Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol, besvär: Merenheimo. TN 113 Beredning: Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn 050 382 7550.



Relevanta dokument
Uppdatering av skötselplan för tätortsskogarna i Gråberg och åtgärderna

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige Sida 1 / Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING/ LINNUSPERÄ

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Tomt 3 i kvarteret 3206 och kvarteren samt gatu-, rekreations- och specialområden

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Ändring av Kållby detaljplan, kv och samt grönområde. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Kommunal Författningssamling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Ändring av Kållby delgeneralplan (Granlund ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1

Stadsfullmäktige FGE 58. Stadsstyrelsen Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS SKOGSSTRATEGI SAMT VÅRD- OCH BRUKSKLASSIFICERING

Skogspolicy Finspångs kommun

DOM meddelad i Stockholm

Ändring av Kyrkoby detaljplan, lättrafikled på Sandåkers. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ändring av Forsby delgeneralplan (Dalkärr 12:25) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y1

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Anmälan mot Södertörns högskola angående bl.a. fortsatt tillämpning av en disciplinnämnds beslut om avstängning efter att beslutet upphävts av domstol

Ändring av Esse strandgeneralplan, flyttning av byggplats (Snellmans 7:249 och Snellman 7:245)

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni Laga kraft den 11 juli 1997.

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Skogsägarens planläggningshjälp

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1

Ändring av Östensö delgeneralplan (Norrgård ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y2

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

Ändring av Nederpurmo delgeneralplan, flyttning av byggrätt (Sexmans ) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y4

Detaljplanebeskrivning: Bilaga 53 B. Staden Jakobstad äger all mark på området.

Planläggningsöversikt

Sivu 1 (6) Detaljplaneändring för Lotsgatan Svaromål på givna utlåtanden och anmärkningar som har framförts

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Förvaltningslagen. Ny från 1 juli 2018

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till vägplan för E22, delen Lösen-Jämjö, Blekinge län. Trafikverkets objekt nr

Ändring av Kyrkoby detaljplan, del av kvarter 21 ändras till cykel- och gångväg. Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod:

Folkpensionsanstaltens etiska regler fr.o.m

Skötselplan Brunn 2:1

Örjastäppans industriområde

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ändring av Lövö delgeneralplan (Täppo 43:0) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y5

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

Förlängning av den för påbörjandet av täkt av havssand utsatta tiden, Lovisa

Märkenkall vindkraftspark

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:5

RP 23/2014 rd. I denna proposition föreslås det att bilskattelagen,

Reglemente för Socialnämnden

MEDIVERKKO TERVEYSPALVELUT OY:S YRKANDE PÅ UPPHANDLINGSRÄTTELSE SOM GÄLLER UPPHANDLING AV LÄKARTJÄNSTER TILL AFFÄRSVERKET KUNGSVÄGENS ARBETSHÄLSA

ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

TV-studion. ordförande viceordförande. kommundirektör sekreterare, planläggare kommunstyrelsens ordförande. Ralf Lindfors ordförande

Regional planering och förankring

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN


Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

BESLUT OM OMHÄNDERTAGANDE AV EGENDOM (mentalvårdslagen 22 g )

Yttrande över laglighetsprövning avseende Waxholmsbolagets tillfälliga upphandlingar av skärgårdstrafik

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Folkpensionsanstaltens etiska regler

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Sibbo Naturskyddare - Sipoon Luonnonsuojelijat r.f., c/o Christell Åström, Boxvägen 823, Box.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

DOM Stockholm

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

Lag. RIKSDAGENS SVAR 147/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. fartyg och 1 i lagen om verkställighet av böter.

Kartan om ändringsområden är som bilaga till föredragningslistan.

