Hjälp oss lära alla barn simma

Folkhälsans rapporter 1/2013 Hjälp oss lära alla barn simma Folkhälsans simundersökning i Österbotten 2012 Thomas Friman

Innehåll Inledning... 1 Syfte... 2 Metoder... 2 Informationsdel... 3 När är man simkunnig? 3 Hur utför man nordiska simkunnighetstestet? 3 Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund:s rekommendationer för simning i skolan 3 Utgående från läroplanen har FSL gjort följande mål/bedömningskriterier 4 Läroplanen i Finland (2004) 4 Läroplanen i Sverige (2011) 4 Får lärarna vara med i vattnet och undervisa simning? 5 Simmärken på skoltid 5 Resultat... 6 Hur vanligt är det att skolorna besöker simhall eller annan badinrättning 6 Jämförelse mellan folkhälsans simkunnighetsundersökning 2002 och simundersökningen 2012 7 Utmaningar då det gäller simning i skolan 8 Dyra skjutskostnader 8 St att få tider till simhallarna 8 Stora grupper 9 Brist på simlärare 9 Brist på manliga lärare samt andra ansvarsfrågor. 9 Nya utmaningar med elever från andra länder 10 Hur kollar man upp simkunnigheten i skolorna? 10 Har mängden simning som skolorna erbjuder hållits på samma nivå de senaste tre åren? 10 Olika lösningar för att få simningen i skolorna ordnad 10 Behov av fortbildning i simundervisning för lärare. 11 Resultat kommunvis...11 Diskussion...31 Folkhälsan 2013 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå ISBN 978-952-5641-56-1 ISSN (tryckt) 1797-4534 ISSN (online) 1797-4542

Inledning Folkhälsan har en omfattande simverksamhet och prioriterar simkunnigheten högt. Sommaren 2012 har 29 Folkhälsanföreningar i Österbotten ordnat 85 simskolor med sammanlagt 270 undervisningsgrupper. Sammanlagt 2908 barn deltog i simskolorna, vilket är något färre än 2011 då 3201 barn deltog. Av barnen var två tredjedelar inte simkunniga vid simskolestarten och efter genomgången simskola hade 886 barn till blivit simkunniga. Utöver de här simskolorna har Folkhälsan också omfattande babysimverksamhet, vuxensim och vattengymnastikgrupper samt simskolor och lek- och plaskgrupper inomhus vintertid. Via simskolorna når man inte alla barn, men det gör man däremot via skolorna och därför är simundervisningen där mycket viktig. Den här undersökningen är en kartläggning över hur mycket simundervisning man erbjuder eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Österbotten, språkbadsskolorna i Vasa, Jakobstad och Karleby samt svenska privatskolan i Uleåborg. Undersökningen omfattar den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6. Motsvarande undersökning gjordes i Nyland år 2001. Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten har gjort simkunnighetsundersökningar bland svenskösterbottniska skolelever 1969, 1974 och 2002. I undersökningen från 2002 framkommer också hur ofta skolorna i olika kommuner besökte simhallen. Simkunnighet anses i Finland vara en medborgarfärdighet. Därför är den sim- och livräddningsundervisning som skolorna ger av allra största betydelse för främjandet av vattentryggheten i t land. Simning och livräddning i vatten är den enda idrottsgrenen som omnämns i läroplanens mål i ämnet gymnastik. Också detta påvisar hur viktig simundervisningen anses vara i t land. Utbildningsstyrelsen påner om att läroplanen är en förpliktande norm som utbildningsanordnaren inte kan lämna obeaktad (bilaga 1). Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund rf (FSL) har tillsammans med Utbildningsstyrelsen och forskningsinstitutet LIKES sedan år 1999 undersökt hur stor del av skolorna som ordnar simundervisning för eleverna. Sedan år 2000 har man undersökt simkunnigheten hos finländska barn som går i årskurs 6. Undersökningen har därefter också gjorts 2004, 2006 och 2011. 2011 var första gången som eleverna fick besvara frågor om simkunnighet skriftligt på ett eget formulär. I de tidigare undersökningarna besvarade eleverna frågorna genom handuppräckning. I den senaste undersökningen från år 2011 framkom att endast 72 procent av eleverna i årskurs 6 i Finland är simkunniga. År 2006 svarade 80 procent av eleverna i årskurs 6 att de var simkunniga. Resultaten kan inte jämföras direkt eftersom undersökningen 2011 gjordes på annat sätt men man torde våga påstå att simkunnigheten åtstone inte har blivit bättre under de senaste fem åren (Rajala & Kankaanpää 2011, 8. Hakamäki & Rajala 2006, 12). Den här rapporten skrevs av projektledare, pedagogie magister Thomas Friman, på beställning av Folkhälsans förbund. 1

Syfte att klargöra hur mycket simning som erbjuds eleverna i årskurserna 1 6 i de svenskösterbottniska skolorna, språkbadsskolorna och svenska privatskolan i Uleåborg att klargöra vilka utmaningar det finns då det gäller ordnandet av simundervisning att om möjligt försöka hitta förbättringsförslag att informera skolorna om den nordiska simkunnighetsdefinitionen att informera skolorna om Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds rekommendationer för skolor utgående från läroplanen 2004 Metoder I den här undersökningen besökte vi skolorna för att ta reda på hur mycket simundervisning som erbjuds i de Österbottniska skolorna. Frågeformulär skickades ut till samtliga skolor både elektroniskt och per post. Därefter kontaktades rektorerna per telefon och vi kom överens om en tid då vi kunde träffas och diskutera simningen. Jag besökte 88 av 96 skolor som är med i undersökningen. De övriga åtta skolorna kontaktades per telefon. Diskussionen fördes med rektorer, gymnastikansvariga lärare och ibland med hela lärarkollegiet på lärarmöten. Då diskussionerna fördes hade jag ett extra formulär med tilläggsfrågor angående simningen som jag fyllde i under mötet. Blanketten jag skickat ut till skolorna hade rektorerna eller lärarna fyllt i på förhand eller så gjordes det under diskussionens gång. Vi diskuterade vilka utmaningar det finns med simning i skolan samt eventuella lösningar skolorna kommit fram till. Förbättringsförslag diskuterades också. Samtidigt informerade jag om nordiska simkunnighetstestet samt Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds rekommendationer för skolor. Samtliga 96 skolor som kontaktats är med i undersökningen. Efter skolbesöken skickades också ett frågeformulär ut till de sex simhallar som finns i de kommuner där de svenskspråkiga skolorna ligger. Diskussioner angående skolsim fördes efter det per telefon. Simhallarna ligger i Kristinestad, Närpes, Vasa, Vörå, Jakobstad och Karleby. Förutom dessa används också simhallar i andra kommuner t.ex. i Laihela och Vetil. Mindre bassänger som till viss mån används för skolsim är bassängen vid Aktia i Övermalax, sjukhemmets bassäng i Nykarleby samt Östanlidbassängen i Jakobstad. Solf och Pörtom har utomhusbassänger vid skolan som till viss mån används. Tropiclandia används ibland av några skolor och för de elever som får simterapi via Mussor skola används både Tropiclandia och bassängen i Folkhälsanhuset i Korsholm. En del skolor simmar också utomhus vid stranden med sina elever, om vädret tillåter. Jag har också ringt och diskuterat med bildningscheferna i de olika kommunerna och diskuterat skolornas budgeter. I december skickades en första upplaga av rapporten ut till skolorna så skolorna hade möjlighet att granska om jag uppfattat allt rätt angående den skolans/kommunens situation. Skolorna fick då bara ta del av den egna kommunens rapport. 2

