Utformning av kursplan (2 bilagor)

Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2009-11-02 Dnr HS 2009-416-511 Utformning av kursplan (2 bilagor) 1 Allmänt Högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Bestämmelserna om kursplan finns i Högskoleförordningen (6 kap). Kursplanen är, vid sidan av utbildningsplanen och examensordningen, det centrala dokumentet för styrning av högskolans utbildning. Kursplanen är ett såväl innehållsligt som juridiskt betydelsefullt dokument. En betydande omsorg måste därför ägnas åt utformningen av kursplaner. Uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning (basårsutbildning) regleras i särskilda förordningar (Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor och Förordning om behörighetsgivande förutbildning vid universitets och högskolor). Utformning av kursplaner för dessa utbildningar beskrivs inte i detta dokument. 1.1 Allmänna bestämmelser och mål Vid den planering av utbildning som sker genom utformning av kursplanen är det viktigt att beakta de allmänna bestämmelser och mål för högskoleutbildning som finns i Högskolelagen och andra nationella och lokala styrdokument. I de fall en kurs ingår som del i ett eller flera utbildningsprogram som leder till viss examen/examina måste också de nationella examensmålen och eventuella lokala programmål beaktas. Nationella examensmål och lokala programmål anges i respektive programs utbildningsplan. Allmänna aspekter som bör uppmärksammas i högskoleutbildning är, enligt Högskolelagen, etikfrågor som rör forskning och utbildning, forskningsanknytning, hållbar utveckling, jämställdhet, internationalisering, kvalitet, samverkan med det omgivande samhället och studentinflytande. I Diskrimineringslagen finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter. Regleringen innebär att den utbildning som planeras ska vara neutral med avseende på studentens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Högskolan som studie- och arbetsplats ska också vara tillgänglig för studenter med funktionshinder. Om så är lämpligt ska genusperspektiv ingå i kursen enligt Högskolans mål att studenterna ska få grundläggande kunskaper om genus i lärosätets utbildning (se Allmänna råd för jämställdhetsarbetet vid Högskolan i Skövde). När kurser sammanförs till ett utbildningsprogram

bör genusperspektiv ingå i programmet i en eller flera kurser (se Allmänna råd för utformning av utbildningsplan). Vidare bör studenterna, inom ramen för Högskolans kurser, utbildas i vetenskapsteori och informationskompetens samt utbildas och tränas i vetenskaplig metod. Denna utbildning bör vara en integrerad del av kurser för att bäst effekt ska uppnås. Övrig nationell och lokal reglering för Högskolans verksamhet ska också beaktas. Förteckning över relevanta styrdokument finns på Högskolans webbplats (www.his.se/styrdokument). 1.2 Rutiner för utformning av kursplaner Kursplanen ska vara utseendemässigt enhetlig och skapas i de rutiner som finns för kursplaner i Högskolans lokala utbildningsdatabas. Beskrivningen av kursplanens innehåll och utformning nedan utgår från den mall som genereras av utbildningsdatabasen. Kursplanen ska vara skriven på svenska. Om kursen ges på engelska ska kursplanen vara översatt till engelska. I den version av kursplanen som översatts till engelska ska anges att det är en översättning. I utbildningsdatabasen finns stöd för översättning av kursplanen till engelska. Även om kursplanen inte översätts till engelska måste vissa uppgifter anges både på svenska och engelska vid inmatning i utbildningsdatabasen. Ges en kurs både på campus och som flexibel utbildning på distans ska normalt endast en kursplan utformas. Om kursen ges både på svenska och engelska ska dock olika kursplaner finnas, i enlighet med vad som anges i Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (2008:36 R). I rapporten understryks att om en kurs ges på ett annat språk än svenska måste det föreskrivas i kursplanen. Inmatning av uppgifter som rör kurs, kursplan och kurstillfälle sker enligt särskilda mallar som finns tillgängliga på Högskolans webbplats. Där ska också finnas exempel på kursplaner som utformats i enlighet med dessa råd. 1.3 Annan information som rör kurs Förutom de uppgifter som anges för kursplanen lagras mycket annan information om kursen i utbildningsdatabasen, t ex vem som är kursansvarig lärare och examinator, uppgifter som rör specifikt kurstillfälle och olika statusvärden. En del av denna information visas på Högskolans utbildningssidor (www.his.se/utbildning). Varje kurs som ges av Högskolan måste också ha särskilda studieanvisningar (kurs-pm eller motsvarande). Vidare ska betygskriterier, dvs vad en student ska uppnå för att få de olika betygen som ges på kursen, finnas angivna. 