TILL ÅLANDS FÖRVALTNINGSDOMSTOL BEMÖTANDE AV KOMMUNALBESVÄR. Hänvisning: ÅFD Ärende dnr 2016/8

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut BILDN 102 Bildningsnämndens ekonomiska utfall 1-9/2011

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript:

Tekniska nämnden 113 24.09.2013 Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol, besvär: Merenheimo 68/10.03.01/2013 TN 113 Beredning: Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos, tfn 050 382 7550. Juha Merenheimo har hos Helsingfors förvaltningsdomstol överklagat tekniska nämnden i Lovisa stads beslut 26.3.2013 44 Beslutet gällde de skogsskötselsåtgärder som skulle vidtas på området för tätortsskog i Gråberg. Med anledning av överklagandet ber Helsingfors förvaltningsdomstol tekniska nämnden i Lovisa stad lämna sitt utlåtande till domstolen. Den som anfört besvär yrkar följande: 1. Helsingfors förvaltningsdomstol ska återförvisa ärendet i nämndbeslutet som är mål för besvär till ny beredning och behandling på grund av att beredningen av beslutet 26.3.2013 44 innehåller fel och är lagstridigt. Lovisa stad håller på att inleda ett skötselprojekt i Gråberg. Projektet innefattar olika åtgärder från att gallringsavverka och sköta småträdsbestånd till att avlägsna farliga träd och sköta plantbestånd. Åren 2005 och 2006 lät Lovisa stads tekniska central planera skötselarbeten för de av staden ägda tätortsskogarna. Planeringen gjordes interaktivt genom att höra stadsborna och intressentgrupperna. Efter planeringen godkände fullmäktige i slutet av 2006 de föreslagna åtgärderna och beslutade att de skulle förverkligas i enlighet med planerna under den kommande tioårsperioden (2007 2016). Skötselplanen har i övrigt inte ändrats från planen från 2006 förutom till den del som en tillväxtprognos om sex år för trädbeståndet har lagts till. Detaljplaneringen av Gråberg preciserades efter planeringsprocessen och planerna har nu ändrats att till sin avgränsning motsvara den kommande markanvändningen. Som allmänt mål för skötseln är att värna om skogens hälsa och att efter byggandet hålla området som en boendemiljö i naturenligt tillstånd under sådana tillväxtförhållanden som avviker från de normala i tätorter. Trädbeståndet gallras därför rätt så kraftigt för att det ska uthärda de växlande vindförhållandena på området. Under byggskedet förlorar bland annat de äldsta granbestånden ofta sin livskraft på en mycket kort tid. Därför

lönar det sig under det förberedande skedet att byta ut sådana granbestånd mot hållbarare arter för att undvika onödiga öppna platser då markanvändningen ändras. Det kommer att gallras på tomterna för att trädbeståndet på dem ska bli livskraftigt och kunna stå emot vinden efter att tomterna öppnas för byggverksamhet. Om tillräckligt med tillväxtområde inte nu görs för trädbeståndet som blir kvar, kommer inte trädbeståndet som inte genomgått förberedning att hållas stående i de nya vindförhållandena (jämför med området Gråberg 1 som det ofta hänvisas till i besvärsskriften). Avsikten var att genomföra naturskötselåtgärderna i Gråberg i två skeden: Skötselarbetena i Gråbergs södra del skulle utföras 2013 och skötselarbetena på norra delen 2014. Hela skötselarealen uppgick till 113 hektar. Tekniska nämnden beslutade att endast en del(cirka 42 hektar) av åtgärderna för 2013 genomförs och gällande avverkningen 2014 fattades inget beslut alls. Det är nödvändigt att utföra en rätt så omfattande förberedande avverkning i Gråberg. För närvarande är trädbeståndet för tätt med beaktande av den kommande markanvändningen. De framtida tomtområdena och väglinjerna avverkas så att de blir klart glesare än de närskogar som blir kvar. På området finns det objekt som ska skyddas. Inga skötselåtgärder kommer att genomföras på dessa objekt. (Figur 3015 på området som är föremål för besvär, dessutom 3017 och 3031 på det område som ska byggas senare.) Avverkningen sker i huvudsak maskinellt. Då blir resultatet mera välvårdat och olägenheterna som arbetet medför användningen av området minimeras. Avtrycken som maskinerna gjort på friluftslederna avlägsnas efter avslutad avverkning. Friluftslederna på avverkningsområdet stängs en figur åt gången i den takt som arbetet framskrider. För att garantera den allmänna säkerheten är det allt skäl att iaktta skyddsområdena. 2. Helsingfors förvaltningsdomstol ska utan dröjsmål besluta att det område i Gråberg som ingår i det överklagade ärendet beläggs med åtgärdsförbud som gäller till dess att kommunalbesvärsärendet är avgjort och det har vunnit laga kraft. Avverkningen på området har inte inletts emedan besluten har överklagats. 3. I den nya beredningen av ärendet ska skötseln och avverkningen av tätortsskogen i Gråberg planeras på behörigt sätt så att planerna beaktar godkända principer för skötsel av tätortsskog och skogarnas rekreationsvärde. Avverkningarnas eventuella konsekvenser för värdefulla naturobjekt/livsmiljön för områdets fridlysta djur ska utredas noggrant. Resultaten för utredningarna ska beaktas när avverkningarna planeras och utförs.

