Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2014
Innehållsförteckning Förord 5 Övergripande mål och strategier 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 8 Struktur för uppföljning/utvärdering 9 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året 11 Hur vi arbetar med ständiga förbättringar Vad vi gjort under året för att öka patientsäkerheten fyra särskilda satsningsområden Vistelsetid på akutmottagningen Vårdrelaterade infektioner Säker kommunikation Läkemedel Övriga områden vi arbetat med under året för att öka patientsäkerheten Samverkan för att förebygga vårdskador 22 Riskanalys 23 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 24 Hantering av klagomål och synpunkter 26 Samverkan med patienter och närstående 28 Övergripande mål och strategier för kommande år 30
Förord Välkommen att ta del av Södersjukhusets patientsäkerhetsberättelse för 2014. Här berättar vi om vårt patientsäkerhetsarbete under året, och ger några exempel på vårt omfattande arbete för förbättrad kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen är till för att du som patient, närstående och medarbetare skall få en inblick i hur vi arbetar med ständiga förbättringar för att göra vården så bra som möjligt för våra patienter. Vi vill att en stark säkerhetskultur ska prägla hela vår organisation. Hög patientsäkerhet är en av sjukhusets viktigaste prioriteringar och det vill vi ska märkas i allt vi gör. Allt kan vi inte beskriva i den här texten, men vi hoppas att du skall få en övergripande bild av hur vi arbetar med dessa frågor. Vill du fördjupa dig ytterligare i våra arbetssätt och resultat hänvisar vi till Södersjukhusets årsrapport för 2014. Några exempel på vad du finner i den här skriften är: Mål och satsningsområden Hur vi följer upp arbetet i organisationen Hur vi arbetar med patientsäkerhet i vår organisation och vad vi gjort under året Några av de resultat som uppnåtts Hur vi identifierar och hanterar vårdskador Hur våra medarbetare bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Hur vi hanterar patienter och närståendes synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten Hur vi arbetar för att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Vi hoppas att du skall uppskatta den här sammanställningen, och att den skall ge en bild av hur vi arbetar med säkerhetsfrågor utifrån vår värdegrund För patienten med patienten. Marie Bennermo Chefläkare
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 God kvalitet i vården innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Södersjukhusets värdegrund uttrycker vår syn på vårt förhållningssätt till patienter, vårt arbete med ständiga förbättringar och vår strävan mot processorienterade arbetssätt. I verksamhetsplanen uttrycker vi våra långsiktiga mål och våra strategier för att nå dem. Södersjukhusets värdegrund Sjukhusets värdegrund För patienten - med patienten är ett stöd för hur vi som arbetar på Södersjukhuset fattar beslut och agerar. I grunden handlar det om att alltid sätta patientens bästa i fokus, oavsett yrkesroll. Vi behöver alltid ställa oss frågan: Blir det här bra för patienten? Värdegrunden bygger på fyra principer: - Patienten först - Respekt för individen - Undvik slöseri - Samhällsansvar I värdegrunden betonas att patientsäkerhet måste i alla frågor vara ett prioriterat område för att våra patienter ska känna sig trygga i våra händer. Den medarbetarundersökning som genomförs årligen visar att sjukhusets värdegrund är väl känd bland medarbetarna. FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND 6
Långsiktiga mål Södersjukhuset har tre långsiktiga mål: Säker vård med hög kvalitet Ingen ska vänta i onödan Det mest attraktiva valet De långsiktiga målen bryts ner till mål och målnivåer för det kommande året. Mål och mätetal 2014 för säker vård med hög kvalitet Andel patienter som drabbas av vårdskador ska vara mindre än 15 procent Andel patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner ska vara mindre än 6,8 procent Korrekt handdesinfektion före patientkontakt ska ske till minst 80 procent Andel patienter som får en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen ska vara minst 75 procent Andel kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser där SÖS är bättre än genomsnittet ska vara minst 57 procent Särskilda satsningar under året har fokuserat på: att minska vistelsetiderna på akutmottagningen att minska vårdrelaterade infektioner att öka användningen av SBAR som verktyg för en säker kommunikation med syftet att minska vårdskador att minska läkemedelsfel genom att skapa rutiner så att alla patienter får en enkel läkemedelsgenomgång. Rutiner för att ta fram mål för året Sjukhusets ledningsgrupp börjar under våren arbetet med nästa års mål. Sjukhusets långsiktiga mål är utgångspunkten och mål, målnivåer och aktiviteter för kommande år är klara i september. Därefter börjar arbetet ute på verksamhetsområdena med att bryta ner målen i sin verksamhet. Även enheterna ska formulera mål och framförallt aktiviteter som stödjer sjukhusets och verksamhetsområdets mål. Mina Utmaningar För första gången i år arbetade alla chefer tillsammans med sina medarbetare med att formulera Mina utmaningar, en utmaning för varje långsiktigt mål. Utmaningen ska beskriva åtgärder som den enskilde medarbetaren vill förbättra under det kommande året för att bidra till att sjukhuset når de uppsatta målen. För målet säker vård med hög kvalitet innebär detta att cirka 4000 personliga utmaningar har formulerats. Hur väl medarbetaren lyckades med sina utmaningar följs upp av respektive chef i det årliga utvecklingssamtalet. 7
