Slutrapport Prisindex för utrikeshandel med tjänster

Slutrapport Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (ES/PR), SCB April 2009

2 Sammanfattning Detta projekt är en fortsättning på en förstudie som genomfördes 2007 och syftar huvudsakligen till att närmare undersöka huruvida prisutvecklingen är annorlunda mellan export och hemmamarknad inom tjänstegrupperna Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring, samt att utreda möjligheten att beräkna importprisindex för branscherna Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods. Vidare syftar projektet till att ytterligare utreda hur offshoring, transferpriser och valutaomräkning skall hanteras. För både Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring konstateras att prisutvecklingen sannolikt är annorlunda mellan export och hemmamarknad och att exportprisindex därför skulle innebära bättre underlag för fastprisberäkning av produktionsvärdena. Gällande transporttjänster står det klart att det inte finns tillräckligt underlag för att väga ihop utländska index till importprisindex för tjänstegrupperna Järnvägstransport av gods och Lufttransport av gods, men att det för Vägtransport av gods finns både tillräckligt viktunderlag och tillgängliga utländska index. Gällande Lufttransport av gods dras slutsatsen att det finns underlag för att utveckla ett importprisindex enligt den metod som används i USA, men att det är högst osäkert om det går att få in data från utländska flygbolag. Det står klart att utveckling av exportprisindex skulle innebära ett stort arbete för både SCB och respondenterna. Med tanke på resursläget på enheten för prisstatistik, samt kravet om att minska uppgiftslämnarbördan, rekommenderas därför att ingen utveckling av exportprisindex startas i dagsläget. Av samma anledning rekommenderas att inte heller importprisindex för Lufttransport av gods skall utvecklas i dagsläget. Däremot förordas att sammanvägning av utländska index till ett importprisindex för Vägtransport av gods påbörjas. Gällande offshoring har enheten för prisstatistik beslutat att tjänster som helt eller delvis produceras offshore skall behandlas på samma sätt som tjänster som produceras inom landet (givet att inte karakteristika är mer än marginellt annorlunda). Ingen slutsats dras gällande hur transferpriser och valutaomräkning skall hanteras. Det konstateras att det är av stor vikt att samma metoder används inom all ekonomisk statistik och att det därför krävs att flera enheter inom SCB samarbetar för att komma fram till en gemensam hållning. 2 2

3 1 INLEDNING 4 1.1 BAKGRUND 4 1.2 SYFTET MED DETTA PROJEKT 4 2 EXPORTPRISER 5 2.1 DATAKONSULTTJÄNSTER 5 2.2 REDOVISNING OCH BOKFÖRING 6 3 IMPORTPRISER 7 3.1 IMPORT AV TRANSPORTTJÄNSTER 7 3.2 VÄGTRANSPORT AV GODS 7 3.3 JÄRNVÄGSTRANSPORT AV GODS 8 3.4 LUFTTRANSPORT AV GODS 9 4 PROBLEMOMRÅDEN 11 4.1 OFFSHORING 11 4.2 TRANSFERPRISER 12 4.3 VALUTAOMRÄKNING 13 5 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE 15 3 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Tjänstenäringens roll i världsekonomin har under de senaste decennierna ökat. I Sverige uppgår tjänstebranschernas andel av Bruttonationalprodukten (BNP) idag till ca 50 procent, och i världen står tjänsteproduktionen för ca 70 procent av det samlade förädlingsvärdet och ca 40 % av sysselsättningen 1. Även den internationella handeln med tjänster har växt och blivit allt viktigare för världsekonomin. Handeln med tjänster liberaliserades i och med tillkomsten av WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal GATS (General Agreement on Trade in Services), som trädde i kraft 1995, och inom EU har handeln med tjänster förenklats genom tjänstedirektivet 2 (som dock ej är helt genomfört ännu). I Sverige har både importen och exporten av tjänster ökat kraftigt under det senaste decenniet och i en statlig utredning om översyn av den ekonomiska statistiken (SOU 2002:118) var ett av förslagen gällande prisstatistik att utveckla prisindex för utrikeshandel med tjänster. Till följd av detta genomfördes under 2007 en förstudie 3 vars syfte var att kartlägga tillgänglig statistik om utrikeshandel med tjänster, vilka deflatorer som används samt analysera möjligheten att utveckla prisindex för utrikeshandel med tjänster och inom vilka branscher behovet är störst. 1.2 Syftet med detta projekt I förstudien som genomfördes under 2007 kartlades tillgänglig statistik om utrikeshandel med tjänster samt vilka deflatorer som används. I förstudien identifierades även inom vilka branscher behovet av nya deflatorer finns, samt vilka branscher som bör prioriteras. De prioriterade branscherna är gällande export Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring och gällande import Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods. Förstudien pekade även ut tre problemområden: offshoring, transferpriser och valutaomräkning. Detta projekt har tre huvudsakliga mål: 1 Bensidoun & Ünal-Kesenci (2008) 2 EU:s tjänstedirektiv syftar till att ta bort onödig byråkrati, förenkla administrationen för tjänsteleverantörer och stärka tjänstemottagarnas rättigheter i EU/EES-området. 3 Olsson (2008) 4 4