Informationsdel När är man simkunnig? Under en konferens i Åbo 1996 kom de nordiska livräddningsförbunden överens om en definition för när man räknas som simkunnig. För att räknas som simkunnig i Finland och i Norden måste man efter ett fall i djupt vatten ta sig upp till ytan och att simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. 72 procent av eleverna i åk 6 klarar detta. Utöver den nordiska definitionen av simkunnighet omfattades resultaten i Rajalas & Kankaanpääs undersökning 2011 även av definitionerna grundläggande simkunnighet och simkunnighet på nybörjarnivå. Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund använder sig också av samma definitioner i bedömningskriterierna man gjort upp utgående från läroplanen. Grundläggande simkunnighet är om man klarar av att simma 50 meter. 18 procent av eleverna i åk 6 klarar detta Simkunnighet på nybörjarnivå är när man klarar av att simma st 10 meter. 9 procent av eleverna i åk 6 klarar detta 1 procent av eleverna i åk 6 kan inte simma alls det finns inga signifikanta skillnader mellan könen när det gäller simkunnighet (Rajala&Kankaanpää. 2011, 8 9; Hakamäki mfl. 2008, 25) Hur utför man nordiska simkunnighetstestet? Eleven hoppar i från kanten (eller startpallen) i djupt vatten. Hoppet sker med fötterna före. Därefter tar sig eleven upp till ytan och simmar 200m utan att vila, varav 50m på rygg. Inga krav på simteknik och man kan välja simsätt fritt förutom att 50m måste vara på rygg. I ryggsimmet behöver man inte använda armarna som i riktigt ryggsim. I vändningarna får man röra i kanten men inte stanna och inte sparka ifrån och ge fart. Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund:s rekommendationer för simning i skolan Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund rf:s (FSL) utskott för simundervisning har utarbetat rekommendationer för simning i skolan utgående från den senaste läroplanen för grundläggande utbildning som trädde ikraft 16.1.2004. För att uppnå målen att alla elever skall vara simkunniga och ha färdigheter i livräddning före de går ut den grundläggande utbildningen rekommenderar FSL att man simmar st tre gånger per ter, 60 uter per gång. Det här betyder att eleverna skulle besöka simhallen sex gånger om året och få sex timmar simundervisning. Efter åk 4 har eleverna då deltagit i 24 timmar simundervisning, efter årskurs 6 i 36 timmar simundervisning samt efter årskurs 9 i 54 timmar simundervisning (Hakamäki m.fl. 2008, 25). 3

Utgående från läroplanen har FSL gjort följande mål/bedömningskriterier Efter årskurs 2: Efter årskurs 4: Efter årskurs 6: Efter årskurs 9: Eleven kan doppa sig och simma 10 meter med ett simsätt. Eleven kan simma 50 meter med två olika simsätt samt dyka 5 meter under vattenytan. Eleven kan simma 200 meter utan avbrott. Eleven är simkunnig enligt de nordiska riktlinjerna, d.v.s. kan efter att ha fallit i djupt vatten ta sig upp till ytan och simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Eleven bör också klara av att transportera en annan elev 50 meter med hjälp av livräddningsredskap. Dessutom bör eleven kunna dyka ner till 2 meters djup (Hakamäki mfl. 2008, 25). Läroplanen i Finland (2004) Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 skall eleven: enligt målen för årskurserna 1 4: lära sig att simma enligt centralt innehåll för årskurserna 1 4: ha vattenträning och simövningar enligt profilen för goda kunskaper i slutet av årskurs 4: kunna simma på många sätt i simdjupt vatten enligt målen för årskurserna 5 9: utveckla sin simkunnighet och lära sig livräddning enligt centralt innehåll för årskurserna 5 9: ha simning och livräddning i vatten enligt kriterierna för betyget åtta vid slutbedömningen: vara simkunnig och ha färdigheter för livräddning i vatten (Utbildningsstyrelsen 2004, 246-248) Läroplanen i Sverige (2011) Från och med år 2011 är det inskrivet i läroplanen för ämnet idrott och hälsa att: För att få godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa i slutet av årskurs 6 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 9 ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna första hjälpen och hjärt- och lungräddning, badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap enligt principen för förlängda armen, under olika årstider. Skolan ska enligt läroplanens mål, ta ansvar för att kontrollera elevernas simkunnighet. För de som inte klarar de uppsatta målen ska kommunen eller skolan, på lämpligaste sätt, arrangera eller anvisa utbildning i simning (Svenska livräddningssällskapet 2011; Skolverket 2011). 4

