utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF



Relevanta dokument
Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Miljömålsdag Gävle 6 maj 2009 Energi och klimat

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Landsbygdsprogrammet

Datainsamling för djurgård

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Matens klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Dagordning

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Energieffektivisering. - varför det?

Energieffektivisering - - varför det?

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

kunskap till landsbygdens näringar.

Mjölkkon & biologisk mångfald

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Kort introduktion till

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Varmt och gott eller.

Jordbruk, biogas och klimat

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energikollen Modul 21C

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Ola Pettersson. Vägen mot minskad användning av fossil energi på gården, idag och i morgon

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Förnybarenergiproduktion

Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult, Ulricehamn

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Sommarens torka. Klimatförändring

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig Nr 19

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Energianvändning i jordbruket 2018

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Energihushållning i växtodling

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Transkript:

Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel Förnybar energi Resurseffektivisering

OECDs prisprognos till 2019 i EU Vete 0,90 kr/kg Fodersäd 065 0,65 Nötkött 18,50 Mjölk 235 2,35 Griskött 10,25 Andra menar att matpriserna kommer att följa oljepriserna. I EU används 5 kwh olja för att få 1 kwh mat. Arealtillgång matchar befolkningsökningen de närmaste 10 åren.

Klimatet vad händer? Krav på minskade utsläpp kraftig drivkraft Kan vara mer brådis än vi trott

Vart är vi på väg?

Utsläpp av växthusgaser per capita MÅL: Ca 1,5 ton CO 2 e per person och år Sverige ligger bland de lägsta i EU. Produktionen ger utsläpp på ca 7,6 ton per person Konsumtion i Sverige motsv. ca 10 ton/pers. Källa: Europé s environment The forth assessment (EEA 2007).

Energifrågan g

Världens samlade produktion av olja och flytande gas 30 25 Billion Barrels a yea ar (Gb/a) 20 15 10 M.East Other 5 Russia Europe US-48 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 US-48 Europe Russia Other M.East Heavy etc. Deepwater Polar NGL

Prognostiserade energipriser. Används vid beslut om investeringar (Lantmännen 2010). 1200 1000 800 SE EK/MWh 600 400 Electricity Fuel oil Natural gas Wood pellets 200 0 2010-11-12-10-

Teknikutveckling: Växthusgaser från tillv. av ammoniumnitrat 8 kg CO2 2-ekv. pe er kg N 7 6 5 4 3 2 1 lustgas koldioxid 0 30 år gammal teknik Genomsnitt 2003 BAT 2003 BAT 2009 Källa: Jenssen & Kongshaug, 2003

Energianvändning. 17 suggbesättningar. 600 till 60 suggor. Nyckeltal energiförbrukning el, diesel, eldningsolja och biobränsle 90 kwh/ sm ågris 80 70 60 50 40 30 20 Övrigt diesel Övrigt el Uvärmn. biobr. Uppvärmn. olja Uppvärmning el Belysning Utgödsling diesel Utgödsling el Ventilation Utfodr. diesel Utfodring el 10 0 2 18 14 7 4 11 16 15 6 1 3 8 10 9 13 17 5 0 0 0

Potentialer för minskade utsläpp i jordbruket till 2010-2020. (15 milj ton/år 2005 enl Tynelius 2008, potentialerna JEs). Diesel och torkolja ca 1,6 milj ton (CO2) - 30 % Metan från djur 285 2,85-75 7,5 02 0,2 Gödsel (metan+ lustgas) 0,9-30 0,3 0,5 milj ton Lustgas från mark 48 4,8-20 1?? Mineralgödsel BAT 1,2-60 0,7 Mulljordar 34 3,4-10 03 0,3 Foderimport (ej med i Tynelius) Bindning i av kol i mark ( ej med i Tynelius) Bortodling från mineraljordar (ej med i Tynelius) Summa minskning i av utsläpp -20 % 3 milj ton

Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel Förnybar energi Resurseffektivisering

Livsmedelsstrategin Öka det reala produktionsvärdet med 1 % per år Öka antalet livskraftiga gårdar som producerar livsmedel 1. Ökad effektivitet som gör råvaruproduktionen mer konkurrenskraftig och som därmed kan leda till en ökad volymproduktion och ökade marknadsandelar d 2. Värdeskapande för att ta vara på konsumentens vilja att betala mer för maten 3. Nya marknader som exempelvis export för att öka produktionen/värdet

Energianvändning i jord, skog och trädgård Direkt energianvändning 64TWh 6,4 2,2 TWh diesel i jordbruk 4,1 0,3 olja till tork 1,5 diesel i skog 0,6 fossilt trädgård 15 1,5 el djurhållning 0,13 el torkning 0,2 el växthus, kylning Indirekt via förnödenheter 23 2,3 TWh N-gödsel 37 3,7 0,7 foder 0,3 ensilageplast 0.15 växtskydd, kalk, utsäde 0.2 transporter Ur ER 2010: 12

Hur? Utveckla modeller för Lean production för lantbruk. Dra nytta av allt vi gjort i kraftsamlingen Utveckla och stimulera samverkansmodeller i primärproduktionen för effektivare produktion och högre kompetens vidförsäljning av råvaror/produkter. Marknadsbevakning, internationella prisprognoser och jämförelser för livsmedelsråvaror och foder Satsa mer på Greppa Näringen för att skapa kostnadseffektivare produktion genom resurshushållning Certifiering

Energistrategin I. Bättre lönsamhet genom att leverera förnybar energi II. Bättre lönsamhet genom resurseffektivitet it t III. Oberoende av fossil energi

Jordbruk oberoende av fossil energi Hur kan det göras? 8 vägar: 1. Effektivisering med befintlig teknik som precisionsodling, fasta körspår, minimerad plöjning, N- sensorer, sparsam körning 2. Ny teknik t ex robotar, sensorteknik, mångfunktionella maskiner, lätteknik, teknik från andra områden, mer eldrivna maskiner och redskap 3. Motorteknik och olika biodrivmedel 4. Ökat samspel mellan biologi i och teknik 5. Alternativ till torkning av spannmål, minska anv. av fossil olja för torkningen 6. Uppvärmning av byggnader 7. Transporter inom samt till och från gården 8. Produktion av förnybara bränslen

Stimulans och erbjudanden

Sammanfattning Lönsamheten måste upp VM-priser kan komma att ligga kvar 5-10 år till Dubbla energipriser till 2020 Klimatfrågan driver på Resurseffektivitet ger mindre klimatgaser Livsmedelsstrategi för ökat produktionsvärde Strategi för förnybar energi Resurseffektivitet kan ge 1-1,5 mdr per år Kvalificerad rådgivning en förutsättning