ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion

Transkript

1 Bemötande - Inkluderande - Lärande ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion I slutet av år 2012 förnyades Svenska studiecentralens upprätthållartillstånd av UKM, med följande utbildningsuppgift: Svenska studiecentralen (SSC) svarar mot det finlandssvenska medborgarsamhällets utbildnings- och kompetensbehov. Speciell fokus i utbildningen och studiecirklarna läggs på handledning av individer och facilitering av grupper med betoning på innehållen som befrämjar egenmakt och social inklusion, aktivt medborgarskap och det livsvida lärandet. Svenska folkskolans vänner är huvudman för SSC sedan år 1920, då Svenska Föreläsningsbyrån grundades inom SFV. De finlandssvenska organisationerna samarbetar med SSC genom Svenska studieförbundet som 2012 hade 58 medlemsorganisationer då FSL Finlands Svenska Lärarförbund blev ny medlem. Innehåll: 1. Allmän utvärdering av år Direktion och personal 3. Det livsvida lärandet och aktivt medborgarskap 3.1. Kurser och studiecirklar 3.2. Regional folkbildningsverksamhet 3.3. De Ungas Akademi (DUA) 3.4. Information och marknadsföring 3.5. Tankesmedjan Lokus 4. Lokal utveckling 4.1. Svensk byaservice 4.2. Svenska temagruppen 5. Verkstäder 5.1. Ungdomsverkstaden SVEPS 5.2. Resurscentret Föregångarna 5.3. ULA (Ungdom, Lärande, Arbete) 6. Ekonomi Bilaga 1, personal år 2012

2 2 1. Allmän utvärdering av år 2012 Studiecentralens föreningskunskapsbank Föreningsresursen var populär under året bland föreningsaktiva. Kursverksamheten med organisationerna behölls på god nivå, över timmar under året. En studiecirkelkampanj inleddes för att motverka den sjunkande trenden och förnya koncepten och marknadsföringen av studiecirklar. DUA:s verksamhet konsoliderades genom en nytillsatt styrgrupp. Svenska studiecentralens tidning Mentora genomgick en förnyelse av layout och innehåll. I oktober hölls en lyckad Landsbygdsriksdag i Korpoström med 150 entusiastiska deltagare. Ungdomsverkstaden Sveps flyttade till nya, fina utrymmen på G18 och expanderade sin startverkstad. Resurscentret Föregångarna fick uppmärksamhet för sitt uppsökande ungdomsarbete genom omnämnande i Regionförvaltningsverkets Blå bok. 2. Direktion och personal Under år 2012 hade direktionen följande sammansättning: Johan Aura (ordförande), Veronica Fellman (viceordförande), Veronica Granö- Suomalaien, Eva S. Lassus-Paavolainen, Sonja Londen och Tom Sandström. Föredragande i direktionen var rektor Björn Wallén och ekonomichef Stefan Andersson. Under året hölls fyra möten med 48 protokollförda paragrafer. Direktionens möten hölls samtidigt med styrelsen för Svenska studieförbundet r.f. Under år 2012 var sammanlagt 35 personer anställda av SSC, med totalt 28,50 årsverken. En förteckning över personal och anställningsförhållanden finns i bilaga Det livsvida lärandet och aktivt medborgarskap Det livsvida lärandet (eng. lifewide learning) omfattar både folkbildning, formell utbildning och vardagslärande, vilket är relevant inom Svenska studiecentralen som i hela sin verksamhet har ett brett samarbetsnätverk med fri bildning, skolor och andra läroinrättningar. Speciell fokus läggs på att befrämja det aktiva medborgarskapet i föreningar, organisationer och fria studiecirklar på svenska i Finland. 3.1 Kurser och studiecirklar Kurserna i samarbete med föreningar och organisationer samt egna kurser uppgick till timmar. Det webbaserade administrationsprogrammet för kurser, KURRE, har fortsättningsvis fungerat bra och åskådligt, med kontinuerligt nya användare. Studiecirklarna har genomgått en profilhöjning i form av en studiecirkelkampanj som startade under året. Utredningen Applikation e-cirkeln kom med flera förnyelseförslag i form av pedagogiska koncept och tio studiecirklar fick ökad synlighet genom Cirkelrundturen på webbplatsen. Till gamla och nya cirkelledare utdelades ett paket Cirkelkaffe, vilket uppskattades. Cirkelkampanjen noterades även i media. En bokcirkelplansch sändes ut till organisationer, Luckorna, bibliotek och arbis, och användes vid bokmässan i Helsingfors i oktober. Cirkelledarna har svarat på en enkät och svaren har använts bland annat för att utforma kampanjen och planera en cirkelinspirationskväll i Helsingfors, Vasa och Åbo.