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Chefläkare och verksamhetscheferna Chefläkaren ansvarar för att ett strategiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs i organisationen. Varje verksamhetschef ansvarar för att gällande författningar, riktlinjer och rutiner följs på respektive verksamhetsområde och att vården är säker och har god kvalitet. Patientsäkerhetsråd och patientsäkerhetsgrupper Södersjukhuset har en central organisation för patientsäkerhetsarbetet med ett sjukhusövergripande patientsäkerhetsråd och lokala multiprofessionella patientsäkerhetsgrupper inom varje verksamhetsområde. Det övergripande patientsäkerhetsrådets uppgift är bland annat att identifiera vanliga och allvarliga risker som är gemensamma för många verksamheter inom sjukhuset, och att initiera åtgärder för att minska och eliminera dessa risker. Patientsäkerhetsrådet är ett rådgivande organ till vd i patientsäkerhetsfrågor och ska regelbundet rapportera det löpande arbetet till sjukhusets ledningsgrupp. Råd och kommittéer ger stöd Som stöd i patientsäkerhetsarbetet finns också ett antal andra råd och kommittéer inom sjukhuset bl.a. omvårdnadsrådet, HLR-rådet, näringsrådet, hygienkommittén och läkemedelsrådet. Dessutom träffar chefläkaren regelbundet vårdutvecklarna som finns inom verksamhetsområdena, för diskussion om gemensamma frågor som olika satsnings- och utvecklingsområden. Vårdutvecklarna är en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet. Ansvar för avvikelserapporterna Sjukhuset använder det SLL-gemensamma avvikelsehanteringssystemet HändelseVis. Avvikelserapporterna tas emot av första linjens chef som ansvarar för analys, handläggning och åtgärder. Allvarliga och vanliga avvikelser kan lämnas till den lokala multiprofessionella patientsäkerhetsgruppen. Gruppens uppgift är att analysera avvikelserna och föreslå åtgärder. För att få en samlad bild av risker, negativa händelser och vårdskador inom verksamheten tar de också del av resultat från t.ex. händelseanalyser och strukturerad journalgranskning. Beslut om de åtgärder gruppen föreslår tas av första linjens chef alternativt verksamhetschefen. Ansvar för att ta emot synpunkter och klagomål Sjukhusets patientombudsman tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående. Den involverade verksamheten ansvarar för utredning av det inträffade och för att svara patient/närstående. Chefläkaren ansvarar för beslut om LexMaria-anmälan i samråd med berörd verksamhetschef. Södersjukhusets styrelse Styrelsen visar intresse för patientsäkerhetsfrågor inte minst genom att vid varje styrelsemöte få en genomgång av någon av sjukhusets verksamhetschefer, såväl av verksamheten och som av en aktuell Lex Maria- anmälan och vilka åtgärder som vidtagits i anslutning till inträffade händelser. 8
Struktur för uppföljning/utvärdering och egenkontroll SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning av verksamheten sker mellan sjukhusets vd och verksamhetschefer vid ett antal uppföljningsmöten under året. I uppföljningsmötena deltar även chefläkare med ansvar för kvalitet och patientsäkerhet. Det centrala i uppföljningen är verksamhetsområdets verksamhetsplan med mål och aktiviteter. Under året har ett av uppföljningsmötena särskilt fokuserat på hur man inom verksamhetsområdet arbetar med resultatet från den strukturerade journalgranskningen där vårdskador identifieras, hur man arbetar för att förbättra resultaten i relevanta kvalitetsregister samt hur man använder resultaten som underlag för förbättringsarbete. Uppföljning av viktiga patientsäkerhetsområden Områden som är viktiga för patientsäkerheten följs upp regelbundet för att kunna utveckla och förbättra. Exempel på områden som följs upp: Andel patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel patienter som drabbas av trycksår Andel patienter som är nutritionsbedömda vid ankomsten till sjukhuset Andel riskpatienter som odlas för MRSA (meticillinresistena staphylococcus aureus) Andel patienter där sjukhusets rutiner för riskbedömning med MEWS (Modified Early Warning Score) minst två gånger per dygn hade följts. Dessa uppföljningar initieras från kvalitetsavdelningen, som också sammanställer resultaten och återkopplar resultatet på enhetsnivå och verksamhetsområdesnivå inom två veckor. Resultaten presenteras alltid tillsammans med tidigare resultat för att varje enhet ska kunna följa sin utveckling över tid. Uppföljning av negativa händelser och vårdskador Vårdskador följs upp systematiskt genom att alla verksamhetsområden med slutenvård (exkl. barnsjukvården) granskar 10-20 journaler per månad med metoden markörbaserad journalgranskning. På sjukhusövergripande nivå granskas 30 journaler per månad för att följa sjukhusets utveckling av vårdskador över tid. Resultatet presenteras som andel vårdtillfällen med vårdskada. Granskningsteamen från alla verksamhetsområden träffas en gång per termin för att dela erfarenheter med varandra och också beskriva vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet. Vårdskada: Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. SFS 2010:659 9
Förlopp vid händelse eller risk Förlopp vid händelse eller risk Medarbetare Skriver avvikelserapport Risker, tillbud och negativa händelser följs upp via de inrapporterade avvikelserapporterna i HändelseVis. Årsvisa sammanställningar görs på sjukhus- och verksamhetsområdesnivå. Under året har en internrevision av avvikelsehanteringen genomförts inom fem verksamheter och på sjukhusövergripande nivå. Närmaste chef Vid allvarlig händelse Verksamhetschef (Vo:s ledning) Vd Chefläkare (Sjukhusledning) SÖS styrelse IVO Lex Maria Uppdrag händelseanalys Uppdrag händelseanalys Patientsäkerhetsgrupp (avvikelsesamordnare, enhetsrepresentanter) Patientsäkerhetsråd (Patientombudsman, chefläkare, kvalitets- och utvecklingssamordnare, verksamhetsrepresentanter) En sjukhusgemensam mall finns för att sammanställa alla beslutade åtgärder utifrån avvikelserapporter och genomförda händelseanalyser med uppgift om vem som ansvarar för genomförandet och när det ska vara klart. Sammanställningen underlättar uppföljningen av att åtgärderna också genomförs. Patientombudsmannen följer antal ärenden till olika instanser som t.ex. LexMariaanmälningar, övriga ärenden till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), ärenden till Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). De sammanställs och delges alla verksamhetschefer. 1 Uppföljning via kvalitetsregister Sjukhuset rapporterar till cirka 80 nationella, regionala och lokala kvalitetsregister för att kunna följa upp resultat över tid och för att jämföra våra resultat med andras. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting presenterar varje år öppna jämförelser där landstingens och i många fall även sjukhusens resultat från kvalitetsregister jämförs. För att följa upp sjukhusets mål som gäller Öppna jämförelser, sammanställs samtliga indikatorer där Södersjukhuset har ett resultat, tillsammans med en jämförelse med genomsnittet i övriga landet. Uppföljning av patientens synpunkter på vården Sjukhuset deltar i de nationella mätningarna av patienternas synpunkter på vården. Ett mål för sjukhuset är att införa en metod för att följa upp patienternas uppfattning av vården som är enkel för patienterna att använda och ger regelbunden och snabb återkoppling till enheten för att vara ett stöd i förbättringsarbetet. Uppföljning av patientsäkerhetskulturen Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes för andra gången inom sjukhuset 2014. Resultatet ger möjlighet för varje enhet att ha en dialog om attityder och förhållningssätt som har betydelse för patientsäkerheten. 10
