Svanenmärkning av Rengöringsmedel

Transkript

1 Svanenmärkning av Rengöringsmede Version mars mars 2017 Nordisk Mijömärkning

2 Innehå Vad är ett Svanenmärkt rengöringsmede? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 5 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 7 1 Mijökrav Beskrivning av produkten Exkuderade eer begränsade ingående ämnen och bandningar 8 2 Effektivitet 16 3 Embaage och användarinstruktioner 17 4 Kvaitets- och myndighetskrav 18 5 Marknadsföring 19 Svanenmärkets utformning 20 Efterkontro 20 Hur änge gäer icensen? 20 Nya kriterier 21 Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Biaga 5 Biaga 5a Biaga 5b Biaga 5c Biaga 5d Biaga 6 Biaga 7 Marknadsföring av Svanenmärkta Rengöringsmede Anays- och testaboratorier Intyg från producent av Rengöringsmede Intyg från råvaruproducent Användartest Effektivitetstest för arengöringsmede och köksrengöringsmede Effektivitetstest för sanitetsrengöringsmede Effektivitetstest för gas- och fönsterrengöringsmede Sammanstäning av resutatet Laboratorietest Parfymämnen på 26-istan (Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC) 026 Rengöringsmede, version 5.0, 13 mars 2013 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon Fax E-post: info@ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE Stockhom Teefon Fax E-post: svanen@svanen.se Finand Mijömärkning Finand Box 489 FIN Hesingfors Teefon Fax E-post: joutsen@motiva.fi Norge Mijømerking Tordenskiods gate 6 B NO-0160 Oso Teefon Fax E-post: info@svanemerket.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon Fax E-post: svanurinn@ust.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

3 Vad är ett Svanenmärkt rengöringsmede? Ett Svanenmärkt rengöringsmede hör ti de minst mijöbeastande rengöringsmeden. Det innehåer ämnen som påverkar mijön så ite som möjigt. Det stäs stränga krav ti de ingående ämnena med avseende på både mijö och häsa. Band mijökraven kan nämnas att det finns stränga krav om mijöfariga ämnen samt ämnen som inte ätt bryts ned i vattenmijön. Produkternas innehå av häsoskadiga ämnen regeras med krav på band annat parfym, konserveringsmede och aergena ämnen. Mijöpåverkan av rengöringsmede påverkar vattenmijön då produkterna efter användning säpps ut ti vatten. Egenskaper som nedbrytbarhet, bioackumuerbarhet och giftighet för vattenevander organismer är därför viktiga parametrar för de ingående ämnena. Mijöpåverkan beror också på hur produkten används. Det finns därför krav om doseringsanvisningar samt krav om effektivitetstest för att visa att produkten är effektiv vid den rekommenderade doseringen. Vidare stäs även krav på embaaget för att minska användningen av embaage. Rengöringsmede märkta med Svanen är: Ett de av bästa vaen med tanke på häsa och mijö Gör effektivt rent med iten mängd och räcker änge Smart förpackning ger färre transporter Varför väja Svanenmärkning? Producenten av rengöringsmedet får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

4 Vad kan Svanenmärkas? Produktgruppen omfattar rengöringsmede avsedda för invändig, genere och regebunden rengöring av: fasta ytor (gov, väggar, tak, dörrar, kake, kinker och fönster) köksinredning (såsom t.ex. fönster, arbetsbänkar, skåp, spis) sanitetsutrymmen (toaett/wc, badkar, dusch, handfat, skåp) Typ av rengöringsmede som kraven är avsedda för Produkter ti professione marknad(produkter räknas som professionea om mer än 80 % av försäjningen går ti den professionea marknaden) och/eer konsumentmarknaden kan märkas. Produktindeningen ser ut enigt föjande underkategorier: Underkategorier Koncentrat, proffs: ti denna kategori räknas proffsprodukter som ska spädas ut i vatten innan användning. Detta innefattar produkter ti aa ovan nämnda ytor, såsom gov, väggar, tak, fönster, köksbänkar, kake, WC, badkar och dusch. Tabetter/kapsar ti WC och annat ingår i denna kategori. RTU (Ready-to-use/ redo för användning), proffs: Proffsprodukter som är färdigförtunnande och kara för användning direkt. Detta innefattar produkter ti kök, badkar, dusch, o.s.v., men inte ti stora ytor* såsom gov. WC-RTU, proffs: WC-produkter (för professionet bruk) som är färdigförtunnande och kara för användning direkt ur förpackningen. Detta innefattar endast produkter som ska användas i WC-stoen (danska: WC-kummen), d.v.s. inte andra badrums/sanitetsrengöringsprodukter. RTU fönster (konsument och proffs): Fönster och gasrengöringsmede som är färdigförtunnande och kara för användning direkt ur förpackningen. Koncentrat, konsument: Koncentrerade produkter som ska spädas i vatten före användning, riktade ti konsumenter. I detta ingår produkter som är tiför att rengöra ovannämnda ytor, såsom gov, väggar, tak, fönster, köksbänkar, kake, WC, badkar och dusch i hemmet. Tabetter/kapsar ti WC och annat ingår i denna kategori. WC-RTU, konsument: WC-produkter (för konsumentbruk) som är färdigförtunnande och kara för användning direkt ur förpackningen. Detta innefattar endast produkter som ska användas i WC-stoen (danska: WC-kummen), d.v.s. inte andra badrums-/sanitetsrengöringsprodukter. RTU, konsument (övrigt): Färdigförtunnande konsumentprodukter som är kara för användning, utan spädning. Detta innefattar produkter ti kök, bad o.s.v., men inte stora ytor* såsom gov. * Som stora ytor räknas ytor som t.ex. gov och större badrumsytor såsom kakade väggar. RTUprodukterna ska vara tänkta ti mindre ytor för punktrengöring. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