1.4 Tillgänglighet Kursplan och annan information till sökande/presumtiva studenter om kursen ska lämnas på Högskolans utbildningssidor på webben i så god tid som möjligt, senast när aktuell anmälningsperiod inleds. Den information som då tillgängliggörs ska normalt inte ändras. En särskild tidsplan finns för studieadministrativa rutiner. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 1

Studieanvisningar och betygskriterier ska finnas tillgängliga för studenten när kursen inleds. Denna information ska normalt finnas på Högskolans webbplats. 2 Kursplanens innehåll och utformning Enligt Högskolans mall för kursplaner finns, i kursplanens huvud, uppgift om kursens benämning på svenska och engelska, fördjupningsnivå, omfattning i högskolepoäng/ects, kurskod 1, datum för ikraftträdande, datum för fastställande, version 2, huvudområde, ämnesgrupp, utbildningsområde och utbildningsnivå. Flertalet av uppgifterna automatgenereras av utbildningsdatabasen utifrån den information som anges i kursplanens olika avsnitt (se nedan). Kursplanen innehåller följande avsnitt/delar: 1. Kursens benämning, omfattning och nivå 2. Mål 3. Innehåll 4. Undervisningsformer 5. Examination 6. Behörighet 7. Huvudområde, ämnesgrupp och utbildningsområde 8. Beslut om inrättande av kurs och fastställande av kursplan 9. Begränsningar i examen 10. Kurslitteratur och övriga läromedel 11. Övrigt Beskrivning av avsnittens innehåll och utformning lämnas under respektive rubrik (rubrikerna i detta dokument är identiska med rubrikerna i kursplanen). 2.1 Kursens benämning, omfattning och nivå Kursens benämning anges här. Även engelsk benämning anges men den syns endast i kursplanens huvud (se ovan). Vidare anges utbildningsnivå, fördjupningsnivå och omfattning i högskolepoäng. Uppgift om omfattning av ECTS-poäng (som är densamma som omfattningen i högskolepoäng) genereras automatiskt i kursplanens huvud (se ovan). Benämningen, svensk såväl som engelsk, ska vara så kort som möjligt och får omfatta maximalt 60 tecken (exklusive bokstavs- och sifferbeteckning, se nedan). Förkortningar får inte förekomma i benämningen. Beteckning för fördjupningsnivå ska ingå i benämningen, dvs G1N, G1F etc (se förteckning på nästa sida). För kurser som utgörs av examensarbeten ska benämningen innehålla namnet på det huvudområde som arbetet ligger inom, exempelvis Examensarbete i kognitionsvetenskap G2E, Examensarbete i maskinteknik A1E. Särskilda anvisningar finns också för enhetlig översättning av dessa benämningar till engelska, se Allmänna råd för examensarbeten (www.his.se/styrdokument). 1 Kurskoden sätts av forsknings- och utbildningskansliet - en preliminär kurskod automatgenereras först av utbildningsdatabasen. 2 För befintlig kursplan som revideras ska versionsnummer framgå. Versionsnummer genereras automatiskt av systemet. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 2

Kursens utbildningsnivå ska anges: grundnivå eller avancerad nivå. Vidare ska kursens fördjupningsnivå anges, dvs kursens plats i huvudområdets successiva fördjupning för examina på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rekommendationer från SUHF (Sveriges Universitets- & Högskoleförbund) ska följande nivåer och beteckningar användas: G1N G1F G1E G2F G2E A1N A1F A1E A2E grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen/yrkesexamen om minst 180 hp avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen/motsvarande yrkesexamen avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen För kurser med fördjupningsnivån G2F och G2E krävs att kursen tillhör ett huvudområde inom vilket kandidatexamen (eller yrkesexamen om minst 180 hp) kan utfärdas. För kurser med fördjupningsnivå A1N, A1F och A1E krävs att kursen tillhör ett huvudområde inom vilket magisterexamen (eller motsvarande yrkesexamen) kan utfärdas. För kurser med fördjupningsnivå A2E krävs att kursen tillhör ett huvudområde inom vilket masterexamen (eller motsvarande yrkesexamen) kan utfärdas. 