3 3 Samarbetskurser antal timmar deltagare kvinnor/män 65/35 % 64/36 % 66/34 % 68/32 % För samarbetskurser betalades stöd ,03 euro år 2012 ( år 2011). Tabell: kurstimmar Nyland Österbott Åboland Totalt Studiecirklar antal timmar deltagare kvinnor/män 81/19 % 84/16 % 81/19 % 84/16 % Stöd för studiecirklar betalades euro år 2012 (8 026 år 2011). Tabell: studiecirkeltimmar Nyland Österbott Åboland Totalt

4 4 3.2 Regional folkbildningsverksamhet Verksamheten i Nyland En föreningskunskapskväll Föreningskunskap 2012 ordnades i februari med Stefan Andersson och Sebastian Gripenberg som föreläsare. Kursen samlade ca 20 deltagare. Projektet Hälsa 3 fortsatte under våren och avslutades för Nylands del under hösten. I januari genomfördes en föreläsning om arbetsglädje med Christoph Treier. Under början av året ordnades även ett antal organisationsbesök med arbetshälsa som tema. En uppsummering av Hälsa 3 i Nyland skedde i april på Solvalla med ett mångsidigt program. En uppföljande diskussionsträff med fågelskådning ordnades i september. Mari Pennanen har ansvarat för Hälsa 3-verksamheten i Nyland tillsammans med styrgruppen från SSC och Folkhälsan. I samarbete med Volontärbyrån, Finlands Svenska Psykosociala Förbund och Folkhälsan ordnades en tvådagarskurs i februari om att leda frivilliga. Marita Classon från Volontärbyrån fungerade som utbildare vid kursen som samlade ca 15 deltagare. En kurs i omvärldsanalys arrangerades i april med konsulten Bengt Wahlström som utbildare. Kursen tog bland annat upp trendkartan våren 2012 ur den tredje sektorns perspektiv och nätbaserad omvärldsanalys. Kursen samlade ca 15 deltagare. SSC ordnade i samarbete med FSU/IT3-projektet datakurser som riktar sig till föreningsaktiva: i april ordnades en grundkurs i Digistoff II med ca 10 deltagare och en avancerad kurs i Digistoff II med ca 10 deltagare, samt i november en Digistoffkurs den med ca 10 deltagare. Dessutom ordnades i december en kurs om Kulturhusets bokföringsprogram med 6 deltagare. Personalförändringar på IT3- projektet förhindrade fler kurser under hösten. Ett värdecafé med temat Respekt ordnades i april i SFV-salen med 28 deltagare. Värdecaféet var uppskattat av både unga och äldre, och ingick i EU-temaåret om solidaritet mellan generationerna. Värdecafémetoden fick nationell spridning genom att själva konceptet publicerades i samband med insamlingen Gemensamt Ansvar. Värdecaféet genomfördes som ett samarbete mellan SSC/DUA, Svenska Pensionärsförbundet och Församlingsförbundets kulturdelegation. Verksamhetsombudet har ingått i Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens temagrupp för medborgaraktivitet och samarbetsgruppens sekretariat. Verksamhetsombudet har genom Metodcenter Ab fungerat som extern utvärderare för Kom Med-projektet inom Finlands Svenska Psykosociala Förbund. Verksamhetsombudet har även ställt upp som utbildare vid medlemsorganisationernas kurstillfällen, ordnat strategidagar, svarat på föreningstekniska frågor samt sparrat i utvecklingsfrågor. Till de externa uppdragen har även hört medverkan i projektgruppen för alla studiecentralers gemensamma närdemokratiprojekt Järjestöt lähidemokratian tukena. Verksamhetsombudet har även fungerat som sekreterare (verksamhetsansvarig) för Tankesmedjan Lokus (se kap. 3.5). (Sebastian Gripenberg, verksamhetsombud i Nyland)