5 Användningsmetod/Bruksmetod Koncentrerade produkter som kan användas både genom att förtunna dem före bruk (i t.ex. en hink) eer som i en högre koncentration kan förtunnas för användning i en sprayfaska, ska uppfya kraven både för koncentrat (dosering i hink) och RTU (dosering som spray). Produkter som marknadsförs både ti proffs och konsument ska uppfya kraven för proffs. Produkter avsedda för fera användningsområden, t.ex. WC och även sanitetsrengöring (väggar, gov o.s.v.) ska uppfya kraven för samtiga reevanta kategorier. Produkter som inte kan mijömärkas som rengöringsmede Rengöringsmede som inte kan mijömärkas efter dessa kriterier är de som är avsedda för specie rengöring såsom: ren kakborttagning ugnsrengöring proppösare, avoppsrengöring produkter som begränsar eer hindrar bioogisk växt (ager, möge, bakterier) desinfektion, het eer devis kontinuerig rengöring, t.ex. doftbock för WC-rengöring rengöringsmede avsedda för frysrum produkter innehåande mikroorganismer Rengöringsservetter/wipes med rengöringsmede kan inte mijömärkas inom kriterierna för rengöringsmede eer något annat av Svanens nuvarande kriterier. Vid tveksamheter är det Nordisk Mijömärkning som avgör vika kriterier en produkt kan märkas enigt. Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

6 Ansökan Ansökan sker hos mijömärkningsorganisationen i det egna andet och är gitig för behanding i 12 månader. Ansökan kan behandas av en mijömärkningsorganisation i ett annat and efter överenskommese mean dessa. Besked om detta ämnas ti sökaren. Företag utanför de nordiska änderna ansöker hos mijömärkningsorganisationen i det nordiska and där produkterna i huvudsak ska marknadsföras. Ansökan ska bestå av en ansökningsbankett samt dokumentation för att visa att kraven är uppfyda (viken dokumentation som krävs är specificerat för respektive krav). På ansökningsbanketten ska det framgå i vika nordiska änder de aktuea produkterna ska säjas och den uppskattade omsättningen av produkten i varje and. Mer information och hjäp vid ansökan kan finnas. Besök respektive ands hemsida för ytterigare information. Försäjning i Norden En bevijad icens är gitig i hea Norden. På icensbeviset införs produkterna per and där de finns ti försäjning enigt uppgifterna ämnade på ansökan. Produkterna bir pubicerade på Mijömärkningens hemsida(or). Licensinnehavaren förbinder sig att informera Nordisk Mijömärkning angående förändringar i var produkten finns ti försäjning. Om produkten ska säjas i andra nordiska änder än de som först uppgetts på ansökan, ska icensinnehavaren skriftigen informera om detta och skicka in extra dokumentation, om så krävs, ti Nordisk Mijömärkning i det and som bevijade icensen. För att kunna få en nordisk icens bevijad måste föjande dokumentation bifogas av den sökande: Dokumentation som visar att eventuea nationea föreskrifter/särkrav uppfys (dokumentation om mängd fosfor och att information på etikett är i enighet med norska föreskrifter). Kopia av etiketten på aa aktuea språk. Dokumentation som visar att nationea reger, agar och eventuea branschavta gäande retursystem för embaage efterevs. Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning vanigen på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, beräkningar och iknande som styrker att kraven uppfys kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på det Svanenmärkta rengöringsmedets omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

7 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få Svanenicens måste samtiga krav uppfyas. I samband med förnyese av icensen ska dokumentation i enighet med samtiga krav skickas in för att upprätthåa icensen. 1 Mijökrav Kraven i kapite 1 gäer för samtiga ingående ämnen i produkten (rengöringsmedet) om inte annat är angivet. Som ingående ämne räknas aa ämnen i produkten, även tisatta additiver i råvarorna (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), dock inte föroreningar från råvaruproduktionen. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen, vika ingår i sutprodukten i koncentrationer under 0,010 % (100 ppm). Som förorening räknas dock inte ämnen som tisatts en råvara eer produkt medvetet och med ett syfte oavsett mängd. Föroreningar på råvarunivå i koncentrationer över 1,0 % i råvaran räknas som ingående ämnen. Även kända avspatningsämnen/produkter (såsom formadehyd och aryamin) från ingående ämnen räknas som ingående ämnen. Vid beräkningarna så räknas produkter i tabett- och kapseform med en dosering på anta gram tabett per iter bruksösning. För tabetter ti WC görs beräkningen som anta gram tabett/kapse per iter vatten, d.v.s. 1 tabett ti 1 iter vatten används vid ångtidseffekter på mijön (K10), CDV (K11) och nedbrytbarhet (K12). Vid beräkningar av kemikaiekraven hänvisas ti DID-istan ( Detergents Ingredient Database ist ), som finns närmare beskriven i biaga 2. DID-istan innehåer de mest använda ingredienserna ti tvätt-, disk- och rengöringsmede. För ämnen som inte finns på DID-istan finns en vägedning (DID-ist part B) om hur man beräknar eer extrapoerar reevanta data. DID-istan finns på mijömärkningssekretariatens hemsidor. Den DID-ista som antogs i januari 2007, eer senare versioner av den, gäer för beräkning av mijökraven. Information om krav på anaysaboratorier finns beskrivet i biaga Beskrivning av produkten K1 Beskrivning av produkten Ansökaren ska ge detajerade uppysningar om rengöringsmedet som ansökan avser. Föjande ska uppges: Beskrivning av produktens användning, med avseende på om den ska spädas eer användas utan spädning. Beskrivning av produktens användningsområde, i enighet med Vad kan Svanenmärkas? Är produkten avsedd för professione marknad eer konsumentmarknad?* * Produkter räknas som professionea om mer än 80 % av försäjningen går ti den professionea marknaden. Om Nordisk Mijömärkning anser det tveksamt om en produkt är en konsumentprodukt eer en proffsprodukt ska den ansökande skicka in försäjningsstatistik eer iknande som visar var produkten säjs. ( Produktbeskrivning t.ex. i form av etikett och/eer tekniskt databad där användningsområde i enighet med Vad kan Svanenmärkas? och eventue spädningsinstruktion framgår (se även K20). ( Dokumentation som visar viken marknad produkten är avsedd för (konsument eer professione). Detta kan visas med marknadsföringsmateria, produktinformation eer iknande gäande samtiga änder där produkten ska marknadsföras. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