2.2 Mål Mål som beskriver studenternas förväntade studieresultat vid avslutad kurs ska anges för samtliga kurser på grundnivå och avancerad nivå. Fyra till tio lärandemål är att rekommendera för en kurs om 7,5 högskolepoäng. För kurser som består av olika delkurser (paraplykurser) gäller att de mål som finns i delkursernas kursplaner måste vara desamma som de mål som anges i paraplykursen. Anvisningar och rekommendationer gällande målbeskrivningar lämnas i bilaga 1. 2.3 Innehåll Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg ska beskrivas kort och koncist. Beskrivningen ska inte vara så detaljerad att kursplanen måste revideras inför varje kurstillfälle. Om kursen består av delkurser ska dessa specificeras med svensk och engelsk benämning, omfattning i poäng samt innehåll. 2.4 Undervisningsformer Kursens undervisningsform/er anges här, t ex föreläsningar, seminarier, laborationer och Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 3

grupparbeten. Då kursen ges både på campus och som flexibel utbildning på distans ska det framgå vilken/vilka undervisningsform/er som gäller för respektive distributionsform. I utbildningsdatabasen finns stöd i form av listor med valbara alternativ för de vanligaste undervisningsformerna (se bilaga 2). Även fritext kan användas. Om något/några moment är obligatoriska, t ex laborationer, ska det anges här. Här anges även, med hjälp av standardformuleringar i utbildningsdatabasen, det/de språk som kursen bedrivs på. De standardformuleringar som finns i Kursinfo är följande: - Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. - Undervisningen bedrivs på engelska. 2.5 Examination Vilken betygsskala som används för betyg på kursen ska anges. I Föreskrifter för betygssystem för Högskolan i Skövde anges att någon av följande tre betygsskalor ska användas: U/G, U/G/Vg eller U/3/4/5. Som framgår av föreskrifterna kan också, i vissa kurser, betyget översättas till ECTS betygsskala (A/B/C/D/E/Fx/F) enligt en särskild omräkningsnyckel. Samtliga betygsskalor (inklusive ECTS betygsskala) används målrelaterat. För kurser/kurstillfällen som har eller inkluderar - utländska studenter som målgrupp är denna översättning obligatorisk. (Kurser som har eller inkluderar - utländska studenter som målgrupp är normalt kurser som ges på engelska eller kurser i svenska för utländska studenter). Följande standardformulering finns i utbildningsdatabasen: Betyget översätts till ECTS betygsskala (A, B, C, D, E, Fx eller F). Kursens examination ska beskrivas. De examinationsformer som normalt ska användas finns angivna i Allmänna råd för examination, bilaga 2. Dessa examinationsformer finns tillgängliga i utbildningsdatabasen i form av listor med valbara alternativ. I undantagsfall kan fritext användas. Mer ingående beskrivning av examinationsformerna och hur de relaterar till varandra kan också lämnas i fritext. Då kursen ges både på campus och som flexibel kurs på distans ska det framgå om, och i så fall hur, examinationsformerna skiljer sig åt. I de fall en betygssskala med flera grader för godkänt används (Godkänd och Väl godkänd eller 3, 4 och 5) bestäms slutbetyget av de ingående examinationsmomenten. I kursplanen ska anges hur examinationsmomenten är relaterade till kursens slutbetyg, t ex att Väl godkänd ska ha uppnåtts på ett specifikt moment eller på en viss en andel av momenten. Exempel på formuleringar är: - För betyget Väl godkänd krävs att detta betyg har erhållits på (specifikt moment). - För betyget Väl godkänd krävs att detta betyg har erhållits på minst två av de tre examinationsmomenten. Någon sammantagen värdering / helhetsbedömning av studentens prestationer för bestämning av slutbetyg kan inte göras efter det att de olika examinationsmomenten har betygssatts. I de fall en sammantagen bedömning av olika prestationer ses som nödvändig ska kursen endast ha ett examinationsmoment som registreras i Ladok (en poängregistrering), s k samlad bedömning. I kursplanen ska även anges hur poängregistrering sker av examinationen (i Ladok), dvs om registreringen sker endast vid ett tillfälle (normalt efter avslutad kurs) eller om den är uppdelad på flera tillfällen (efter respektive examination). Om examinationen är kopplad till en särskild del i kursen ska detta anges. För varje examinationsmoment anges omfattning i högskolepoäng och Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 4