5 5 Verksamheten i Åboland Den månatliga lunchträffen med organisationernas verksamhetsledare har fungerat som vanligt under Under året har vi träffats till åtta luncher. Det huvudsakliga temat för luncherna har varit planering och information inför starten av projektet Hälsa 3 i Åboland. Dessutom har alla deltagare haft möjlighet att diskutera frågor som berör förenings- och organisationsfrågor, samt fått information om aktualiteter inom alla organisationer. Samarbetsgruppen Fria bildningen i Åboland (FBiÅ) har fortsatt med gemensamma träffar under året. I början av oktober arrangerade FBiÅ en Speed dating med olika aktörer, konstnärer, frilansare som jobbar med olika teman som passar för kurser inom fria bildningen. Under hösten anställde Bildningsforum en ny koordinator för Åboland - Fredrika Åkerö - som hann träffa FBiÅ på två möten under Projektet Svenska spår i Åbo jobbade under året med att utarbeta en ipod-version av kompendiet Svenska spår i Åbo. På grund av upphovsmannen till Svenska spår, Kaj Kivinens bortgång på vårvintern, stannade arbetet med projektet upp fram till hösten. Projektgruppen har ansökt om ny finansiering från Kulturfonden för att utarbeta ett undervisningsmaterial för lågstadiet och andra stadiet på både svenska och finska. Förbundet Nordisk Vuxenupplysning FNVs Nordplus Vuxen projekt, Ny i Nordenfolkbildningens roll i integrationen, avslutades i början av Projektet utmynnade i att en manual för folkbildningen i norden bör utarbetas med målsättning att ge folkbildningen praktiska verktyg i hur man bemöter och tar med invandrare från andra kulturer i den nordiska folkbildningen. Finansiering för ett nytt projekt, Ny i Norden folkbildningens ansvar och möjligheter, erhölls i juni. Verksamhetsombud Beatrice Östman fortsatte som projektledare också för detta projekt under Vid årsmötet i september valdes verksamhetsombud Beatrice Östman till ordinarie medlem i styrelsen för FNV för två år framåt. Projektet Hälsa 3 i Åboland startade på Kasnäs bad med 13 deltagare av 15 anmälda på plats. Kick-offen bestod av föreläsningar och motionstester under två dagar i september. I november fick Hälsa 3-gruppen möjlighet att få utbildningen i Välbefinnande i arebtet-kortet (TTK) som Veritas försäkringsbolag sponsorerade. Projektet fortsätter fram till september 2013 i Åboland i samarbete med Folkhälsans förbund. FIKA-projektet: Verksamhetsombudet representerar Studiecentralen i projektet FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) i Nyland. Syftet med projektet är bland annat att skapa modeller för hur invandrare kan komma med i föreningsverksamhet på ett sätt som både gagnar personen och föreningen. Verksamhetsombudet har under året kunnat ge FIKA-projektet information och upplysningar om nordiskt folkbildningsarbete gällande invandrare. (Beatrice Östman, verksamhetsombud i Åboland)

6 6 Verksamheten i Österbotten Till följd av frivilligåret ordnades i februari Att leda volontärer- en grundutbildning för volontärsamordnade med Marita Klasson från Volontärbyrån i Sverige. I mars ordnades en utbildningsdag kring Det goda värdskapet med Märit Torkelson från Värdskapet AB som föreläsare. I april arrangerades en dag med Bengt Wahlström från Sverige kring Omvärldsanalys för tredje sektorn om trender omvärldssignaler och nätbaserad omvärldsanalys. Som ett resultat av Hälsa3-projektet förverkligades idén om en organisationskör i Österbotten i samarbete med FSSMF och Folkhälsan. Som körledare fungerade Johanna Törni och kören fick namnet OK-kören, organisationskören. Kören övade varje vecka från mars till maj. Kören fortsatte som en lunchkör på Vasa arbis. I april flyttade Vasakansliet till nya utrymmen på Handelsesplanaden 12 B 17. Fami r.f. och Bildningsforum r.f. fortsätter att fungera som underhyresgäster. I samband med flytten ordnades Öppet hus för att inviga de nya utrymmena, och inför jul en uppskattad julgröt, en tradition som Studiefrämjandet i Österbotten tidigare stått för. I maj ordnades en utbildningsdag med Carina C. Hördegård från Bygdegårdarnas Riksförbund i Sverige. Hon presenterade främst deras projekt Bygdegården navet för mat, fest och kultur. Under året ordnades även träffar för verksamhetsledare, bland annat infotillfällen om kommande Leader-programperiod. I september ordnades två studiecirkelinspirationsträffar i Jakobstad och Närpes. Syftet med träffarna var att lyfta fram studiecirkelkampanjen lokalt. Tillfällena arrangerades tillsammans med Marthaförbundet som samtidigt presenterade sina nya cirkelmaterial Medveten matkonsumtion och Medveten kemikaliekonsumtion. I september genomfördes Nordivalen i samarbete med huvudarrangören, Pohjola- Nordens distrikt i Österbotten, med ca 50 deltagare. Verksamhetsombudet har fungerat som suppleant i Bildningsforums styrelse under 2012 samt deltagit i lokala träffar, utbildningar och möten inom Bildningsforum. Verksamhetsombudet har varit representant i Folkhälsans Resurspools arbetsgrupp. I november ordnades Mera liv i åren med författaren Patricia Tudor-Sandahl från Sverige, tillsammans med Resurspoolen i Österbotten. Ca 130 personer deltog. Ett samarbete med Groos bokhandel möjliggjorde att hennes böcker kunde säljas efter föreläsningen. Samarbetet med Resurspoolen fortsatte i december med ett arbetsgruppsmöte och en framtidsworkshop. Tillsammans med Svenska Pensionärsförbundet och med understöd från Kulturfonden Sverige-Finland ordnades en utbildning i december: Rolf Lindahl från Vuxenskolan i Sverige föreläste om metodmaterialet Ett steg till förening i utveckling. 20 personer deltog. (Anna-Karin Öhman, verksamhetsombud i Österbotten, moderskapsledig fr.o.m oktober, Ann-Sofi Backgren, vikarierande verksamhetsombud från oktober)