5 1. Att närmare undersöka huruvida prisutvecklingen är annorlunda mellan export och hemmamarknad inom Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring, och om det visar sig att så är fallet undersöka möjligheten att börja samla in exportpriserna separat inom dessa branscher. 2. Att utreda möjligheten att beräkna importprisindex genom att undersöka från vilka länder tjänster importeras och sedan väga ihop index som finns i respektive land för branscherna Järnvägstransport av gods och Vägtransport av gods samt att för Luftransport av gods utreda möjligheten att utveckla ett prisindex enligt den metod som används i USA. 3. Att ytterligare utreda hur offshoring, transferpriser och valutaomräkning skall hanteras 2 Exportpriser Informationen som presenteras i detta kapitel har inhämtats via kontakt med företag och branschorganisationer. 2.1 Datakonsulttjänster Eftersom många datakonsulttjänster kan utföras i stort sett var som helst och enkelt levereras till kunder världen över är den internationella konkurrensen stark och prisnivån är likartad i de flesta länder. Den svenska exporten går huvudsakligen till på tre sätt: i det första fallet säljer det svenska IT-företaget tjänsten direkt till ett utländskt bolag, i det andra fallet fungerar det som underleverantör till ett utländskt bolag inom samma koncern och fakturerar sitt systerbolag och i det tredje fallet jobbar det svenska IT-företaget för ett svenskt internationellt bolag och fakturerar deras utländska dotterbolag. Det är i denna bransch stor skillnad mellan tjänsterna som importeras och exporteras. Importen består i huvudsak av enklare programmeringstjänster som köps från lågkostnadsländer, medan exporten består av högkvalificerade specialisttjänster. För dessa tjänster är priset inte ett lika stort konkurrensmedel och det finns större utrymme för att ta ut olika priser i olika länder. Flera av de stora datakonsultföretagen i Sverige anger att det är vanligt att man säljer tjänster till utlandet. Några säger att det främst är mycket kvalificerade tjänster som säljs utomlands medan andra säger att alla typer av tjänster exporteras. Då i stort sett alla stora datakonsultföretag i Sverige ingår i en internationell koncern är det vanligt att de jobbar som leverantör åt ett systerbolag då de jobbar utomlands, men det är också ganska vanligt förekommande att de säljer direkt till utländska kunder. Ett företag anger att deras utlandsförsäljning främst består av att de jobbar för ett svenskt internationellt bolag och 5 5