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under året SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Hur vi arbetar med ständiga förbättringar Systematiskt förbättringsarbete Inom alla verksamheter pågår ett ständigt arbete för att förbättra vården. Många enheter använder idag förbättringstavlor där medarbetarna uppmuntras att skriva upp sina förbättringsidéer. Dessa gås igenom vid regelbundna möten och ansvariga för arbetet utses. PDSA-cykeln (Plan, Do, Study, Act) används i förbättringsarbetet. ACT STUDY PDSA PLAN DO Södersjukhusets kvalitetspris För att stimulera uppföljning av resultat i vården och ett kontinuerligt förbättringsarbete med patientens bästa i fokus, har sjukhuset ett eget kvalitetspris. I år delades priset mellan Bröstcentrum och MIG-verksamheten. Bröstcentrum har i samarbete mellan olika yrkesgrupper och fyra olika verksamheter, varav två tillhör Karolinska Universitetssjukhuset, lyckats minska antalet besök och kortat ledtiderna till mottagning, operation och diagnostik för kvinnor med bröstcancer. Arbetsgruppen för MIG från sjukhusets två intensivvårdsavdelningar har genom ett uthålligt arbete lyckats införa regelbundna riskbedömningar med hjälp av MEWS (Modified Early Warning Score) och tillgång till ett MIG-team inom hela sjukhuset (MIG = Mobil IntensivvårdsGrupp). MIG-verksamheten innebär ökad patientsäkerhet och ökad trygghet för medarbetarna. Exempel på en organisation för ett systematiskt förbättringsarbete Inom verksamhetsområde Ortopedi arbetar nio fokusgrupper inom olika områden för att utveckla och förbättra vården för patienterna. Exempel på områden för ökad patientsäkerhet är hygien, läkemedel, fall, kommunikation, nutrition, sår och smärta. Varje fokusgrupp har representanter från samtliga enheter samt en läkarrepresentant. Grupperna sätter årliga mål, genomför regelbundna uppföljningar och ansvarar för en fokusmånad varje år inom sitt område. Under fokusmånaden anordnas en rad aktiviteter för att sätta fokus på den aktuella frågan och under månaden ska också samtliga medarbetare repetera innehållet i aktuellt kompetenskort. Fokusgruppernas systematiska arbete med ständiga förbättringar fick Södersjukhusets kvalitetspris redan 2006 och i år belönades de med andra pris i landstingets pris Gyllene äpplet. Pristagarna av Gyllene äpplet 2014 för sitt arbete med fokusgrupper 11
Vad vi gjort under året för att öka patientsäkerheten fyra särskilda satsningsområden Vistelsetid på akutmottagningen Långa vistelsetider på akutmottagningen innebär en patientsäkerhetsrisk. Ett intensivt arbete har pågått under året för att utveckla ett nytt arbetssätt som breddinfördes i november. Pilottester under året och införande av ett pilotprojekt på ortopeden har visat positiva resultat såväl avseende vistelsetid på akuten, tid till läkare samt arbetsmiljö. Det nya arbetssättet bygger på teamarbete med specialistläkare i den första bedömningen. En utmaning med det nya arbetssättet är att flödet från akutmottagningen till vårdavdelningarna ibland fördröjs på grund av brist på vårdplatser. Ännu har det nya arbetssättet inte avspeglat sig i resultat för vistelsetiderna för hela akutmottagningen, då breddinförandet var så sent som i november och i december medförde storhelgerna förlängda vistelsetider på grund av vårdplatsbrist. För att förbättra flödet av patienter från akutmottagningen arbetar många vårdavdelningar med att öka andelen patienter som skrivs ut under förmiddagen. Bl.a. införs nya sätt att strukturera rondarbetet. Många har nu prioriteringsstyrda ronder vilket innebär att de patienter som har störts behov av bedömning och åtgärder prioriteras. Mål: Andel patienter med vistelsetid på akutmottagningen (vuxna) som är mindre än 4 timmar ska vara minst 78 procent Resultat 2014: 52 procent (Resultat 2013: 57 procent) Vårdrelaterade infektioner I Södersjukhusets verksamhetsplan 2014 och 2015 finns mål för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Södersjukhuset har en strävan efter en mycket hög vårdhygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset har en lokal Hygienkommitté, en STRAMA-grupp (Samverkan mot antibiotikaresistens) och ett nära samarbete med Vårdhygien Stockholms län. Då vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan, identifierad via den strukturerade journalgranskningen inom alla verksamhetsområden, startade sjukhuset en särskild satsning 2012, ett arbete som fortsatt sedan dess. 12
