YTTRANDE 2015-10-30 AD-411-2015/1238 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Svar på inbjudan att komma med underlag till regeringens forskningspolitik (dnr U2015/1662/UH) Sammanfattning All forskning ger upphov till immateriella tillgångar av något slag. Hanteringen av de tillgångar som skapas inom forskningen är en systemfråga och måste därför tas om hand på högsta strategiska nivå. PRV är expertmyndighet inom immaterialrätt. Myndigheten ser ett antal centrala insatser för en framgångsrik forskningspolitik: höjd kunskapsnivå om immaterialrätt och immateriella tillgångar, utvecklade strategier för nyttiggörande av forskning, förbättrade metoder för att säkerställa att medel satsas rätt, utökat användande av patentinformation som informationskälla. Som konkreta insatser för att höja kunskapsnivån om immaterialrätt och immateriella tillgångar rekommenderar PRV att: Kurser om immaterialrätt och immateriella tillgångar på sikt bör ingå i alla utbildningar på mastersnivå. Utbildning inom strategisk hantering av immateriella tillgångar bör införas för alla forskarstuderande och doktorander. Lärosätena bör få i uppdrag att samverka med PRV för att säkerställa att immaterialrätt och immateriella tillgångar ingår i kursplanen på givna utbildningar. För att förbättra nyttiggörandet av forskningsresultaten bör: Samarbetet mellan universitet och deras innovationskontor eller motsvarande och PRV utvecklas så att myndighetens expertis verkar för att stärka de akademiska miljöerna. En övergripande strategi för hantering av immateriella tillgångar och rättigheter tas fram. Strategin bör också belysa hur universitetsledningar och akademiska chefer bör förhålla sig till uppgiften och verka för nyttiggörande vid universiteten. Lärosätenas organisatoriska förmåga att ta hand om de immateriella tillgångar som genereras inom forskningsprojekt vägas in i anslagsfördelningen. Alla forskare åläggas att ha ett samtal med innovationskontoret, eller motsvarande, kring hantering av kunskapstillgångar, samt ta fram en strategi för hantering sina immateriella tillgångar. Innovationskontorens, eller motsvarande strukturs, roll för strategisk hantering av immateriella tillgångar vid universitet och högskolor förstärkas. Innovationskontoren få i uppdrag att samverka med PRV. PRV få i uppdrag att samordna aktiviteter inom immaterialrätt för innovationskontoren. 1 (8)
Innovationskontoren, inkubatorer och science parks få i uppdrag att erbjuda ett ekonomiskt stöd för finansiering av patentansökningar, riktade till forskningsprojekt och riktigt unga företag. Som ett led i att säkerställa att medel satsas rätt bör: Samtliga forskningsfinansierande statliga organisationer och myndigheter utarbeta planer för hantering av immateriella tillgångar, samt tillåta att 1 procent av medlen används till att utreda frågeställningar kring immateriella tillgångar. Forskningsfinansiärers urvalsmetodik kompletteras med patentinformationsanalyser och kartläggning av teknikens ståndpunkt. En särskild satsning göras för att kartlägga immaterialrättsliga förhållanden inom de strategiska innovationsområdena (SIO), i samband med utvärdering av dessa program. Patentinformation är en viktig informationskälla och därför bör: PRV ges i uppdrag att i samverkan med forskare, innovationskontor, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer ta fram ett förslag till hur patentinformation i ökad utsträckning kan användas som underlag inom forskning och forskningsfinansiering. 2 (8)
Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar Kunskapstillgångar, intellektuella tillgångar och immateriella tillgångar är tre begrepp med snarlik innebörd. Begreppen används olika frekvent i olika sammanhang. Gemensamt för dem är att de alla beskriver en tillgång som inte är fysisk, utan som baserar sig på någon form av kunskap, men som likväl har ett stort värde. I denna skrivelse används begreppen synonymt. All forskning ger upphov till immateriella tillgångar av något slag. Sverige har tidigare satt som mål att 4 procent av BNP ska gå till investeringar i forskning och utveckling 1. Som nation behöver vi säkerställa att de medel som satsas på att skapa immateriella tillgångar satsas effektivt. Insatserna behöver vara väl prioriterade och det måste finnas en förmåga att ta vara på de tillgångar som skapas, så att de i sin tur kan generera nytta. Hanteringen av de kunskapstillgångar som skapas inom forskningen är en systemfråga och måste därför tas om hand på högsta strategiska nivå. Det kan inte lämnas till den enskilda forskaren eller forskargruppen att avgöra hur tillgångarna ska hanteras. Immaterialrätten tas ofta upp som ett ramvillkor för innovation 2. Det är viktigt att komma ihåg att den utgör ett ramvillkor ur flera perspektiv: dels i meningen att det behövs lagar som reglerar och infrastruktur för att hantera den, dels i meningen att immaterialrätten spelar en nyckelroll för att materialisera kunskap. Det finns ett flertal aktörer, både offentliga och privata, som är kunniga inom olika dimensioner av området. PRV är expertmyndighet inom immaterialrätt, framförallt när det gäller granskning och bedömning av immaterialrätter samt sökning i immaterialrättsinformation. I och med höstbudgeten förstärks också myndighetens vägledande och kunskapsspridande roll. PRV utgör en viktig kompetenskälla och strategisk samarbetspartner för myndigheter, inte minst universitet och högskola. I denna skrivelse presenterar PRV några av de områden där myndighetens expertkompetens direkt kan komma till nytta för de akademiska miljöerna. Höj kunskapsnivån om immaterialrätt och immateriella tillgångar Kurser om immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar bör på sikt ingå i alla utbildningar på mastersnivå. Utbildning inom strategisk hantering av immateriella tillgångar bör införas för alla forskarstuderande och doktorander. Lärosätena bör få i uppdrag att samverka med PRV för att säkerställa att immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar ingår i kursplanen på givna utbildningar. PRV anser att kurser om immaterialrätt och hantering av immateriella tillgångar på sikt bör ingå i alla utbildningar på mastersnivå. Studenter utgör en viktig resurs för att bidra till nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap; efter examen kan de gå vidare ut i yrkesliv, eller i vissa fall starta företag, där de har förutsättningar att tillämpa den forskningsbaserade kunskapen för att svara upp mot behov och efterfrågan i näringsliv och samhälle. För att dessa studenter ska kunna materialisera den forskningsbaserade kunskapen är kunskap om immaterialrätt en förutsättning. 1 Forskning och innovation, prop. 2012/13:30 2 Till exempel OECD Review of innovation in Sweden 2012 3 (8)
Utbildning inom strategisk hantering av immateriella tillgångar bör införas för alla forskarstuderande och doktorander. Den bör ha som syfte att ge förutsättningar att maximera nyttiggörandet av forskningsresultaten, öka beställarkompetensen av immaterialrättstjänster som erbjuds av privata aktörer, lärosäten och myndigheter samt ökad kompetens och insyn i hur man kan använda patentinformation som informationskälla i forskningen. PRV samarbetar redan i liten skala med några svenska lärosäten. PRV driver exempelvis kurser på mastersnivå vid Göteborgs Universitet och Chalmers, på doktorandnivå tillsammans med innovationskontoret Fyrklövern, samt tidigare en distansutbildning vid Borås Högskola. Dessa samarbeten har kommit till stånd och hålls levande tack vare initiativ på individnivå, snarare än på organisationsnivå. Immaterialrätt och hantering av kunskapstillgångar är emellertid en så viktig fråga att det inte bör lämnas åt enskilda individers intresse och drivkraft om en utbildning ska komma till stånd, utan frågan behöver lyftas till den