7 De Ungas Akademi (DUA) Det centrala i verksamheten 2012 har varit följande aktiviteter och resultat: LedA (LedarAkademin) för åringar arrangerades i Borgå våren samt tre gånger i Pargas under september, med totalt 41 deltagare. LedA-deltagare gav följande respons gällande det viktigaste deltagarna tar med sig från LedA: Nya tankemodeller och redskap, bredare & djupare insikter om mig och andra människor. Att våga uttrycka åsikter mer och känner mig självsäkrare när jag pratar med nya människo. Starkare självkännedom. Blivit en bättre ledare. DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) är en metod, där man i grupp jobbar med att hantera negativa tankar och stress i vardagen. Kursen består av tio grupptillfällen en gång per vecka, totalt hölls 16 DISA-grupper med 126 deltagare under året. Ge mig tid kampanjen: Den 15 september firades Ge mig tid! (på finska Anna mulle aikaa) i hela landet, då De Ungas Akademi i samarbete med Nuorten Akatemia, UngMartha, Hem och Skola och UngInfo, uppmanade vuxna att ge några timmar av sin tid till en ung person. Kampanjen uppmärksammades i media (dagstidningar och radio) och välkomnades varmt i en del av våra skolor i Svenskfinland. En videokampanj gällande projektet släpps våren Tutorutbildning ordnades för gymnasieelever. Utbildningen ger redskap i ledarskap, gruppdynamik och bemötande. Totalt sex skolor omfattades av tutorutbildningen. År 2012 utvecklades SKENE-X till helteget.fi. Helteget riktar sig till unga som vill förverkliga små eller större drömmar; till unga som inte nöjer sig med en färdigskapad värld utan som bestämmer sig för att göra någonting helt eget. Webbplatsen upprätthålls av Nuorten Akatemia, De Ungas Akademi, Mannerheims barnskyddsförbund, Finlands 4-H, Suomen Nuorisoseurat med flera samt Esbo, Joensuu och Vanda och deras ungdomstjänster. DUA arrangerade den redan traditionella fototävlingen i samarbete med Folktinget och Svenska veckan under november. Temat för tävlingen var Tillsammas. Tävlingen samlade in ca 100 bidrag från unga i hela Svenskfinland. Både finsk- och svenskspråkiga unga tog del av tävlingen. DUA erbjöd stödgruppsverksamhet för unga med ätstörningsproblematik hösten Gruppen leddes av leg.psykolog Monica Ålgars och enhetsledare Frida Westerback. Följande DUA-föreläsningar och evenemang har arrangerats under 2012: Prezi Workshop med Daniel Jakobsson i mars i SFV-salen, 15 deltagare. Att leda nästa generation - föreläsning med Emma Pihl i Helsingfors och Vasa i maj.

8 8 Föreläsningen var ett samarbete mellan De Ungas Akademi / Svenska studiecentralen, UngMartha och Svenska pensionärsförbundet och samlade ca 50 deltagare/ort. Machofabriken heldagsutbildning med Malin Helldorff i Helsingfors och Vasa i september med 20 deltagare. Utbildningen gjordes i samarbete mellan UngInfo / Luckan Hur gör man för att lyckas? - föreläsning med Kalle Ulff i november i SFV-salen. Föreläsningen arrangerades i samarbete med UngMartha och samlade ca 30 tonåringar. Bokcirkel för unga med Cecilia McMullen hösten 2012, Helsingfors. DUA startade en bokcirkel för unga som vill dela sitt intresse för böcker och läsning: ca 5 ungdomar samlades fyra gånger under hösten De Ungas Akademi har huvudsakligen finansierats av Svenska folkskolans vänner, Svenska Kulturfonden samt Undervisnings- och kulturministeriet. (Frida Westerback, enhetsledare, Cecilia McMullen, verksamhetsproducent) 3.4 Information och marknadsföring Under året har arbetet med information och marknadsföring utvecklats enligt marknadsföringsstrategin som gjordes år Studiecentralen har satsat på starka samarbetsnätverk och relationsmarknadsföring. Dessutom har Studiecentralen synts i artiklar, notiser, insändare och annonser i flera finlandssvenska dagstidningar, hörts i radio och synts i TV. Logon, eller åtminstone namnet, har funnits i de flesta samarbetskursernas annonsering. Studiecentralen deltog i Helsingfors bokmässa i oktober tillsammans med Svenska folkskolans vänner. Webbplatsen användes under året som en viktig informationskanal och uppdaterades kontinuerligt. Webbplatsen finns på Kulturhuset. Likaså var Facebook-sidan en viktig informationskanal under året. Antalet gillare har stadigt gått uppåt. Studiecentralens tidning Mentora utgavs i fyra nummer med en upplaga på 600 exemplar som trycktes i fyrfärg. Mentora publicerades också på nätet. Chefredaktör var Björn Wallén och redaktionssekreterare Mari Pennanen. Pia Pettersson ansvarade för ombrytningen. Mentora spreds till organisationerna, samarbetspartners och delades ut vid egna evenemang inom regionerna. Mentora hade under året följande teman: e-lärande, generationer, integration och design och kultur. Under hösten förnyades Mentoras utseende och innehållsstruktur, för att ännu bättre locka målgruppen till läsning och bjuda på relevant innehåll. Nummer 4 var det första numret med den nya layouten och numret fick bra respons. Samarbets- och kontaktnätverket för de finlandssvenska organisationernas informatörer fortsatte att träffas regelbundet för att diskutera aktuella teman. Flera nya informatörer kom med i nätverket, som hade åtta träffar. Bakgrundstanken till att