8 K2 Information om recept/formuering Ansökaren ska ge detajerade uppysningar om rengöringsmedets formuering samt bifoga ett säkerhetsdatabad för varje råvara. Informationen om formueringen ska innehåa: Handesnamn Kemiskt namn Ingående mängd (både med och utan ösningsmede t.ex. vatten) CAS-nr för varje ingrediens (om en ingrediens består av fera ämnen ska det framgå) och/eer EINECS-nummer för varje ingrediens (om det finns) Funktion för varje ingrediens DID-nr för ämnen som kan paceras in på DID-istan Häso- och mijökassificering DID-nummer är nummer för ingredienser på DID-istan från 2007 eer senare, som används vid beräkning av kemikaiekrav. DID-istan kan hämtas från Nordisk Mijömärknings hemsidor, se adresser på sidan 2. ( Fuständigt recept för produkten med information i enighet med kravet. ( Säkerhetsdatabad för varje ingående råvara enigt REACH kemikaieförordning (1907/2006) biaga II. 1.2 Exkuderade eer begränsade ingående ämnen och bandningar K3 Kassificering av produkt Sutprodukten (rengöringsmedet) får inte vara kassificerad enigt tabe 1 nedan, enigt CLP-förordning 1272/2008 med senare ändringar eer EUs preparatdirektiv 1999/45/EEC med senare ändringar och anpassningar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram ti 1 juni 2015, kan kassificering enigt EUs ämnesdirektiv eer CLP-förordningen användas. Efter övergångsperioden gäer enbart kassificeringen enigt CLP-förordningen (se tabe 1 nedan): Tabe 1. Kassificering av produkt Kassificering Farokass Farig för vattenmijön Farokategori och faroangivese / Farosymboer och R-fraser CLP-förordning 1272/2008 Kategori akut 1 H400, Kategori: kronisk 1 H410, Kategori: kronisk 2 H411, Kategori: kronisk 3 H412, Kategori: kronisk 4 H413 Akut toxicitet Kategori 1 4; H300, H301, H302, H310, H311, H312 H330, H331, H332 Undantag: professionea produkter kan märkas med Akut toxicitet, Kategori 4 med H332, H312, H302 om embaaget är utformat så att användaren inte kommer i kontakt med produkten EUs preparatdirektiv 1999/45/EEC 2008 N med R50, R50/53, R51/53. R52, R53, R52/53 utan N Tx (T+ i Norge) med R26, R27, R28, R39, T med R23, R24, R25, R39, R48, Xn med R20, R21, R22 Undantag: professionea produkter kan märkas med R20, R21, R22 om embaaget är utformat så att användaren inte kommer i kontakt med produkten Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

9 Specifik organtoxicitet (STOT) med enstaka och upprepad exponering Fara vid aspiration Frätande eer irriterande på huden STOT SE kategori 1 med H370, kategori 2 med H371, STOT RE kategori 1 med H372, kategori 2 med H373 Sprayprodukter (både konsument och professionea): STOT SE med H335 Eye Dam. 1 med H318 Kategori 1 med H304 Kategori 1, 1a eer 1b med H334, Kategori 1, 1a eer 1b med H317 eer märkas med angivesen: Innehåer (namnet på det sensibiiserande ämnet). Kan orsaka en aergisk reaktion. Skin Corr. 1B med H314, Skin Corr. 1A med H314 Undantag för professionea produkter samt WC-produkter ti konsumenter om kassningen är satt på grund av ph. Carc 1A/1B/2 med H350, H350i eer H351 Tx (T+ i Norge) med R39 T med R39,R48, Xn med R68 Sprayprodukter (både konsument och professionea): Xi med R37, Xi med R41 Xn med R65 Xn med R42, Xi med R43 C med R34, R35. Undantag för professionea produkter samt WC-produkter ti konsumenter om kassningen är satt på grund av ph. T med R45 och/eer R49 (Carc 1 eer Carc 2) eer Xn med R40 (Carc 3) Mutagen Mut 1A/B/2 med H340, H341 T med R46 (Mut 1 eer Mut 2), Xn med R68 (Mut 3) Luftvägs- eer hudsensibiisering Cancerframkaande Reproduktionstoxicitet Repr 1A/1B/2 med H360, H361, H362 T med R60, R61, R64, R33 (Repr1 eer Repr2), Xn med R62, R63, R64, R33 (Repr3) Var uppmärksam på att det är producenten som är ansvarig för kassificeringen. ( Säkerhetsdatabad för sutprodukten enigt REACH kemikaieförordning (1907/2006) biaga II. ( Beskrivning av embaageutformning som visar att användaren inte kommer i kontakt med produkten för de professionea produkter där undantaget från kravet om kassificering med H332, H312 och/eer H302 / Xn med R20, R21 och/eer R22 görs. Dokumentation i form av teknisk beskrivning och bruksanvisning som visar hur användaren undviker kontakt med produkten. ( Dokumentation som styrker att produkten (professionea produkter och WC-produkter ti konsument) har fått kassificering som frätande på grund av ph, om undantag görs för H314 skin corr. 1B eer 1A / R34 eer R35. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

10 K4 CMR-ämnen Rengöringsmedet ska inte innehåa ämnen som är, eer kan avspata ämnen som är cancerogena (Carc), mutagena (Mut) eer reproduktionstoxiska (Rep) med föjande farokoder eer riskfraser, eer kombinationer av dem, se tabe 2 nedan: Tabe 2. Kassificering av ingående ämnen. Farokass Mutagen Cancerframkaande Reproduktionsskadig Farokategori och faroangivese/farosymboer och R-fraser CLP-förordning 1272/2008 Carc. 1A eer 1B; H350 Carc. 1A eer 1B; H350i Carc. 2; H351* Muta. 1A eer B; H340 Muta. 2; H341 Repr. 1A eer 1B; H360F Repr. 1A eer 1B; H360D Repr. 2; H361f Repr. 2; H361d Lact. H362 EUs preparatdirektiv 1999/45/EEC 1 / ämnes direktiv 67/548/EEC Carc. kat. 1 eer 2; R45 Carc. kat. 1 eer 2: R49 Carc. kat. 3; R40* Muta. kat. 2; R46 Muta. kat. 3; R68 Repr. kat. 1 eer 2; R60 Repr. kat. 1 eer 2; R61 Repr. kat. 3; R62 Repr. kat. 3; R63 R64 1 Gäande för bandningar i övergångsperioden ti Förordning nr 1272/2008 från december 2010 ti juni 2015 * Undantag: Kompexbidare av typen MGDA och GLDA kan innehåa föroreningar av NTA i råvaran i koncentrationer under 1,0 %, om koncentrationen NTA i rengöringsmedet är under 0,1%. ( Ifyt och underskrivet intyg om överenstämmese med kravet för produkten (biaga 3 eer ikvärdig dokumentation) samt råvarorna (biaga 4 eer ikvärdig dokumentation). ( Säkerhetsdatabad för varje ingående råvara enigt REACH kemikaieförordning (1907/2006) biaga II (se K2). K5 Sensibiiserande ämnen Ingående ämnen får inte vara kassificerade som sensibiiserande/aergiframkaande med föjande riskfraser/farokoder: H334 / R42 H317 / R43 Kombinationer av R-fraserna eer H-koderna ovan Föjande ämnen undantas ovanstående dock inte i sprayprodukter: Enzymer (inkusive stabiisatorer och konserveringsmede i enzymråvaran) kan ingå om de är i fytande form eer som inkapsade granuat. Parfym kan ingå i sutprodukten, se krav K9 för parfym. < 0,01 viktprocent konserveringsmede kassificerade sensibiiserande med resp sens 1, 1a eer 1b H334/R42 och/eer hud sens 1, 1a eer 1b H317/R43 kan ingå i sutprodukten. Se krav K 7 för ytterigare krav på konserveringsmede. MIT ( ) anses vara kassificerat som sensibiierande. För sprayprodukter och refier ti sprayprodukter gäer: Konsumentprodukter: Parfym kan ingå i sutprodukten, Professionea produkter: Parfym får inte ingå i sutprodukten, se krav K9 för parfym. Inga aergena konserveringsmede får ingå. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