strategiska nivå där den hör hemma. Erfarenheter från samarbetena kan utgöra ett utmärkt underlag vad gäller tid, effekt och resurs från PRV till regeringen inför kommande arbete. För ytterligare underlag kan erfarenheter från Norge, från det arbete som bedrivs vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) där hantering av immateriella tillgångar ingår i utbildningen för studenter på mastersnivå, ge värdefulla perspektiv. Nämnda samarbeten visar också att olika lärosäten har olika behov. PRV vill därför betona att samarbeten kan se ut på olika sätt och utöver ren utbildning till exempel innefatta praktik, examensarbeten, projektarbeten, med mera. PRV föreslår att lärosätena får i uppdrag att samverka med myndigheten för att säkerställa att immaterialrätt och immateriella tillgångar ingår i kursplanen på givna utbildningar. Horizon 2020 tjänar som tydligt exempel på vikten av kunskap om immaterialrätt och hantering av kunskapstillgångar för att svenska akademiska miljöer ska kunna ta del av de forskningsmedel som finns avsatta inom EU. 3 Horizon 2020 beskrivs som ryggraden för innovation och jobbskapande i Europa. Det är EU:s hittills största ramverksprogram för forskning och innovation, med nära 80 miljarder tillgängliga under perioden 2014 2020. Ramverksprogrammet lägger stor vikt vid bättre och mer effektivt utnyttjande av projektresultat. Effektiv och strategisk kunskapshantering blir därmed mer angelägen än någonsin. Man pekar på att relevanta immaterialrättsfrågor uppstår under ett forskningsprojekts hela livscykel: från den första idén och konceptualisering av projektet under hela dess genomförande, fram till slutet och den potentiella exploateringen och kommersialiseringen av resultaten. 4 För att lyckas med Horizon 2020:s målsättning - att bättre skydda och skörda ekonomisk och kommersiell nytta från EU-bekostade forsknings- och innovationsinitiativ - finns i programmet en uppsättning regler som tar upp exploatering och spridning av projektresultat, inklusive immaterialrättsliga aspekter. 5 Man menar att hantering och skydd av kunskap och know-how måste vara en integrerad del av hela projektstyrningen, eftersom det ligger i kollaborativa forsknings- och innovationsprojekts natur att många olika partners med olika intressen samarbetar. Det är en förutsättning för att kunna sprida kunskaper och idéer på ett säkert sätt bevisa ägande vinna på kommersiell exploatering förhindra eller motverka obehörig användning av andra 3 http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/what-horizon-2020 4 Your Guide to IP in Horizon 2020, The European IPR Helpdesk 5 https://ec.europa.eu/research/participants/portal/doc/call/h2020/common/1595113-h2020-rulesparticipation_oj_en.pdf 4 (8)
Redan i ansökningsstadiet är kunskap om immaterialrätt och hantering av kunskapstillgångar central. För att kunna övertyga utvärderare om projektets relevans, och beskriva hur resultaten ska spridas och komma till nytta, behöver man denna kunskap för att projektets parter ska kunna förhandla strategiska och centrala frågor. En fråga som man är skyldig att hantera i ansökan är Vilka exploateringskanaler anses vara det lämpligaste, och vilka är därmed de mest lämpliga formerna av immaterialrättsligt skydd? Detta görs genom att tillhandahålla ett "Utkast till plan för spridning och utnyttjande av projektresultat" som ska inkludera en strategi för hantering av immateriella tillgångar. Nyttiggörande av forskning Utveckla samarbetet mellan universitet och deras innovationskontor eller motsvarande och PRV så att myndighetens expertis verkar för att stärka de akademiska miljöerna. Ta fram en gemensam nationell strategi för hantering av immateriella tillgångar och rättigheter för universitet och högskolor. Strategin bör belysa hur universitetsledningar och akademiska chefer bör förhålla sig till uppgiften och verka för nyttiggörande vid universiteten. Lärosätenas organisatoriska förmåga att ta hand om de immateriella tillgångar som genereras inom forskningsprojekt bör vägas in i anslagsfördelningen. Alla forskare bör åläggas att ha ett samtal med innovationskontoret, eller motsvarande, kring hantering av kunskapstillgångar, samt ta fram en strategi för hantering av sina immateriella tillgångar. Innovationskontorens, eller motsvarande strukturs, roll för en strategisk hantering av immateriella tillgångar vid universitet och högskolor bör förstärkas och Innovationskontoren bör få i uppdrag att samverka med PRV. PRV bör få i uppdrag att samordna aktiviteter inom immaterialrätt för innovationskontoren. Innovationskontoren, inkubatorer och science parks bör få i uppdrag att erbjuda ett ekonomiskt stöd för finansiering av patentansökningar, riktade till forskningsprojekt och riktigt unga företag. Enligt högskolelagen (1 kap. 2 ) ska det i högskolornas uppgift ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Forskningsresultat kan komma till nytta på många olika sätt. Att publicera är ett exempel på en metod för att tillgängliggöra forskningsresultat, vilket i sig är en form av nyttiggörande. Vilka vägar man väljer för nyttiggörande har emellertid stor betydelse för hur stor nytta forskningsresultaten har potential att ge. Kunskap om hantering av immateriella tillgångar är central för att kunna maximera nyttan. I detta sammanhang kan det vara viktigt att speciellt poängtera att begreppen samverkan och nyttiggörande har en bred innebörd. De innefattar mycket mer än innovationsverksamhet och det handlar om långt fler dimensioner än möjlig kommersialisering. I Göteborgs Universitets KMP-projekt 6 uttalar man att Universitetets organisatoriska förmåga att hantera kunskapstillgångar framstår som en nyckelfråga för att realisera kunskapstriangeln, det vill säga för att universitetet ska kunna fullgöra sin uppgift att samverka och nyttiggöra. 6 Knowledge Management Platform, Petrusson, Forskning och nytta, Tre böcker, 2015, 26 5 (8)
Tidigare har man pekat på att ett ökat samarbete mellan universitet och högskolor, myndigheter, näringsliv, forskningsfinansiärer och det övriga samhället kan förbättra effektiviteten i nyttiggörandet 7. PRV anser att detta samarbete bör utvecklas i ännu större utsträckning än vad som redan skett. Genom att utnyttja kompetensen där den finns inom den statliga sfären uppnås synergier samtidigt som man undviker att bekosta och arbeta upp onödiga dubbla strukturer. Från PRV:s perspektiv är det tydligt att man bör dra nytta av den expertis inom immaterialrätt och sökning i immaterialrättsinformation som finns på myndigheten. Här behöver ett tätare samarbete mellan universitet och deras innovationskontor eller motsvarande och PRV komma till stånd. OECD 8 pekar på en bristande kompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar i akademiska miljöer som en svaghet för Sverige. Med en gemensam nationell strategi för hantering av immateriella tillgångar och rättigheter för universitet och högskolor ges möjlighet att ta tag i dessa problem, och både öka nyttiggörandet av forskningsresultat och landets innovationskraft. Det flertal isolerade strategier för hantering av immateriella tillgångar som finns på olika nivå vid lärosätena idag medför dessvärre den suboptimering som OECD pekar på. Det finns därför ett behov av en övergripande strategi där man också tittar på hur universitetsledningar och akademiska chefer bör förhålla sig till uppgiften och verka för nyttiggörande vid universiteten. PRV:s kompetens bör givetvis tas tillvara i ett sådant arbete. Idag ligger ansvaret för nyttiggörande till stor del på den enskilde forskaren. För att lärosätet ska ta sitt ansvar enligt högskolelagen behöver man bistå forskaren att bära upp detta ansvar. Det finns redan idag strukturer för nyttiggörande kopplade till lärosätena, men det finns inget åtagande från lärosätet att bistå den