9 9 gruppen grundats är att många informatörer och marknadsförare i Svenskfinland jobbar rätt ensamt och för sig själva. Inom gruppen kan vi på ett enkelt sätt få kontakt med varandra och kan utbyta idéer och erfarenheter. Medlemmarna i gruppen består av anställda informatörer och marknadsförare inom tredje sektorns takorganisationer. Ungefär tjugo organisationer har representanter i gruppen. Teman som diskuterats på träffar under året är bland annat kontakt med media, språket på webben, intern kommunikation i förändringssituationer, sociala medier och mindfulness. Föreningsresursen, som är Studiecentralens webbplats med föreningskunskap, förnyades under hösten. Innehållet uppdaterades och både struktur och utseende på webbsidan gjordes om. Efter att nya Föreningsresursen lanserats på Studieförbundets höstmöte marknadsfördes Föreningsresursen både till våra medlemsorganisationer och till allmänheten. Under år 2012 svarade ekonomichefen och verksamhetsombudet i Nyland på ca 130 frågor kring förvaltningen i föreningar. Dessutom ordnades föreläsningar i föreningskunskap och bokföring. Sidorna uppdaterades kontinuerligt under hela året och hörde till Studiecentralens mest frekventerade webbsidor. Under året producerades flera olika marknadsföringsmaterial, bland annat pappersblock samt broschyrer och flyers för studiecirklar och Föreningsresursen. Studiecentralens grafiska profil börjar allt mer ta form och syns tydligt både i tryckprodukter, på webben och i Mentora. (Mari Pennanen vik.adm.sekr. och informatör, Kenneth Rönnkrans IT-stöd) 3.5 Tankesmedjan Lokus Tankesmedjan Lokus upprätthålls av Svenska folkskolans vänner och fungerar som en del av SSC. Från och med år 2012 får Lokus inget bidrag från Undervisnings- och kulturministeriet. Lokus leds självständigt av en egen styrgrupp som utses av SFV:s styrelse. Under år 2012 har Lokus fokuserat framförallt på hur förändringarna inom den offentliga sektorn påverkar finlandssvenskarna. Lokus arrangerade tillsammans med Folktinget i mars det välbesökta seminariet Nationalspråken i kommunreformen. Forskarna Ritva Pihlaja och Siv Sandberg, som av Finansministeriet och Justitieministeriet utsågs till utredare för att utveckla handlingsmodeller för närdemokrati, deltog i ett Lokusmöte och presenterade sin utredning Regional demokrati. Lokus utarbetade och publicerade även en utredning om äldreråd i elva kommuner i Svenskfinland. Lokus arbetade under hösten med att sammanställa en andra pamflett om finanskrisen, med MEP Nils Torvalds som redaktör. Pamfletten publiceras vid en presskonferens i februari Lokal utveckling 4.1. Svensk Byaservice Svensk Byaservice (SB) är en samarbetsorganisation för Sydkustens landskapsförbund, Svenska Österbottens Förbund för utbildning och kultur och SSC. SB:s