6 fakturerar deras utländska dotterbolag. Flera företag säger att handeln mellan systerbolagen förmodligen kommer att öka eftersom de strävar mot ökad centralisering vilket innebär att det kanske finns en person som är expert på en viss typ av tjänst i hela norra Europa och då jobbar åt alla dotterbolag i regionen. Gällande prissättning så uppger de flesta företag att prissättningen skiljer sig mellan olika länder och att de därför kan sälja samma tjänst till olika priser på olika marknader. Ett företag anger dock att de har en global prislista som gäller för hela världen oavsett prisläge i länderna. De flesta företag anger att intra-koncern försäljning sker till marknadspris medan ett företag medger att transferpriser förekommer. Gällande faktureringsvaluta är den vanligtvis SEK, EURO eller USD men om kunden vill har den oftast möjlighet att betala även i andra valutor. Samtliga företag säger att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att information inte rutinmässigt lagras uppdelat på detta sätt. Enligt företagen skulle därför krav om att rapportera prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder innebära ett stort och kostsamt arbete. 2.2 Redovisning och bokföring Redovisnings- och bokföringsbranschen domineras av multinationella koncerner och försäljningen till utländska kunder är relativt stor. Företagen i branschen anger att prissättningen anpassas till rådande prisläge på varje marknad vilket innebär att prissättningen kan vara olika till olika länder. En relativt stor del av utrikeshandeln består av att företag inom samma koncern fungerar som underleverantörer till sina systerbolag, men det förekommer även att tjänster säljs direkt till utländska kunder. Flera företag anger att genomsnittsarvodet är betydligt högre till utländska kunder jämfört med svenska. Detta beror till stor del på en skillnad i sammansättningen av tjänsterna till utländska och svenska kunder. Tjänsterna som säljs till utländska kunder är högarvodestjänster som skatterådgivning och företagsfinansieringstjänster, medan en stor del av den svenska faktureringen utgörs av redovisningstjänster, som relativt sett är en lågprisprodukt. Samtliga företag anger att all intra-koncern försäljning sker till marknadspris. Gällande valuta anger ett företag att faktureringen till utländska företag i huvudsak görs i SEK, medan de andra säger att faktureringen i huvudsak görs i USD, EURO och GBP, men att även andra valutor används. Precis som i datakonsultbranschen säger samtliga företag att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att information inte rutinmässigt lagras uppdelat på detta sätt. Krav om att rapportera 6 6

7 prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder skulle därför innebära ett stort och kostsamt arbete. 3 Importpriser Informationen om transportbranschernas egenskaper som presenteras i detta kapitel har inhämtas via kontakt med företag och branschorganisationer. 3.1 Import av transporttjänster I förstudien framkom att importen är betydande inom flera av transportbranscherna och det föreslogs att förutsättningarna för att beräkna importprisindex för branscherna Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods skulle utredas. Eftersom många länder producerar prisindex för dessa tjänster skulle möjligheten att beräkna importprisindex genom att undersöka från vilka länder tjänster importeras och sedan väga ihop tillgängliga index i respektive land undersökas. Senare tillkom även uppgiften att utreda möjligheten att utveckla ett prisindex för importen av Lufttransport av gods enligt den metod som används i USA Information om från vilka länder transporttjänster importeras har inhämtats från ES/UI:s 4 undersökning om transaktioner med utländsk motpart avseende tjänster, löner och transfereringar. Urvalet av uppgiftslämnare till denna undersökning dras med hjälp av uppgifter från ett flertal källor, bland annat Momsregistret, Finansinspektionen och andra statliga myndigheter. Företagen i urvalsramen delas upp i sex storleksgrupper där de största företagen hamnar i grupp sex och de minsta i grupp ett. Storleksgrupp fem och sex totalundersöks och från dessa företag samlas även landfördelning in. Dessa uppgifter används sedan till att skatta landfördelningen för övriga grupper. Urvalet till undersökningen är inte designat för att ge hög kvalitet i skattningar av branschoch landfördelning, men med tanke på att de största företagen står för en mycket stor del av utrikeshandeln får landfördelningen anses vara förhållandevis pålitlig. På grund av metodoch urvalsproblem vid övergången från användning av riksbanksdata till urvalsundersökning kan data före 2004 dock vara mindre pålitliga. 3.2 Vägtransport av gods Importstatistiken avseende vägtransporter synes ha blivit alltmer pålitlig under de senaste fem åren. Variationen mellan åren har blivit mindre och andelen av importvärdet som är ofördelat har minskat för varje år för att 2008 uppgå till 2,3 procent. Mellan 2007 och 2008 var fördelningen mellan länderna relativt konstant och med endast ett undantag låg samma 4 ES/UI = Enheten Utrikeshandel och Industriindikatorer på SCB 7 7