enskilde forskaren att ta detta ansvar. Och det finns inte heller något åtagande från den enskilde forskaren att använda sig av befintliga strukturer. Ledarskapet inom de akademiska miljöerna bör ta ett större ansvar i dessa frågor. För ökat incitament hos ledarskapet bör lärosätenas förmåga att ta hand om de immateriella tillgångarna vägas in i anslagsfördelningen. Rent konkret bör en andel av forskningsanslagen fördelas utifrån lärosätets organisatoriska förmåga att ta hand om de immateriella tillgångar som skapas inom forskningsprojekten man söker anslag för. alla forskare åläggas att ha ett samtal med innovationskontoret, eller motsvarande, kring hantering av de kunskapstillgångar som kan skapas genom den forskning som bedrivs, samt ta fram en strategi för hantering av sina immateriella tillgångar. Dessutom bör, i enlighet med förslaget i avsnitt 8.12.1 i SOU 2015:16, innovationskontorens, eller motsvarande strukturs, roll för en strategisk hantering av immateriella tillgångar vid universitet och högskolor förstärkas och innovationskontoren få i uppdrag att samverka med PRV. PRV få i uppdrag att samordna aktiviteter inom immaterialrätt för innovationskontoren. innovationskontoren, inkubatorer och science parks få i uppdrag att erbjuda ett ekonomiskt stöd för finansiering av patentansökningar, riktade till forskningsprojekt och riktigt unga företag. 9 7 Forskning och innovation, prop. 2012/13:30 8 OECD Review of innovation in Sweden 2012, sid 14, 28-29 9 PRV:s yttrande över betänkandet SOU 2015:16, AD-411-2015/1127, se bilaga 6 (8)
Säkerställ att medel satsas rätt Samtliga forskningsfinansierande statliga organisationer och myndigheter bör utarbeta planer för hantering av immateriella tillgångar, samt tillåta att 1 procent av medlen används till att utreda frågeställningar kring immateriella tillgångar. Komplettera forskningsfinansiärers urvalsmetodik med patentinformationsanalyser och kartläggning av teknikens ståndpunkt. I samband med utvärdering av de strategiska innovationsområdena (SIO) bör en särskild satsning för att kartlägga immaterialrättsliga förhållanden inom dessa program göras. Adekvat bakgrundsundersökning innan start är av avgörande betydelse för att kunna starta rätt forskningsprojekt, på rätt nivå och med rätt samarbetspartners. Inom näringslivet utbildar man ledningsgrupper inom strategisk hantering av immateriella tillgångar. På samma sätt är det viktigt att högsta ledningen för de statliga organ som satsar offentliga medel i forskning har den kompetens som krävs för att säkerställa att de immateriella tillgångar som genereras tas om hand på bästa sätt. För att kunna ställa rätt frågor och kräva svar på dessa frågor behöver forskningsfinansiärerna alltså öka sin kunskap och beställarkompetens. Detta gäller såväl universitetsledningar som de styrande organen hos rena forskningsfinansiärer. I SOU 2015:16 (Avsnitt 8.11.1 och 8.11.2) ges förslag på att forskningsfinansierande myndigheter bör utarbeta planer för hantering av immateriella tillgångar, samt att de bör tillåta att 1 procent av medlen används till att utreda frågeställningar kring immateriella tillgångar. PRV välkomnar dessa förslag, och föreslår att de stärks genom att omfatta samtliga forskningsfinansierande statliga organisationer och myndigheter 10. Stora forskningsprojekt bör alltid föregås av omvärldsanalys av forskningens områden i all publicerad litteratur, där patentinformation utgör en omistlig del. Omvärldsanalyser baserade även på patentinformation är viktiga för forskare för att hålla en hög forskningsnivå internationellt. Den typen av analyser är också viktiga för forskningsfinansiärer när forskningsanslagen fördelas. Speciellt tydligt blir betydelsen av patentinformation inom de vetenskapliga fält där benägenheten att patentera är stor, såsom IKT (informations- och kommunikations teknologi). Inom dessa fält publiceras forskningsresultat i hög