Får lärarna vara med i vattnet och undervisa simning? I många skolor i flertalet kommuner som jag besökt har lärare eller rektorer berättat om att det har kommit sådana direktiv att lärarna inte får vara i vattnet och undervisa. Enligt Utbildningsstyrelsen och Simundervisnings- och Livräddningsförbundet finns det inga sådana rekommendationer. Utbildningsstyrelsen och Simundervisnings- och Livräddningsförbundet hänvisar till rapporten tryggare simundervisning som publicerades 2008. Där står att utbildningsanordnaren samt rektorn och läraren har ansvar för hela simhallsbesöket och att det kan beaktas som en trygg studiemiljö, men ingenting om att man inte får undervisa i vattnet. Det är en annan sak om man inom kommunen tolkat anvisningarna på det här sättet och kommit överens om en gemensam linje för detta. Folkhälsan rekommenderar att åtstone då det gäller nybörjarundervisningen i simningen är det bäst att vara med i vattnet då man undervisar (Utbildningsstyrelsen, m.fl. 2008). Viktigt för säkerheten är ju förstås att man inte har för stora grupper. FSL:s rekommendationer då det gäller nybörjarundervisning är att man inte har fler än tio elever per lärare och när det gäller fortsatt undervisning att elevantalet inte överskrider tjugo elever per lärare. Folkhälsan rekommenderar att elevantalet per grupp inte överskrider tio elever oberoende av kunskapsnivå. Enligt 30 i lagen om grundläggande utbildning har eleverna rätt att få undervisning i sådana gruppstorlekar att målen i läroplanen kan nås (Lagen om grundläggande utbildning 1998). Simmärken på skoltid Folkhälsan rekommenderar att man är st B-simlärare eller har gått fortsättningskurs för simlärare eller har den nya simlärarutbildningen som trädde i kraft 1.1.2007 för att man skall kunna övervaka och godkänna prestationer till simmärken. Varför? Främst för att kravnivån skall vara den samma oberoende på var du tar simmärkena. Däremot kan man gärna öva på de olika färdigheterna som finns i målsättningstabellen då man är och simmar med eleverna. Tabellen kan vara ett bra komplement till simundervisningen om man vill göra den mera målinriktad. Målsättningstabellen hittar man också på svenska på FSL:s hemsida (Folkhälsans sim- och hälsa grupp). 5

Resultat Hur vanligt är det att skolorna besöker simhall eller annan badinrättning Samtliga svenskspråkiga skolor i Österbotten inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6 deltog i undersökningen. Förutom dessa deltog också språkbadsskolorna i Vasa, Jakobstad och Karleby samt svenska privatskolan i Uleåborg. Totala antalet skolor är 96. Hur många % av skolorna erbjuder simning på varje årskurs 2% På varje årskurs Enbart på en årskurs 98% Alla 96 skolor erbjuder sina elever simning. Nästan alla ordnar simning på alla årskurser. Bara två skolor har inte simning på alla årskurser, de har i stället koncentrerat undervisningen till en årskurs. De flesta av de skolor som besöker simhallen ofta har simundervisningen utspridd till en gång var tredje eller var fjärde vecka. I Uleåborg och årskurserna 1 & 2 i Jakobstad samt åk 1 & 2 i språkbadsskolan i Karleby och de skolor som ordnat simningen som en intensiv simskola har simveckor. Det här betyder att simundervisningen är koncentrerad till en vecka eller några veckor. I Jakobstad har någon av lärarna valt att dela upp simningen i två veckor. I intensivsimskolorna kan simningen vara uppbyggd på det sättet att eleverna får besöka simhallen två gånger per vecka under en månads tid. Samtliga skolor erbjuder sina elever simning i simhall men bara drygt en tredjedel kommer upp till FSL:s rekommendationer på tre simhallsbesök per ter. 100 80 60 40 20 % 0 31,2% av skolorna besöker simhall st tre gånger per ter och uppfyller därmed rekommendationerna 33,4% av skolorna besöker simhallen st två gånger per ter eller har ordnat med intensiv simkurs på någon årskurs 35,4% av skolorna besöker simhallen dre än två gånger per ter Andelen skolor som uppfyller rekommendationerna för hur många gånger per ter man besöker simhallen. 6

Tjugotvå skolor har meddelat att man också simmar ute vid strand eller utomhusbassäng om vädret tillåter. Räknar man med de här så är det flera skolor till som når upp till rekommendationerna. Det kan dock variera från år till år hur mycket man simmar ute med eleverna. Det kan också variera inom samma skola från klass till klass. En del skolor åker bara med de äldre klasserna till stranden. Många skolor har förskolebarnen med till simhallen, men eftersom förskolan inte är med i den här undersökningen så har jag inte tagit med dem i resultaten. Skolor som finns i kommuner där man har simhall besöker överlag simhallen oftare än skolor i kommuner utan simhall. Drygt en tredjedel av skolorna i Österbotten besöker två gånger per ter simhallen eller har ordnat med intensivare simundervisning på någon av de lägre klasserna. Lite mera än en tredjedel av skolorna besöker simhallen en till tre gånger per år. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 77% av skolorna simmar enbart inomhus i simhall eller annan badinrättning 23% av skolorna simmar också i utebassäng eller vid stranden med någon årskurs 0 % Andelen skolor som simmar också i utomhusbassäng eller ute vid stranden med någon årskurs om vädret tillåter. Jämförelse mellan Folkhälsans simkunnighetsundersökning 2002 och simundersökningen 2012 Folkhälsan 2002 Folkhälsan 2012 Jakobstad 4 8 /skolår 4 8 /skolår Karleby 6 8 8 11 Kaskö 4 4 Korsholm 1 6 1 4 Korsnäs - 2 Kristinestad 1 7 4 8 Kronoby 1 3 2 11 Larsmo 2 3 2 7 Malax 1 9 2 8 Nykarleby 2 3 2 8 Närpes 6 8 6 8 Pedersöre 1 3 2 10 Uleåborg - 5 + 5h stödundervisning Vasa 5 6 5 6 Vörå 2 4 2 4 Oravais 2 4 Hör numera till Vörå Maxmo 2 Hör numera till Vörå 7

Utmaningar då det gäller simning i skolan Dyra skjutskostnader Dyra skjutskostnader är en av de största orsakerna till att skolorna inte kan besöka simhallen tillräckligt ofta. Vanligast är att man inte har någon skild budget för simningen utan skjutspengarna skall räcka till många andra saker också än simhallsbesök. Sextio procent av skolorna klagar på att det blir dyra skjutskostnader. Räknar man bara de skolor som inte har egen simhall i kommunen, så meddelar 90 procent av skolorna att dyra skjutskostnader är en av huvudorsakerna till att man inte kan utöka simhallsbesöken. Trots periferianslag för skolor som har lång väg till närmaste simhall räcker pengarna inte till. Dyra skjutsar gör att man åker med många elever samtidigt vilket gör att det blir trångt i simhallarna. De som har längst avstånd till simhallen kombinerar ofta simhallsbesöken med annat program, t.ex. teaterbesök, för att spara in på skjutskostnaderna. 90 % av skolorna som inte har simhall i egen kommun anser att dyra transportkostnader är ett av de största problemen 10% 90% Andelen skolor som inte har simhall i egen kommun och som anser att dyra transportkostnader är ett av de största problemen då det gäller att erbjuda simning i skolan. St att få tider till simhallarna Två tredjedelar (66 procent) av skolorna som finns i kommuner som inte har egen simhall i kommunen meddelar att de har st att få tider till simhallen. Fast man försöker boka långt i förväg så är det st att få tider. Störst tryck är det på simhallarna i Vasa, Jakobstad och Karleby. Skolorna i kommuner som har simhall går först då det gäller att få tider. Från simhallarnas sida förstår de problemet men säger att tiderna inte räcker till. Alla vill ha tider mellan klockan 8.20 och 14 så det är st att få tiderna att räcka. Efter kl. 14 finns det nog tider. I Vasa har man tider för lågstadier på måndagar, tisdagar och onsdagar. Torsdagar och fredagar är reserverade för förskolorna. Kommunsammanslagningen med Lillkyro leder troligen till att det blir fler elever som behöver simundervisning i Vasa simhall. I Jakobstad anser man att simhallen är för liten för all verksamhet som finns där. Ofta är det flera skolor samtidigt i simhallen vilket gör att det kan bli trångt. Även i Karleby kan det vara st att få tider främst till barnbassängen. Eftersom det på flera ställen är så st att få tider måste skolorna ibland åka till simhallar som är längre bort från skolan. Simhallarna i Vetil och Laihela används också, delvis för att vissa skolor 8