8 länder topp 15 på listan över största importländer. Med hjälp av summan av importvärdena från 2007 och 2008 har en landfördelning för importen av vägtransport beräknats. Under denna period stod de 15 största importländerna tillsammans för 92,5 procent av den totala importen av vägtransport. Som vi kan se i Figur 1 nedan så är Tyskland det klart största importlandet. Figur 1. Landfördelning för import av vägtransport 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DE DK NL GB BE FI FR ES IT NO AT US CH PL RU Övriga Avser respektive lands procentuella andel av total import av vägtransporter under 2007 och 2008. Efter att det blivit känt från vilka länder vägtransporter huvudsakligen köps gjordes en undersökning av vilka prisindex som finns tillgängliga i respektive land. Av de ovanstående länderna är det enbart två som ej bekräftat att de har prisindex för vägtransport av gods. Inget land har något separat exportprisindex men några länder har separata index för internationella transporter. Från de flesta länder kan kvartalsvisa indextal utan problem hämtas från statistikbyråns webbsida, medan det i andra fall är svårare att få tag på uppdaterade indextal. Alla länder utom Finland och USA publicerar sina indextal senare än Sverige, de flesta ca tre månader efter kvartalets slut. 3.3 Järnvägstransport av gods Statistiken om import av järnvägstransporter synes ännu mer pålitlig än statistiken om vägtransporter. Även här har variationen mellan åren blivit mindre år för år och andelen av importvärdet som är ofördelat var 2008 endast 0,4 procent. Under 2007 och 2008 låg precis samma länder topp 15 på listan över största importländer. Precis som för vägtransporterna har en landfördelning för importen av järnvägstransport beräknats med hjälp av summan av importvärdena från 2007 och 2008. Under denna period stod de 15 största importländerna 8 8

9 tillsammans för 97,6 procent av den totala importen av järnvägstransporter. Som vi kan se i Figur 2 nedan så är Tyskland här än mer dominant än inom vägtransporter. Figur 2. Landfördelning för import av järnvägstransport 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DE BE IT AT DK FR GB PL FI NO NL CH ES LU CZ Övriga Avser respektive lands procentuella andel av total import av järnvägstransporter under 2007 och 2008. Efter att det blivit känt från vilka länder järnvägstransporter huvudsakligen köps gjordes även här en undersökning av vilka prisindex som finns tillgängliga i respektive land. Det visade sig att endast ett fåtal av de ovanstående länderna har prisindex för järnvägstransport av gods och att det därmed saknas underlag för ett sammanvägt importprisindex. 3.4 Lufttransport av gods Importstatistiken om lufttransporter är betydligt mindre pålitlig än statistiken om väg- och järnvägstransporter. Olika länders andel av det totala importvärdet varierar mer mellan åren än i övriga branscher och under 2008 var hela 18,3 procent av importvärdet ofördelat. Denna statistik anses därför vara alltför osäker för att kunna användas som viktunderlag till ett sammanvägt importprisindex. The Bureau of Labor Statistics (BLS) i USA har publicerat import- och exportprisindex för flygtransporter sedan början av 1990-talet. Förutsättningarna för att utveckla ett index enligt samma metod som BLS studeras här närmare 9 9

10 Den amerikanska metoden 5 I sitt importprisindex antar BLS att mottagaren av godset betalar för frakten och mäter priset för att transportera gods från utlandet till USA med utländska flygbolag. Priser för eventuella transporter som amerikanska bolag köper av utländska flygbolag för transporter mellan två utländska flygplatser utelämnas. BLS antar att köparens nationalitet är lika med fraktens destination. Som urvalsram använder BLS en datafil från amerikanska transportdepartementet där information finns om alla flyg som landar i USA. I denna fil finns information om avgångsoch ankomstflygplats, flygplanets (bolagets) namn och nationalitet samt lastmängd. Med hjälp av denna information görs ett sannolikhetsurval av representativa rutter. Varje transport som inkluderas i indexet definieras av följande karakteristika: flygplanets nationalitet, avgångs- och ankomstflygplats, typ av pris, lastens vikt, lastens storlek och paketering, typ av last och köpare av tjänsten. Post- och passagerarbaggage är ej inkluderat i undersökningen. Enbart priset för frakt från flygplats till flygplats mäts, ingen marktransport eller flygplatsservice. Prisuppgifter samlas in månadsvis direkt från flygbolagen och avser priser första veckan i månaden. För att bestämma ett nettopris rapporteras fraktpriset (kontraktspris, expresspris, marknadspris, tariffpris etc.) tillsammans med information om kommissioner, rabatter och tilläggsavgifter. Urvalet är stratifierat efter geografisk region och från dessa strata görs urvalet i två steg. Hur många prisuppgifter som skall samlas in från varje stratum bestäms utifrån varje stratums vikt och varians. I första steget väljs ett antal flygbolag ut. Urvalsvariabel är då ton-mile (ton mile) som summeras för alla flygbolagets flygningar. Urvalet görs med hjälp av PPS med återläggning. Ett flygbolag kan därför bli valt flera gånger, vilket innebär att det tillfrågas om priser för flera rutter. I andra steget väljs vilka rutter som skall prismätas. Metoden är då densamma som i steg ett men istället för flygbolag väljs rutter. Förutsättningar för att använda den amerikanska metoden i Sverige En förutsättning för att kunna använda en liknande metod som BLS är att ha tillgång till samma typ av urvalsram. För att kontrollera möjligheten att bygga upp en sådan urvalsram togs i början av 2008 kontakt med Luftfartsstyrelsen (numera Transportstyrelsen). Luftfartsstyrelsen levererade i mars 2008 en datafil med följande uppgifter om allt gods som landade på svenska flygplaster under 2007: vilken flygplats planet flyger ifrån samt var det landar flygbolagets namn transporterad kvantitet (kg) 5 Information om hur BLS beräknar importprisindex för flygtransport av gods har inhämtats från dokumentet How the Bureau of Labor Statistics Measures Price Change for Air Freight in the U.S. Import/Export Price Indexes samt via korrespondens med Jeanette Siegel på BLS. 10 10