betygsskala. Summan av omfattningen i poäng för de olika momenten ska vara lika med hela kursens omfattning i poäng. I utbildningsdatabasen finns stöd i form av listor med valbara alternativ för angivande av examinationsmoment (samma termer som används för examinationsformerna, med tillägget samlad bedömning av examinationen ). Fritext används för eventuell beskrivning av kursdel kopplad till momentet. Den samlade texten för examinationsmomentet bör dock inte överstiga 40 tecken. Antalet tillfällen till ny examination på kurser/kursavsnitt som inte har godkänts (provtillfällen) får normalt inte begränsas för den enskilde studenten. Särskilda regler gäller dock på kurs eller del av kurs som omfattar verksamhetsförlagd utbildning. Den som har underkänts på sådan kurs eller del av kurs har normalt rätt att genomföra utbildningsavsnittet ytterligare en gång. Om synnerliga skäl finns kan prefekt för berörd institution ge en student möjlighet att genomföra utbildningsavsnittet ytterligare en tredje gång. Om begränsning av tillfällen för examination finns måste detta anges i kursplanen under denna rubrik. Följande standardformulering finns i utbildningsdatabasen: Antalet examinationstillfällen på denna kurs är begränsade vad gäller den del av examinationen som omfattar verksamhetsförlagd utbildning. Om en student inte godkänns vid första tillfället har studenten rätt att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen ytterligare en gång. 2.6 Behörighet För antagning till en högskolekurs krävs vissa förkunskaper, dvs behörighet. Förkunskapskraven benämns grundläggande behörighet, som krävs vid all högskoleutbildning, och särskild behörighet, om det finns krav på ytterligare förkunskaper för en viss utbildning. Kraven för grundläggande behörighet och särskild behörighet framgår av Högskoleförordningen, Högskoleverkets föreskrifter och Högskolans lokala antagningsordning. Regleringen är olika beroende på om 1) utbildningen påbörjas på grundnivå och vänder sig tillbörjare, 2) utbildningen påbörjas på grundnivå men vänder sig till andra än nybörjare eller 3) utbildningen påbörjas på avancerad nivå. Krav på särskild behörighet anges ofta i termer av kurser från gymnasieskola eller högskola med tillägget motsvarande kunskaper. Det är alltså inte kurserna i sig som utgör krav för tillträde utan kunskaper motsvarande dessa (uppfyllelse av de mål som kurserna har). Högskolan ska kunna godta annan utbildning eller erfarenhet än den som uttryckligen anges i behörighetkraven som bevis för att sökande har de förkunskaper som krävs för en kurs. Vid prövning av om den sökande uppfyller kraven för behörighet ska därför motsvarandebedömning göras. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kurser som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare ska normalt ha gymnasiekurser som särskild behörighet. Krav på särskild behörighet ska vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2010 anges i områdesbehörigheter (se Högskoleförordningen, Högskoleverkets föreskrifter och Högskolans lokala antagningsordning). För fortsättnings- och fördjupningskurser på grundnivån krävs normalt andra högskolekurser (godkända eller genomgångna) och på så sätt kan en tydlig progression garanteras, se avsnitt 2.1. Kurser på avancerad nivå bör normalt ha godkända kurser på grundnivå som behörighetskrav. Behörighetskraven för kurser som inte vänder sig till nybörjare kan avse andra villkor än tidigare högskolekurser, t ex arbetslivserfarenhet. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 5