har närmare dit och delvis för att det är lättare att få tider där. Mindre bassänger som vid Aktia i Övermalax, sjukhemmet i Nykarleby och Östanlid i Jakobstad används också. Tropiclandia används ibland och elever som får terapi i Mussor skola använder också bassängen i Folkhälsanhuset i Korsholm. Stora grupper I mer än hälften (58 procent) av skolorna i Österbotten åker man med mer än trettio elever per gång då man besöker simhallen. Flera lärare är med, men om det samtidigt då också finns andra skolor i simhallen blir det trångt. Det är flera rektorer/lärare som påpekar att det är st att uppnå målen i läroplanen. Man hinner inte lära barnen simma då man besöker simhallen så sällan att det inte blir någon kontinuitet i undervisningen. Då blir det mera rekreationssim än simundervisning. Många elever samtidigt i simhallen försar också situationen. På dre orter är det möjligt att bara en skola per gång besöker simhallen, men även då kan det bli trångt om det är många elever samtidigt speciellt om det är annat program i simhallen. Brist på simlärare I Vasa, Karleby, Uleåborg och Jakobstad har man simlärare som är anställda av staden som kan sköta simundervisningen för skolor från den egna kommunen. I Vasa, Uleåborg och Jakobstad har simhallens personal hand om undervisningen för alla årskurser. I Karleby har simlärarna ledd undervisning åtstone för åk 1 & 2. De äldre klasserna sköter lärarna och simhallens simlärare tillsammans, simläraren hjälper till att kontrollera prestationer för simmärkena. I Jakobstad och Karleby har man en simlärare som har hand om simundervisningen för skolorna. I Vasa simhall har man tre simlärare som sköter om undervisningen för skolorna. Till viss mån kan skolor från andra kommuner boka simundervisning till de här simhallarna, men tiderna räcker inte till. Många rektorer och lärare efterlyser simlärare som tar hand om undervisningen då man besöker simhallen med eleverna. Räknar man skolorna där man i dagsläget inte har simlärare som sköter simundervisningen är det 33 procent av skolorna som skulle vilja ha möjlighet att få simlärare då de besöker simhallen. I Laihela och Vetil simhallar är det också möjligt att boka simundervisning men då går undervisningen på finska. I mer än sextio procent (63 procent) av skolorna finns det någon i kollegiet som har simlärarutbildning, i de allra flesta fall är det c-simlärarutbildning som man fått för länge sen i samband med studierna. Detta gör att många lärare känner att de inte har den senaste kunskapen om simundervisningen och därför hellre skulle boka simlärare från simhallen. Brist på manliga lärare samt andra ansvarsfrågor Ansvarsfrågan har också kommit upp och främst då avsaknaden av manliga lärare. I dre skolor finns inte manliga lärare att tillgå. I större skolor kan det vara ett pusslande schemamässigt för att alltid få någon manlig lärare med då man ska besöka simhallen. Flera lärare som har simning med eleverna vid stranden har påpekat det stora ansvaret man har då. Alla lärare vill inte ta ansvar för att låta barnen simma ute vid stranden. 15,6 % av skolorna har lyft fram ansvarsfrågan som en av de största utmaningarna 9

Nya utmaningar med elever från andra länder Elever som kommer från andra länder är ofta inte lika vana vid vatten och simning som finländska elever är. Olika religioner och kulturer har olika syn på hur man t.ex. kan visa sig inför andra. I vissa kulturer är det inte önskvärt att flickor och pojkar simmar samtidigt. I en del skolor har det varit st att få med speciellt flickor till simhallen och man funderar därför på att ordna skild undervisning i dre bassänger där gruppen kan vara ostörd. I andra skolor deltar eleverna i den vanliga simundervisningen tillsammans med alla andra. Detta är ju naturligtvis helt beroende på vilken kultur man kommer ifrån och vilken religion man har. En skola har ansökt om pengar för att kunna ordna stödundervisning i simning för invandrarelever. Hur kollar man upp simkunnigheten i skolorna? I många skolor testar man eleverna i simning. Vanligt är att man t.ex. ska klara av att simma 25 meter innan man får simma i stora bassängen. Vanligt är också att man skickar hem lappar där föräldrarna får fylla i vilken bassäng deras barn får simma i. I många skolor simmar eleverna olika sträckor och man har olika krav på vad man skall klara på olika årskurser. Flera kommuner har skrivit in i den kommunvisa läroplanen vilka sträckor man har som mål att klara av på olika årskurser. Sträckorna varierar från kommun till kommun. I en skola skriver man in på betyget hur långt eleven kan simma efter åk 4. Väldigt få skolor (11,6 procent) gör det nordiska simkunnighetstestet med eleverna. Har mängden simning som skolorna erbjuder hållits på samma nivå de senaste tre åren? I nittio procent av skolorna har mängden simning som man erbjuder åt eleverna varit densamma de senaste tre åren. I de flesta skolorna har man haft samma mängd en lång tid. Ökningar har skett i sex skolor och det är främst i sådana skolor där man fått extra hjälp av föreningen Hem och Skola, Folkhälsans lokalförening eller föräldraföreningen för att ordna intensiv simskola på någon årskurs för eleverna. En skning i simundervisningen har skett i fyra skolor. I ett fall beror det på att det blivit något sare att få simlärare i och med kommunsammanslagningar, i en annan skola beror det på att föreningen Hem och Skola inte längre ger lika mycket stöd. I en skola har man strukturerat om på det sättet att man åker en gång dre med alla skolans elever men då har man istället ordnat intensivsimskola på 4 gånger för eleverna i årskurs 2. I den sista skolan det har skat i berodde det på att man ifjol hade ovanligt mycket simning. Olika lösningar för att få simningen i skolorna ordnad Nästan en tredjedel (29 procent) av skolorna i Österbotten får hjälp av föreningen Hem och Skola, föräldraföreningen eller lokala Folkhälsanföreningar för att kunna besöka simhallen. I någon skola betalar eleverna själva inträdet till simhallen med lov av föräldrarna. I en del skolor har man även med ovanstående föreningars hjälp ordnat intensiv simskola på någon av de lägre årsklasserna. I en kommun betalar Folkhälsans lokalförening simmärken som eleverna tar på skoltid. Några skolor har ordnat extra stödundervisning för icke simkunniga elever med hjälp av projektanställda på kommunen. I någon skola har man använt skolans klubbpengar för att anställa simlärare. En skola har ansökt om och blivit beviljade pengar från en stiftelse för simundervisning för icke simkunniga. 10

