningsdag, så att man kan få en uppfattning om ivsmedets håbarhet. En produkts håbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tiverkad och hur den har förpackats och förvarats. Om förpackningsgaser används, så att ett ivsmedes håbarhet förängs, måste det märkas med uppgiften förpackat i skyddande atmosfär. De festa färska frukter och grönsaker, många akohodrycker och vissa andra ivsmedesgrupper behöver inte datummärkas. Det är dock tiåtet att friviigt göra det. Bäst före-dag Livsmede märkta med bäst före-dag ska håa god kvaitet ytterigare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Efter uttrycket bäst före ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå bäst före 311209. För ivsmede med en håbarhet om högst tre månader räcker det att det står dag och månad. Om håbarheten är ängre än 18 månader behöver bara året anges, ti exempe bäst före utgången av 2009. Med detta menas att ivsmedet är bäst före den 31 december 2009. Sista förbrukningsdag Vissa mycket känsiga ivsmede, som färsk fisk och kycking, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stäet för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa ivsmede beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säjas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket sista förbrukningsdag ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Förpackningsdag och bakningsdag Det är inget krav att märka ivsmede med förpackningsdag eer bakningsdag. Många företag gör ändå det med hänsyn ti att konsumenten vi veta ivsmedets åder. Det kan då stå bakat 07 02 2008.

Varifrån kommer ivsmedet? Konsumenten ska inte viseedas att tro att ivsmedet kommer från ett annat and, en annan stad eer region än vad det faktiskt gör. Iband måste tiverkaren därför kompettera märkningen med uppgift om ursprunget. Annars är det inget krav. Ursprung får friviigt uppges om företaget noggrant har kontroerat att uppgiften stämmer. Exempe: Om importerat kött mas ti köttfärs i en butik i Sverige får den atså inte heta svensk köttfärs eer vara märkt med svensk fagga. För nötkött finns krav på märkning med ursprung. Om varan är märkt med Ursprung Sverige betyder det att djuret är fött, uppfött och saktat i Sverige. Att ange ursprung för annat kött är inget krav, utan det kan räcka med butikens namn och teefonnummer. Fisk ska anges med ursprungsand eer fångstzonens svenska namn. Ursprungsmärkning är också obigatorisk på färsk frukt, grönsaker och honung. Livsmede ska märkas med information om hur man kan få kontakt med tiverkare, förpackare eer säjare. Att kunna spåra ivsmedespartier Viss märkning riktar sig inte ti konsumenten, utan ti den myndighet som ska utföra kontroen. De festa ivsmede ska vara märkta med en kod eer ett datum ofta tisammans med bokstaven L som ska kunna användas för att snabbt spåra ett ivsmedesparti som är en häsorisk. Ett identifieringsmärke i form av en ova kan ses på många animaiska ivsmede. Det visar på viken anäggning ett ivsmede är producerat/förpackat, viket i många fa inte är detsamma som råvarans ursprungsand.

Hur ska ivsmedet tiagas? Iband behövs bruksanvisning för ivsmede. Det kan vara uppysningar om hur ivsmedet ska tiagas, tinas eer spädas. Små förpackningar Mycket små förpackningar behöver inte märkas med ika många uppgifter som större förpackningar. I de festa fa räcker det med varans beteckning, vikten eer voymen på ivsmedet och datum.

