Mötesplats: Röster om amning

S i d a 1 Mötesplats: Röster om amning Foto: Andrzej Markiewicz En turnerande utställning som berör alla! Producerad av Arbetets museum i Norrköping med stöd av Föreningen Mjölkdroppen i Stockholm, Vårdförbundet, Mångkulturellt centrum i Botkyrka och Svensk sjuksköterskeförening

S i d a 2 En övergripande presentation av utställningen Mötesplats: Röster om amning BLÅ OMRÅDEN A: Mötesplatsskylten Välkomna till utställningen Mötesplats: Röster om amning. Utställningen är producerad av Arbetets museum i Norrköping. Som nationellt museum är visionen att vara en nyskapande mötesplats för samtal om människors arbete, liv och villkor. Samarbetsparterna Följande organisationer och verksamheter har stött projektet. Föreningen Mjölkdroppen i Stockholm Vårdförbundet Mångkulturellt centrum i Botkyrka Svensk sjuksköterskeförening

S i d a 3 Varför en utställning om amning? Amning diskuteras livligt i sociala media. En sökning på Google får 583 000 träffar. Nya forskningsrön presenteras och ifrågasätts i media. Människan har sin mjölkproduktion gemensam med andra däggdjur. Amning borde väl vara det mest naturliga i världen? Eller? Mötesplats: Röster om amning vill: - undersöka och belysa amning utifrån både föräldrarnas och vårdpersonalens perspektiv - väcka frågor och känslor - uppmuntra till fortsatta samtal - bidra till ökad förståelse för olika ställningstaganden - främja relationerna mellan olika aktörer - förmedla kunskap om amning som kulturellt och socialt fenomen Platsen Vi står vid en mötesplatsskylt, en sådan som man möter på en gammal landsväg. Vi möts och är tvungna att ge plats för varandra för att kunna mötas. Det är likadant med den här utställningen. Allas röster är lika mycket värda, lika angelägna att ge plats åt. Vi möter positiva röster och negativa röster. En utställning med fokus på både när man ammar och när man inte ammar. 51 olika röster (mammor, pappor, partners, BVC-sjuksköterska och rådgivare inom Amningshjälpen) Utställningen är indelad i fyra olika områden. Utställningen är indelad i olika områden, som kan ses i valfri ordning. Varje område har en egen färg som berättar vart situationer, tankar och känslor uppstår kring amningen. De blå områdena - Ger bakgrundsinformation och fördjupning angående amning samt en sammanfattning av vad de intervjuade önskar inför framtiden. De gröna områdena - Utspelar sig i hemmet De gula områdena - Utspelar sig i vårdmiljö De röda områdena - Utspelar sig i offentliga miljöer

S i d a 4 B: Normerna + huvudtext Huvudtexterna Det är barnets röst som hörs. Det är ju maten det handlar om. Alla normer som påverkar att det är ett känsligt ämne. Amningsnormen, moderskapet och bilderna av amning.

S i d a 5 C: Historisk tillbakablick Presenterar Mjölkdroppen föregångaren till BVC Kort tillbakablick. Här belyser vi utvecklingen från det kollektiva, till tron på experterna till tron på det som är självupplevt (bloggar etc).

S i d a 6 D: Påverkan Grafiska kartan Den grafiska kartan visar barnet i centrum. Runtomkring finns aktörer, verksamheter och rekommendationer/riktlinjer som påverkar BVC-sjuksköterska och föräldern och till slut barnet. Amningen en spegel av hela samhället? Har bilden av att vi ska lyckas i allt vi gör blivit så stark att det blir så starkt när vi misslyckas. Alla siffrorna! På golvuret finns siffror som visar olika saker som BVC-sköterskan och föräldern har att förhålla sig till. På hyllorna ligger föremål som kan kopplas till siffrorna. Barnmatsburk smakportioner, Decilitermåttet hur mycket modersmjölk som produceras per dag. Något som är svårt att ha koll på och som skapar stress. Träningskortet hur man ska få ihop det nya livet och det gamla livet, och hur det påverkar amningen. Försäkringskassepapper föräldraledighet jämställdhetsperspektiv. Mannen tjänar i genomsnitt mer än kvinnan detta påverkar uttag av föräldradagar. Kartan inringade områden i Norrköping som BVC-sjuksköterskorna på BVC-Kungsgatan har som arbetsområde. Vissa perioder många hembesök som påverkar tiden på mottagningen. Pengarna BVC får mer pengar för 0-1 åringar. Broschyrer BVC har inte råd att trycka upp egna informationsbroschyrer och tvingas använda dem som finns på marknaden, även om de kommer från barnmatsföretag. Vita handskarna vissa föräldrar kräver mer tid för att få dem att komma fram till ett eget beslut kring amningen. BVC-sjuksköterskan måste vara tillmötesgående och behandla personen varligt. Inskrivningsblanketter all ska dokumenteras noggrant. Det är viktigt att barnet får möjlighet att suga på bröstet minst 2 timmar efter förlossningen. Korta vårdtider påverkar även fortsättningen. E: Sammanfattning

S i d a 7 Den här delen innehåller två brev som bygger på det som kommit fram i intervjuerna. Det är BVC-sjuksköterskornas tips till föräldrarna och föräldrarnas tips till BVC-sjuksköterskorna inför framtida möten. Hur det kan bli bättre! Det finns en fördjupningsdel där man kan sitta ner och läsa en fördjupad rapport. Den går också att ladda ner som en PDF fil från www.arbetetsmuseum.se.