10 10 verksamhetsmiljö har ändrats under de senaste åren i och med att nya aktörer kommit med i bilden. Den direkta kontakten till byarna sköts numera i huvudsak av de regionala byaombuden inom Suomen kylätoiminta (SYTY) Byaverksamhet i Finland. Kontakterna till LEADER-grupperna sköts av SB i samarbete med nätverksenheten för EU:s landsbygdsprogram. Svensk Byaservice har samarbetat intimt med SYTY kring den svenska servicen till byarna. SB har koordinerat de svenskspråkiga sidorna i Maaseutu Plus Landsbygd Plus. Tidningen utkommer med fem nummer per år. De svenska texterna, som Byaservice skötte om, utgjorde i snitt ca 6 sidor/nummer. Tidningen Landsbygd Plus har även utkommit med ett internationellt nummer på engelska, där SB har bidragit. Svensk Byaservice har sedan maj 2005 gett ut ett Nyhetsbrev som sammanställs av Kenneth Sundman och har utkommit med 44 nummer år 2012 till ca 300 mottagare. Under året har SB uppdaterat nyhetsbrevet, så att nyheterna kan sökas var för sig i ett bloggformat. Utbildningsverksamheten har bestått av regionala utbildningstillfällen, utgående från regionala behov. Tammerfors-träffarna, som hålls i samarbete med landsbygdsnätverksenheten i Seinäjoki, fortsatte under året. Vårens möte hölls i juni med Svensk Byaservice som sammankallare och med huvudtemat LEADER/de lokala utvecklingsgrupperna inför nästa programperiod. Landsbygdsnätverksenheten ordnade en träff om programupplägg och hörande. Träffarna samlar representanter från de tvåspråkiga aktionsgrupperna och regionala byaorganisationerna, samt övriga. Den traditionella Landsbygdsriksdagen ordnades i år på Korpo i Åboland i oktober, med Egentliga Finlands Byar rf som lokal arrangör. Det var den största Landsbygdsriksdagen genom tiderna med ca 150 deltagare och en mycket aktiv debatt. Riksdagen samlade landsbygdsutvecklare, byaaktivister, folk från aktionsgrupper och organisationer, samt nordiskt inslag genom Hela Norden ska leva. Arbetsgruppernas arbete stod som grund för totalt 34 ställningstaganden. 4.2 Svenska temagruppen Svenska Temagruppen (SveT) inom Landsbygdspolitikens samarbetsgrupp YTR, inledde sin verksamhet år Som ordförande har riksdagsledamot Mats Nylund fungerat, medan rektor Björn Wallén varit temagruppens viceordförande. Specialsakkunnig Peter Backa har varit sekreterare. SveT består av representanter för centrala aktörer med landsbygdsintresse i Svenskfinland, bland annat landskapsförbund, NTM-centralerna, de lokala LEADER-grupperna och medborgarorganisationer. Temagruppens arbete har gått ut på att förverkliga det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet och regeringens landsbygdspolitiska redogörelse. Under det gångna året har följande punkter varit aktuella: Närdemokrati, finlandsvenskt nätverk för myndigheter och organisationer på regional nivå (landskapsförbund och NTMcentraler i första hand), landsbygdssäkring (att utvärdera landsbygdseffekter av beslut) och landsbygdsstudier på magisternivå. Arbetet med att skapa LEADERliknande grupper i städerna har intensifierats, eftersom den nya programperioden ger möjligheter till finansiering av verksamheten.

11 11 Platsbaserad politik har varit det genomgripande temat och temagruppen har arbetat utgående från den principen, samt gjort en del experiment. Under året har dock YTR:s ställning försvagats vilket har uppmärksammats av temagruppen som också aktivt debatterat frågan i media. (Peter Backa, specialsakkunnig, Kenneth Sundman, kanslisekreterare) 5. Verkstäder 5.1. Ungdomsverkstaden Sveps Ungdomsverkstaden Sveps, Svenska produktionsskolan grundades år 1996 och har sedan dess erbjudit skräddarsydda lösningar för ungdomar i åldern som berörs av ungdomslagen. Verksamheten har formats av nationella riktlinjer, samarbetsparternas samt målgruppens behov och önskemål. Både det administrativa och praktiska samarbetet har fungerat väl. Sveps har gett handledning till över 220 ungdomar under året. Sveps har också varit synligt framme i media. Under år 2012 har det uppsökande ungdomsarbetet etablerats och är idag en viktig del i det förebyggande arbetet med ungdomar. Inom uppsökande ungdomsverksamheten fanns under 2012 tre anställda. Under året har 167 personer deltagit i den uppsökande ungdomsverksamheten. Det uppsökande ungdomsarbetet bestod av de 99 ungdomar som erhållit vägledningstjänster via koordinatorn samt de 68 ungdomar som följts i ledområdet i upp till tre års tid. Startträningen har byggt upp en lågtröskelverksamhet där sociala färdigheter övats i grupp. Ungdomarna har anpassat sin dygnsrytm och fått stöd med att få vardagen att löpa. Under året existerade ett samarbete med den unga, socialtränaren från Starten och en socialarbetare kring en handlingsplan, som pekat på vilka stöd den unga har och borde få. På basis av handlingsplanen har framtidsplaner uppgjorts. Under året har 29 unga deltagit i startträningen. Den individuella tränaren har svarat för intagningen i verkstaden och har i samband med en inledande intervju kartlagt den ungas livssituation och behov. För att utreda praktikanternas situation har många kontakter med praktikantens nätverk krävts samt samarbete med andra instanser, till exempel studiehandledare och skolkuratorer, psykologer, arbetskrafts- och socialbyrån. NonStop Heldagsverksamhet hade år 2012 två arbetstränare och antalet praktikanter i arbetsträningen var 32 under året, varav 8 kvinnor och 24 män. En viktig del inom arbetsträningen var att praktikanterna i samarbete med arbetstränarna, individuella handledaren och jobbcoachen fick en bredare insyn i möjligheterna att hitta intressanta studieämnen och arbetsplatser. Studiebesök till olika arbetsplatser och samarbete med rekryterings- och bemanningsföretag gav ungdomarna realistisk insyn i arbetsmarknaden och inom vilka branscher unga är efterfrågade. Jobbcoachen på Sveps har ansvarat för företags- och föreningssamarbetet och har handlett ungdomar gällande jobbsökning, granskat deras CV:n, skrivit jobbansökan, föreläst om intervjuteknik och -tips, samt vid behov deltagit i arbetsintervjun. Året