utsträckning via patentskrifter. PRV föreslår en komplettering av forskningsfinansiärers urvalsmetodik med patentinformationsanalyser och kartläggning av teknikens ståndpunkt där det också klarläggs i vilken utsträckning det forskningsfält man beviljar medel för är inmutade av patent och andra immaterialrättigheter. En ytterligare konkret åtgärd för att säkerställa att medel satsas rätt är att använda patentinformation för att analysera de strategiska innovationsområden (SIO) som etablerats av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. När en SIO utsetts bör området kartläggas för att få svar på avgörande frågor som vilka styrkeområden respektive svaga områden svensk forskning har inom fältet, vilka delområden som är mer och mindre beforskade, vilka aktörer som är aktiva, vilka eventuella samarbetspartner man bör knyta till sig. PRV sitter på kompetens för att ta fram centrala delar i ett sådant underlag som, kompletterad med bland annat forskningsexpertis, utgör ett fundamentalt strategiskt verktyg. 10 PRV:s yttrande över betänkandet SOU 2015:16, AD-411-2015/1127, se bilaga 7 (8)
PRV föreslår att man i samband med utvärdering av SIO:arna gör en särskild satsning för att kartlägga immaterialrättsliga förhållanden inom dessa program. En sådan kartläggning ger värdefull input för framtida, pågående och liknande satsningar på strategiskt viktiga forskningsområden. Liksom argumenterats ovan bör lärosätenas organisatoriska förmåga att ta hand om de immateriella tillgångarna vägas in i anslagsfördelningen. Patentinformation är en viktig informationskälla PRV bör ges i uppdrag att i samverkan med forskare, innovationskontor, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer ta fram ett förslag till hur patentinformation i ökad utsträckning kan användas som underlag inom forskning och forskningsfinansiering. Patentinformation kan användas för att besvara en rad olika strategiska frågor. Ett sätt att utvinna fakta är genom så kallad landscaping, där man tar fram en karta över ett givet forsknings- eller teknikområde. En sådan karta har flera dimensioner och kan till exempel visa ett givet forskningsfälts outforskade respektive väl beforskade områden, vilka aktörer som är aktiva inom området, vilka aktörer som samarbetar och namn på personer som är betydelsefulla inom området. Göteborgs universitets KMP-projekt ger en beskrivning på hur patentinformation kan användas för att stärka de akademiska miljöerna 11. Det är värt att notera att det inte är tillgången till informationen i sig, eller ens tillgången till de verktyg som kan extrahera informationen, som är den avgörande faktorn för om patentinformation ska komma till nytta. Kompetensen hos den som söker och extraherar information är helt avgörande för att ringa in rätt information. Utan rätt kompetens är risken stor att beslut fattas på fel underlag. I enlighet med förslaget i avsnitt 8.12.2 i SOU 2015:16 bör PRV ges i uppdrag att i samverkan med forskare, innovationskontor, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer ta fram ett förslag till hur patentinformation i ökad utsträckning kan användas som underlag inom forskning och forskningsfinansiering. Behov, möjligheter och exempel beskrivs väl i sagda betänkande, och det erbjuder därmed en bra utgångspunkt för PRV att i samverkan med viktiga intressenter arbeta fram ett förslag till hur patentinformation i ökad utsträckning kan användas som underlag inom forskning och forskningsfinansiering. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av projektledaren Cecilia Fröderberg. I den slutliga handläggningen har även deltagit chefsjuristen Karin Bergh, avdelningschefen Frida Ekeberg, avdelningschefen Patrik Rönnqvist, personaldirektören Gunilla Ström, avdelningschefen Margareta Ternell samt chefscontrollern Jan Wernerson. Susanne Ås Sivborg Cecilia Fröderberg 11 Petrusson, Forskning och nytta, Tre böcker, 2015 8 (8)