11 ( Ifyt och underskrivet intyg om att sensibiiserande ämnen inte ingår i produkten, biaga 3 (producentens intyg) eer motsvarande. Ifyt och underskrivet intyg om att råvarorna inte innehåer sensibiiserande ämnen biaga 4 (råvaruintyg) eer motsvarnade. ( Säkerhetsdatabad för varje ingående råvara enigt REACH kemikaieförordning (1907/2006) biaga II (se K2). ( Dokumentation av koncentrationen av konserveringsmede kassificerade som sensibiiserande. ( Dokumentation på säkerhetsdatabadet eer iknande att enzymerna är i fytande form eer i form av icke-dammande granuat. K6 Ämnen som inte får ingå i sutprodukten eer finnas som aktivt tisatta ämnen i råvarorna Föjande ämnen/grupper får inte ingå i sutprodukten eer finnas som aktivt tisatta ämnen i råvarorna: Akyfenoetoxyater (APEO) och/eer akyfenoderivat (APD) Reaktiva korföreningar, som t.ex. natriumhypokorit Kororganiska föreningar Kvartenära ammoniumsater som inte är ätt nedbrytbara Benzakoniumkorid (CAS ) EDTA (Ethyenediaminetetraacetic acid)* och dess sater DTPA (diethyene triamine pentaacetic acid, CAS ) LAS (ineara akybenzensufonater) Fosfor*/** Nanomateria/-partikar*** Perfuorinerade och poyfuorinerade akyerad-föreningar (PFAS) Methydibromogutaronitrie (MG, CAS ) Nitromusker och poycykiska muskföreningar Ämnen som anses vara potentiet hormonstörande i kategori 1 eer 2 på EU s prioritetsistan över ämnen, som ska undersökas närmare för hormonstörande effekter. Listan finns att äsa i sin hehet på ec.europa.eu/environment/endocrine/documents/fina_report_2007.pdf (biaga L, sida 238 och framåt) Ämnen som har evauerats i EU att vara PBT (Persistent, bioaccumuabe and toxic,) eer vpvb (very persistent and very bioaccumuabe), i enighet med kriterierna i biaga XIII i REACH. Se t.ex. index.php?pgm=pbt Ämnen som värderas som Substances of very high concern, enigt REACH artike 59: Mikroorganismer * Fasta tvåprodukter (såsom t.ex. sæbespåner/tvåfingor/såpespon) kan ingå med ett maximat sammanagt innehå på upp ti 0,06 % EDTA och fosfonater. ** Observera att produkter som ska säjas i Norge även ska märkas med UTEN FOSFAT. *** Nanomateria/-partikar definieras enigt EU kommissionens definition av nanomateria daterad den 18 oktober 2011, med undantaget att gränsen för partikestoreksfördeningen är minskad ti 1 %; Ett naturigt, oavsiktigt framstät eer avsiktigt tiverkat materia som innehåer partikar i fritt tistånd eer i form av aggregat eer aggomerat och där minst 1 % av partikarna i antasstoreksfördeningen har en eer fera yttre dimensioner i storeksintervaet nm. Exempe är ZnO, TiO 2, SiO 2, Ag och aponite med partikar i nanostorek i koncentration över 1 %. Poymeremusioner räknas inte som nanomateria. Observera definitionen av ingående ämne och förorening i avsnitt 1 Mijökrav. ( Ifyt och underskrivet intyg där ovanstående ämnen inte ingår i sutprodukten (biaga 3 eer motsvarande) och heer inte finns aktivt tisatta i råvaran (biaga 4 eer motsvarande). Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

12 K7 Konserveringsmede a) Konserveringsmede, som ingår i sutprodukt eer i något ingående ämnen får inte vara bioackumuerbara. Konserveringsmede bedöms som icke bioackumuerande om BCF < 500 eer ogk ow < 4. Om båda värdena finns tigängiga, ska värden för högst uppmätta BCF användas. b) Koncentrationen av konserveringsmede ska vara optimerad i förhåande ti produktens voym och det ska genomföras en Chaengetest som visar detta. c) Konserveringsmede är endast tiåtna för att konservera produkten eer råvaran inte för att ge en desinficerande effekt eer anti-mikrobie funktion. ( Dokumentation av BCF eer ogk ow (t.ex. säkerhetsdatabad, se K2). ( Biaga 3 och 4. ( Testrapport för genomfört Chaengetest, som visar att en optima koncentration av konserveringsmedet används i produkten. Se biaga 2 angående krav ti testaboratorier samt för information om Chaengetest. ( Ifyt och undertecknat intyg om att konserveringsmede endast är tisatt i syfte att konservera produkt eer råvara (biaga 3 och 4 eer motsvarande dokumentation). K8 Färgämnen Färgämnen, som ingår i produkt eer i ingående ämnen, får inte vara bioackumuerbara. Färgämnen anses inte vara bioackumuerbara om BCF < 500 eer ogk ow < 4,0. Om det finns uppysningar om både BCF och ogk ow, ska värden för högst uppmätta BCF användas. Även färgämnen godkända för ivsmede accepteras. ( Dokumentation av färgämnets BCF eer ogk ow (t.ex. säkerhetsdatabad, se K2) eer uppge E-nummer. ( Biaga 3 och biaga 4. K9 Parfym Kravet omfattar samtiga parfymämnen, även parfymämnen i växtextrakt. a) De ingående ämnen som tisätts i sutprodukten som en parfym ska vara producerade och/eer hanterade i enighet med Internationa Fragrance Association s (IFRA s) riktinjer. Producenten ska föja de angivna kraven som finns i IFRA-standarden angående förbud, begränsad användning och specificerade renhetskriterier för materia. b) Parfymämnen som omfattas av krav om dekarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se även biaga 7) får inte ingå i hater > 100 ppm (>0,010 %) per ämne (gäer ej sprayprodukter, se krav d). c) Parfymämnen som kassificeras som H317/R43 och/eer H334/R42 får inte ingå i hater > 100 ppm (>0,010 %) per ämne (gäer ej sprayprodukter, se krav d). d) Sprayer: Parfymämnen som omfattas av krav om dekarering i Tvättoch rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se även biaga 7) och/eer kassificeras med H317/R43 och/eer H334/R42 får inte ingå i hater > 50 ppm* (>0,0050 %) per ämne. e) Parfym får inte ingå i professionea** sprayprodukter eer dess refier. *I refier ti sprayprodukter kan varje ovan nämnd förening ingå i koncentrationer upp ti 0,050 viktprocent (500 ppm), förutsatt att angiven spädning ger en koncentration i den färdigförtunnade produkten under 0,0050 viktprocent (50 ppm). **Med produkter ti professionet bruk menas här produkter som marknadsförs ti användning i professionea sammanhang, såsom institutioner, storkök, restaurang samt inom offentig sektor. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