12 har varit intressant och angeläget. Jobbcoachen har anordnat företagsbesök hos bland annat reklambyråer, eftermiddagsverksamhet för barn och medelstora privata företag inom olika branscher. Rekryteringsföretag som Seure och Barona har också varit inbjudna för att föreläsa om sin verksamhet och att rekrytera Sveps-ungdomar till riktiga jobb. (Peter Rolin, verksamhetsledare med team) 5.2. Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarnas (RF) har verkat i Vasa i sedan år Verksamheten erbjuder service åt personer mellan 16 och 64 år som är arbetssökande, studerande eller som står utanför både arbetsliv och studier. Syftet med verksamheten är hjälpa personer hitta arbete, sysselsättning, studieplats eller andra lösningar som på lång sikt befrämjar individens välmående och utveckling. Service för arbetssökande: Målsättningen för år 2012 var att 70 personer skulle delta i RF:s service för arbetssökande och resultatet blev totalt 115 deltagare. Deltagarna kom till största delen till RF via TE-byrån i Vasa. Av deltagarna slussades 84,7 procent till arbete, arbetslivsträning, arbetspraktik, studier eller övriga lösningar efter avslutad period vid RF. Målet är att minst 70 procent har en långsiktig plan för sin framtid. Medelåldern låg på 24,7 år och av deltagarna var 85 män och 32 kvinnor. Med beaktande av arbetsmarknadsläget i regionen kan det konstateras att resultatet är gott och att målsättningarna har uppnåtts. Service för unga och studerande; Ramp: Erbjuder service åt studerande och ungdomar med studier i sikte. Verksamheten består bland annat av studier, studieteknik, studieförberedande aktiviteter samt uppövandet av livshanteringsfärdigheter. Under året deltog 35 personer i verksamheten varav 15 kvinnor och 20 män. Utöver den dagliga verksamheten gavs konsultationer till 22 personer. Medelåldern på deltagarna var 19 år. RAMP hade glädjen att i samarbete med arbets- och näringsbyrån samt utbildningsarrangören få fira en student detta år. En nyhet för året var att Seppo Hulkki, pensionerad barn- och ungdomspsykiater, började fungera som Farfar på Föregångarna från hösten Uppsökande ungdomsarbetet (UU) har hand om ungdomar upp till 29 år som är utanför aktiva åtgärder och saknar arbete eller studieplats. UU strävar till att minska och motarbeta risken att den unga hamnar i samhälleligt och socialt utanförskap genom förebyggande arbete och tidigt ingripande. Under året gavs information till 1200 ungdomar via föreläsningar i skolor och genom att delta i de svenskspråkiga uppbåden i Österbotten. Ungdomslotsarna arbetade mer ingående med individuell vägledning för 107 personer. Deltagarna på RF har under året fått arbeta med individuella projekt för att träna på sina kunskaper att starta upp, genomföra och presentera projekt. Temat har varit fritt valbart och RF har fått ta del av projekt som bland annat handlat om matlagning, snickerier, målning, musik och hobbyn. Utöver detta har deltagarna enligt behov och önskan fått studie- och yrkeshandledning, ekonomisk rådgivning, information om hälsa och välmående samt fått öva på att förbättra sina livshanteringsfärdigheter.