Planeringen av området utgår från den 2006 godkända skötselplanen för tätortsskogar. Skötselplanen har i övrigt inte ändrats från planen från 2006 förutom till den del som en tillväxtprognos om sex år för trädbeståndet har lagts till. Detaljplaneringen av Gråberg har preciserats efter planeringsskedet och planerna har nu ändrats så att de till sin avgränsning motsvarar den kommande markanvändningen. I alla processer, såväl i planläggningen som i skötselplanen för tätortsskogen, har också naturen och djur beaktats i enlighet med lag och förordningar. Staden måste kunna förutse ändringar av markanvändningen i god tid innan ändringen sker. Sålunda undviker man på bästa sätt de negativa konsekvenserna för växtligheten och djuren och den ändring av miljön som sker på kort sikt på området. Områdena där ändringen av markanvändningen sker borde i idealfall gås igenom med avverkningar eller förnyas cirka femton år innan tillväxtförhållandena ändras. Genom att lämna skogen utan skötsel orsakas den kommande markanvändningen och de grönområden som man planerat att ska finnas kvar betydande olägenhet. Om beredande avverkningar inte utförs, kommer trädbeståndet på de kvarstående grönremsorna inte att tåla förändringarna i tillväxtförhållandena och sålunda orsakas bl.a. grönstråksnätet på området och levnadsförhållandena för de arter som ska skyddas på området ansenlig skada. Olägenheterna som avverkningarna orsakar bland annat faunan är ringa. Avverkningsplanerna är i sin helhet planerade i enlighet med och inom ramarna för rådande skogslagstiftning. I planeringen har de i planen framlagda specialområdena beaktats. Eftersom avverkningarna inte är kalhuggningar utan gallringar skär de inte heller av de ekologiska korridorerna. Den planerade avverkningen bildar därmed inte sådana öppna områden som fladdermöss inte vill flyga över. Området består av gammal ekonomiskog, som under årens lopp inte har avverkats. Det finns inga ytterst gamla träd på området, förutom eventuellt på bergsområdena, som också nu avgränsas utanför avverkningsåtgärderna. De ifrågavarande åtgärderna bryter inte mot fridlysningsstadgandena i 39 i naturvårdslagen. Avverkningsåtgärderna genomförs utanför förökningstiden. På området har det inte heller utgående från tämligen

genomgripande utredningar med säkerhet hittats arter som kräver särskilt skydd. En icke-artbestämd observation, eventuellt av en fransfladdermus, kan inte förhindra avverkningarna, som till och med skulle kunna förbättra fladdermössens livsbetingelser på området. Det är tämligen orimligt att i samband med avverkning av tätortsskog kräva utredning av hur avverkningarna inverkar på fjärilarnas levnadsmiljö vid planeringen av varje avverkning. Om det var fråga om urskog, skulle saken kunna vara en annan. Värdefulla naturobjekt lämnas utanför avverkningen. Stadsarkitekten i Lovisa stad är fullt medveten om avverkningsplanen och bifaller den även om separat skriftligt utlåtande inte begärts. Tvärtom, med tanke på den önskvärda kommande situationen önskar också hon att sådan typ av trädbestånd som kan fortleva blir kvar på området när området i sinom tid bebyggs. Om bebyggandet av området skjuts upp är det enbart till fördel för det kvarstående trädbeståndets utveckling, bara trädbeståndet är tillräckligt glest. 4. Helsingfors förvaltningsdomstol ska bedöma och avgöra huruvida den beredande tjänsteinnehavarens och föredragandens språkbruk och motiveringar i ärendet i det överklagade nämndebeslutet 26.3.2013 44 uppfyller kraven i förvaltningslagen. Om förvaltningsdomstolen konstaterar att språkbruket och/eller motiveringarna för beslutet i ärendet inte följer lagen, ska den ge de ansvariga tjänstemännen en anmärkning beträffande saken. Det finns flera åsikter om hurudan skog bäst tjänar stadens och stadsinvånarnas syften. Den som anfört besvär har sin åsikt och föredraganden en annan. Det är också säkert att det finns andra åsikter. Förenligt med demokratins lagar fattade tekniska nämnden ett beslut, där till exempel de för 2014 planerade avverkningarna inte godkändes. Nämnden avgränsade också i övrigt åtgärderna i beslutet. Det är också säkert att ingen med absolut säkerhet kan säga vilken den garanterat enda rätta lösningen för skötseln av ifrågavarande skogsområde är. Alla lösningar som siktar mot framtiden är också i viss mån känslomässiga. Detta gäller också föredragandens förslag. Sålunda är det kanske i detta fall fel att påstå att någon agerar på emotionella grunder, då i praktiken också alla som deltar i att fatta beslutet är tvungna att utgå från sin egen åsikt. Förslaget syftar till att skogsområdet ska betjäna en så stor del av stadens invånare som möjligt så bra som möjligt oberoende av om området kommer att användas som rekreations- eller bostadsområde i framtiden. Det finns också alltid andra behov, vilka alla inte kan tillgodoses samtidigt, eftersom de i viss grad står i konflikt med andra behov. Det är sannolikt att en del av