13 För produkter som säjs ti både proffs och konsument så räknas produkten som en professione produkt om andeen som säjs ti proffs är 80 % eer högre. Vid tveksamheter om produkten är en professione produkt eer konsumentprodukt kan Nordisk Mijömärkning kräva in dokumentation som stärker var produkten ska säjas. ( Ifyt och signerat intyg från rengöringsmedesproducenten och parfymproducenten som visar att parfymen hanterats och/eer tiverkats i enighet med IFRAs riktinjer enigt krav 10a. Biaga 3 och 4 kan användas. ( Ifyt och signerat intyg från parfymproducenten om innehået av reevanta parfymämnen i parfymen (t.ex. anayscertifikat för de 26 aergenerna samt information om ämnen kassificerade som H334/R42 och/eer H317/R43) och eventuea växtextrakt. Biaga 4 eer ikvärdig dokumentation kan användas. ( Beräkning av mängden av de 26 aergenerna och ämnen kassificerade som H334/R42 och/eer H317/R43 i sutprodukten. ( Recept enigt krav K2 där det framgår att ingen råvara är tisatt med funktionen parfym i de professionea sprayprodukterna. K10 Långtidseffekter på mijön Användningen av ämnen som är kassificerade med någon av faroangiveserna H410, H411 eer H412 eer riskfraserna R50/53, R51/53 och eer R52/53 begränsas enigt föjande: Krav: FV < GV FV = 100 *C H * C H411 + C H412 i gram / iter bruksösning eer FV = 100 *C R50/ * C R51/53 + C R52/53 i gram / iter bruksösning Där: FV = Faktorvärde GV = Gränsvärde C H410/R50/53 = koncentrationen ämnen med H410 eer R50/53 i g/iter bruksösning C H411/R51/53 = koncentrationen ämnen med H411 eer R51/53 i g/iter bruksösning C H412/R52/53 = koncentrationen ämnen med H412 eer R52/53 i g/iter bruksösning Tabe 3: Gränsvärden (GV) för mijöfariga ämnen för respektive kategorier Marknad Kategori Gränsvärde (GV) (g/ bruksösning) Konsument Koncentrerade produkter 0,020 Konsument Ready-To-Use -produkter ti WC 0,50 Konsument Ready-To-Use -produkter ti övriga användningsområden 0,30 Konsument och Proffs Ready-To-Use -produkter ti fönster 0,30 Proffs Koncentrerade produkter 0,0020 Proffs Ready-To-Use -produkter ti WC 0,10 Proffs Ready-To-Use -produkter ti övriga användningsområden 0,10 Om uppysningar om ämnets mijöfara inte finns (i form av data angående toxicitet och nedbrytbarhet eer toxicitet och bioackumuerbarhet) tigängiga räknas ämnet som worst case, d.v.s. som mijöfarig med H410 (R50/53). Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

14 Tensider som är kassificerade med H412 undantas kravet, förutsatt att de är ätt nedbrytbara* och anaerobt nedbrytbara**. * I enighet med DID-istan. Om ämnet inte finns på DID-istan dokumentera enigt testmetod nr 301 A-F eer nr 310 i OECD guideines for testing of chemicas eer andra motsvarande testmetoder. ** I enighet med DID-istan. Om ämnet inte finns på DID-istan dokumentera enigt ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988) eer motsvarande testmetoder, där en nedbrytbarhet på minst 60 % uppnås under anaeroba förhåanden. ( Redogörese av tensider som ska undantas av kravet (mängd, kassificering, nedbrytbarhet). ( Sammanstäning av produktens innehå i viktprocent av ämnen kassificerade med H410 / R50/53, H411 / R51/53 och H412 / R52/53. ( Biaga 4 och 3. ( Beräkning enigt formen ovan som visar att kravet uppfys. ( Säkerhetsdatabad enigt REACH kemikaieförordning (1907/2006) biaga II för varje ingående råvara med redogörese för ämnets mijöfara (akut/kronisk akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och/eer bioackumuerande egenskaper), som i K2. K11 CDV kritisk förtunningsvoym Den kritiska förtunningsvoymen (CDV) beräknas för aa kemikaier som ingår i renöringsmedet. CDV är ett teoretiskt värde, viket tar hänsyn ti varje ämnes giftighet och nedbrytbarhet i mijön. Produktens kritiska förtunningsvoym beräknas utifrån den rekommenderade dosering som finns angiven på förpackningen. Produktens kritiska förtunningsvoym CDV får inte överstiga föjande gränsvärde för CDV kronisk. Tabe 4: CDV-gränsvärden Marknad / Kategori CDV kronisk Koncentrat, konsument RTU WC, konsument* RTU övrigt, konsument RTU fönster, konsument och proffs Koncentrat, proffs 9500 RTU WC, proffs* RTU, proffs * Vattnet i WC medräknas inte som en de av bruksösningen CDV beräknas med föjande forme och räknas för samtiga ämnen i produkten: CDV kronisk = CDV i = (dos i x DF i x 1000 / TF i kronisk) dos i = den ingående mängden av varje enskit ämne i, i g/ bruksösning DF i = nedbrytningsfaktorn för ämne i, i enighet med DID-istan TF i kronisk = kronisk toxicitetsfaktor för ämne i, i enighet med DID-istan. Om TF i kronisk saknas kan TF i akut användas. ( Beräkning av CDV kronisk för rengöringsmedet. ( Hänvisning ti DID-istan, version 2007 eer senare. För ämnen som inte finns på DID-istan ska parametrarna räknas fram enigt vägedningen i DID-istan de B. Den tihörande dokumentationen ska insändas. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