Satsningen fokuserade initialt på tre områden: 1) Minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade urinvägsinfektioner (UVI) Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste infektionstyperna och förekommer inom i stort sett samtliga verksamheter. Den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner inom vården är behovet av kvarliggande kateter (KAD) i urinblåsan, varför ett fokus i satsningen är rätt användning och skötsel av KAD. Ett stort antal aktiviteter har genomförts som föreläsningar, information på arbetsplatsträffar och så kallade kateterverkstäder, där teoretisk och praktisk kunskap om katetervård förmedlats. Arbetet har fortsatt på olika sätt bl.a. har kateterverkstäder genomförts även under 2014. Flera verksamhetsområden har utsett kateterombud på sina vårdavdelningar och kompetenskort för katetrisering och blåsövervakning. Kateterombuden ska ha hög kompetens och kunna utbilda sina medarbetare och genomför bl.a. så kallade kateterskolor. 2) Förbättringsarbete på enhetsnivå I det s.k. VRISS-projektet (VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas) deltog sju interprofessionella team från olika verksamhetsområden. De arbetade med att minska någon typ av vårdrelaterad infektion i sin verksamhet. Projektet pågick under åtta månader och därefter har förbättringsarbetet fortsatt på olika sätt ute på enheterna. 3) Öka följsamheten till basala hygienrutiner Fokus har varit att öka användningen av handdesinfektion före patientkontakt bl.a. genom att minska överanvändningen av undersökningshandskar. Information på personalmöten har skett fortlöpande även under 2014. Två nya områden har tillkommit under 2014 Handskar NEJ Rena händer räddar liv! Handskar JA Rena händer räddar liv! 4) Katetrar i blodbanan Under året har sjukhuset haft fokus på att förebygga infektioner orsakade av katetrar i blodbanan. Aktiviteter som genomförts är bl.a. föreläsning och så kallade infartsverkstäder med teoretisk och praktisk träning av handhavande med stort fokus på hygienfrågorna. 5) Patienter och närståendes handhygien Under hösten har arbetet fokuserat på att finna metoder och arbetssätt för att förbättra informationen till patienter och besökare om vikten av god handhygien. En pilottest med nytt informationsmaterial och nya skyltar påbörjades i december på en vårdavdelning. Exempel på lokalt förbättringsarbete Bröstsektionen har genomfört en lokal infektionsregistrering under året. De har registrerat alla sårinfektioner 30 dagar efter bröstoperation samt 1 år efter protesoperationer. Resultatet på Södersjukhuset är 5 procent postoperativa sårinfektioner, vilket är lägre än för motsvarande operationer på andra sjukhus. 13
Övriga områden i handlingsprogrammet för VRI inom SLL Infektionsverktyget Infektionsverktyget har införts inom hela sjukhuset under året. Verktyget som är kopplat till journalsystemet ger möjlighet att följa förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning på ett bättre sätt än i dag. Verktyget kan bli ett kraftfullt stöd i det fortsatta arbetet. Kompetens och utbildning Vårdhygien Stockholms län genomför regelbundet utbildningar i vårdhygien för undersköterskor/barnsköterskor, sjuksköterskor respektive läkare samt en särskild utbildning för chefer. I sjukhusets hygiennätverk förmedlas och diskuteras vilka rutiner som gäller och hur följsamheten kan öka. Lokaler och städning Städningen inom sjukhuset sköts av en entreprenör. I avtalet finns ett antal grundkrav när det gäller utbildning. Dessutom finns krav i avtalet på utbildning i: Städning i vårdmiljö Basala hygienrutiner Smittspridning (smitta och smittvägar) Smittstädning hos infekterad patient. Det finns krav på att städpersonalen följer sjukhusets hygienrutiner. Uppföljning av städningen sker enligt ett kvalitetskontrollsystem enligt fastlagt schema. På vårdavdelningarna sker kontroll fyra gånger/år varav egenkontroll vid två av dessa. På operationsavdelningarna sker kontrollerna varannan månad. Förbättrade och mer strukturerade rutiner för den städning som vårdpersonalen genomför, testas på en vårdavdelning. Det gäller framförallt städning i den patientnära miljön. Om arbetet faller väl ut kommer rutinerna att bli sjukhusövergripande. Patientinvolvering På alla patientbord och i alla väntrum ska foldern Åtta råd för en säkrare vård finnas. I foldern uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Utöver de åtta råden innehåller foldern en sida med Fyra viktiga råd om hygien som informerar om hur patienten kan bidra till att minska risken för smittspridning. Sjukhuset har en rökstoppsmottagning, dit alla opererande verksamheter kan remittera patienter inför operation. Det är väl känt att rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. 14
och urinretention. Rena händer räddar liv! Rena händer räddar liv! Resultat Sjukhuset deltar sedan många år i de nationella mätningar som genomförs. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion har minskat under tre år och ligger 2014 kvar på samma låga nivå som året innan. Sjukhusets resultat är bättre än genomsnittet i riket och även genomsnittet i Stockholms läns landsting. Mål: Andel patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion skall minska till mindre än 6,8 procent Resultat 2014: 6,2 procent (Resultat 2013: 6,2 procent) VRI-utvecklingen på SÖS över åren Andel patienter i % 12 10 8 6 4 2 0 10,6% 7% 7,8% 8,8% 7,1% 6,2% 6,2% HT 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 På den nationella Patientsäkerhetskonferensen i november presenterade sjukhuset delar av sitt patientsäkerhetsarbete i form av fem postrar. Den poster som beskrev sjukhusets satsning på att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner blev utvald som en av de åtta förbättringsarbeten som ansågs haft störst patientnytta. Vårdrelaterade infektioner på Södersjukhuset ska stoppas ett framgångsrikt förbättringsarbete Arbetsgruppen för VRI-satsningen består av representanter från verksamheterna, kvalitetsavdelningen, kommunikationsavdelningen och Vårdhygien Stockholms län Fokus på tre områden: 1. Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Observationer har visat låg följsamhet till handdesinfektion före patientkontakt. En trolig förklaring är att handsprit gör det svårt att sätta på sig undersökningshandskar. Det finns en överanvändning av undersökningshandskar i vården idag och en minskning av handskanvändning borde leda till ökad följsamhet till handdesinfektion. Hur? Vi odlade rena undersökningshandskar och korrekt desinfekterade händer. Odlingarna visade att en nyspritad hand är renare än en undersökningshandske. Vi spred kunskapen vid besök på i stort sett samtliga arbetsplatser på sjukhuset. Två affischer, som visade situationer när handskar ska användas respektive inte användas, togs fram och skickades ut till alla enheter. 2. Förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) Kontaktperson: Ulla Frisk, kvalitets- och utvecklingssamordnare, ulla.frisk@sodersjukhuset.se Resultat 0 % 5 % 2 % 9 % 7 % Lärdomar 2011 Förekomst av VRI på Södersjukhuset 8,8 % 2012 7,1% 2013 6,2 % 5,9 % VT 2014 Urinvägsinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionen. Risken för VUVI ökar vid t ex bristande katetervård - Omfattande, sjukhusövergripande kampanjer under korta perioder, t ex Urinblåsans månad hade stor betydelse för ökade kunskaper och förändrat beteende Hur? Under Urinblåsans månad genomfördes en rad aktiviteter: Föreläsningar där bl a risken med övertänjning av blåsan - Att möta vårdpersonalen på deras arbetsplatser var en framgångsfaktor för att sprida budskapet lyftes fram samt vikten av rätt katetervård. Kateterverkstad med färdighetsträning anordnades vid ett flertal tillfällen. Ett stort antal enheter och läkarmöten besöktes för information om åtgärder för att minska VUVI. - Lokala team medförde att många medarbetare blev direkt involverade i förbättringsarbetet 3. Lokala förbättringsarbeten med VRI-tema Förbättringsarbetena genomfördes inom ramen för ett sjukhusgemensamt genombrottsprojekt. Sju interprofessionella team från olika verksamheter arbetade med att minska en specifik typ av vårdrelaterad infektion inom sin verksamhet. Teamen arbetade med att öka följsamheten till SKL:s åtgärdsprogram för respektive infektion och till basala hygienrutiner. Handskar JA Handskar NEJ 15
Säker kommunikation Det är känt att bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till allvarliga händelser och vårdskador. För att information ska överföras korrekt vid all överrapportering använder sjukhuset SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation), ett verktyg för att överföra information på ett strukturerat och säkert sätt. Under året har en särskild satsning genomförts för att öka användningen av SBAR som struktur vid kommunikation om enskilda patienter. En ny utbildningsfilm har spelats in och fyra utbildningstillfällen har genomförts med teori och möjlighet till att praktiskt träna att ge rapport enligt SBAR. Många verksamheter har genomfört egna utbildningar i SBAR för alla sina medarbetare under året. 16
Läkemedel Enkel läkemedelsgenomgång är en metod för att bl.a. förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar och för att säkerställa att patienten får rätt läkemedel. Metoden har successivt införts inom de medicinska vårdavdelningarna. Under året har enkel läkemedelsgenomgång införts inom all övrig slutenvård. Två workshops har genomförts för att ge stöd under införandet. Vid utskrivningen ska patienten få en uppdaterad läkemedelslista och en läkemedelsberättelse. Den ska ge tydlig information om aktuella läkemedel och eventuella läkemedelsändringar som skett under vårdtiden. Ett av sjukhusets mål under året har varit att öka andel patienter som får en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen. Ett verksamhetsområde har anställt en klinisk farmaceut under året för att ge stöd i arbetet med läkemedelsgenomgångar med målet att minska läkemedelsfelen. Ett arbete har genomförts med revidering av den sjukhusgemensamma riktlinjen som rör ordination av läkemedel inför operation, där ansvarsfördelningen tidigare uppfattades som otydlig. Ett informationsblad till patienten om vilka läkemedel som ska tas respektive inte tas inför operation har testats. Mål: Minst 75 procent av patienterna ska få en uppdaterad läkemedelslista vid utskrivningen Resultat 2014: 89 procent 17
Övriga områden vi arbetat med under året för att öka patientsäkerheten Trycksår Trycksår är en allvarlig vårdskada och vår strävan är att minska antalet patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden på Södersjukhuset. En hög andel av patienterna riskbedöms avseende risken för trycksår vid ankomsten till avdelningen, vilket är en förutsättning för att kunna sätta in förebyggande åtgärder tidigt. Andelen sängar som är utrustade med trycksårsförebyggande madrasser ökas successivt. Ett nätverk med såransvariga på enheterna träffas regelbundet för att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. På flera av operationsavdelningarna har tryckskador identifierats framförallt i samband med långa operationer. Händelseanalyser i samarbete mellan flera verksamhetsområden och en omfattande journalgranskning har genomförts för att hitta orsaker till tryckskadorna. Madrasserna på en av operationsavdelningarna har bytts ut och nya rutiner för kontroll och lägesändring under operationen har tagits fram. Mål: Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (skala för bedömning av risk för trycksår) skall vara minst 70 procent Resultat 2014: 88 procent (Resultat 2013: 59 procent ) Fall och fallskador Fall är den enskilt vanligaste avvikelsen och under året har 263 fall rapporterats, vilket är en minskning jämfört med året innan. Alla patienter ska riskbedömas avseende risken för fall vid ankomsten till avdelningen och förebyggande åtgärder sättas in när fallrisk identifierats. Alla avdelningar arbetar aktivt för att förhindra fall och fallskador. Exempel på åtgärder är inköp av sängar som kan sänkas extra lågt. Av samtliga fall innebar 138 att patienten skadades på något sätt. De vanligaste skadorna är hematom och sårskada, men fem patienter drabbades av allvarliga skador bl.a. höftfraktur. Ett nätverk med representanter från enheterna träffas regelbundet för att dela erfarenheter och tips med varandra för att kunna driva det förebyggande arbetet på sina avdelningar. Undernäring Att identifiera patienter med undernäring är väsentligt för att kunna sätta in åtgärder under vårdtiden och rapportera problemet vidare i vårdkedjan. Undernäring ökar risken för komplikationer varför nutritionsbehandling är en viktig del av vården. Nutritionsbedömningen ska göras inom 24 timmar från ankomsten till sjukhuset för att vid behov kunna sätta in nutritionsbehandling tidigt. Sjukhuset har ett näringsråd som driver nutritionsfrågorna på sjukhuset. 18