13 13 Studiebesök har gjorts till skolor och företag enligt deltagarnas förslag. I samarbete med RF har Vasa stad en påbyggnadsundervisning, åk 10, kallad Bryggan. Eleverna har varit inskrivna i Mussor skola, medan verksamheten skett i RF:s utrymmen. Under året har åtta elever studerat vid Bryggan och därmed fått ta del av RF:s service. Personalen vid RF har under året deltagit i ett flertal fortbildningar, seminarier och utbildningstillfällen. Bland annat slutfördes utbildningen Uppsökande socialt arbeid vid högskolan i Oslo och Göteborgs universitet, som RF:s ungdomslots fick möjlighet att genomföra med finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet. Aktiva utbildningar under året var Arbete med stöd och studiehandledarutbildning ULA (Ungdom, Lärande, Arbete) SSC är via Resurscentret Föregångarna huvudman för projektet ULA Ungdom/Lärande/Arbete, ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden, samt Kulturfonden och SFV. ULA är ett samarbetsnätverk för elva verkstäder i Svenskfinland. Projektet strävar efter en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. ULA-projektet arrangerade under året ett antal nätverksträffar och fortbildningar, bland annat ULA-dagar samt kurs i ekonomisk rådgivning. Projektet betalade ULAverkstadspersonalens deltagande i arbetskonsulentutbildning samt studiehelheten Ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi. ULA-projektet lanserade på hösten ett personalutbytesprogram för ULA-nätverket. Projektet finansierade även en föreläsning på Nationella Verkstadsdagarna i Vasa. Oluf Brandt, ordförande för Danska Produktionsskoleföreningens internationella enhet, höll ett intressant föredrag kring den danska produktionsskolemodellen. ULA-projektet har utvecklat ULA-Kompetenscenter, som är tänkt att bli en permanent utvecklingsenhet för ULA-nätverket. ULA-Kompetenscenter tar över den verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för ULA-projektet och upprätthålls fortsättningsvis av verkstäderna vid Svenska studiecentralen. Hemsidans adress är ULA-projektet har producerat några betydande publikationer under 2012: På tal om droger kollektivträning på verkstäder, Startträning - på väg mot livet med hjälp av konst, Värde synpunkter på ett ojämlikt Finland samt Sektorn för social sysselsättning. Beträffande ULA-projektets intressebevakning kan nämnas det kollektiva ställningstagande som ULA-nätverkets verkstäder gick ut med inför kommunalvalet i oktober. ULA-projektet koordinerade sammanställningen och distributionen av ställningstagandet till samarbetsnätverk, intresseorganisationer, beslutsfattare och centrala myndigheter. (Peter Kallio, verksamhetsledare med team)

14 14 6. Ekonomi Svenska studiecentralens bokslut är ett underbokslut till Svenska folkskolans vänner rf. Bokföringen och löneadminstrationen har i sin helhet skötts på SSC:s centralkansli i Helsingfors. År 2012 uppvisar ett resultat på -220,47 euro. Budgeten har förverkligats enligt planen. Revisorer är Jan Holmberg CGR och Petter Lindeman CGR, båda från revisionssamfundet PWC. Direktionen tackar Svenska folkskolans vänner r.f. och övriga bidragsgivare för det ekonomiska stöd som Svenska studiecentralen erhållit år 2012.

15 15 Bilaga 1, personal år 2012 Namn Tjänstebeteckning Enhet/projekt Ort I tjänst 2012 Arb.år BASVERKSAMHET Wallén Björn rektor Hfors ,00 Andersson Stefan ekonomichef Hfors ,00 Gripenberg Sebastian verksamhetsombud Hfors ,87 Skogman Christine admin. sekr/inform. Hfors moderskapsled 0,00 Pennanen Mari vik.admin.sekr/informatör Hfors ,00 Östman Beatrice verksamhetsombud Åbo ,00 Öhman Anna-Karin verksamhetsombud Vasa ,79 Backgren Ann-Sofi vik. verksamhetsombud Vasa ,21 Rönnkrans Kenneth IT-stöd Vasa ,86 6,73 ENHETER - PROJEKT Westerback Frida enhetsledare DUA Hfors ,00 McMullen Cecilia varksamhetsproducent DUA Hfors ,00 Hellgren Ylva praktikant DUA Hfors ,25 Backa Peter specialsakkunnig Byaservice Vasa ,95 Sundman Kenneth kanslisekreterare Byaservice Vasa ,00 4,20 VERKSTÄDER Kallio Peter verksamhetsledare Föregångarna Vasa ,00 Nordman Cecilia handledare Föregångarna Vasa ,00 Löfqvist Angelica admin sekreterare Föregångarna Vasa ,80 Mickos Johanna pedag. handledare Föregångarna Vasa ,00 Paananen-Bergvik Annika socialhandledare Föregångarna Vasa ,00 Åkermark Daniel handledare Föregångarna Vasa ,00 Ehrman Jonas ungdomslots Föregångarna Vasa ,00 Storfors Staffan projektledare Föregångarna Vasa ,00 Risku Niclas ungdomslots Föregångarna Vasa ,00 Hägg Petter handledare Föregångarna Vasa ,42 Rolin Peter verksamhetsledare SVEPS Hfors ,00 Silfverberg Anita koordinator SVEPS Hfors ,00 Lindström Oskar arbetstränare (alt.led SVEPS Hfors ,17 Garam Miki vik. arbetstränare SVEPS Hfors ,83 Fortelius Walter arbetstränare SVEPS Hfors ,00 Westerholm Camilla individuell handledare SVEPS Hfors ,69 Eräkangas Linda vik.individuell handledare SVEPS Hfors ,33 Kemeri Jana social tränare SVEPS Hfors ,00 Ahlfors Tariku social tränare SVEPS Hfors ,33 Koskinen Lars jobbcoach SVEPS Hfors ,00 Öhman Sabina koordinator SVEPS Hfors ,00 17,57 Årsverken av 35 anställda TOTALT 28,50