15 K12 Innehå av ämnen som inte är aerobt och/eer anaerobt nedbytbara Produktens totaa innehå av ämnen som inte är aerobt (anbo) och/eer anaerobt (annbo) nedbrytbara får inte överstiga nedan angivna gränser per iter bruksösning. anbo respektive annbo räknas för samtiga organiska ämnen i rengöringsmedet. Observera att aa tensider ska vara aerobt och anaerobt nedbrytbara enigt K13. Se också undantag från kravet på anaerob nedbrytbarhet för ämnen som inte är tensider (Biaga 2, punkt 6 Anaerob nedbrytbarhet). Tabe 5. Gränser för anbo och annbo Marknad / Kategori anbo (g/iter bruksösning) Koncentrat, konsument 0,100 0,100 RTU WC, konsument 2,10 6,00 RTU övrigt, konsument 2,00 2,00 RTU fönster, konsument och proffs 2,00 2,00 Koncentrat, proffs 0,045 0,250 RTU WC, proffs 2,25 20,0 RTU, proffs 0,70 0,70 Observera att föjande undantag gäer: annbo (g/iter bruksösning) Kumenesufonater (DID 139) som har data på DID-istan, vika inte stämmer överens med pubicerade under HERA-projektet. Föjande data kan då användas vid ansökan med kumenesufonater: anbo = R och DF = 0,05. Då BCF = 1,41 samt ogk ow = -2,7 kan kumenesufonater i enighet med biaga 2 undantas i beräkningen av annbo. Iminodisuccinat (DID 148) kan utesutas från beräkningen av annbo. ( Beräkning av koncentration av anbo och annbo för rengöringsmedet i gram/iter bruksösning. ( Hänvisning ti DID-istan, version 2007 eer senare. För ämnen som inte finns på DID-istan ska parametrarna räknas fram enigt vägedningen i DID-istan de B. Den tihörande dokumentationen ska insändas. K13 Tensider a) Aa tensider ska vara ätt nedbrytbara (aerobt). b) Aa tensider ska vara anaerobt nedbrytbara. ( Hänvisning ti DID-istan daterad 2007 eer senare versioner. Om DIDistan saknar reevant data för tensiden så kan data tas från säkerhetsdatabad under förutsättning att datan är trovärdig samt att testmetoderna är i överens stämmese med biaga 2. DID-istans de B visar hur beräkningarna av de oika faktorerna görs. Det är också tiåtet att hänvisa ti anaogibetraktningar, så änge de är utförda av en kompetent tredje part samt hänvisar ti reevant itteraturdata som är vetenskapigt värderad. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

16 2 Effektivitet Kravet innebär att produkten ska vara minst ika bra eer bättre än den produkten den jämförs mot (referensprodukten). För proffsprodukter kan ansökaren väja mean att utföra testet i form av ett aboratorietest (K14) eer som ett användartest (K15). För konsumentprodukter finns endast ett aboratorieförsag. K14 Effektivitetstest - aboratorietest a) Produkten ska vid en aboratorietest visas ha ika bra eer bättre rengöringseffektivitet jämfört med en referensprodukt inom samma produktkategori. Produkten ska även ha bättre rengörande effekt än rengöring med enbart vatten. Om produkten marknadsförs mot både proffs och konsumentmarknad så ska produkten testas i jämförese med en proffsprodukt. Testet ska visa på förmåga ti borttagning av smuts, i enighet med beskrivningen i biaga 6. Testet ska utföras på ett aboratorium som uppfyer kraven om testaboratorier i biaga 2 (punkt 1B). b) Om produkten är testad i enighet med EU Ecoabes test för arengöringsmede och sanitetsrengöringsmede (Kommissionens besut version 28 juni 2011 eer senare version) kan den aboratorietesten användas. ( Aternativ a: Testrapport innehåande dosering, va av referensprodukt, beskrivning av testmetod, beskrivning av smutsberedning och innehå, va av ytor, beräkning av EFF (effektivitetsindex), enigt biaga 6, där det framgår att testprodukten är ika bra eer bättre än referensprodukten samt bättre än vatten. ( Aternativ a: Dokumentation angående testaboratoriet som visar att aboratoriet uppfyer kraven om testaboratorium i biaga 2 (punkt 1B). ( Aternativ b: Redogörese för hur EU Ecoabe-testet har utförts, kompetta resutat från testet. K15 Effektivitetstest Användartest (endast proffsprodukter) a) Produkten ska vid en användartest bedömas vara ika bra eer bättre än en referensprodukt inom samma produktkategori av 80 % av testen. Produktens effektivitet bedöms utifrån föjande tre parametrar: Förmåga att ta bort smuts i jämförese med referensprodukten Skonsamhet mot de rengjorda ytorna i jämförese med referensprodukten Effektivitet i jämförese mot referensprodukten Testerna genomförs av minst 5 oika användare. Samtiga användare/ testare ska fya i biaga 5 (a, b eer c beroende på produktkategori). Den ansökande ska sedan sammanstäa resutaten i enighet med biaga 5d. b) Om produkten är testad i enighet med EU Ecoabes test för arengöringsmede och sanitetsrengöringsmede (Kommissionens besut version 28 juni 2011 eer senare version) kan den användartesten användas. ( Aternativ a: Redogörese för hur testet utförts. ( Aternativ a: Samtiga kompett ifyda svarsformuär enigt biaga 5a, b eer c, samt en sammanstäning av svaren enigt biaga 5d. ( Aternativ b: Redogörese för hur EU Ecoabe-testet har utförts samt kompetta resutat från det testet. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