I Karleby får eleverna en gång varannan vecka besöka simhallen och ta simmärken. Simhallens simlärare godkänner prestationerna. Behov av fortbildning i simundervisning för lärare. I 67 skolor av 96 anser man att det skulle vara bra med fortbildning i simning för lärare. Det utgör 70 procent av skolorna. Räknar man inte med de skolor som får undervisning av simlärare blir procenten högre. Då anser 75 procent av skolorna att det skulle vara bra med fortbildning eller någon form av kortare utbildning för lärare i simning. Förslag till innehåll i fortbildningen är tips och idéer på lekar, nybörjarundervisning, hur man går igenom de olika simsätten, hur man rättar till fel i tekniken samt annat program man kan ha i simhallen. De som inte tycker att det behövs fortbildning håller antingen inte undervisningen själva eller så finns det lärare i kollegiet som är simlärare eller som specialiserat sig i gymnastik. Någon anser att fortbildning nog också är bra men att man hellre satsar på att betala för simlärare. Någon anser att fortbildning inte behövs eftersom läraren inte får vara i vattnet och undervisa i deras kommuner eller att man besöker simhallen så pass sällan att fortbildning inte behövs. Resultat kommunvis Jakobstad I Jakobstad finns 4 skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna F 5. Dessutom finns det språkbadsskolan som har årskurserna F 6. Övriga elever i årskurs 6 går i Oxhamns skola. Elevantalet i skolorna åk F 5 varierar mellan 105 och179 elever. Språkbadsskolan har totalt 244 elever. Skolorna ligger alla inom tre kilometer från simhallen och det är staden som står för det mesta av kostnaderna. Skolorna betalar bara 50 cent per elev i inträde till simhallen. Staden har en anställd simlärare som kan ha hand om simundervisningen. Simundervisningen kostar ingenting för skolorna i Jakobstad. Det blir ju inga skjutskostnader heller eftersom skolorna ligger så nära simhallen och fast man åker buss ibland på vintern så blir det inga stora summor. Simtiderna varierar mellan 55 uter och 75 uter per gång. Vanligast är att man är ungefär 60 uter i vattnet. Alla skolor börjar simundervisningen på teren på ettan och simmar fyra gånger per ter upp till och med årskurs fem. Årskurs ett och två har simveckor vilket betyder att simundervisningen är koncentrerad till simning fyra dagar i rad under en vecka både på en och på en. En del av lärarna i årskurs 1 och 2 har valt att dela upp simveckorna på flera veckor, t.ex. så att man simmar två gånger vecka 37 och 38. Från och med årskurs 3 simmar man med tre till fyra veckors mellanrum, då en gång per vecka. Språkbads-skolan och Oxhamns skola ordnar simundervisning tre gånger per ter för sina elever i årskurs sex. Simundervisningen ordnas på samma sätt som för övriga årskurser, alltså simhallspersonalen leder undervisningen, antalet simhallsbesök är dock färre. Då man går ut årskurs sex har man haft möjligheten att besöka simhallen 42 gånger. 11

åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt Åk 1 6 Skola 1 75 75 75 75 75 75 75 75 75 Skola 2 60 60 60 60 60 60 60 60 60 Skola 3 60 60 60 60 60 60 60 60 60 Skola 4 3 55 3 55 42 Skola 5 60 60 60 60 3 60 60 60 60 60 60 3 60 42 Skola 6 60 60 60 60 60 60 60 60 60 Jakobstad. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. De elever som vill har möjlighet att ta simmärken som vattenvanemärket till primusmagister. Simmärkena betalar eleverna själva. Man är överlag nöjd med simundervisningen och största utmaningen är att få de manliga lärarna att räcka till så att man kan ha någon som övervakar i pojkarnas dusch- och omklädningsrum. Förskolorna simmar två gånger på teren men inte lika systematiskt som åk 1 6. Andra nya utmaningar är undervisning av invandrarelever. Dels är de inte så vana vid vatten och i en del religioner/kulturer får flickor och pojkar inte simma tillsammans. Flickorna kan också vara tvungna att ha heldräkt när de simmar. Man funderar därför på att börja hyra Östanlidbassängen och ordna skild undervisning för invandrarflickgrupper där. Undervisningen av en del barn med specialbehov sker i Östanlid bassängen. Hyran av bassängen är ganska hög, så skolan ifråga vill ha hjälp med kostnaderna. Det Nordiska simkunnighetstestet gjordes av simhallspersonalen år 2010 för samtliga elever i åk 6 i Jakobstad. Då kunde man konstatera att 90 procent av eleverna var simkunniga på åk 6. Det var ganska tidskrävande att testa alla eftersom det nästan alltid är någon elev sjuk eller borta på grund av andra orsaker då skolklasserna besöker simhallen. Eftersom lärarna inte håller så mycket simundervisning själva anser de flesta att det inte behövs fortbildning för lärare. Fram till år 2010 kunde man också erbjuda skolor från andra kommuner simundervisning i simhallen i Jakobstad, men inte efter det. Orsaken är resursbrist. Från simhallens sida anser man att simhallen är för liten för all verksamhet som finns där. Man försökte redan 2008 få till ett samarbete mellan de kringliggande kommunerna för att kunna anställa en simlärare till som kunde ha hand om simundervisningen för skolor från andra kommuner men utan att lyckas. Ofta kan det vara flera skolgrupper samtidigt i simhallen vilket gör att det kan bli trångt. Eftersom hopptornet ligger i ena änden av simbassängen så är det en utmaning att få det att löpa smidigt med både simundervisning och hopp. Förbättringsförslag är utbyggnad av simhallen. Man vill ha hjälp med kostnaderna för att hyra Östanlidbassängen. En rektor ansåg att man från skolans sida kunde börja med simkunnighetstestet. En annan rektor tyckte att man kunde utveckla pedagogiken i simning som t.ex. mera äventyrsbanor. 12

Alla skolor inom 3 km från simhallen, inga/små skjutskostnader Staden står för simlärare och det mesta av inträdet till simhallen Åk 1 & 2 har simveckor De som vill får ta simmärken, simhallens simlärare godkänner prestationerna Karleby I Karleby finns 7 svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen åk 1 6 samt språkbadsskolan Hollihaan koulu, där 110 elever går i språkbad. Bildningssektorn betalar skjutsarna och en summa per elev till idrottsverket för simhallsinträdet (1,86 euro/elev). Avståndet till simhallen från skolorna varierar mellan 300 meter och 20 kilometer. Sex av åtta skolor har dre än 5 kilometer till simhallen. I Karleby har man en simlärare som har hand om simningen för skolgrupper. Simlärarens lön står idrottssektorn för. Skolorna meddelar simhallen antalet elever som simmar varje gång samt hur många som deltar i simundervisningen som ordnas av simläraren i simhallen. Antalet elever i skolorna varierar mellan 41 och 125. åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt Skola 1 4 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 5 90 90 49 Skola 2 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 5 60 49 Skola 3 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 6 60 6 60 6 60 6 60 6 60 6 60 6 60 67 Skola 4 75 75 75 75 75 5 75 75 75 75 75 75 75 49 Skola 5 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 5 60 49 Skola 6 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 6 60 5 60 61 Skola 7 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 5 60 6 60 61 Skola 8 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 5 90 90 49 Karleby. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Skolorna har besökt simhallen och fått ledd undervisning 4 6 gånger per ter. I och med kommunsammanslagningarna så har man flera elever som behöver undervisning, vilket betyder att simläraren inte hinner med fem besök per ter från varje skola. Simläraren sköter både de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna. Under årskurs fem eller sex drar simhallens simlärare ett extra livräddningspass för eleverna i bassängen. Simtiderna varierar mellan 60 och 90 uter per gång. Vanligast är en simtid på 60 uter. Staden och simhallen/bildningsväsendet delar ut simturer beroende på hur stor skolan är. Simläraren sköter simundervisningen för årskurserna 1 & 2 och lärarna tar oftast hand om de som är äldre. I lilla bassängen är det ledd undervisning av simlärare hela tiden. Eleverna får ta simmärken. Lärarna godkänner en del prestationer och om de är osäkra eller när det gäller sim- 13

teknikerna hjälper simhallens simlärare till. I någon skola sköter lärarna märkena ända upp till talangmärket, från kandidat sköter simhallens simlärare kontrollen av simsätten. Det har förekommit diskussion i någon skola varför skolan skall sköta märkestagningen. I andra skolor vill man absolut fortsätta med märkestagningen eftersom man anser att det motiverar eleverna. I någon skola har man märkt att intresset för märkestagning avtar då eleverna kommer upp till årskurserna 4 6. Folkhälsans lokalförening betalar märkena som tas på skoltid. I språkbadsskolan betalar skolan de två första märkena (vattenvane- och nybörjarmärket) som tas i lilla bassängen men sen får eleverna gå på fritiden och ta mera märken. I någon skola har man också hittat på egna märken/diplom, t.ex. groddiplom och Lochnessdiplom eftersom det kan vara st att klara av simkandidaten efter talangmärket. Den skola som simmar mest erbjuder sina elever hela 67 gånger simundervisning under lågstadietiden. Eleverna har möjlighet att åka till simhallen varannan vecka och försöka ta simmärken på fritiden, då är det simhallens simlärare som kontrollerar prestationerna. Märkena som tas på fritiden betalar eleverna själva. Skolor från andra kommuner har möjlighet att boka simundervisning i Karleby simhall men tiderna räcker inte till. För Kronobyskolorna har man kommit överens om en måndag per månad då de har möjlighet att boka simlärare. Förbättringsförslag från lärarnas sida är att det skulle finnas fler simlärare på simhallen som skulle kunna ta hand om simundervisningen, t.ex. också för årskurs 3. Fortbildning för lärare i exakt vad som krävs för de olika märkena samt grundlig genomgång av simteknik och användningen av hjälpmedel i simundervisningen skulle också vara bra. Man skulle vilja utöka den systematiska simundervisningen också till att omfatta förskolan. Förskolorna besöker nog simhallen nu också men det är inte satt i system på samma sätt som för skolorna. Från simhallens sida önskar man också att föräldrarna borde ta sitt ansvar och besöka simhallen från och med att barnet är tre till fyra år gammalt, då skulle det vara lättare att lära dem att simma. I dag finns det barn som inte besökt simhallen ännu när de börjar skolan. Bildningssektorn betalar skjutsarna och simlärare Bildningssektorn betalar inträdet till simhallen, en summa per elev till idrottssektorn Simhallens simlärare har hand om nybörjarundervisningen i åk 1&2 De som vill får ta simmärken, delvis lärarna som godkänner Folkhälsans lokalförening betalar märkena som tas på skoltid Extra livräddningslektion i bassängen åt alla elever i åk 5 eller 6 En gång varannan vecka får man visa prestationer för simmärken på fritiden, simhallens simlärare godkänner prestationerna. Märken som tas på fritiden betalar eleverna själva. Vill utöka den simundervisningen som är ledd av simlärare också till förskolan. 14

Kaskö I Kaskö svenska skola har man 29 elever. Det är 13 kilometer till närmaste simhall och ca 1 kilometer till stranden. Det brukar bli två simhallsbesök per ter. Oftast besöker skolan Kristinestads simhall eftersom det är lättare att få tider där än i Närpes. Dessutom besöker skolan stranden 1 3 per på gymnastiklektionerna om vädret är bra. Det är ett stort ansvar att simma med barnen vid stranden, man får hela tiden vara på tå. Under lågstadietiden besöker eleverna simhallen totalt 24 gånger. Största utmaningen med simhallsbesöken är att få dem att passa in i schemat. Dyra skjutskostnader och kostnader för inträde är också ett problem. Det skulle vara bra med fortbildning i simundervisning för lärare. åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 tot Skola 1 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 2 90 24 Kaskö. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Har nära till stranden, men stort ansvar att simma med eleverna i havet Schemamässiga problem att få in simningen Dyra skjutskostnader + dyrt inträde till simhallen Korsholm I Korsholm finns tretton svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6. Alla skolor åker st en gång per år till någon simhall eller annan badinrättning. Många använder andra simhallar än Vasa simhall, 92 procent av skolorna meddelar att de har st att få tider där. Åtta skolor av tretton använder sig åtstone delvis av andra simhallar än Vasa simhall, fyra skolor använder inte alls Vasa simhall. De övriga simhallarna som används ligger i Vörå och i Laihela. Två rektorer meddelade att de besökt Tropiclandia en gång per år, dock inte alla år. Sex skolor har meddelat att de förutom simhallsbesöken också simmar ute vid stranden eller i utomhusbassäng i augusti om vädret tillåter. I en del skolor gäller detta enbart de äldre klasserna. Elevantalet i skolorna varierar mellan 22 och 223 elever. I en skola hade man ingen simning för årskurs 1 nu på en men andra år har man nog haft det. 15

åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Totalt skola 1 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 12 skola 2 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 2 skola 3 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 12 skola 4 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 12 skola 5 40 40 40 40 40 40 6 skola 6 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 12 skola 7 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 12 skola 8 40 40 40 40 40 40 40 +90 40 +90 40 +90n 40 +90 40 +90 40 +90 12 skola 9 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 40 18 skola 10 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 22 skola 11 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 120 12 skola 12 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 18 skola 13 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 12 Korsholm. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Det är ganska vanligt att lärarna sköter simundervisningen själva eftersom det ofta är st att få simlärare från simhallen. Någon skola har alltid simlärarna på simhallen som drar undervisningen. Det kan också variera inom samma skola, en del lärare bokar alltid simlärare från simhallen medan andra håller undervisningen själva. De flesta skulle vilja ha simundervisning från simhallens sida, men eftersom tiderna inte räcker till så håller en del av lärarna simundervisningen själva. Simtiderna varierar mellan40 uter och 20 uter per gång. Simhallsbesöken varierar mellan ett och fyra besök per år. Avståndet till simhallen varierar mellan 6 kilometer och 35 kilometer vilket betyder att skjutskostnaderna är ett av de absolut största problemen om man skulle vilja utöka simhallsbesöken. Inga elever tar simmärken på skolans simturer. De flesta har meddelat att fortbildning i simning för lärare skulle vara bra. Det är endast i de skolor där lärarna inte sköter undervisningen själva som man anser att fortbildning inte är nödvändigt. I flera skolor har Hem och Skola eller föräldraföreningen hjälpt till med antingen transportkostnader eller så har man t.ex. stått för kostnaderna för ett av simhallsbesöken. Förbättringsförslag är egen simhall i Korsholm, mera pengar för skjutskostnader och simhallsavgifter. Det borde finnas en skild pott för simningen. Det borde finnas mera tider för skolgrupper i Vasa simhall samt möjlighet att alltid få simlärare som håller undervisningen om lärarna vill 16

det. Det skulle vara bra med någon form av stödundervisning för svaga elever. Det skulle vara bra om Folkhälsan kunde bistå med material och inspirationsprogram. Man kunde få målsättningstabellen till skolorna så att man kunde öva på de olika sakerna som krävs för märkena. En webbportal kunde öppnas där både simlärare och lärare kunde hitta användbart material. Simhallstiderna kunde vara lite längre i Vasa simhall, 40 uter är ganska kort, 60 uter skulle vara bättre. Folkhälsan kunde komma ut till skolorna på en och tala om säkerhet och trygghet vid vattnet och vad man kan göra för att öka säkerheten. Det skulle vara bra om man kunde få simlärare från Folkhälsan och att de elever som vill skulle kunna ta simmärken på skoltid. Man kunde också samarbeta mera mellan skolorna så att t.ex. bara de äldre eleverna från dre skolor skulle åka samtidigt till simhallen. Alla är överens om att det skulle vara bra med mera simning men att de budgeterade medlen inte räcker till. st att få tider till Vasa simhall, också simhallen i Vörå och Laihela används st att få simlärare dyra skjutskostnader, långt till simhall för många skolor vill ha egen simhall till korsholm, eller lättare att få tider i Vasa simhall skulle vara bra med stöd för svaga elever sex av skolorna simmar ute med eleverna om vädret tillåter Korsnäs Det finns tre skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6 i Korsnäs kommun. Elevantalet varierar mellan 26 och 57 elever. Speciellt för skolorna i Korsnäs är att man har väldigt långt till simhallen. Man har 40 45 kilometer till närmaste simhall vilket gör att skjutskostnaderna blir väldigt höga. I Korsnäs åker man två gånger per år till simhallen eller annan badinrättning. Vissa år har det bara blivit en gång per år för en av skolorna. En skola brukar variera mellan simhallarna i Kristinestad, Närpes och Vasa. De andra väljer Närpes eller Vasa simhallar. Två skolor simmar också ute vid Molpe badstrand om vädret tillåter och så brukar man passa på och simma i samband med lägerskolor och stafettkarnevalen. Korsnäs åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Totalt Skola 1 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 12 Skola2 90 90 90 90 90 90 12 Skola3 0 60 0 60 0 60 0 60 0 60 0 60 60 60 60 60 60 60 6 12 Korsnäs. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Förbättringsförslag är att få hjälp med skjutskostnaderna, det borde finnas öronmärkta pengar bara för simning. Man kunde komma överens mellan skolorna i kommunen och ansöka om pengar. Mera samarbete med Folkhälsan när det gäller att få simlärare med till simhallarna samt hjälp med skjutskostnader. Folkhälsan kunde också hjälpa till med undervisning av svaga elever, 17

