Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509
Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub per år, 85% av årlig tillväxt Certifierade enligt FSC och PEFC
Om Bergvik Skog i Värmland Areal ~ 460 000 ha skogsmark Bergvik äger 35% av Värmlands yta Årlig avverkning i Värmland > 1,6 miljoner m3fub Stora Enso sköter skogen och köper virket Arbetad tid i hanteringen av Bergviks värmländska skog, grovt överslag : 1000 2000 heltidstjänster inom skogsbruket, skogsindustrin och indirekta tjänster
Innehåll Nytt klimat ger nya förutsättningar. Hur påverkar ett varmare, våtare och vildare väder framtidens Värmland? Klimatförändringens påverkan på skogsbruket Möjligheter Utmaningar Skogsbrukets påverkan på klimatförändringen
Skogsskador Stormskador Vildare (och våtare) väder Insektsskador Varmare väder Konsekvens av stormskadad skog Skogsskador innebär förlorad tillväxt, högre kostnader och lägre intäkter för det skadade virket En stormskadad årsavverkning i Värmland 300 mkr lägre netto
Klimatanpassning mot skogsskador Gallring av skog sker för att ta ut virke och gynna kvarlämnade, motståndskraftiga träd Gallring i hög skog (> 20 m) innebär förhöjd risk för stormskador, några år efter gallringsingreppet Bergvik undviker att gallra skog högre än 20 m, och sparar den stående volymen till föryngringsavverkning Insektsskador förebyggs genom att avlägsna skadade och angripna träd innan svärmning
Bärighetsproblem Dagens skogsmaskiner utövar ett stort tryck på marken de kör på Vissa marker måste vara frusna för att kunna bära skogsmaskiner Ökad fuktighet i marken minskar bärigheten Samma problematik på skogsbilvägarna Varmare och våtare väder kan leda till ökade körskador
Körskador Branschgemensam policy; undvika körskador. Men hur? Ansatser: Minskat mark- och vägtryck Lättare/bandgående avverkningsmaskiner CTI på lastbilar Bättre planering av körningen Bra terränginformation som underlag:
Modell för att undvika körskador SkogForsk Detaljerad terränginformation från laserscanning Höjd Lutning Används för att beräkna bästa körväg, m.h.t. körskador och ekonomi
Exempel på modellen
Klimatförändringar och effekter på skogens tillväxt Varmare och våtare väder generellt bättre förutsättningar för tillväxt, men: En del av den eventuellt ökade tillväxten går förlorad i ökade skogsskador Träden i våra skogar är genetiskt anpassade för (går-)dagens förhållanden
Skogsträdsf dsförädlingens dlingens syfte Att samtidigt: öka värdeproduktionen möta klimatförändringar förvalta och bevara genetiska resurser Källa, bild från: Bengt Andersson, SkogForsk
Förädlingsstrategi Breddgrad (fotoperiod ) Temperaturklimat (veg. periodens längd, dagar) Källa, bild från: Bengt Andersson, SkogForsk
Skogen som kolsänka Källa, bilder från: SLU och Skogsindustrierna
Stor tillförsel av fossil energi och därmed stor nettotillförsel av koldioxid till atmosfären Liten tillförsel av fossil energi Substitution av icke förnyelsebara produkter och bränslen
Sammanfattning, avslutning Utmaningar Möjligheter, anpassning Klimatförändringens påverkan på skogsbruket Skogsskador ex. stormar, insekter Bärighetsproblem i terräng och på vägar Förädling av skogsodlingsmaterial Anpassad skötsel Anpassade maskiner Bra planeringsunderlag Skogsbrukets påverkan på klimatförändringen Avvägning mot skogens övriga nyttor Inlagring i produkter bättre än inlagring i stående skog Ökad tillväxt! (förädling och intensivare skogsskötsel) ökat koldioxidupptag Substitution, ökat användande av skogsråvaran högre avkastning, fler arbetstillfällen där skogen finns, m.m.