11 Problemet med denna statistik är att det finns en klumpsumma på 21 600 ankommande ton till Arlanda som data ej finns tillgänglig för. Enligt Luftfartsstyrelsen finns dock uppgifter om alla ankommande flyg till Arlanda med i statistiken fr.o.m. 2008. Därigenom finns tillräcklig information för att göra ett urval av rutter och flygbolag enligt samma metod som BLS. Från varuflödesundersökningen, som genomförs av SCB på uppdrag av SIKA, har uppgifter om vilka godstyper som transporteras in i Sverige från utlandet erhållits. Även dessa uppgifter skulle kunna användas vid design av urvalet. Det står alltså klart att förutsättningar finns för att dra ett urval av representativa flygtransporter. Den stora frågan är dock vilka möjligheter som finns att få in prisuppgifter. Eftersom säljaren av transporten är ett utländskt flygbolag finns ingen möjlighet att belägga uppgiftslämnarna med skyldighet att rapportera priser, SCB skulle istället bli beroende av de utländska flygbolagens välvilja. Den amerikanska undersökningen är frivillig och enligt Jeanette Siegel på BLS är svarsfrekvensen ca 70-75 %. För att få reda på om det skulle vara möjligt att få in prisuppgifter måste flygbolagen kontaktas och en provundersökning genomföras. Ytterligare frågor som måste besvaras är hur ofta prisuppgifter skulle samlas in och vilken mätperiod som skulle användas. 4 Problemområden 4.1 Offshoring Som beskrevs i förstudien innebär offshoring (offshore outsourcing) att produktionen av varor eller tjänster flyttas till ett annat land i syfte att sänka kostnaderna. Offshoring innebär flera metodologiska frågeställningar i ett tjänsteprisindex och frågan har diskuterats på enheten för prisstatistik vid ett flertal tillfällen. Om prisindex för utrikeshandel med tjänster utvecklas måste en policy finnas för hur offshoring skall behandlas och därför förs nedan ett resonemang om detta. Den huvudsakliga frågeställningen är hur den billigare produktionens påverkan på priset skall hanteras. Enligt Eurostat-OECD:s Methodological Guide for Developing Producer Price Indices for Services skall TPI skall ha ett producentperspektiv. Detta innebär att om produktionsfunktionen ändras på något sätt innebär det att tjänsten förändrats, även om köparen inte märker någon skillnad i kvalitet. Om offshoring innebär en ny tjänst innebär det att det blir svårt att följa samma tjänst över tiden i vissa branscher där produktionsfunktionen ständigt förändras. Det finns flera tänkbara sätt att hantera offshoring på. Ett sätt är att försöka kvalitetsjustera för inverkan på priset av den minskade produktionskostnaden. Ett annat är att, som ovan, 11 11