det är sast att hinna med dem. Man kunde lägga in i läroplanen exakt vilka sträckor man borde klara av. Fortbildning för lärare kunde ordnas så att det finns flera program som går samtidigt och simning kunde då vara en sak. Väldigt långa avstånd till simhall, 40 45 km, dyra skjutskostnader Det borde finnas öronmärkta pengar för simning Två av skolorna simmar också ute vid stranden om vädret tillåter Man kunde skriva in i läroplanen vilka sträckor man borde klara av på olika årskurser. Skulle vara bra med stödundervisning för icke simkunniga Kristinestad Det finns fyra svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6 i Kristinestad. Elevantalet varierar mellan 28 och 70 elever. I Kristinestad har man tillgång till en ny simhall. Avståndet från skolorna till simhallen varierar mellan 500 meter och 20 kilometer. Tre av skolorna har dre än 10 kilometer till simhallen. Skolorna besöker simhallen 4 8 gånger per år. En skola har ordnat simningen så att man har simskola på skoltid. Man har själva kontaktat en simlärare som kommer till simhallen och har hand om undervisning och märkestagning. Man har då koncentrerat simundervisningen till en ter, 5 6 gånger. Hela skolan åker till simhallen på samma gång men simläraren tar t.ex. hand om nybörjarna först och sen byter hon grupp. Lärarna har hand om de andra grupperna. Märkestagningen sköts av simläraren. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 totalt Skola 1 5*90 5*90 5*90 5*90 5*90 5*90 30 Skola 2 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 45 48 Skola 3 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 24 Skola 4 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 90 24 Kristinestad. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Största utmaningarna med att ordna simundervisning är bristen på simlärare. I en skola har man brist på manliga lärare som kan sköta övervakning i dusch- och omklädningsrum. Transportkostnaderna är också höga för de skolor som ligger längre bort från simhallen. Förbättringsförslag är att det skulle finnas simlärare som kunde ha hand om simundervisningen. Det kunde vara simlärare anställda av kommunen som skulle ha hand om simningen för skolgrupper. Fortbildning i simning kunde handla om andra saker man kan göra i vattnet, t.ex. olika spel. Efter att eleverna simmat sträckor och hoppat, vad kan man göra sen? 18

Kronoby I Kronoby finns åtta svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6. Elevantalet varierar mellan 17 och 135 elever. I tre av skolorna har man årskurserna 1 4 och i de övriga årskurserna 1 6. Det finns ingen simhall i Kronoby så man använder sig av Karlebys, Jakobstads och Vetils simhallar. Avståndet till simhallarna varierar mellan tio och trettio kilometer. Två skolor har meddelat att man simmar ute med eleverna på en om vädret tillåter. I en skola har man valt att satsa all simundervisning på en årskurs, nämligen årskurs 4. Då har man en koncentrerad undervisning med simlärare, tio gånger i mars april. Folkhälsans lokalförening och Hem och Skola har hjälpt till med att bekosta detta. Man skriver också in på betyget vad eleverna har för simkunskaper efter den här simskolan. De övriga årskurserna har ingen simundervisning. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Tot. Skola 1 70 70 70 170 70 70 70 70 70 70 70 70 22 Skola 2 60 60 60 60 60 60 60 60 12 Skola 3 10*90 10 Skola 4 75 75 75 9*75 75 75 75 75 20 Skola 5 60 60 60 9*60 60 60 60 60 20 Skola 6 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 18 Skola 7 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 75 12 Skola 8 60 60 60 60 60 60 12 Kronoby. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. Flera skolor till har från och med i år satsat på intensifierad simundervisning för eleverna i årskurs fyra. De här har även kvar simningen för de andra årskurserna som förr. Eleverna i årskurs fyra får då under en under en månads tid intensifierad simundervisning åtta till tio gånger. Då åker man två gånger i veckan till simhallen. Andra skolor i kommunen har också funderat på liknande arrangemang. Folkhälsans lokalförening har bekostat simlärarens utbildning, övriga kostnader står skolorna för. Folkhälsans lokalförening och Hem och skolaföreningar har hjälpt till med skjutskostnader för en del av skolorna i Kronoby. Ansvarsfrågan har varit aktuell i de sta skolorna eftersom det inte alltid finns manliga lärare i skolan. Både skolfarfar och busschaufförer har fått ställa upp. Andra problem är att det kan vara trångt i simhallen och lillabassängen kan vara upptagen fast man bokat den. Inga skolor i Kronoby tar simmärken på skolans simturer. Huruvida det behövs fortbildning för lärare i simning finns det olika uppfattning om. Helst skulle man vilja få simlärare från simhallen som undervisar, men eftersom det inte alltid är möjligt kan fortbildning för lärare också behövas. Folkhälsan kunde ha en simlärarbank med simlärare som är villiga att undervisa skolgrupper. Alla efterlyser också mera pengar för skjutskostnader. 19

Flera skolor har i år prövat på att ha en intensiv simskola på årskurs 4, då har man simning 2 i veckan under en månads tid. En av skolorna har simundervisning på en årskurs då en intensivsimskola på 10 90 med simlärare I en skola skriver man in på betyget hur bra eleverna kan simma på åk 4 Folkhälsans lokalföreningar och Hem och Skola föreningar har hjälpt till med transportkostnader till simhallen för flera skolor. Simhallen i Vetil används också Larsmo I Larsmo finns fyra svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen årskurserna 1 6. Elevantalet varierar mellan120 och 156 elever. Avståndet till simhall varierar mellan 7 och 25 kilometer. Det är ganska olika när det gäller hur mycket simundervisning som erbjuds åt eleverna. Simtiderna per gång varierar mellan 45 uter och 70 uter. Även här hjälper Hem och Skola föreningar till för att man skall kunna finansiera simundervisningen och kunna erbjuda lite mera simning. I en skola har man valt att satsa all simundervisning på eleverna som går i årskurs tre. På teren på trean får de simundervisning fem gånger fyrtiofem uter av en simlärare i Jakobstads simhall. Om det finns någon elev i de högre klasserna som inte kan simma så får de åka med också. Hem och Skola betalar både busstransport och inträde till simhallen. De övriga årskurserna får ingen simundervisning men sporadiskt simmar någon klass vid stranden på en om vädret är fint. För årskurs tre fungerar simundervisningen jättebra, bara man är ute i god tid och bokar simhallen, annars kan man få dåliga tider. Simmärken får de som vill ta. En annan skola besöker simhallen fyra gånger per år i årskurserna 1 4. Femmorna och sexorna simmar två gånger per år. Dessutom har man intensifierad undervisning på teren för de elever som går i årskurs tre. De får då tre gånger extra simundervisning. Hem och Skola står för transportkostnader och inträde till simhallen för de tre extra gångerna. Simlärare anställs för samtliga simturer med hjälp av skolans klubbpengar. En förälder som är simlärare har anställts för att hålla simundervisningen. Budgeten medger ingen utökning av simundervisningen och kommunen stöder Folkhälsans sommarsimskolor också. Det är st att få bassängtid i simhallen i Jakobstad. Skolan brukar fråga föräldrarna i vilken bassäng eleverna får vara. Ibland brukar eleverna få ta simmärken. Fortbildning är inte nödvändig eftersom lärarna inte håller så mycket simundervisning utan bara övervakar från kanten. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Tot. Skola 1 5*45 5 Skola 2 60 60 60 60 60 60 60 60 5*60 60 60 60 23 Skola 3 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 60 12 Skola 4 70 70 70 70 70 70 70 70 5*70 70 70 70 27 Larsmo. Antal simgånger per läsår i åk 1 6. 20