17 3 Embaage och användarinstruktioner K16 Embaage - past Embaage (inkusive korkar, ock och pumpar) och etiketter som innehåer PVC eer past baserade på andra typer av haogenerade paster får inte användas. ( Embaagespecifikation (inkusive etiketter och kork) eer intyg som visar viken past som används. Biaga 3 eer ikvärdigt intyg kan användas. K17 DIN-märkning Pastförpackningar ska vara märkta enigt DIN 6120 de 2, ISO 11469:2000 eer motsvarande. Korkar, ock och pumpar undantas det här kravet. ( Dokumentation av primärembaaget som visar att märkningen är enigt DIN 6120 eer motsvarande märkning, bider av produktens märkning eer databad där märkningen framgår. Märkningen kan också framgå av bifogad etikett, om detta kompementeras med dokumentation för pasttyp från embaageproducent. K18 VNF, Vikt-Nytta-Förhåande VNF är ett mått på den mängd embaage som används för att everera en mängd produkt med viss nytta. Beräkningen av VNF (gram embaage(iter bruksösning) görs enigt föjande: VNF RTU = [(V i + N i )/(D i * t i )] 200,0 gram embaage/iter bruksösning VNF Koncentrerade = [(V i + N i )/(D i * t i )] 1,20 gram embaage/iter bruksösning V i = Vikt av primärembaage i gram inkusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och iknande + eventuea refier (som säjs per originafaska) i gram inkusive korkar, påmonterade doseringsanordningar och iknande. N i = Vikten (g) av icke-återvunnet (jungfruigt) materia i embaagekomponenten i gram. Om andeen återvunnet materia i embaagekomponenten är 0 % så är N i = V i. Embaaget anses att vara återvunnet om dess råvara insamas från distributionsedet och/eer konsumentedet. Om råvaran är industriavfa från materia- eer embaageproducentens egen produktion anses materiaet inte vara återvunnet. D i = Anta funktionea doser i primärembaagekomponent (i). För produkter som säjs färdigförtunnade är D = produktvoym (i anta iter). Om ett primärembaage säjs packad tisammans med en refi ska D beräknas som summan av de funktionea doserna i bägge embaagen (precis som V är summan av vikten av bägge embaagen (se beskrivning av V)). t i = Returtaet. Det vi säga 1+ det anta gånger som embaagekomponenten (i) återanvänds (genom försäjning av refier). t = 1 om embaaget inte återanvänds ti samma funktion (engångsembaage). t > 1 kan endast användas om det finns dokumenterat att förpackningen återanvänds fera gånger ti samma ändamå. ( Intyg/dokumentation från embaageproducenten om materiatyp samt vikt av förpackningskomponenterna (t.ex. kork, spraymunstycke, faska och etiketter). ( Beräkning av vikt-nytta förhåandet (VNF) samt eventue dokumentation om återanvändning av embaaget. ( Intyg från embaageproducenten angående ande återvunnet materia, om det används återvunnet/recirkuerat materia. ( Om t >1: Dokumentation i form av försäjningsstatistik eer iknande som visar hur många refier som säjs per originaförpackning. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

18 K19 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för embaage (såsom REPA i Sverige, PYR i Finand, Grøn Punkt i Norge) ska uppfyas i de nordiska änder där företaget marknadsför sina rengöringsmede. ( Kopia på avta från sökanden om ansutning ti befintiga avta om återvinning/omhändertagande samt biaga 3 eer ikvärdigt intyg kan användas för samtiga nordiska änder där produkten ska säjas. K20 Informationstext samt användar- och doseringsinformation Informationstexten på embaaget ska föja detergentförordningen 648/2004/EC och 907/2006/EC. Tydiga användarinstruktioner för hur produkten ska användas. Det ska kart framgå viket bruksområde produkten har (se avsnitt Vad kan Svanenmärkas ). Om produkten ska spädas/förtunnas före användning så ska rekommenderad dosering vid norma besmutsning/eer norma användning tydigt och ättförståeigt anges på embaage och i teknisk produktdatabad (om det finns). För konsumentprodukter ska doseringen finnas angiven som x anta miiiter ti y iter vatten eer som z anta korkar ti y iter vatten. För produkter som är avsedda för professionet bruk kan doseringen anges som ti exempe x anta m eer motsvarande y pumpsag eer iknande per z iter vatten. På informationsbad eer teknisk databad ska en rekommendation ti doseringsutrustning anges (t.ex. pump, mätbägare, pipett eer iknande). För produkter som ska säjas i Norge ska det även sändas in dokumentation som visar att UTEN FOSFAT står på etiketterna (se även krav K6). ( Etikett, utkast av etikett eer kopia av informationen (informationstext samt användarinstruktion ) på primärembaage och tekniskt produktdatabad (om det finns). Informationen på etiketter och produktdatabad ska finnas på de språk där produkten marknadsförs. 4 Kvaitets- och myndighetskrav För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om rengöringsmedet har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade räcker det att den ackrediterade revisorn intygar att kraven nedan impementerats. K21 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att reevanta gäande agar och bestämmeser för säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/koncessioner föjs på samtiga tiverkningsstäen för den Svanenmärkta produkten. Ingen dokumentation krävs men Nordisk Mijömärkning kan dra in icensen om kravet inte uppfys. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

19 K22 Ansvarig för Svanen Det ska finnas en ansvarig på företaget för att Svanens krav uppfys samt en kontaktperson mot Nordisk Mijömärkning. ( Organisationsstruktur som visar ansvariga för ovanstående. K23 Dokumentation Licensinnehavaren ska kunna uppvisa kopia av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. K24 Rengöringsmedets kvaitet Licensinnehavaren ska garantera att kvaiteten i produktionen av det Svanenmärkta rengöringsmedet inte försämras under icensens gitighetstid. ( Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på de Svanenmärkta rengöringsmeden. K25 Panerade ändringar och oförutsedda avvikeser Panerade produktions- eer marknadsreaterade ändringar och oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ( Rutiner som visar hur panerade ändringar hanteras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. K26 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på den Svanenmärkta rengöringsmede i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys. 5 Marknadsföring K27 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkta rengöringsmede ska ske enigt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Produkten får inte marknadsföras för andra användningsområden än de som täcks av kriterierna och de som är dokumenterade vid ansökan ti Nordisk Mijömärkning. ( Ifyd biaga 1. Mijömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Det Svanenmärkta rengöringsmedet får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att rengöringsmedet är mijömärkt. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

20 Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: MILJÖMÄRKT icensnummer Varje icens får ett unikt sex-siffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att rengöringsmedet uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan t.ex. ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att rengöringsmedet inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan även tas i handen och anayseras av ett opartiskt aboratorium. Uppfys inte kraven kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar anayskostnaderna. Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde version 5 av kriterierna för Rengöringsmede den 13 mars 2013 och de gäer ti och med 31 mars Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