12 behandla en produkt som helt eller delvis producerats offshore som en helt ny produkt jämfört med en som producerats inom landet. Ett tredje angreppssätt är att se offshoring som att input av svensk arbetskraft minskas och input av utländsk arbetskraft ökas, men att produktionsfunktionen är oförändrad. Om produktens egenskaper förändras skulle detta, på en perfekt marknad, innebära att värdet av förändringen var lika stor som skillnaden i produktionskostnad (pris). Detta innebär att så länge produktens egenskaper är oförändrade går det att göra en direkt jämförelse. Eftersom få produkter (om någon) säljs på perfekta marknader kan skillnaden i produktionskostnad i verkligheten vara stor medan produktens egenskaper är i stort sett oförändrade. Om producenten inte tidigare haft en optimal fördelning mellan inhemsk produktion och offshoring innebär en ökad andel offshoring att produktionen blir mer kostnadseffektiv, och producenten kan därmed sänka priset eller öka sin vinst. För ett outputprisindex som tjänsteprisindex är det mest relevant att skatta kvalitetsskillnader med hjälp av produktionskostnadsmetoden. Denna metod är dock i många fall svår att tillämpa i praktiken och enligt Mats Haglund, enheten för prisstatistiks chef, är det i dessa fall acceptabelt att utgå från ett kundperspektiv. Även om kundperspektivet i princip inte är relevant för ett producentprisindex är det i många fall det bästa tillgängliga alternativet. Dessutom är det ett faktum att om ekonomin vore perfekt skulle värderingar utifrån producent- och konsumentperspektiven sammanfalla. Hur offshoring skall behandlas beror också vad som är praktiskt möjligt, om en kvalitetsjustering skall göras måste ju en adekvat metod användas. Efter diverse diskussioner har enheten för prisstatistik på SCB kommit fram till att tjänster som delvis produceras offshore skall behandlas som oförändrade även om andelen offshoring ökar (givet att inte karakteristika ändras mer än marginellt). Om en övergång till offshore sker successivt och konkurrens råder, så resonerar vi som KPI-nämnden gjort för KPI i fråga om prissänkningar genom tillkomst av nya lågpriskedjor, d.v.s. att priserna allmänt kan förmodas anpassas nedåt genom konkurrensen med de nya lågprisalternativen, i den mån som prisskillnaden inte svarar mot kvalitetsskillnad. 4.2 Transferpriser Ett transferpris är det pris två juridiska enheter inom samma koncern kommer överens om vid en internationell transaktion. Detta pris skall, enligt både svensk skattelagstiftning och internationella normer, motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter. I praktiken är dock denna policy svår att följa upp och sannolikheten är stor att företagen, för att minimera sina skattekostnader, väljer ett pris som inte motsvarar det egentliga marknadspriset. 12 12

13 I förstudien beskrevs de metoder som Internationella Valutafonden rekommenderar att statistiska byråer skall använda för att hantera transferpriser. Enligt dessa rekommendationer bör statistikbyråer undvika att använda transferpriser som inte är marknadsmässiga och istället försöka skatta vilket pris som skulle gällt om varan handlats mellan oberoende parter. Olika länders statistikbyråer hanterar transferpriser på olika sätt och vilket sätt som skall användas handlar mycket om vilken möjlighet som finns att upptäcka transferpriser. Om transferpriser skall justeras är det viktigt att samma metod används inom hela det statistiska systemet så att statistiken är konsistent. Om transferpriser inte justeras i utrikeshandelsstatistiken och nationalräkenskaperna vore det fel att göra det i prisstatistiken. I Sverige beaktar nationalräkenskaperna i dagsläget inte på något sätt transferpriser utan använder de värden som inrapporteras precis som de är. NA/UI beaktar transferpriser enbart på det sätt att de på blanketten för övriga tjänster ber företagen ange om transaktionen är koncernintern eller inte. I alla övriga delar av undersökningen tas ingen speciell hänsyn till transferpriser. Hur transferpriser skall behandlas är långtifrån självklart och om prisindex för utrikeshandel med tjänster skall utvecklas är detta en fråga som måste utredas tillsammans med andra enheter inom SCB. Inom import- och exportprisindex genomfördes ett projekt om transferpriser under 2007 och 2008. Detta projekt ledde inte till någon metod för att hantera transferpriser utan det fastslogs att det är svårt att lösa problemet utan att ta ett samlat grepp för all ekonomisk statistik. Ett gemensamt projekt om transferpriser mellan flera olika enheter inom SCB är planerat att starta under 2009 men i dagsläget är det osäkert när det kommer att komma igång. 4.3 Valutaomräkning När handel sker i utländsk valuta beror priset som kunden betalar inte bara av tjänstens pris utan också av växelkursens nivå. Detta gör att såväl import- som exportpriser påverkas mycket av den inhemska valutans variation mot utländska valutor. För att minska växelkursrisken och få en lägre variation i kassaflödet ägnar sig därför många företag åt olika former av valutasäkring, t ex optioner och terminer. Vilken metod som används för valutaomräkning är en mycket viktig fråga för en statistikbyrå. Precis som för transferpriser krävs det att samma principer för valutaomräkning användas inom alla statistikgrenar för att det statistiska systemet skall vara konsistent. 13 13

