IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede



Relevanta dokument
Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

IT-stöd för avancerad hemsjukvård förbättrad symtom- och statuskontroll hos patienten i hemmet

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Vård av äldre i livets slut

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativregistret - värdegrund

God palliativ vård state of the art

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Palliativ vård ett förhållningssätt

Rådgivningsstödet webb. Beskrivning och tjänstespecifika villkor

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Beredning Nord. Ledamöter

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Optimera, inte eliminera, den mänskliga hjärnan genom AI. Anna-Karin Edstedt Bonamy, MD, PhD Chief Medical Officer, Doctrin AB

Tillämpad IT och medicinsk teknik i hemsjukvården

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Vägledning för en god palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Från 2 veckor till 2 minuter med digitala skattningar. BLÅ APPEN Verksamhetschef Linda Welin Verksamhetsutvecklare Annika Nilsson BUP Skåne

IdéTorget Manual. Google kalender. Skapa din kalender på Internet. Uppdaterad oktober 2011

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Palliativ vård vid olika diagnoser

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Nationellt kvalitetsregister

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Barn och unga i palliativ vård

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman


Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor.

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Anne Persson, Professor

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Svenska palliativregistret (2009)

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Palliativregistrets värdegrund

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

E-recept så fungerar det!

Evidensbaserad socialtjänst

Nationellt Kvalitetsregister för Njurcancer. Årsrapport PROM data för 2017

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Smärtskattning är guld värd

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Transkript:

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT

Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer: Behandlingskrävande smärta hos 70 90 % (Foley, 2011; Forbes, 2011) Livets slutskede: Många har svår smärta, men få får skatta sin smärta under sista veckan i livet (Svenska palliativregistret) Svårt att fånga in tillräckligt frekventa symtomskattningar från patienten. (Gagnon et al., 2006; Demiris et al., 2005; de Wit et al., 1999) Svårt att arbeta med symtomkontroll på ett strukturerat sätt inom svensk palliativ hemsjukvård (Heedman & Strang, 2003) 2014 04 10 Leili Lind 2

Period 2013:1 2014:1. Hela Sverige/alla kommuner, både män och kvinnor, samtliga åldersgrupper, samtliga diagnoser, dödsplats: samtliga platser 2014 04 10 Leili Lind 3

Pilotstudien SÅLAH Projekt inom palliativ avancerad hemsjukvård i Linköping: År 2001 kvalitetsarbete på LAH med fokus på smärta. Vårdprogram för smärthantering: Ökad uppmärksamhet på smärta, snabb åtgärd, smärtanalys, smärtdagbok, smärta som term i journalen, uppföljning. Behov av strukturerat arbetssätt Val av teknik Utveckling av systemet SÅLAH Design av Smärtdagboken Patientstudie 2002 2003 2014 04 10 Leili Lind 4

Att välja teknik med hänsyn till att patienterna är gamla är svårt sjuka har liten eller ingen erfarenhet av datorer, pekplattor, smartphones? 2014 04 10 Leili Lind 5

Internetanvändning 2013 Källa:.SE. Svenskarna och Internet 2013 2014 04 10 Leili Lind 6

Digitalt utanförskap Källa:.SE. Svenskarna och Internet 2013 2014 04 10 Leili Lind 7

Boka läkartid på www.vardcentralen... Förnya dina recept på www.landstinget...? Vill du ha ett SMS eller e post? Knappa in ditt mobilnummer här så skickar vi ett SMS!?? Välja äldreomsorg? Läs i Äldreguiden på www.socialstyrelsen...? Leili Lind För mera information se www?? Beställ din lunch direkt på webben 2014 04 10 Leili Lind 8

Digital penna och papper Anoto pattern 2014 04 10 Leili Lind 9

Resultat: pilotstudien SÅLAH Patienterna: Enkel och obesvärad metod Lätt att använda pennan och smärtdagboken Den svåra sjukdomen hindrade inte Vårdgivarna: Avvaktande Initialt försiktig inställning, låga förväntningar Ökad medvetenhet om patienterna smärta Positiv påverkan på vården Ökad patientdelaktighet Ökad säkerhet och trygghet Förbättrad kontakt Förbättrad smärtbehandling snabbare Ökad medvetenhet om patienternas smärta 2014 04 10 Leili Lind 10

Ny studie: PallPen Randomiserad, kontrollerad studie Tre landsting, fyra organisationer Syfte & frågeställning: Kan IT stödet möjliggöra snabbare infångning av symtom och information om medicinintag för att stödja symtomkontrollen i avancerad hemsjukvård? Krav och designgrupp läkare, sjuksköterskor, forskare, företag 2014 04 10 Leili Lind 11

Material och metod Patienterna skattade momentan smärta och välbefinnande, angav extradoser smärtläkemedel och kunde skriva meddelanden. Larm till ssk mobil vid försämring. Kontrollpatienterna skattade med vanlig penna. Utvärderingsmått (eng. end point): Tid från skattat symtom tills att vårdgivarna fick vetskap om detsamma ICC analys gav beroende mellan patienter, ej mellan enheter Mann Whitney U test utfördes på patient medianer 2014 04 10 Leili Lind 12

PallPen 2014 04 10 Leili Lind 13

PallPen 2014 04 10 Leili Lind 14

Resultat från PallPen studien Patienter inkluderades 2008 2009 Totalt 330 skattningar (i 188, k 142), 18 patienter (i 11, k 7) Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gällde ålder, antal skattningar, skattad smärta (median) eller välbefinnande (median), antal extradoser eller antal dagar i livet efter studien Signifikant skillnad för utvärderingsmått (eng. end point) mellan intervention och kontroll (p = 0.002) (median: i 54 min, k 47 timmar) 2014 04 10 Leili Lind 15

Ex på patientmeddelanden Har kräkts före frukost känner yrsel och är svag i benen. Är fortfarande illamående. Har ont i ryggen. (interventionspatient, rapporterat kl 09.56, granskat kl 10.07) Söndagsmorgon. Vaknar sent tar medicin 1 timme försent. Vaknar med väldigt mycket värk i bröstkorg plus mage. Feber 38,3. Känner mig inte bra. (kontrollpatient), rapporterat kl 09.15, granskat 9 dagar senare kl 11.27) 2014 04 10 Leili Lind 16

Diskussion Val av utvärderingsmått (eng. end point) o Indirekt mått på vårdkvalitet o Tillgänglighet av information om symtom och tid jmf. med information om åtgärder varierande påverkan Tolkning av resultatet utifrån resultat i tidigare kvalitativ studie (SÅLAH) Svårt att genomföra studier i palliativ vård (Grande, G. E., & Todd, C. J. (2000). Why are trials in palliative care so difficult?. Palliative Medicine, 14(1), 69 74.) 2014 04 10 Leili Lind 17

Referenser Lind, L., & Karlsson, D. (2013). Electronic patient reported symptom assessment in palliative end of life home care. Health Systems, 2(3), 171 180. 2014 04 10 Leili Lind 18

Tack till medverkande 2014 04 10 Leili Lind 19