invånarna vill ha rekreationsskog, som inte överhuvudtaget sköts, utan som får utvecklas på sitt eget sätt, såsom den utvecklats efter föregående gång den skötts. En annan uppfattning är att en skog som lämnas utan skötsel kan vara otrevlig och till och med farlig för användarna. Skötseln eller icke-skötseln av skog har alltid konsekvenser med inverkan långt in i framtiden. Tätorts-, rekreations- och ekonomiskog måste alltid skötas i viss mån. Skogen undergår hela tiden förändringar och speciellt förändras tämligen likåldrig skog ganska mycket under årens lopp. Om skötselåtgärderna skjuts upp till en mycket senare tidpunkt, blir det eventuella slutresultatet också ett annat. I tät skog dör trädens nedre grenar, och det går inte längre att få dem att växa om gallringen sker senare. I skötseln av ifrågavarande skog strävar man efter att få träd med levande kvistar på en så stor del som möjligt och som står kvar vid en eventuell kommande ännu kraftigare gallring eller när området bebyggs. Situationen förändras hela tiden, så med avseende på detta kan det uppstå problem om skötselåtgärderna skjuts upp till en mycket senare tidpunkt. Jämförelsen med avverkningarna på området Gråberg 1 (området för Solviksvägen) är inte befogad, eftersom den största förändringen på området i fråga och det som också väckt diskussion är att hela trädbeståndet på gatuområdena (Solviksvägen och Morgonrodnadsgatan och -stigen) avlägsnades och att nuvarande Solviksvägens sträckning ändras en aning och att vägen blir nästan dubbelt så bred (vägområdet 24 meter), eftersom det också anläggs en led för gång- och cykeltrafik. Dessutom avlägsnades träd som var i dåligt skick från de kommande byggplatserna. Fotografierna som bifogats besvären har tagits precis under avverkningen och på bilderna syns i huvudsak gatuområden samt områden där tomter anlades och där friska tillväxtdugliga tallar lämnades kvar. Dessutom ska man beakta att den 2006 godkända skötselplanen för tätortsskog inte hade genomförts på området Gråberg 1, vilket ledde till större förändringar när byggandet inleddes, eftersom den kommande ändringen inte hade förutsetts. Bifogat bilder över nuläget när området börjat bildas, juli 2013. Utbyggnaden av Gråbergsområdet utgör en del av stadens strategi och en åtgärd för att uppnå befolkningsmålet. Ändringssökandens ställningstaganden till planförslagets meningsfullhet och problematiken med genomförandet utgör inga argument för att sluta utveckla området. Bilaga 65 Föredragning: Tekniska direktören Ulf Blomberg

Förslag: Tekniska nämnden beslutar avge det ovan förelagda utlåtandet och dessutom yrkar nämnden att besvären förkastas till samtliga delar som obefogade. Denna paragraf justeras omedelbart. Beslut: Nämnden beslutade avge det ovan förelagda utlåtandet och dessutom yrkar nämnden att besvären förkastas till samtliga delar som obefogade. Denna paragraf justerades omedelbart. ---