Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm



Relevanta dokument
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Vanlig syn utmed norrländska vägar

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Bibliografiska uppgifter för Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

METOD 1. Lennart Bosrup

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Stockholm

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Sammanställning över fastigheten

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Intervjumall för äldre skogsbeten

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Ekonomiskt optimala modeller för lammköttsproduktion. Slutrapport

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Äger du ett gammalt träd?

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Utan betalning försvinner slåtter- och betesmarkerna!

Ekonomiska aspekter på biotopskyddet

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Skötselplan Brunn 2:1

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

En stafett mellan generationerna

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Fungerande naturvård i skogen

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Svensk författningssamling

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Framtidens kött & mjölk

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Vad ska vi äta? Elin Röös

Fältstudie Skog Rådde gård

Policy Brief Nummer 2018:6

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Multifunktionella landskap med golfbanor

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Kompensationsstöd 2015

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Skogsstrategi Arvika kommun

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Rönnäs. Rådgivning

Restaurering av Wikparken

Nya stöden Påverkan på nötköttsproduktionen

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Nyodling - potential och lönsamhet Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Asp - vacker & värdefull

Investeringskalkyler, föryngring

Transkript:

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Karl-Ivar Kumm

Silvopasture i Nya Zeeland Lammkött + snabbt högkvalitativt talltimmer Får + poppel som ger carbon credits + väderskydd till fåren

Silvopasture i Nordamerika

Silvopasture i Sverige på tidigare åker: Virke + klimatkompenserat kött + tilltalande landskap

Fastighetsmäklares värdering av två hus vid olika omgivande markanvändning i skogsdominerad bygd 1/3 Åker + 1/3 Gran + 1/3 AF 776 000 kr 3/3 Åker 768 000 kr 3/3 Gran 653 000 kr 3/3 AF 823 000 kr 3/3 Björk utan djur 693 000 kr Gran Åker AF Kumm, Lund och Sjögren, 1995

Långt och lönsamt mellan granar Urban Nilsson Skogen 2011:1 (1000/ha?) Potentiellt bete Sly utan bete

Gallrat för att få fin utsikt från väg: Utan bete blir det högt sly om några år Om silvopasture naturvård + kött + björk som snabbt blir grovt kvalitetstimmer om naturlig kvistrensning (tätt till år 10) och stamkvistning

Tradition med virkes- och vedproducerande träd i svenska betesmarker I den äldre betesskötseln röjde man hagarna men kalhögg dem inte. Man ville helst ha lövträd... Av träden fick man slöjdvirke och ved samt löv till vinterfoder. De fallande löven gav förna och mull som befrämjade gräsväxten. (Giöbel, 1960, G. Hagmarksproblemet från jordbrukssynpunkt KSLA 10 december 1960) Värdet av skogsproduktionen vid hagmarksbruk ligger mellan 35 % och 45 % av den rena skogsproduktionen på mark av motsvarande godhetsgrad (Waesterberg, T. Hagmarksproblemet ur skoglig synpunkt KSLA 10 december 1960)

1930-talshage (?) som har för mycket träd för miljöersättning idag Foto Yngve Henriksson

Kolinlagring + virke och bioenergi kompenserar djurens utsläpp av VHG Carbon Farming Kött Öppet landskap och biologisk mångfald Foto Yngve Henriksson

Kolinlagring i växande träd kan kompensera köttproduktionens klimatpåverkan Mjölkrasstut Diko tjur Direkta utsläpp Nettoutsläpp vid 2 m3sk/ha trädtillväxt i betesmarken Nettoutsläpp vid 4 m3sk/ha trädtillväxt i betesmarken Höstlamm -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 Kg CO2e / kg kött

Silvopasture är klimatsmart och kan bli lönsamt. Men hur etablera träd till rimlig kostnad? Slåttervall i början Långa poppelsticklingar med nät Plantering i dungar som skyddas eller framröjning av dungar i självsådder

Från österrikisk turistbroschyr Är silvopasture med grandungar något för Sverige? Lättare att etablera i betesmarker än lövträd

Silvopasture = träd + betesdjur på samma areal kan skapas genom att 1. Plantera, så eller självså träd på betesmark problem: skydda plantorna eller lång tid innan bete 2. Plantera, så eller självså träd på åkermark problem: skydda plantorna eller lång tid innan bete 3. Skogsbete problem: skogsskador vid dålig planering/överbete 4. Gallra skog hårt för att öka betesproduktionen problem: vindfällen 5. Slutavverkning Självsått löv hård gallring och/eller dungställning år 10 + bete problem: 10 år innan bete; lägre framtida virkesintäkter än vid granplantering

Har silvopasture framtiden för sig när betesdjuren försvinner från allt flera gårdar i Sverige? 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 Dairy herds Other cattle herds Sheep flocks 20000 10000 0 1970 1980 1990 2000 2010

Har silvopasture någon framtid? Ja, om 16

Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar 17

Vilken omgivning föredrar du? 1. Åker med betesdjur 2. Åker utan betesdjur 3. Björkplantering med betesdjur 4. Naturlig igenväxning till skog 18

Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar Klimatersättning liknande NZ Carbon credits Storskalig betesdrift med billig övervintring eller Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser 19

Tkr / besättning / år Det krävs billiga befintliga resurser eller stora besättningar för att får skall vara lönsamma (Intäkter Kostnader > 0) 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 0 200 400 600 800 Antal tackor Billiga befintliga resurser Nya resurser till marknadspris

Har silvopasture någon framtid? Ja, om Landskapsersättning som motsvarar allmänhetens värderingar Klimatersättning liknande NZ Carbon credits Storskalig betesdrift med billig övervintring eller Betesdjur som sköts med billiga befintliga resurser Vi hittar något säljande svenskt namn 21

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens Vackert + biologisk mångfald Synergier ökar produktionen Träden klimatkompenserar betesdjuren Karl-Ivar Kumm

Kan silvopasture bli lönsam i Sverige? Ett räkneexempel 100 % bete: - 1000 kr/ha 100 % träd: + 1000 kr/ha 50 % jordbruk + 50 % träd: 0,50*(- 1000) + 0,50 *1000 = 0 kr/ha kostnad att skydda trädplantor eller det dröjer länge innan det blir bete 100 % skog lönsammare 100 % skog bättre ur klimatsynpunkt + träd i glesa bestånd växer snabbt och får bra kvalitet om de stamkvistas + djuren får sol- och vindskydd + bättre ur landskapssynpunkt än 100 % skog + bättre ur klimatsynpunkt än 100 % bete Lönsam trädodling på olönsam betesmark med bibehållna eller ökade landskapsvärden

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Färre nötföretag större hot för naturvården än färre nötkreatur Lösning: Naturvårdsentreprenörer Färre djur behöver flyttas om silvopasture 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Antal företag med nötkreatur 100 kreatur 10 000 5 000 0 Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas