ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN

Godkänd av Direktionen 16.2.2011 ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN Frivilligt på svenska Svenska studiecentralen, SSC, som under verksamhetsåret firade sitt 90-årsjubileum, har som uppgift att befrämja välbefinnande, delaktighet och samhällsansvar med folkbildningens medel. SSC är det finlandssvenska civil- och lokalsamhällets allmänna intressebevakare. SSC initierar nya projekt, erbjuder flexibla lärmiljöer och utvecklar tvärsektoriella och mångprofessionella kompetensnätverk. Svenska folkskolans vänner är huvudman för SSC sedan 1920. De finlandssvenska organisationerna samarbetar med SSC genom Svenska studieförbundet som 2010 hade 56 medlemsorganisationer. SSC:s centralkansli finns på Nylandsgatan 17 B i Helsingfors. Regionkanslier finns i Vasa och Åbo. I samband med SSC:s 90-årsjubileum förnyades SSC:s webbplats och förstasidesannonser ingick i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser och Vasabladet. Innehåll: 1. Verksamhetsidé, värdegrund och strategi 2. Direktion och personal 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1. Kurser och studiecirklar 3.2. Regional verksamhet 3.3. De Ungas Akademi 3.4. Information och marknadsföring 4. Lokal utveckling 4.1. Svensk byaservice 4.2. Svenska temagruppen 4.3. LUU 5. Verkstäder 5.1. Ungdomsverkstaden SVEPS 5.2. Resurscentret Föregångarna 6. Intressebevakning 7. Ekonomi

2 1. Verksamhetsidé, värdegrund och strategi Verksamhetsidé Svenska studiecentralen (SSC) har i sin verksamhetsidé som uppgift att befrämja välbefinnande, delaktighet och samhällsansvar med folkbildningens medel. SSC är det finlandssvenska civil- och lokalsamhällets allmänna intressebevakare. SSC initierar nya projekt, erbjuder flexibla lärmiljöer och utvecklar tvärsektoriella och mångprofessionella kompetensnätverk. Värdegrund Vi tror på människans förmåga att organisera sig frivilligt på svenska, Vi tror på att en kulturell och social mångfald är grunden för ett fungerande civilsamhälle, Vi tror att alla individer och organisationer har en potential till kreativitet, lärande och utveckling, Vi tror på demokrati som ett egenvärde. Strategi SSC är en handlingskraftig och modern folkbildningsorganisation som förverkligar de europeiska, nordiska och nationella betoningarna på livslångt lärande i Svenskfinland inom ramen för civilsamhället. SSC:s nyckelstrategier är följande: mångprofessionell handledning & flexibla lärmiljöer. SSC satsar under de närmaste åren på mångprofessionell handledning i alla sina verksamhetsformer. Flexibla lärmiljöer blir allt viktigare, detta inbegriper förutom organisationer även samarbete med skolor och läroinrättningar på olika nivåer. SSC uppgör en skild webbstrategi som inkluderar nya sociala media. aktivt medborgarskap & samhällsansvar. SSC fortsätter sitt engagemang för ökat medborgarinflytande, både lokalt, nationellt och internationellt. Aktivt medborgarskap innebär att ta ansvar för sitt liv och kollektiv, men också att medborgarsamhället får en större roll i den offentliga sektorns resurskris. mindre är mera & hållbar utveckling. SSC arbetar under devisen mindre är mera bl.a. för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. 2. Direktion och personal Under år 2010 hade direktionen följande sammansättning: Christoffer Grönholm (ordf.), Boris Björklund, Sonja Londén, Veronica Granö- Suomalainen (viceordf.), Bo Lundell, Tom Sandström. Föredragande i direktionen var studierektor Björn Wallén (från 18.10.2010 vik. studierektor Matts Granö). Under året hölls 4 möten med 43 protokollförda paragrafer. Direktionens möten hölls samtidigt med styrelsen för Svenska studieförbundet r.f. Under år 2010 var sammanlagt 34 personer anställda av SSC, med totalt 25,74

3 årsverken. En förteckning över personal och anställningsförhållanden finns i bilaga 1. 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Kurser och studiecirklar Kurserna i samarbete med föreningar och organisationer samt egna kurser uppgick till 12 440 timmar. Det är en ökning med 12,5% vilket delvis beror att åldersgränsen för kurser slopats. Det nya webbaserade administrationsprogramet för kurser - KURRE har mottagits positivt bland kursarrangörerna. Studiecirklarna är fortfarande få till antalet trots en marginell ökning. Utvecklingen är oroande med tanke på studiecirkelns pedagogiska värde. Det begränsade statsanslaget är huvudorsaken till att cirkelverksamheten inte kan utvecklas. Samarbetskurser 2010 2009 2008 2007 antal 865 744 866 793 timmar 12440 11 059 11 390 11 183 deltagare 22556 16 736 17 862 16 123 kvinnor/män 66/34% 68/32% 66/34% 67/33% För samarbetskurser betalades stöd 179 876 euro år 2010 (158 747 år 2009). Studiecirklar 2010 2009 2008 2007 antal 132 121 135 152 timmar 3183 3 148 3 329 3 908 deltagare 1275 1 181 1 309 1 475 kvinnor/män 81/19% 84/16% 83/17% 83/17% Stöd för studiecirklar utbetalades 10 069 euro år 2010 (10 017 år 2009) Kurserna regionvis 2010 antal timmar kvinnor män deltagare Nyland 331 4401 6774 2736 9510 Österbotten 471 6952 6645 4269 10914 Åboland 63 1087 1411 720 2131 Totalt 865 12440 14830 7725 22555 Studiecirklarna regionvis antal timmar kvinnor män deltagare Nyland 32 739 288 47 335 Österbotten 83 2007 588 178 766 Åboland 17 437 156 18 174 Totalt 132 3183 1032 243 1275

4 3.2 Regional verksamhet Verksamheten i Nyland 2010 Samarbetskurserna utgör en naturlig grund för den regionala verksamheten. Under år 2010 genomfördes 4401 kurstimmar i Nyland. Rådgivnings- och informationsverksamhet i civilsamhällsrelaterade frågor hör likaså till den grundläggande verksamheten. SSC har följt upp revideringen av föreningslagen och fortlöpande under året informerat om förändringarna. Uppföljningen och informationsansvaret har skötts av det nyländska verksamhetsombudet och SSC:s ekonomichef. Verksamhetsombudet (VO) har även i samarbete med ekonomichefen ansvarat för svar på frågor som lämnas till Föreningsresursen. VO har aktivt deltagit i olika av medlemsorganisationernas möten och utbildningstillfällen för att föreläsa om aktuella föreningsfrågor. VO har även skrivit artiklar i medlemsorganisationernas tidningar beträffande förändringarna i föreningslagen. Ytterligare har VO stått till förfogande för mer ingående utredningar och konsultation i fråga om utvecklingsarbete inom de finlandssvenska organisationerna. Den 27 januari arrangerades i Helsingfors en välbesökt kvällskurs om grundläggande föreningsteknik, som särskilt riktade sig till studentorganisationer. Den 16 februari arrangerades i Helsingfors kursen "Finlandssvensk Lobbningsdag", en omfattande kursdag med organisationernas intressebevakning som tema. Kursen ordnades i samarbete med Folktinget. På programmet fanns bland annat en föreläsning av den svenska kommunikationskonsulten Annika Sundström, seniorkonsult vid Mix Public Relations. Sundström talade under rubriken Framgångsrik påverkan - aktörer och arbetsmetoder. SSC samarbetade med Svenska Kulturfonden beträffande Organisationskonferensen i Tammerfors, 11-12.3.2010. Konferensens tema var nya sociala metoder. Vid konferensen presenterade VO även de kommande ändringarna i föreningslagen. Den 16 april arrangerades i Helsingfors i samarbete med Fortbildningscentralen vid ÅA en kurs i smågruppsmetodik med Margareta Bast-Gullberg som inspirerande kursledare. Det transregionala projektet Privat Offentliga Partnerskap (POP) avslutades i början av året. Mikael Fredriksson fungerade som nyländsk projektkoordinator. VO har representerat SSC i YTR:s sekretariat samt i YTR-temagruppen för medborgarorganisationer. VO representerade även SSC i styrelsen för Stiftelsen Finlands Barnparlament; detta uppdrag övertogs på våren av Frida Westerback. VO fungerade under perioden januari-juli som sekretare för SFV:s tankesmedja Lokus, med ansvar för att organisera den konkreta verksamheten. Det ordinarie verksamhetsombudet Sebastian Gripenberg var vårdledig från och med hösten. Från 16 augusti 2010 tillträdde Catharina von Schoultz som vikarierande verksamhetsombud för Nyland.

5 I september firades SSC:s 90-årsjubileum som en mottagning i samband med Föreningsfestivalen, som det här året arrangerades i Helsingfors. Hela personalen deltog aktivt i arrangemangen. Verksamhetsombudet deltog i TV-sändningen Min morgon och diskuterade föreningsaktivitet i samband med festivalen. Under hösten har verksamhetsombudet koncentrerat sig på att lära känna medlemsorganisationerna och Studiecentralens verksamhet genom att besöka flere av de nyländska organisationerna personligen. Vidare har VO i samarbete med informatören initierat en enkät, som skickades ut till samtliga medlemsorganisationer och Kurre-användare för att klarlägga vilken bild de har av SSC:s verksamhet och vilken form av samarbete de önskar. År 2011 har utsetts till Europaåret för frivilligarbete av EU-kommissionen. I Finland sköts de praktiska arrangemangen kring året av Ungdomssamarbetsorganisationen Allians. SSC kommer under temaåret att agera kontaktlänk mellan Allians och det finlandssvenska organisationsfältet och detta arbete påbörjades under hösten 2010. I oktober arrangerades workshopar kring frivilligåret i alla tre regioner och som ett resultat av dessa tillsatte SSC en styrgrupp bestående av medlemmar från flere finlandssvenska frivillighetsorganisationer. VO fungerar som ordförande för gruppen. Styrgruppen sammanställde i november en verksamhetsplan för temaåret. På bekostnad av EU och staden Berling deltog VO i en internationell kongress i Berlin angående frivilligåret. VO har påbörjat arbetet med planeringen av projekt Hälsaᵌ i Nyland. Projektet kommer att köra igång i mars 2011 och pågå fram till hösten 2012. I samarbete med flere medlemsorganisationer arrangerade SSC i Nyland och Österbotten en föreläsning av Jenny Lexhed Det räcker inte med kärlek i Helsingfors och Vasa i november. Kursen Ordning och reda systematik och strukturer för organisationer med konsult Leif Mannfolk startade i december i Helsingfors och pågår till hösten 2011. Kursen är ett samarbete mellan regionkontoren i Nyland och Österbotten. VO har i samarbete med Svenska Kulturfonden deltagit i planeringen av den årliga organisationskonferensen i Tammerfors. (Sebastian Gripenberg, verksamhetsombud/catharina von Schoultz, vik verksamhetsombud i Nyland) Verksamheten i Åboland 2010 Kontakten till distriktets medlemsorganisationer i Åboland har under 2010 fungerat enligt samma mönster som tidigare år med en gemensam lunch ungefär en gång per månad. De så kallade värksamhetsledarluncherna har till antalet varit 11 luncher. Under varje lunch har alla deltagare haft möjlighet att informera om aktualiteter inom sina förbund. Verksamhetsombudet (VO) har vid varje lunch informerat om aktualiteter inom studiecentralen. Speciella teman som diskuterats under året har varit frågor kring klimatkaffe, Frivilligåret 2011 och andra organisations- och föreningsfrågor.

6 Samarbetsgruppen Fria bildningen i Åboland arrangerade ett seminarium i mars med temat Förändringar och framtid för den fria bildningen i Åboland. Inbjudna var rektorer och personal inom fria bildningsarbetet i Åboland och annan personal i kommunerna samt förtroendevalda, speciellt i bildningsnämnderna. Resultatet av seminariet var att en samarbetsgrupp från alla de åboländska fria bildningsenheterna startade ett planeringsarbete under våren 2010. På hösten inlämnades en gemensam ansökan till Konstsamfundet och Löfgrenska fonden för anställande av en koordinatorstjänst under 2011. Målsättningen med projektet är att koordinatorn skall bl.a. utarbeta en samarbetsmodell, verksamhetskoordinering och planering inom det svenskspråkiga fria bildningsarbetet i Åboland. Förbundet Nordisk Vuxenutbildnings Nordplus Vuxen projekt Klimatet går i cirkel Nordisk folkbildningskampanj före och efter Köpenhamn slutfördes under våren 2010. Verksamhetsombudet i Åboland fungerade som projektledare under hela projektet. Klimatkaffekampanjen genomfördes under januari mars i hela norden. Projektgruppen tryckte upp 148 000 servetter med tre klimatfrågor på nordens fyra språk. Deltagare som deltog i fri bildningsverksamhet i hela norden kunde sända in svar på servettfrågorna via FNV:s webbsida. Sammanlagt kom 100 svar fördelade på de olika medlemsorganisationerna. Projektet och kampanjsvaren presenterades under en avslutande konferens i Köpenhamn i mars. Projektet POP i Åbo fortsatte och utvecklades under året. Den första ansökningen om projektstöd gav tyvärr ingen finansiering. Nya intressenter togs under hösten med i projektet och en kompletterad ansökan gjordes i november 2010 till Svenska Kulturfonden. Nytt namn på projektet är Svenska spår i Åbo. Verksamhetsombudet ansvarade inom SSC för hållbarhetsredovisningsprogrammet VisVardi. Under året har Psykosociala föreningen Svalan r.f. genomfört Visvardi programmet och erhållit diplom av Svenska studiecentralen. Verksamhetsombudet har under hösten arrangerat föreläsningen Lös ditt vardagspussel utan stress! med terapeut Juanita Saarelainen. Den årligen återkommande Åboländska picknickryssningen arrangerades i december. Verksamhetsombud Sebastian Gripenberg föreläste kring nya föreningslagen och medlemskartotek. (Beatrice Östman, verksamhetsombud i Åboland) Verksamheten i Österbotten 2010 Samarbetskurserna i Österbotten uppgick år 2010 till 6952 kurstimmar. KURRE, SSC:s webbbaserade kurssystem har fått mycket positiv feedback och underlättat arbetet både för verksamhetsombuden och kursarrangörerna. Under 2010 har SSC haft ett nära samarbete med Folkhälsans Resurspool i Vasa. Resurspoolen samlar blivande och nuvarande pensionärer som vill fortsätta att vara aktiva efter avslutat yrkesliv. Deltagarna i Resurspoolen åtar sig olika frivilliguppdrag

7 som Folkhälsan koordinerar. Resurspoolen ordnar verksamhet för pensionärerna såsom kurser och informationstillfällen. Kursverksamheten har till en del förverkligats med SSC:s studiesedlar. Under 2010 har man ordnat föreläsningar med Anna-Maija Henriksson, Mårten Berg, Johan Stolpe, Kitty Seppälä, Ann-Sofi Smeds Nylund och Gun Forsman. Svenska Pensionärsförbundet har fungerat som samarbetspart. Under 2010 har verksamhetsombudet besökt och informerat flertalet organisationer och dess anställda om SSC. Verksamhetsombudet har fungerat som workshopledare under två utbildningsdagar för styrelsen inom Stundars och Psykosociala förbundet. Verksamhetsombudet har också föreläst under en utbildningsdag som arrangerats av Hembygdsförbundet i Vörå. En föreläsning med temat Ledarskap och medarbetarskap som riktades främst till verksamhetsledarna arrangeras i februari med Thea Kusenius som föreläsare. I mars ordnades en tvådagars utbildning med temat I have a dream i samarbete med Malax 4H. Christer Westlund från Sverige föreläste om ungdomar och entreprenörskap. SSC bjöd in organisationsanställda som arbetar med ungdomsfrågor. Under vårmötet i april hölls en idébytarverkstad där goda exempel på verksamhet inom organisationerna lyftes fram och diskuterades. Under våren ordnades en kurs om Självhjälpsgrupper och verksamhetsombudet fungerade också som igångsättare för en grupp. Kurserna har ordnats i samarbete med FSPC, SÖAF och FDUV. I övrig har kursarrangörerna bjudits på en inspirationsföreläsning med Lars Losvik i Vasa. Föreläsningen arrangerades i samarbete med Bildningsforum och temat var Hur du undervisar vuxna och gör det bra. I oktober hölls en österbottnisk workshop om frivilligåret 2010 under ledning av Björn Wallén. Den 5 oktober föreläste Bitten Jonsson för ca 100 deltagare om sockrets skadliga inverkan. Tillfället arrangerades med Marthaförbundet och Folkhälsan. I november arrangerades en föreläsning med Heidi Andersen om Mindfulness för föräldrar och lockade ca 70 deltagare. Tillfället arrangerades i samarbete med Marthaförbundet och Folkhälsan. I december föreläste Jenny Lexhed kring temat Det räcker inte med kärlek Föreläsningen var ett samarbete mellan SSC och medlemsorganisationer med inriktning på funktionshinder. Föreläsningen riktade sig till föräldrar med barn med olika typer av funktionshinder. Bildningsforum fungerade som medarrangör. Under 2010 har en stor del av verksamheten i Österbotten fokuserats på Hälsaᵌ projektet. Projektet är ett samarbete mellan SSC och Folkhälsans Förbund med stöd från Veritas. Totalt 20 personer, från olika organisationer, har deltagit i projektet som pågått från januari 2010- december 2010. Målsättningen har varit att ge små organisationer möjlighet att satsa på arbetshälsa för sina anställda. Projektets deltagare blir hälsoinspiratörer inom den egna organisationen. Hälsoinspiratören förmedlar det hälsofrämjande budskapet vidare till sina kollegor. I januari startade projektet med en två dagars Kick-off på Norvalla i Vörå med temat mat och motion. Alla deltagare hade möjlighet att göra ett hälsokonditionstest. Under våren erbjöds möjlighet att besöka näringsterapeut hos Folkhälsan förbund. I mars föreläste stressforskare Dan Hasson om hur vi kan Stressa rätt En del av föreläsningen var

8 öppen för allmänheten och lockade många deltagare. I juni föreläste Marianne Nummela om personligt ledarskap och tidshantering. I augusti var temat Kultur & Hälsa och deltagarna fick pröva på kulturaktiviteter på Stundars. Töres Theorell föreläste om sambandet Kultur och Hälsa och föreläsningen var även öppen för andra intresserade. I oktober föreläste Christoph Treir om arbetsglädje. I december avslutades projektet med en två dagars avslutning på Norrvalla med fokus på den egna hälsan. Under hösten har Anna-Karin Öhman och Anna-Lena Blusi, Folkhälsans representant i projektet, besökt åtta medlemsorganisationer för att diskutera arbetshälsa på den egna arbetsplatsn. (Anna-Karin Öhman, verksamhetsombud i Österbotten) 3.3. De Ungas Akademi (DUA) 2010 Vad DUA gör Vi jobbar för ett samhälle där ungas potential, kreativitet och resurser uppskattas och tillvaratas, där unga känner att de får sin röst hörd och har möjlighet att påverka och forma sin vardag och sitt liv. De Ungas Akademis vision är ett samhälle där unga oavsett bakgrund har ett verkligt inflytande över sina liv och känner sig självständiga. Vi är inriktade på personlig utveckling, ledarskap, gruppdynamik samt organisationsverksamhet. En del av vår verksamhet är riktad till vuxna med anknytning till ungdomsverksamhet både inom tredje sektorn och kommunalt. På vilket sätt Vi vill erbjuda unga aktivitet, kunskap och nya upplevelser i en pedagogiskt kreativ miljö. De Ungas Akademi följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. DUA erbjuder utbildning, temadagar. evenemang, fortbildning, seminarier, stödmaterial. DUA samarbetar med skol- och organisationsvärlden. Ge mig tid kampanjen Den 15 september firades den riksomfattande kampanjen Ge mig tid! (på finska Anna mulle aikaa) i hela landet, då De Ungas Akademi i samarbete med Nuorten Akatemia, Svenska studiecentralen, UngMartha, Hem och Skola och Svenska folkskolans vänner, uppmanade vuxna att ge några timmar av sin tid till en ung person. Kampanjen uppmärksammades i media (dagstidningar och radio) och välkomnades varmt i en del av våra skolor i Svenskfinland. Kampanjen fortsätter under år 2011. DISA DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) är en metod, där man i grupp jobbar med att hantera negativa tankar och stress i vardagen. Under en DISA-kurs får man lära sig att förbättra sin förmåga att identifiera negativa tankar och vända dem till något positivt, tänka lösningsinriktat och öva sig i att stärka den sociala förmågan och självförtroendet. Kursen består av 10 grupptillfällen (1 gång/vecka).

9 DISA är alldeles nytt i Finland och sedan våren 2009 erbjuder De Ungas Akademi metoden i skolor i huvudstadsregionen. DISA har använts redan flera år i Sverige och USA och erfarenheterna har varit goda. Målgruppen är i första hand högstadieflickor.skolor som tog del av DISA-verksamheten 2010:Munksnäs högstadieskola, Lagstads skola och Svenska normallyceum Tutorutbildning (andra stadiet) Tutorutbildningen är avsedd för gymnasieelever som ämnar fungera som tutorer under andra läsåret. Utbildningen ger redskap i ledarskap, gruppdynamik och bemötandet av de nya studerandena. Skolor som tog del av Tutorverksamheten 2010: Svenska normallyceum, Grankulla svenska samskola, Tölö gymnasium och Vasa övningsskola SKENE-X DUA har medverkat i planering av SKENE-X hela 2010. SKENE-X är en träffpunkt för unga på nätet. Projektet förverkligas i samarbete med Nuorten Akatemia. Fototävling 2010 DUA arrangerade den redan traditionella fototävlingen i samarbete med Folktinget och Svenska veckan under november 2010. Temat för tävlingen var Svenska väcker känslor. Tävlingen samlade in ca 65 bidrag från unga i hela Svenskfinland. Ledarlabbet Temadagen Ledarlabbet har erbjudits högstadie- och gymnasieskolor i hela Svenskfinland sedan hösten 2007. Ledarlabbet är ett ledarskapspaket på 2-6 timmar, som kan förverkligas i skolan under en temadag eller beställas in till undervisningen. Ledarlabbet passar i i den grundläggande utbildningens temahelhet Deltagande, demokrati och entreprenörskap för årskurserna 7-9 eller i gymnasiernas motsvarande temaområde Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Projektet är riktat till alla unga i åldern 13-19 år i hela Svenskfinland. Endagsutbildningarna som riktas till högstadier och gymnasier erbjuds alla skolor i hela Svenskfinland. Innehållet är formbart och kan anpassas för en grupp på 15-60 personer. Under åren 2010 drog DUA fem Ledarlabb. Följande föreläsningar har arrangerats under 2010: Vinnare i din egen tävling med Emma Pihl. Föreläsningen arrangerades i samarbete med UngMartha. Ca 80 deltagare. Mitt ledarskap ökad insikt om mig själv och mitt eget ledarskap med Meta Lagerström och Sofia Arvegård. Ca 30 deltagare. Jag och min självbild med Cajsa Tengblad. Föreläsningen arrangerades i samarbete med UngMartha. Ca 80 deltagare. Ungas psykiska hälsa - ett könsrelaterat samhällsfenomen? med Rasmus Isomaa. Föreläsningen arrangerades i samarbete med UngMartha. Ca 50 deltagare. (Frida Westerback, projektledare)

10 3.4 Information och marknadsföring Tjänsten som administrativ sekreterare och informatör inrättades hösten 2009. 2010 blev därmed ett år av utveckling av Studiecentralens interna och externa information samt marknadsföring. Under våren 2010 utarbetades en marknadsföringsstrategi. Grunden till strategin lades under en workshop som leddes av konsult Lena Halén. Marknadsföringsstrategin sammanställdes av Christine Skogman och Björn Wallén i mars-april. Strategin omfattar Studiecentralens samtliga enheter, dvs. Studiecentralen (regionkanslierna), De Ungas Akademi, Resurscentret Föregångarna, Ungdomsverkstaden Sveps samt Svensk byaservice. Under Må bra-dagarna i juni förankrades strategin bland personalen. Marknadsföringsstrategin utgör grunden till markandsföringsplanen, som ämnas bli färdig i januari 2011 och skrivs enhetsvis. I samband med 90-årsjubileet förnyades Studiecentralens kontaktuppgifter delvis och ett nytt utseende utvecklades för webbplatsen och kuvert. Även nya trycksaker beställdes. Den nya webbplatsen lanserades i samband med 90-årsfesten 10.9.2010 och fick den nya adressen www.studiecentralen.fi. Webbplatsen användes under året som en viktig informationskanal och uppdaterades av Christine Skogman och Kenneth Rönnkrans. Bägge byggde även upp den nya webbplatsen vars nya utseende formgavs av Pia Pettersson och illustrationen på webbplatsen av Pia Holm/Happy Design. Studiecentralens webbplats besöktes i snitt av 1100 unika besökare per månad. Webbplatsen finns på Kulturhuset.fi. Studiecentralen tog under året steget ut i de sociala medierna, främst Facebook, som utgjorde en viktig informationskanal under hösten. Studiecentralen har haft tre förstasidesannonser i samband med 90-årsjubileet; 11.9 i Åbo Underrättelser och Vasabladet, 12.9 i Hufvudstadsbladet. Annonserna formgavs av Pia Pettersson och sponsrades av SFV. Under tiden 25.10 10.11 var Studiecentralens elektroniska frågeenkät aktiv på internet. Målgruppen för enkäten var Studiecentralens medlemsorganisationer och KURRE-användare. Syftet med enkäten var att med hjälp av 11 frågor få information om behov och förväntningar av de närmaste samarbetspartnerna. Svarsprocenten var 30,2% (96 personer). Svaren i enkäten tyder på att Studiecentralens verksamhet till rätt stor del motsvarar målgruppens behov och förväntningar, men utvecklingspotential finns. För de mindre föreningarna med specifik verksamhet är det ekonomiska bidraget mycket viktigt. Medlemstidningen Mentora utgavs i fyra nummer med en upplaga på 800 exemplar. Jubileumsnumret (nr 3) utgavs i 1200 ex. Björn Wallén fungerades om chefredaktör för nr 1-3 och Matts Granö för nr 4 medan Walter Fortelius hade hand om redaktionssekreteraruppdraget. Pia Pettersson ansvarade för ombrytningen. MENTORA spreds till organisationerna och delades ut vid egna evenemang inom regionerna. Tidningen tog under året upp följande teman: nr 1: Nya sociala medier, nr 2: Frivillighälsa, nr 3: Studiecentralen 90 år och nr4: Lyckan av att lära. MENTORA nr 3 och 4 trycktes i fyrfärg. Tidningen kan också läsas på vår webbplats.

11 SSC/SSF r.f. är delägare i Kulturhuset, www.kulturhuset.fi och tog år 2010 över som kursarrangör för Kulturhusets utbildningar (verkstäder) i webbverktyget Digistoff. Dessa ordnades under vecka 12 i Åbo, Helsingfors och Vasa. Föreningsresursen har etablerat sig som ett webbaserat resursmaterial kring föreningskunskap. Sidorna hörde till Studiecentralens mest frekventerade webbsidor och har många besök t.o.m. från Sverige. Föreningsresursens frågesida tog emot och besvarade över 40 frågor om föreningar. Dessutom besvarades ett antal telefonförfrågningar. Servicen sköts i huvudsak av Sebastian Gripenberg och Stefan Andersson. Studiecentralens ekonomichef svarade också för handledning i Kulturhusets/Föreningsresursen bokföringsprogram på webben. Också förläsningar i ämnet utförs i mån av möjlighet. Materialet publicerades på webbplatsen www.ssc.fi/foreningsresursen. Flerspråkig information om de olika studiecentralerna och bildningsförbunden i Finland lanserades på portalen www.opintokeskukset.fi. Informatören deltog aktivt i översättningsarbetet av de svenska sidorna. (Christine Skogman, adm.sekr. och informatör) 4. Lokal utveckling 4.1. Svensk Byaservice Svensk Byaservice (SB) upprätthålls av Svenska studiecentralen men är också en samarbetsorganisation för Sydkustens landskapsförbund, Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur och SSC. Demokrati och medborgarinflytande är fortsatt viktiga frågor för SB, där en viktig plattform för arbetet är det finlandssvenska programmet för lokal utveckling. Byaplanering har varit ett annat sätt att arbeta för ökat medborgarinflytande. Svensk Byaservice samarbetar intimt med Suomen kylätoiminta Byaverksamhet i Finland kring den svenska servicen till byarna. SB har koordinerat de svenskspråkiga sidorna i Maaseutu Plus Landsbygd Plus. Tidningen utkommer med sex nummer per år och har under året haft ett sidantal på i genomsnitt ca 43 sidor/nummer. De svenska texterna, som Byaservice skötte om, utgjorde i snitt ca 7 sidor/nummer. Därtill har en svensk sammanfattning av de svenska artiklarna förekommit 3 gånger i tidningen, samt sänts in för att publiceras på SYTY:s webbplats. Tidningen Landsbygd Plus har även utkommit med ett internationellt nummer på engelska (64 sidor), där SB har bidragit med 8 sidor. Därtill har Byaservice bidragit med information till SYTY:s interna nyhetsbrev Suomen Kylätoiminta ry:n ajankohtaistiedote. Svensk Byaservice har sedan maj 2005 gett ut ett Nyhetsbrev för att förbättra informationen mellan finlandssvenska lokala utvecklare. Nyhetsbrevet, som sammanställs av Kenneth Sundman, har utkommit en gång i veckan (44 nummer år 2010) och sänts per e-post till SB:s samarbetsgrupp, nyckelpersoner, projektledare som jobbar inom SB, de lokala aktionsgrupperna, de regionala byaorganisationerna, olika personer/organisationer med anknytning till landsbygdsutveckling, samt även

12 högskolor, landskapsförbund och ministerier. Uutiskirje som nästan uteslutande är en översättning av ett urval notiser ur de senaste föregående numren av Nyhetsbrevet, utkom efter finskt intresse för första gången i december 2008, för att under år 2009 och 2010 utkomma med 5 nummer. Vidare upprätthöll SB en egen hemsida (www.bya.net), där även Nyhetsbreven finns publicerade. Svensk Byaservice organiserade Landsbygdsriksdagen i Borgå 25-26.9.2010 med temat Stora kommuner, små byar? Närdemokrati under lupp! Landsbygdsriksdagen, som jubilerade 20 år sedan starten 1990, samlade drygt 100 landsbygdsutvecklare, byaaktivister, folk från aktionsgrupper och organisationer, samt nordiskt inslag genom Hela Norden ska leva. För första gången bjöds det in delegater, som hade rösträtt. Arbetsgruppernas arbete och föreläsningarna stod som botten för resolutionen och omröstningarna. För de praktiska arrangemangen stod Östra Nylands byar och en rad andra organisationer. 4.2 Svenska temagruppen Svenska Temagruppen (SveT) inom Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp YTR, inledde sin verksamhet år 2008. Som ordförande har fungerat riksdagsledamot Mats Nylund medan rektor Björn Wallén varit temagruppens viceordförande. Under senhösten har Wallén varit tjänstledig och hans uppdrag i SveT har skötts av vikarierande rektor Matts Granö. Landsbygdsutvecklare Peter Backa är sekreterare. Temagruppen består av representanter för centrala aktörer med landsbygdsintresse i Svenskfinland, bl.a. landskapsförbund, ELY-centralerna, de lokala LEADERgrupperna, byaorganisationerna och folkrörelserna. Temagruppen har under året arbetat i nära samarbete med Svensk Byaservice. Temagruppens arbete har gått ut på att förverkliga det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och regeringens landsbygdspolitiska redogörelse. Under det gångna året har följande punkter varit aktuella: Landsbygdsstudier på magisternivå. Arbetet med att skapa LEADER-liknande grupper i städerna har fortsatt, dels i någon mån lokalt, dels genom förberedelse av det landsbygdspolitiska principprogrammet. Arbetet med att skapa ett finlandssvenskt nätverk mellan olika aktörer har fortsatt. Under hösten har temagruppen inlett en runda med Landsbygdsrådslag tillsammans med Kyrkans central för det svenska arbetet för att sprida information och skapa diskussion om landsbygdspolitik och lokal demokrati. 4.3. Lokal serviceutvärdering och -utveckling (LUU) Svensk Byaservice har sedan 2009 arbetat med pilotprojektet Lokal serviceutvärdering och utveckling (LUU). Rektor Björn Wallén har fungerat som ordförande för referensgruppen, med projektsekreterare Carina Storhannus som sekreterare. LUU har fått Leader-finansiering från Aktion Österbotten. Carina Storhannus genomförde en intervjurunda bland äldre hemmaboende i 75-årsåldern i byarna Esse, Petalax och Korsbäck, totalt närmare 100 personer. Under år 2010 slutfördes och trycktes handboken genom köpavtal med företaget PeTa konsult. (Peter Backa, landsbygdsutvecklare samt Kenneth Sundman, kanslisekreterare)

13 5. Verkstäder 5.1. Ungdomsverkstaden Sveps 2010 Sveps startade sin verksamhet 1996 och erbjuder plats åt ungdomar i åldern 16-28 som berörs av ungdomslagen och som är utan studieplats, avbrutit studierna, avslutat studierna, behöver yrkesvägledning, är arbetslös och behöver arbetspraktik flexibla skräddarskydda utvecklingsmöjligheter. För att förstärka det sektorövergripande samarbetet mellan lokala myndigheter har Sveps utvidgat sin ledningsgrupp till att fungera som ett nätverk för vägledning av och tjänster för unga med företrädare från arbets- och näringsbyråerna i Helsingfors, Esbo, (Kyrkslätt, Grankulla) och Vanda. I ledningsgruppen finns även representanter från den grundläggande utbildningen från alla huvudstadsregionens kommuner samt de svenskspråkiga yrkesinstituten Axxell och Prakticum. Från Helsingfors är personalcentralen representerad och från de övriga kommunerna ungdomstjänsterna. Detta har också en konkret koppling till förändringen av ungdomslagen Bakgrundsstatistik år 2010 Svenskspråkiga ungdomar som berörs av ungdomslagen i åldern 16 28 år finns det enligt statistikcentralen 11 500 inom Sveps verksamhetsområde. Statistik från Työnvälityksen tietojärjestelmä visar att det fanns 92 st. 15 19-åriga och 192 st. 20 24-åriga arbetslösa svenskspråkiga ungdomar inom Sveps verksamhetsområde. Samtidigt fanns det 51 stycken svenskspråkiga ungdomar som inte fått studieplats efter gemensamma elevintagningen statistik från UBS. Konkreta utgångspunkter Genom uppsökande ungdomsarbetet kom det till Sveps allt flera ungdomar som inte hittas i officiell statistik. Under året hade uppsökaren över 30 st. ungdomar som hört om verksamheten via t.ex. kompisar. Sveps uppsökande förstärktes med en ny person under hösten. Verksamheten kan nu sägas ha delvis egna ansvarsområden och naturligtvis samarbete med hela Sveps teamet. Områdena gäller skolsamarbete, samarbete med TE- byråer& socialen och tyngdpunktsområdet som förstärks är företags och föreningssamarbetet. Genom ökade insatser både inom administrativ verksamhet, utvidgandet av ledningsgruppen samt genom att beslutsfattarna har fått information om Sveps har verksamheten blivit mera synlig under år 2010. De ökade personalresurserna har också varit till stor hjälp att kunna svara till det allt växande behovet att träna och handleda ungdomar vidare. Heldagsverksamhetens arbetsträning har fungerat som stöd för evaluerandet av arbetsförmågan. Arbetsträningen med riktiga arbeten fungerar som pedagogiskt redskap för att uppskatta hur praktikanten klarar sig vidare till studier, arbetspraktik eller annan åtgärd. Den individuella träningens kanske mest krävande uppgift är att fungera som ungdomarnas individuella träningsresurs i 3 års tid efter verkstadsperioden Individuella träningen stöder ungdomen och samarbetar aktivt med frågor som

14 kommer fram under verkstadsperioden. Konkret gäller det bland annat, praktikantens situation utreds och stöds via samtal, kartläggning av livssituationen och andra behövliga åtgärder. Under år 2010 fick över 130 st. ungdomar träning på Sveps. Sveps har under året deltagit aktivt i olika seminarier och utbildningar. Nationella verkstadsdagar i Björneborg och det finlandssvenska verkstadsnätverkets Ungdom/ Lärande/Arbete (ULA) möten i Helsingfors och Lovisa. Sveps gjorde ett studiebesök till Bryssel i november och besökte bland annat EUparlamentet och Finlands ständiga representation. (Peter Rolin, verksamhetsledare med team) 5.2. Resurscentret Föregångarna, 10 år och 1200 livshistorier Arbetsverkstaden Resurscentret Föregångarna (RF) nådde under 2010 en milstolpe i och med att verksamheten då pågått i 10 år. Under dessa år har en gedigen verksamhet samt ett brett kunnande utvecklats. Den 24.8.2010 ordnades en jubileumsfest på restaurang Strampen med 80 inbjudna gäster från verkstadens olika samarbetsparter. Festtal hölls av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Samtliga hälsningar och gratulationer avspeglade en stor uppskattning för den verksamhet som bedrivs av RF. Föregångarna höll enligt tradition öppet hus under konstens natt i Vasa 12.8.2010. Allmänhet och samarbetsparter hade möjlighet att ta del av praktikanters konstverk, installationer, musikframträdanden och sociala umgänge under hela kvällen. Totalt besökte 180 personer oss på Handelsesplanaden 12 B den kvällen. Syfte och verksamhetsidé Syftet med RF är att tillsammans med uppdragsgivare och samarbetspartners hjälpa och stöda individer att hitta sysselsättning, arbete, studieplatser och övriga lösningar som gagnar personens välmående och utveckling. Genom en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar Föregångarna till att minska antalet arbetslösa, förebygga utslagning och marginalisering samt att utveckla nya metoder och modeller som för verksamheten. Under årens lopp har servicen och tjänsterna utvecklats och breddats. Från att i inledningsskedet sysselsätta 1,5 personer har verksamheten successivt växt och i nuläget sysselsätter Resurscentret Föregångarna 10 personer, som på årsbasis tillsammans har kapacitet att ge individuell service till 190-230 personer (arbetslösa och studerande) i åldrarna 16-65 år. Sedan inledningen av verksamheten har drygt 800 personer deltagit i den dagliga verksamheten och fått individuell handledning och hjälp. Totalt på 10 år har mera än 1200 personer fått service av RF. Service och tjänster Den service som under året erbjudits indelas i olika kategorier som presenteras närmare nedan. Synergierna mellan de olika tjänsterna är stora. Det är också genom uppenbara behov och dessa synergier som verksamheten utvecklats under årens lopp.

15 Service för arbetssökande Den sysselsättningsfrämjande dagliga verksamheten för arbetssökande är den del av Föregångarna som pågått längst och där antalet deltagare är störst. Genom individuella handledningar och konsulteringar får arbetssökande stöd i processen mot arbetsliv och karriär. Föregångarna samarbetar nära med arbetskraftsmyndigheterna kring service för svensktalande arbetssökande i Vasaregionen. Individens förutsättningar och önskemål är alltid utgångspunkt när en matchning görs för att kartlägga den arbetssökandes kompetens mot arbetsmarknadens behov. Totalt deltog 81 arbetssökande personer i denna verksamhet med målsättning att hitta arbete, arbetspraktik, studieplatser och fortbildningsmöjligheter eller andra lösningar som gagnar individen. Verkstadens målsättning är att minst 70% av deltagarna skall efter sin tid på Föregångarna ha någon form av långsiktig plan för sin framtid. Utöver de 81 personer som deltog i daglig verksamhet gavs konsultationer till 50 personer. Med beaktande av arbetsmarknadsläget i regionen kan det konstateras att resultatet är gott och att målsättningarna har uppnåtts. Service för unga, studerande och skolsamarbete Sedan ett flertal år tillbaka har Resurscentret Föregångarna formaliserat skolsamarbetet med andra stadiets utbildningsarrangörer i Vasa regionen. Detta görs också alltmer mellan arbetsverkstäder och läroinrättningar på många håll i landet. Resurscentret Föregångarna har samarbetsavtal med sex (6) läroinrättningar (två yrkesskolor och fyra gymnasier). Genom samarbetsavtal har skolorna möjlighet att utstationera studeranden under en viss tid till Föregångarna. Den studerande får handledning utgående från de individuellt uppsatta målsättningar som uppgörs av skolan, den studerande och Föregångarna. Förutom via skolsamarbete kan unga personer ta del av denna service i samarbete med socialbyråer och andra organisationer. Föregångarna har en egen avdelning för unga och studerande som kallas för Ramp. Den dagliga Rampverksamheten är anpassad för ca 20-30 unga och studeranden per år. Behoven av servicen har ökat konstant sedan starten 2007. År 2010 deltog totalt 37 personer i Ramp verksamheten, 27 studerande genom skolsamarbete och 10 unga via samarbete med socialmyndigheter. Konsultationer gavs till 15 personer. ESF projektet Sirius, vars huvudman varit Jupiterstiftelsen och där Föregångarna fungerat som delförverkligare tillsammans arbetsverkstaden Arpeeti i Kyrolandet inledde sitt sista år 2010. För Föregångarnas del har projektet tillfört en utveckling av skolsamarbetet i en positiv riktning. Genom projektet har vägledningen och stödet för unga i olika övergångsskeden förbättrats och intensifierats. ESF projektet Sirius pågick fram till 31.12.2010. Uppsökande ungdomsarbete Den uppsökande ungdomsverksamheten som inleddes vid Föregångarna år 2008 har fortskridit och vidareutvecklats. Verksamheten fungerar som ett flexibelt verktyg och stöder övrig verksamhet. Syftet är att fånga upp personer i åldern 16-29 som saknar arbete eller studieplats och att vägleda dessa personer till lämpliga stödåtgärder och tjänster inom den offentliga sektorn eller annat enligt individens behov. Genom detta strävas att i förebyggande syfte minska och motarbeta risken att den unga slås ut och marginaliseras.

16 Under år 2010 fick drygt 600 unga personer information av och om den uppsökande ungdomsverksamheten, 200 personer var i personlig kontakt och 84 personer fick mera ingående vägledning via den uppsökande verksamheten. Nedan presenteras resultaten för den uppsökande verksamheten. ULA (Ungdom, Lärande, Arbete) Resurscentret Föregångarna fungerar som huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete. ULA är ett ESF-finansierat utvecklingsprojekt som strävar efter en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket, som är ett samarbetsnätverk för de finlandssvenska verkstäderna. Till ULA nätverket hörde under året 11 svensk- och tvåspråkiga verkstäder från hela Svenskfinland. Vid sidan om detta SVEPS ett mindre ULA-samarbete med Työpajayhdistys. ULA-projektet arrangerade ett antal fortbildningar för personalen i ULA-nätverket: Drömstart.nu-utbildning, specialpedagogisk fortbildning samt kurs i Psykiska första hjälpen. Projektet arrangerade ULA-dagar i samarbete med Sveps. På våren hölls ULA-dagar i Helsingfors och på hösten samlades ULA-nätverket i Lovisa. Antalet personer som inom ULA nätverket tagit det av program som projektet arrangerat uppgår till 57 personer. Antalet skolningsdagar år 2010 uppgick till totalt 189. Projektet koordinerade översättningen och publiceringen av böckerna Träning av elever med särskilda behov (Valmennuksessa Erilainen Oppija) samt Ett liv i lagom storlek (Oman kokoinen elämä) som berör uppsökande ungdomsarbete. Projektet har också koordinerat sammanställningen av en uppdaterad ULA-informationsbroschyr. Översättningen av VAT (Valmennuksen Arvioinnin Tukijärjestelmä) till svenska i samarbete med Tuomas Leinonen vid Kumppaniksi ry genomfördes. Projektledaren har hållit tät kontakt till verkstäderna i ULA-nätverket och strävat efter att öka kommunikationen och informationsspridningen. Aktuella teman 2010 har varit bl.a. VAT, den reviderade ungdomslagen, uppsökande ungdomsarbete, nya författningen kring ELY/TE-byråns arbetsmarknadåtgärder (som bl.a. begränsar antalet praktikmånader för en person till max 6 månader vid samma arbetsgivare). (Peter Kallio, verksamhetsledare med team) 6. Intressebevakning SSC har ett allmänt intressebevakningsuppdrag riktat mot myndigheter och andra organisationer inom SSC:s verksamhetsområde. SSC fanns representerat i följande organ under år 2010: Bildningsforum är det finlandssvenska fria bildningsarbetets samarbetsorganisation. BF:s viktigaste uppgift under år 2010 var att följa upp utvecklingsprogrammet för det fria bildningsarbetet (KEHO) som pågår under 2009-2012. I Bildningsforums styrelse är Matts Granö medlem och Anna-Karin Öhman ersättare. www.bildningsforum.fi

17 Justitieministeriets Delegation för civilsamhällspolitik (KANE), har som uppgift att se över och utveckla föreningarnas och medborgarorganisationernas juridiska och samhälleliga status, skapa samverkan med myndigheter, samt igångsätta utredningar, forsknings- och utvecklingsprojekt mellan åren 2008-2011. SSC representerads av Björn Wallén (från 18.10.2010 av Matts Granö). Opintokeskukset-Studiecentralerna ry är ett intresseorgan för studiecentralerna i Finland. Föreningen sköter studiecentralernas intressebevakning bl.a. med tanke på KEHO och utvecklar gemensamma informationstjänster(www.opintokeskukset.fi ). Björn Wallén var ordinarie styrelsemedlem (Matts Granö från 18.10.2010) och Stefan Andersson suppleant. Andersson är också verksamhetsgranskare i föreningen. Den svenska temagruppen (SveT) inom Jord- och skogsbruksministeriets samarbetsgrupp YTR har tre uppdrag: allmänna landsbygdspolitiska strävanden, finlandssvensk aktivering och strategi samt svenska frågor nationellt och internationellt.sekreterare i SveT är byasekreterare Peter Backa. SSC representerades i Temagruppen för medborgarorganisationer (Kansalaisjärjestöteemaryhmä) av Sebastian Gripenberg/Catharina von Schoultz samt i Informationsgruppen (Viestintäteemaryhmä) av Christine Skogman. Adm.sekr./informatören satt under året med i styrelsen för Luckan i huvudstadsregionen r.f. fram till höstmötet (24.11) då Sebastian Gripenberg valdes in i stället. Christine Skogman fortsätter som suppleant. SSC arbetar för finlandssvensk och tvåspråkig intressebevakning i Nationella verkstadsföreningen (TPY) via Resurscentret Föregångarna och Sveps som verkar i samarbetsnätverket Ungdom/Lärande/Arbete (ULA). 7. Ekonomi Svenska studiecentralens är underredovisare till Svenska folkskolans vänner r.f. Bokslutet för Studiecentralen visar ett resultat på + 155,57 euro. Omsättningen är drygt 1,5 miljoner euro. Budgeten förverkligades planenligt. Bokföringen och löneadminstrationen har i sin helhet skötts av ekonomichefen på SSC:s centralkansli i Helsingfors. Studiecentralen sköter också ekonomin för Svenska studieförbundet r.f. Direktionen tackar Svenska folkskolans vänner r.f. och övriga bidragsgivare för det ekonomiska stöd som Svenska studiecentralen erhållit år 2010.