S i d a 8 GRÖNA OMRÅDEN: HEMMET A: Barnrummet + huvudtext Olika familjer Tapetbården ska symbolisera den mångfald av familjesammansättningar som finns. Oron Att bli förälder är omtumlande. Att ställas inför att man ska fixa att ta hand om ett barn. Vem är den här individen? Hur fungerar hon eller han? Vilka rutiner fungerar? Alla nya situationer där man måste lära sig att tolka och ta beslut (gissningarna). Föräldrarollen Här vill jag lyfta fram att vi har en klar bild av moderskapet, men en vagare bild av pappa-partnerrollen. Det kan vara frustrerande för papporna att inte känna vad som förväntas av dem. Många gånger uppmuntras de att vara ett stöd till mamman (refererat till landstingens hemsidor där man uppmaningar papporna att vara som en hejarklack ). Med hjälp av tavelbilderna kan man lyfta att det finns handlingar som båda parter kan göra och att de är handlingar som i sig skapar närhet och kontakt. Statushöja blöjbytet! Vad är viktigast? Det finns olika möjligheter att mata sitt barn. Vad ska man sträva efter? Amma till varje pris eller att må bra själv, som gagnar även barnet.

S i d a 9 B: Köket Det trygga valet När man känner att man gör ett val som känns bra, fast det kanske strider mot rådande normen. Det här funkar fungerar för oss. Krocken Även om man känner sig trygg i sitt val så stöter man på andras reaktioner och kommentarer. Vepan med fönstret ska symbolisera: här inne i hemmet är det tryggt men utanför finns kommentarerna. Kylskåpet Citaten som finns på skåpet är kopplade till de föremål som man hittar när man lyfter på luckan. Det är situationer som speglar den ångest och ror som uppstår i mötet med andra, även om man i grund och botten vet vad man själv vill (Här kan man även hänvisa till ersättningstexten på ersättningsförpackningen)

S i d a 10 C: Vardagsrummet Kokongen Man brukar ofta säga att man går in i en bubbla, en kokong när man blir föräldrar. Det är mycket som händer! I det här området får man ta till sig text som tar upp anknytningen, oxytocin och ljuden. Ljudet från ett spädbarn som äter. Det röda ljuset inne i kokongen ska symbolisera oxytocinets utsöndring från hjärnan och ut i blodomloppet. Vi lyfter fram att oavsett om man är man eller kvinna så utsöndras det till exempel vid beröring, sex och smakupplevelser etc. Här kan man om man känner sig inläst nämna att rent biologiskt kan mannen också få igång bröstmjölksproduktion och att storleken på bröst inte spelar någon roll. Barn anknyter till föräldrarna och föräldrarna binder sig till barnet.

S i d a 11 D: Hallen Valet Även den här delen har ett avsnitt som handlar om valet, det som avgjorde det första valet. Fick man rent av något val? Hur blev det när det blev skarpt läge? Kroppen Det finns de som inte vill amma. Det kan höra ihop med att man inte är bekväm med sin kropp, som den har blivit. Det kan även kännas tungt att se sig själv sitta hela dagar och amma. Är det här min roll? Nej, det känns inte bra! Rådgivningen Här kan man prata om det utbud av information som finns på nätet och hur det uppfattas av föräldrar och sköterskorna. Information om Amningshjälpen finner du genom att lyssna på Carinas Sjögrens röst, rådgivare från Amningshjälpen och initiativtagaren till utställningsprojektet.

S i d a 12 GULA OMRÅDEN: VÅRDRUMMET A: Arbetssituationen + huvudtext Verktygstavlan Ska symbolisera att förväntningarna är större än det som BVC-sjuksköterskorna verkligen kan genomföra. De tycker att de inte har de rätta verktygen för det som de ska uträtta. Där av att verktygen inte fyller ut det områden som är markerade. Till varje verktyg finns det citat som speglar var problemet ligger. Budskapen Anledningen till att olika sköterskor säger olika kan bestå att de bär på egna erfarenheter, läst nya forskarresultat eller tidspress. Rollerna Hur knepigt det kan vara att både stödja och kontrollera.