Måltidsprojektet arbetar dels med planeringen inför att sjukhuset ska bygga ett eget kök för patientmaten och dels med att uppmärksamma måltidens betydelse. Under året har samtliga vårdavdelningar utsett måltidsansvariga personer för att sätta större fokus på måltiderna. De måltidsansvariga har fått en omfattande utbildning. Att maten serveras på ett tilltalande sätt har betydelse för patienternas näringsintag, men också deras välbefinnande. Beslut har tagits under hösten att starta ett nätverk inom sjukhuset för nutritionsansvariga sjuksköterskor och ett särskilt nätverk för de måltidsansvariga. Mål: Andel patienter som är nutritionsbedömda inom 24 timmar från ankomsten till vårdavdelningen skall vara minst 70 procent Resultat 2014: 70 procent (Resultat 2013: 59 procent) Basal omvårdnad Avvikelser som rör basal omvårdnad ledde till att en checklista för kontroll av omvårdnaden vid början av varje arbetspass, togs fram av sjukhusets omvårdnadsråd och implementerades sjukhusövergripande. Checklistan stödjer en god struktur för att se till att patientens behov blir tillgodosedda. Checklistan kan även användas av chefer och omvårdnadsansvariga sjuksköterskor för att säkerställa att god omvårdnad ges. Patientsäkerhet vid operationer WHO har utarbetat en checklista för säkra operationer som i studier visat sig leda till färre komplikationer i samband med operation. Checklistan innebär att de som deltar vid operationen tillsammans går igenom ett antal punkter och bl.a. stämmer av att obligatoriska åtgärder är vidtagna och eventuella risker är identifierade, innan operationen kan starta. Checklistan används på samtliga operationsavdelningar inom sjukhuset. Följsamheten till åtgärderna i checklistan följs upp regelbundet. 19
Förbättrad patientövervakning och MIG-team Regelbunden övervakning av alla inneliggande patienter med riskbedömningsinstrumentet MEWS (Modified Early Warning Score) ökar möjligheten att upptäcka en försämring av patientens tillstånd i tid. Om en patient försämras kan vårdavdelningarna få stöd av ett MIG-team (Mobil IntensivvårdsGrupp) som finns tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar. MIG-teamet består av en läkare och en sjuksköterska med intensivvårdskompetens som kommer till avdelningen och bedömer patienten och föreslår fortsatt behandling. Införandet av MEWS och MIG påbörjades redan 2007 och innebar en omfattande utbildningsinsats av alla medarbetare för att säkerställa övervakningen enligt fasta sjukhusövergripande rutiner. Utbildningar genomförs fortsättningsvis två gånger per termin så att alla nyanställda kan ta del av utbildningen. Uppföljning sker regelbundet för att säkerställa god följsamhet och en fortsatt tillämpning av riktlinjen för övervakning. Modified Early Warning Score MEWS Poäng 3 2 1 0 1 2 3 Andningsfrekvens < 9 9-14 15-20 21-29 30 Puls 40 41-50 51-100 101-110 111-129 130 Systolisktt 70 71-80 81-100 101-199 200 blodtryck Temp 35 35,1-36 36,1-38 38,1-38,5 > 38,5 CNS Nytill- Alert Reagerar Reagerar Reagerar kommen på tilltal på smärta ej förvirring Urin- Anuri Kraftigt Kraftigt produktion <100 ml minskad ökad /24 h senaste 6 h senaste 6 h Hjärt-Lung-Räddning (HLR) Tiden från hjärtstopp till behandling med hjärtstartare är avgörande för chansen att överleva vid ett hjärtstopp och varje minuts fördröjning minskar chansen till överlevnad. Mot den bakgrunden har hjärtstartare placerats ut på vårdavdelningar och mottagningar samt allmänna utrymmen inom sjukhuset. Under året har en HLR-koordinator anställt på sjukhuset för att vi ska kunna arbeta ännu mer aktivt med HLR-frågorna. Målet är att patienter som drabbas av hjärtstopp inom sjukhuset ska få en snabb och optimal behandling. För att uppnå målet är det avgörande att alla medarbetare får utbildning och regelbunden träning i hjärt-lung-räddning och hantering av hjärtstartaren. Utbildningen genomförs av lokala instruktörer som ska finnas inom samtliga enheter. Sjukhuset genomför minst fyra utbildningar av nya instruktörer per år. 20
Säker bukkirurgi Sjukhuset har deltagit i det av LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) initierade projektet Säker bukkirurgi, ett tvärprofessionellt arbete som sker i samverkan mellan flera verksamhetsområden. I projektet har verksamheten gjort en självvärdering och därefter granskats av ett revisorsteam. Revisorerna har lämnat en skriftlig återföringsrapport med förslag på åtgärder. Arbetet med ett stort antal förbättringsåtgärder har pågått under året med syfte att öka säkerheten för patienter som genomgår bukkirurgi. Teamträning Att kunna arbeta i team är en av de kärnkompetenser som vårdpersonal behöver ha för att kunna arbeta på ett patientsäkert sätt. Teamträning genomförs i ökande omfattning inom sjukhuset enligt CEPS, som är en modell för teamträning och simulering som bygger på interprofessionellt och interdisciplinärt samarbete. Fokus i CEPS-modellen är lagarbete och kommunikation och särskild vikt läggs vid att hela teamets kompetens utnyttjas. I CEPSkurserna tränas omhändertagandet av ett nyfött sjukt barn, men även äldre barn, den gravida kvinnan och patienten som vårdas på intensivvårdsavdelningen är i fokus. Träningen sker i verklighetstrogen miljö på sjukhusets kliniska träningscentrum (KTC) eller på neonataleller intensivvårdsavdelningen med mobil utrustning. Alla övningar filmas och en viktig del i lärandet är återkoppling med hjälp av filmen. Patientsäkerhetskultur Säkerhetskulturen har stor betydelse för patientsäkerheten. En stark säkerhetskultur är förknippat med färre vårdskador. Kulturen avspeglar sig i hur ledning och medarbetare ser på och hanterar risker i verksamheten. Under året har samtliga verksamheter genomfört en enkätundersökning av patientsäkerhetskulturen. Den visade bland annat att vi behöver förbättra återkopplingen och kommunikationen kring de avvikelser medarbetarna rapporterar. För att sätta fokus på frågan och ge inspiration till förbättring anordnades seminarier under hösten för chefer och deltagare i patientsäkerhetsgrupperna. Där presenterades goda exempel på hur några chefer organiserat sitt patientsäkerhetsarbete, hur de återkopplar rapporterade avvikelser och vidtagna åtgärder och även exempel på framgångsrika åtgärder som följd av rapporterade avvikelser. Identifiering av vårdskador Den journalgranskning som genomförs regelbundet inom samtliga verksamhetsområden med slutenvård för vuxna, syftar till att identifiera vårdskador och ge underlag för förbättringsarbete. De sjukhusövergripande granskningarna genomförs i första hand för att kunna följa andelen vårdskador inom sjukhuset för att se om patientsäkerhetsarbetet leder till en minskning. Mål: Andel vårdskador ska vara mindre än 15 procent Resultat 2014: 7,5 procent (Resultat 2013: 16 procent) 21