14 Inom SCB:s prisstatistik används idag tullverkets valutakurser som hämtas från tullverkets webbsida. Som beskrevs i förstudien har dessa bristen att de uppdateras sällan 6 och det finns därför anledning att fråga sig om dessa kurser skall användas även i framtiden. Inom prisstatistiken ombeds företagen att rapportera alla priser i den valuta som transaktionen utförts för att kunna kontrollera vilken växelkurs som används. I både FEK och ES/UI:s undersökning rapporteras däremot alla värden i SEK. Om prisindex för utrikeshandel med tjänster utvecklas bör de prisuppgifter som rapporteras optimalt anges i den faktiska transaktionsvalutan så att prisenheten har kontroll över vilken växelkurs som används vid valutaomräkning. Som nämnts ovan är det dock viktigt att ha en gemensam metod för valutaomräkning används inom all ekonomisk statistik. Förhoppningsvis kommer det planerade projektet om transferpriser att omfatta även valutaomräkning, för vilken växelkurs som skall användas är definitivt en fråga som måste utredas ytterligare. 6 Den månadsvisa kursen baseras på kursen näst sista onsdagen i föregående månad och om marknadskursen förändrats mer än fem procent ändras tullkursen från och med nästföljande onsdag. 14 14

15 5 Slutsatser och förslag på fortsatt arbete Efter att närmare ha prissättning och tjänstesammansättning för inrikes försäljning och export gällande för Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring kan det konstateras att prisutvecklingen sannolikt är annorlunda mellan inrikes försäljning och export inom båda dessa tjänstegrupper. Detta antyder att exportprisindex skulle innebära bättre underlag än dagens TPI för att fastprisberäkna exportvärdena. Företagen i båda branscherna anger att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att det skulle innebära ett stort och kostsamt arbete. Att utveckla exportprisindex skulle innebära ett stort arbete även för SCB eftersom det sannolikt skulle vara svårt att initiera nya mätningar samt att specificera tjänsterna vars pris skall mätas (både gällande tjänsternas egenskaper och till vilka länder de säljs). Under det senaste året har ett flertal medarbetare med stor erfarenhet av Tjänsteprisindex slutat på enheten för prisstatistik. Kompetensen inom tjänsteprisområdet har därför minskat på enheten och med tanke på att de som slutat ej ersatts i speciellt stor utsträckning är resursläget inom Tjänsteprisindex ansträngt. Tillsammans med det faktum att utveckling av exportprisindex skulle innebära en tämligen stor ökning av uppgiftslämnarbördan rekommenderas därför att ingen utveckling av exportprisindex bör startas i dagsläget. Gällande transporttjänster står det klart att det inte finns tillräckligt underlag för att väga ihop utländska index till importprisindex för tjänstegrupperna Järnvägstransport av gods och Lufttransport av gods, däremot finns både tillräckligt viktunderlag och tillgängliga utländska index för Vägtransport av gods. Efter att ha undersökt möjligheten att för Lufttransport av gods utveckla ett prisindex enligt den metod som används i USA kan slutsatsen dras att det finns dataunderlag för att använda sig av en liknande metod i Sverige, men att det är högst osäkert om det går att få in data från utländska flygbolag. För att använda sig av denna metod skulle ett stort arbete krävas för att bygga upp en god urvalsram, definiera vilka transporter som skall prismätas samt initiera mätningar. Av samma anledning som angavs gällande exportprisindex rekommenderas ej att utveckling av importprisindex för Lufttransport av gods startas i dagsläget. Däremot är det lämpligt att börja beräkna ett importprisindex för Vägtransport av gods genom att väga ihop utländska index. Detta kan och bör påbörjas omgående. Gällande offshoring har enheten för prisstatistik beslutat att tjänster som helt eller delvis produceras offshore skall behandlas på samma sätt som tjänster som produceras inom landet (givet att inte karakteristika är mer än marginellt annorlunda). Om en övergång till offshore sker successivt och konkurrens råder antas att priserna allmänt anpassas nedåt genom konkurrensen med de nya lågprisalternativen, i den mån som prisskillnaden inte svarar mot kvalitetsskillnad 15 15