21 Nya kriterier I kommande kriterier kommer b.a. föjande områden att utvärderas: Möjighet att dea upp H410 / R50/53-ämnena i undergrupper enigt ekotoxicitetsvärden. Undersöka effekter av den ändrade mijöfarokassificeringen av tensider och möjigheter att stryka eer ändra undantaget i K10. Reevans att tisätta andra smutstyper (så som protein och stärkese) ti effektivitetstest. Reevans av begränsning CMR-, PBT- och SVHC-ämnen även i förpackningarna. Reevans av ett krav att producenterna ska erbjuda pump eer annan doseringsanordning för professionea produkter. Möjighet och reevans att stäa krav att även branschavta angående ogistik, optimaisering och distribution samt transport ska uppfyas. Möjighet att stäa mer specifika krav ti retursystem av embaage. Möjighet att stäa reevanta krav för att minska mängden färg i produkterna. Möjighet att utvidga produktgruppen med produkter som idag faer utanför produktgruppsavgränsningen, t.ex. ugnsrengöring och produkter innehåande mikroorganismer. Svanenmärkning av Rengöringsmede (21)

22 Biaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta Rengöringsmede Vi bekräftar härmed att vi känner ti regerna för användning av det nordiska mijömärket Svanen enigt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner och vi försäkrar att marknadsföringen av det Svanenmärkta rengöringsmedet ska genomföras enigt dessa reger. Vi bekräftar också att vi har kunskap om innehået i kriterierna för Svanenmärkning av rengöringsmede. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför de Svanenmärkta rengöringsmeden ska informeras om kriterierna för Svanenmärkning av rengöringsmede samt Reger för nordisk mijömärkning av produkter 22 juni 2011 eer senare versioner. Ort och datum Företag Underskrift, kontaktperson Namnförtydigande Teefon Underskrift, marknadsföringsansvarig Namnförtydigande Teefon Vid personabyte ska ett nytt intyg skickas in ti Nordisk Mijömärkning. Svanenmärkning av Rengöringsmede 5.0

23 Biaga 2 Anays- och testaboratorier 1A Krav ti anaysaboratoriet Föjande gäer för tester rörande ekotoxiska effekter och Chaengetester. Anaysaboratoriet ska vara kompetent och opartiskt enigt nedan. Anaysaboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. För Chaengetest kan även sökandens anaysaboratorium/mätning godkännas för att genomföra anayser och mätningar om: Producenten har ett kvaitetssystem där provtagning och anayser ingår och som är certifierat enigt ISO 9000-serien. Testmetoden för Chaengetestet ska ingå i kvaitetssystemet. Nordisk Mijömärkning ska ha tigång ti a rådata från testet. 1B Krav ti aboratorium vid effektivitetstest Laboratoriet ska uppfya de amänna kraven enigt standarden EN ISO eer vara ett officiet GLP-godkänt anaysaboratorium. Sökandens anaysaboratorium/mätning kan godkännas för att genomföra effektivitetstester om: Producenten har ett kvaitetssystem där effektivitetstestet ingår och som är certifierat enigt ISO 9000-serien. Testmetoden för effektivitetstestet ska ingå i kvaitetssystemet. Nordisk Mijömärkning ska ha tigång ti a rådata för effektivitetstestet. 2 Ekotoxikoogiska testmetoder Internationea testmetoder (OECD Guideines for Testing of Chemicas, ISBN ) eer ikvärdiga metoder ska användas för dokumentation. Om ikvärdiga metoder används ska dessa bedömas av en oberoende instans för att säkerstäa att även resutaten är ikvärdiga. De reevanta testmetoder som ska användas anges nedan. 3 Akut akvatisk toxicitet För akut akvatisk toxicitet används testmetod nr 201, 202 och 203 i OECD guideine for testing of chemicas (ISBN ) eer andra ikvärdiga testmetoder. Svanenmärkning av Rengöringsmede 5.0

24 4 Bioackumuering Om ett ämne testats för bioackumuerbarhet på fisk enigt OECD 305 A-E och dess biokoncentrationsfaktor (BCF) är > 500 anses ämnet vara bioackumuerbart. Om inte BCF-värde finns, anses ett ämne vara bioackumuerbart om ämnets og Kow 4,0 enigt 107, 117 eer 123 OECD guideines for testing of chemicas (ISBN ) eer motsvarande, såvida inte annat påvisats. Om högst uppmätta BCF 500 anses ämnet inte vara bioackumuerbart även om og Kow 4,0. OECDs testanvisning 107 kan inte tiämpas på ytaktiva ämnen som har både fett- och vattenösande egenskaper. Baserat på vad man vet i dag, måste det för sådana ämnen visas med en hög grad av säkerhet att de och deras nedbrytningsprodukter inte utgör någon fara för vattenevande organismer i ett ängre tidsperspektiv. Datamodeer (så som BIOWIN) accepteras, men om resutaten av modeberäkningar igger nära gränsvärden eer Nordisk Mijömärkning har motsägande data, kan säkrare information krävas. 5 Aerob nedbrytbarhet För ätt bioogisk nedbrytbarhet används testmetod nr 301 (A ti F) eer 310 i OECD guideines for testing of chemicas (ISBN ). Andra vetenskapigt accepterade testmetoder kan också användas. Testresutat från sådana metoder ska då värderas av en opartisk instans. 6 Anaerob nedbrytbarhet För anaerob nedbrytbarhet används ISO 11734, ECETOC nr 28 (juni 1988) eer ikvärdiga testmetoder. För att ett ämne ska betraktas som anaerobt krävs > 60 % mineraisering efter max 60 dagar (motsvarar >60 % ThOD/ThCO 2 eer > 70 % DOC reduktion). Ämnen som inte är tensider och inte finns på DID-istan kan undantas krav om anaerob nedbrytbarhet om de är aerobt nedbrytbara och inte är giftiga för vattenevande organismer (IC 50 /EC 50 /LC 50 > 10 mg/), och om något av föjande kriterium samtidigt uppfys: Lätt nedbrytbara och har åg adsorption (A < 25 %) Lätt nedbrytbara och har hög desorption (D > 25 %) Lätt nedbrytbara och inte potentiet bioackumuerbara För bestämning av adsorption/desorption används metod 106 i OECD Guideines eer ISO CD Water quaity Adsorption of substance activated sudge. Svanenmärkning av Rengöringsmede 5.0