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Södersjukhuset samverkar med ett stort antal externa aktörer inom vård och kommunal omsorg. Viktiga fora är de regelbundet återkommande mötena med den geriatriska vården i närområdet och företrädare för den kommunala omsorgen i Stockholms stad. Beslutsstödet VISS Samverkan med närsjukvården sker via landstingets beslutsstöd VISS (vårdinformation i södra Stockholm) och inom flera specialiteter förekommer regelbundna möten för diskussion om remisshantering, vårdnivåer och andra samarbetsformer. Vårdcoacher Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) har sjukhuset sedan 2011 deltagit i projektet Vårdcoacher, där patienter med många samtidiga sjukvårdskontakter får hjälp att navigera i vården. Även patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ingår i projektet. Ett delprojekt finns också inom Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, som är en del av Södersjukhuset. Patienten får en vårdcoach som ger stöd genom coachning via telefon, stöd till egenvård och hjälp med koordinering av vård- och omsorgskontakterna. Målet är bl.a. tryggare patienter och att minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar. SVEA-projektet Under hösten påbörjades det så kallade SVEA-projektet (Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt). Målet med SVEA är att skapa bättre förutsättningar för alla patienter att känna sig trygga i övergången mellan olika vårdgivare och uppleva bättre kontinuitet och koordination i vården. I ett projekt ska en vårdavdelning inom sjukhuset bygga upp en bättre samverkan med vårdgrannar som Nacka geriatriken, Boo vårdcentral och Nacka närakut. Syftet är att skapa bättre samverkan med patientens bästa i fokus. Ett av de resultat som förväntas är färre återinskrivningar till sjukhuset. Samverkan med geriatriken På akutmottagningen arbetar ett antal distriktssköterskor för att genom god samverkan med framförallt geriatriken ge våra äldre akut sjuka patienter ett bra omhändertagande. De försöker i många fall att ordna plats direkt inom geriatriken så att patienten slipper flytta mellan olika avdelningar. Chefläkaren träffar regelbundet cheferna för de fyra geriatriska klinikerna som är våra närmaste samarbetspartners, ett par gånger per termin. Denna grupp träffar också företrädare för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och ansvarig politiker. Syftet är att genom denna dialog på sikt förbättra patientens väg genom vården. 22
Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser genomförs i ökande omfattning inom alla verksamheter för att minimera risker för att patienter ska drabbas av vårdskada. Medarbetare rapporterar risker i avvikelsehanteringssystemet HändelseVis och riskområden i behov av fördjupad analys uppmärksammas ofta i samband med händelseanalyser. Riskanalyser genomförs bl.a. inför större förändringar. Ett arbete har påbörjats för att utforma en mall för riskanalyser som kan omfatta både patientsäkerhet och arbetsmiljö då dessa har en nära koppling. Många förändringar påverkar både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Exempel på riskanalyser som genomförts under året: Förväxlingsrisk av läkemedel FRAM-analys (Funktionell resonans analysmetod) gällande intravenös administrering av morfin Riskinventering kring nya Bröstcentrum Överföring av patienter till patienthotellet 23
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Grunden för ett gott patientsäkerhetsarbete är medarbetare som uppmärksammar och rapporterar risker och avvikelser från ordinarie händelseförlopp. Inom all sjukvårdsverksamhet, såväl internationellt som i Sverige, vet vi att det fortfarande föreligger en underrapportering av händelser som skulle kunna leda till att något går fel i omhändertagandet av patienten. En målsättning är alltså fortfarande att öka antal inrapporterade händelser, för att säkerställa att vi upptäcker vad som skulle kunna gå fel, och då kunna arbeta aktivt för att åtgärda det. Avvikelserapportering Under året har 4837 vårdavvikelser rapporterats in i HändelseVis, vilket är en ökning med cirka 300 avvikelser jämfört med föregående år. Definition av olika typer av vårdavvikelser Det som rapporteras som en vårdavvikelse kan vara: Risk Inget har hänt, men det fanns en risk för att en patient kunde ha drabbats Tillbud Något har hänt och en patient kunde ha drabbats Negativ händelse Något har hänt och en patient har drabbats. Ökningen av inrapporterade avvikelser är positiv och är ett uttryck för att medarbetarna förstår vikten av att rapportera risker och avvikelser. Av samtliga avvikelser gällde 705 negativa händelser, vilket innebär att en patient kommit till skada på något sätt. Glädjande är att antalet rapporterade risker har ökat, vilket ger oss möjlighet att arbeta mer proaktivt. Flest avvikelser rapporteras inom områdena vårddokumentation / informationsöverföring och bristande vård. Antal 2000 1500 1000 500 Avvikelser SÖS 2014 0 Läkemedelshantering Informationsöverföring Medicinteknisk produkt Patientolycksfall Bemötande Bristande tillgänglighet Bristande vård 24
Vid allvarligare händelser genomförs en händelseanalys och allt oftare involveras patienter och närstående i detta arbete. Ett stort antal åtgärder har vidtagits efter att ha analyserat avvikelserapporter, vårdskador och händelseanalyser. Här följer några exempel: Ny satsning på ökad följsamhet till SBAR för säker kommunikation Checklista för basal omvårdnad Förbättrad bedömning av patientens tillstånd inför transport med hjälp av MEWS Många avvikelserapporter har beskrivit att rester av potenta läkemedel finns kvar i infusionsslangar efter anestesi. En Rätt från mig-kampanj gjordes under hösten med stort fokus på dessa händelser och åtgärder för att förhindra att det upprepas. 25
Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Det finns olika vägar för våra patienter och närstående att höra av sig med synpunkter och klagomål. Många hör av sig direkt till den aktuella verksamheten och ärendet hanteras lokalt av berörd chef och medarbetare. Andra hör av sig till sjukhusets patientombudsman via telefon eller e-post, och ärendet skickas sedan vidare till det verksamhetsområde som varit inblandat i händelsen. Alla patienter och närstående skall få återkoppling på sina synpunkter, och vi arbetar med att förbättra våra rutiner för att säkerställa att detta sker på ett snabbt och smidigt sätt. Förutom de ärenden som handläggs på Södersjukhuset sammanställs och redovisas de ärenden vi hanterar som inkommer från IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg), Patientnämnden och landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Patientärenden Södersjukhuset 600 500 400 Antal 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 LexMaria-ärenden IVO, övriga ärenden Ärenden till Löf Patientnämnden Det högre antalet ärenden till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) 2011 förklaras av ändrade rutiner inom LÖF, som innebär att alla ärenden from det året rapporteras till en central funktion inom sjukhuset. Patientenkäten Sjukhuset strävan är att patienterna ska känna sig välkomna och trygga och få bästa tänkbara sjukvård. I värdegrunden betonas att allt vi gör ska genomsyras av att värdet för patienten alltid ska komma i första hand. Patienternas uppfattning om vården på sjukhuset är viktig att följa upp. Den nationella patientenkäten genomfördes under våren inom både slutenvård och öppenvård. Inom slutenvården var resultatet något bättre inom samtliga sex dimensioner jämfört med 2012, då den förra mätningen gjordes. Inom öppenvården var resultatet ungefär detsamma som vid mätningen 2012. 26
oss ska bli så bra som möjligt. Låt oss veta! Avdelning/Mottagning: Här kan du skriva: På andra sidan finns mer plats 100 Slutenvård SÖS Svarsfrekvens 61% 2012 2014 80 Index 60 40 20 0 Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck Diagrammet visar resultatet av enkätundersökningen inom slutenvården som efterfrågade patienternas uppfattning av vården. Resultatet presenteras som sex dimensioner, som var och en består av ett antal frågor som belyser området ur olika aspekter. Resultatet visas som ett index mellan 0 till 100 där höga värden eftersträvas. Mål: Minst 87 procent av patienterna inom öppenvården skulle kunna rekommendera mottagningen helt och hållet till andra Resultat 2014: 84 procent Låt-oss-veta Patienter och närstående har också alltid möjlighet att lämna synpunkter via Låt oss veta -korten som finns på sjukhuset. Patient eller närstående skriver ner sina synpunkter och lämnar kortet på den aktuella enheten eller i receptionen i huvudentrén. Varje enhet arbetar med förbättringar utifrån inkomna synpunkter. VÄLKOMMEN TILL SÖDERSJUKHUSET LÅT OSS VETA VAD DU TYCKER Vi som arbetar på Södersjukhuset vill göra vårt bästa för att du ska känna dig välkommen och trygg och att ditt besök eller din vistelse hos Vi vill gärna veta vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Fyll i detta kort och berätta för oss om ditt besök eller din vistelse på Södersjukhuset. Lägg kortet i därför avsedd låda. Du kan också lämna synpunkter på vår webbplats www.sodersjukhuset.se/synpunkter. Datum: Tid: 27
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Åtta råd för en säkrare vård I foldern Åtta råd för en säkrare vård uppmanas patienten att vara aktiv och delaktig i sin vård. Patienten är den enda som ser och vet allt som händer och kan genom att följa de åtta råden bidra till sin egen säkerhet vid kontakt med vården. ÅTTA RÅD FÖR EN SÄKRARE VÅRD Foldern med de åtta råden ska finnas på alla patientsalar och i alla väntrum. Patientmedverkan vid händelseanalyser Vid händelseanalyser involveras patienten i stor utsträckning idag, oftast via en intervju om hur patienten uppfattade det inträffade. Patient och närstående bjuds oftast in även när analysen är klar för att gå igenom vad som hände och troliga orsaker till det inträffade. Sjukhuset har tydliga rutiner för hur en patient som drabbats av en vårdskada, ska informeras och vilken uppföljning som ska ske tillsammans med patienten. Patienten ska bjudas in till ett samtal om det inträffade och också erbjudas uppföljande samtal vid behov. Patientmedverkan i förbättringsarbete I arbetet med att förbereda sjukhuset inför Framtidens hälso- och sjukvård har patienter deltagit i arbetet med att kartlägga operationsprocessen och bröstcancerprocessen. Patienterna har bidragit med synpunkter på vad som fungerar bra respektive mindre bra i dagens processer. Allt fler verksamhetsområden bjuder in patienter och närstående i det löpande patientsäkerhetsarbetet utöver deltagandet i händelseanalyser. Medverkan från patienter i framtagande av informationsmaterial och i förbättringsarbete är något som vi arbetar med att utveckla. Rökstopp inför operation Alla patienter som är rökare och ska opereras, får information om att ett rökstopp inför operationen minskar risken för infektioner och andra komplikationer efter operationen. Patienten erbjuds hjälp med rökstopp på sjukhusets rökstoppsmottagning för att kunna förbättra långtidseffekten av operationen. Samverkan med patientföreningarna Chefläkare, kvalitetssamordnare och patientombudsman träffar regelbundet representanter från patientföreningarna. Där presenteras olika verksamheter inom sjukhuset, men också pågående förbättringsarbeten där patientföreningarnas synpunkter har stort värde. 28
Föräldraråd Inom barnsjukvården finns ett antal föräldraråd med syftet att föräldrarna ska bidra med synpunkter och konstruktiva förslag till förbättringar av vården. Sachsska Barn- och Ungdomssjukhuset har under året arbetat aktivt med barnkonventionen och alla enheter har utsett och utbildat barnrättsombud för att säkerställa barns rättigheter både som patienter och anhöriga. Överrapportering tillsammans med patienten Flera enheter genomför nu överrapportering mellan arbetspassen tillsammans med patienten, så kallad bedside-rapportering. Det ger patienten möjlighet att delta aktivt i planeringen av den egna vården. Uppföljning efter intensivvård Uppföljningsmottagningen som träffar patienter efter en lång vårdtid på intensivvårdsavdelningen (IVA) samlar in kunskap om hur patienterna upplevt vården på IVA. Dessa data sammanställs och information ges fortlöpande till de förbättringsgrupper som finns på IVA och är berörda. Därefter arbetar respektive grupp med dessa utvecklingsområden. 29