S i d a 13 B: Mottagningsrummet Samtalet Det är många möten per dag. Den röda lampan lyser ständigt på mottagningsrummets dörr. Det unika ögonblicket när två människor möts, hur påverkar det hela amningsfrågan? Vi förmedlar med ord, olika ord, kroppsspråk, betoningar och röstläge. Besökarna för prova på att vara BVC-sjuksköterska och förälder genom att se och lyssna till den film som finns. När skådespelaren spelar BVC-sjuksköterska ska du vara förälder och tolka och reagera på det som sägs. Du får prova på att tolka och reagera på det som sägs i filmen. Här kan man ta ett exempel inför gruppen och höra deras reaktioner. Kulturerna Man kan inte säga att så här gör svenskar och så här gör somalier. Inom en grupp kan det finnas olika syn på amningsfrågan. Det som ändå kommer upp är att om man inte lever nära generationsvis så kan barnafödandet bli en stor grej, medan om man lever nära så blir det mer anutligt, en del av livet.

S i d a 14 C: Teamwork Erfarenheterna och Vårdkedjan Hela den här delen ska blicka framåt. Det riktigt lyser från väggarna. Något positivt. Se på goda exempel och tankar inför framtiden. Lyfta fram vikten av att få de olika aktörer och hitta mötesplatser (vårdkedjan). D: Information och delaktighet

S i d a 15 Den här delen handlar till stor del av det första mötet med vården då man ska ha barn eller har fått barn. Vad möts man av för information och vilka signaler sänder man och är det någon som känner sig exkluderad. Kaffeautomaten är kopplad till citatet som uttrycker att den som inte har gjort jobbet, fött barn, inte heller är värd att få ta del av sjukhusets service. Man kanske blir förpassad till den offentliga kaffeautomaten där man får betala själv för sitt kaffe. På kaffeautomaten finns förkortningarna presenterade. De synliggör fokusskiftet tydligt. Från mamman till barnet. Något som många mammor uttrycker, att de blir lämnade mycket ensamma direkt efter förlossningen. De får inte det stöd de behöver. På kaffeautomaten finns en lucka. När man öppnar den finns det föremål som också synliggör fokuset på mamman och barnet. De får kläder och armband med nummer för att visa att de hör ihop. Lappar som är rosa eller blå för att synliggöra könet på barnet (normativa färger). Parkeringslapparna symboliserar att pappan och partnern förväntas ha koll på den ordinarie världen, såsom att ha koll på parkeringstiden mitt under förlossningsarbetet, trots att han eller hon är med om lika stor omvälvning i livet. Här kan man ta upp inskrivningsformulären som är riktade till en mamma och en pappa. Något som Regnbågsfamiljer påpekat och där det börjar ske förändringar.

S i d a 16 RÖDA OMRÅDEN: OFFENTLIGA RUM/MILJÖER A: Skydda och presentera De ständigt vakande ögonen Finns ovanför hela den här modulen. Människor som tycker, tänker och påverkar. Fönstret ska symbolisera öppenheten. Det genomskinliga och utelämnandet, där man inte kan gömma sig. Föremålen som ligger i montarna synliggör våran strävan att både presentera och skydda våra barn. Varför har vi det beteendet? Dra paralleler till hur vi bygger våra hus idag. Med stora fönster där insynen ibland är total. Vi vill visa att vi har allt, vi har lyckats. Samtidigt måste vi satsa pengar på larmsystem för att skydda prylarna också. Är barn en statussymbol? (det här är mina egna tankar, alltså inget vetenskapligt bevisat).

S i d a 17 B: Huvudtext C: Amningslängd Handlar om tabun, normer och laddade saker. Interaktiv del där besökaren själv får markera på måttstickan, hur länge det är OK att amma ett barn. D: Löpsedlarna

S i d a 18 Handlar om alla tipsen och råden som kommer från media. Vilken bild de förmedlar av hur andra upplever föräldraskapet. Något som man kanske inte känner igen sig i. E: Offentliga platser Här diskuterar vi mötesplatserna för föräldrarna. Att man från den kommersiella verksamheten ser föräldrarna som en mycket köpkraftig grupp och man anpassar miljöerna för att de ska fungera för gruppen. De ser nästan ut som hemma. Med lekrum, vardagsrum, kök och hall. F: Signalerna Dörren från en stormarknad ska spegla de signaler man sänder ut när man väljer rubrik och bildspråk.

S i d a 19 Amningsrum man förutsätter att alla ammar trots att det kan finnas mikro där inne. Familjerum med en bild på en typisk kärnfamilj och där antal sittmöbler passar till en typisk kärnfamilj. Känner man sig välkommen om man är en stor familj eller Regnbågsfamilj? Denna information får spridas fritt. Fotografierna från utställningen är tagna av mig. Jag kan svara på frågor angående utställningens innehåll, form och allt som rör hyran av den. Annelie Egelin Tärning Projektledare, producent och formgivare Arbetets museum 011-231704 annelie.egelin@arbetetsmuseum.se