Ytterigare märkningsreger Nyckehå Nyckehået gör det enkare att väja häsosam mat. Nyckehået är ett registrerat varumärke som ägs av Livsmedesverket. Livsmede med mycket kostfiber, bra sammansättning av fettsyror och med itet fett, socker och sat kan märkas med nyckehået. Nyckehåsmärkta ivsmede är sådant vi bör äta mer av för att må bättre. Livsmede avsedda för barn upp ti 3 år får inte nyckehåsmärkas, eftersom fiberrikt och fettfattigt inte atid är ämpigt för så små barn. Nyckehået är en friviig märkning, men när den används måste den föja Livsmedesverkets föreskrifter. Ekoogiskt Inom EU finns också reger för vika ivsmede som får kaas ekoogiska. De organisationer i Sverige som arbetar med ekoogisk produktion kan dock stäa högre krav för att deras ogotyper ska få användas. Viken näring finns det i maten? Näringsvärdesdekarationen visar de viktigaste näringsämnen som ett ivsmede innehåer. En de ivsmede måste ha näringsvärdesdekaration, ti exempe när förpackningen är märkt med ett näringspåstående som åg fetthat eer högt innehå av järn. Men för de festa ivsmede är näringsvärdesdekarationen friviig. När näringsvärde dekareras ska atid energivärde, mängd protein, kohydrater och fett redovisas. Det finns också reger för hur ytterigare näringsämnen får dekareras. Det finns gemensamma reger inom EU som gör det möjigt för företag att använda vissa närings- och häsopåståenden på ivsmede. Påståendena måste vara vetenskapigt vä dokumenterade och uppfya bestämda krav, för att konsumenten inte ska bi viseedd. Streckkod Streckkoden används över hea värden. Märkningen är ett sätt för företag att ha ordning på sitt varusortiment. De första siffrorna i koden är ingen garanti för att produkten är tiverkad i andet, utan taar bara om i viket and koden har utfärdats. De streckkoder som deas ut i Sverige börjar nästan atid på 73. Märkningen igger utanför Livsmedesverkets ansvarsområde. 10

Skyddade beteckningar Inom EU finns ett system för att skydda beteckningar på särskida produkter. Ett ivsmede med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) ska i fråga om både råvaror och tiverkning het vara beroende av den region där det framstäs, ti exempe Parma- Inga svenska produkter eskinka. finns med denna märkning. Ett ivsmede med skyddad geografisk beteckning (SGB) ska tiverkas enigt en metod som förknippas med Ett itet e inti mängdangivesen på färdigförpackningar fungerar som ett pass för hea EU-marknaden och innebär en garanti för att produkten innehåer rätt mängd. Livsmede för särskida näringsändamå Sådana produkter skijer sig från vaniga ivsmede genom särskid tiverkning eer sammansättning. Produkterna ska vara märkta med den särskida näringsmässiga egenskapen i ansutning ti beteckningen, ti exempe gutenfritt. Sådana ivsmede måste anmäas ti Livsmedesverket av tiverkaren. den region vars namn det bär, ti exempe Svecia och Bayonnneskinka, men råvarorna måste inte komma från regionen. Ett särartsskyddat ivsmede får betecknas som garanterad traditione speciaitet (GTS) om det har egenskaper som skijer det från iknande produkter, att det tiverkas på ett traditionet sätt och att receptet på den skyddade produkten föjs. Exempe på sådana ivsmede är Mozzarea och Faukorv. Det finns symboer som får användas för dessa tre typer av produkter. Här kan man äsa mer! Livsmedesverkets föreskrifter om märkning och presentation av ivsmede m f föreskrifter Vägedning ti märkning av ivsmede (webbpatsen) Vägedning ti ursprungsmärkning av nötkött (webbpatsen) Broschyr om nyckehået Tisatser i ivsmede en faktabok Gratis E-nummernycke i fickformat Matverket en kunskapsbok om mat och häsa 12 broschyrer om aergi Faktabad om märkning av ekoogiska produkter, särartsskydd, ursprungs- och geografiska beteckningar m m Livsmedesverkets informationsmateria kan bestäas via verkets webbpats eer per teefon 018-17 55 06. 11

Vart vänder man sig om man har frågor? Om Du har frågor om märkning av ivsmede vänd Dig i första hand ti butiken där Du köpte varan. Du kan också ta kontakt direkt med den som har tiverkat den. På varje förpackning med ivsmede som säjs måste det finnas en adress eer ett teefonnummer i Sverige dit man kan vända sig med frågor om produkten. Om man misstänker att märkningen är feaktig bör man kontakta kommunen, vanigtvis dess mijö- och häsoskyddsförvatning. Adress och teefonnummer finns på de gröna sidorna i teefonkataogen. Länkar ti kommunernas webbpatser finns på Livsmedesverkets webbpats. LIVSMEDELS VERKET Livsmedesverket Box 622 751 26 UPPSALA Teefon: 018-17 55 00 ivsmedesverket@sv.se www.ivsmedesverket.se Tryck: XXXXXXXXX 2007 ISBN 91 7714 182 2 MILJÖMÄRKT