Formuleringar av typen för tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till x- programmet kan inte användas. I utbildningsdatabasen finns standardiserade sätt att ange behörighet. Denna standard bör användas, så att det i antagningssystemet blir möjligt att automatiskt kontrollera behörigheten mot uppgifter som finns i andra system. 2.7 Huvudområde, ämnesgrupp och utbildningsområde Om kursen tillhör ett ämne inom vilket en examen kan utfärdas, ett s k huvudområde, ska detta anges. En kurs ska dessutom alltid klassificeras i ämnesgrupp (SCB:s klassificering av kurser för den nationella statistiken) och utbildningsområde (indelningsgrund för regeringens resurstilldelning). Beteckningarna för ämnesgrupp och huvudområde kan vara synonyma. I vissa fall kan en kurs sekundärklassificeras vad gäller huvudområde, dvs kursen kan ingå i en examen i flera olika huvudområden, och detta ska då anges i kursplanen. Samråd med berörda ämnesföreträdare måste ske före sekundärklassificering. Klassificeringen görs enligt den förteckning över huvudområden och ämnen som finns vid Högskolan (se www.his.se/styrdokument). Om tveksamhet råder avseende kursens klassificering ska samråd ske med berörda ämnesföreträdare/ämnesansvariga lärare vid Högskolan. Om ytterligare samråd är nödvändigt bör frågan lyftas till forsknings- och utbildningsnämnden och/eller lärarutbildningsnämnden. Utbildning inom ett huvudområde eller ämne finns normalt endast på en institution. I utbildningsdatabasen finns stöd i form av listor med valbara alternativ för klassificeringen. 2.8 Beslut om inrättande av kurs och fastställande av kursplan Här anges beslutsinstans och datum för inrättande av kursen och fastställande av kursplanen. Dessutom ska anges från vilket datum kursplanen gäller, t ex 2010-07-01, samt vilken kursplan som ersätts. I utbildningsdatabasen finns stöd med standardformuleringar som automatgenereras. 2.9 Begränsningar i examen Under denna rubrik anges om kursen inte kan ingå med annan kurs i examen. Huvudprincipen är att samma eller starkt liknande kursinnehåll, genomgånget inom ramen för två eller flera kurser, inte ska kunna ingå i samma examen. I utbildningsdatabasen finns stöd med standardformuleringar för begränsningar i examen. 2.10 Övrigt Under Övrigt genereras följande standardformuleringar automatiskt av utbildningsdatabasen: Ytterligare information lämnas om kursen på Högskolans utbildningssidor på webben inför respektive kurstillfälle. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 6

Nationella och lokala styrdokument för Högskolans verksamhet (t ex Högskolelagen, Högskoleförordningen, lokal antagningsordning, lokal examensordning och allmänna råd för examination) finns tillgängliga på Högskolans webbplats. Efter kursen sker en utvärdering av utbildningen där studenternas erfarenheter och synpunkter inhämtas. Utvärderingens främsta syfte är att bidra till förbättringar av kursen. Studenterna ska informeras om resultatet av kursutvärderingen. Ytterligare övrig information kan lämnas i fritext. 2.11 Kurslitteratur och övriga läromedel Under denna rubrik anges kurslitteratur och övriga läromedel. Kurslitteratur och övriga läromedel ska, enligt Högskolans styrdokument och handlingsplaner, granskas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Både kvinnor och män bör finnas representerade bland författarna. Upphovsrätslagen samt ramavtal om kopiering med Bonus Presskopia ska beaktas när det gäller kurslitteratur som utgör komplettering till den förlagsutgivna litteraturen. För kopiering utöver vad upphovsrättslagen eller avtalet medger krävs tillstånd av samliga rättsinnehavare. Ansökan om tillstånd samt beviljat tillstånd ska lämnas till registrator för diarieföring. Mer information finns på Högskolans webbplats. Förteckningen över kurslitteratur och övriga läromedel är, enligt Högskoleförordningen, en del av kursplanen. Separat beslut kan ändå fattas om denna del, t ex av ämnesföreträdaren för kursens ämne, efter delegation från institutionsnämnden / lärarutbildningsnämnden. Förteckningen ska då finnas i en bilaga till kursplanen och det måste i bilagan framgå vem som fattat beslutet, när beslutet har fattats och vilket datum förteckningen gäller ifrån. Vid publicering och distribution av kursplanen måste alltid bilagan finnas med. Förteckningen bör fastställas minst sex veckor före start av det kurstillfälle som kursplanen ska gälla för. I utbildningsdatabasen finns stöd för utformning av förteckningen. Anvisningar om detta lämnas även av Högskolebiblioteket. 3 Ändring av kurs Vid ändring av en befintlig kursplan måste en avvägning göras vad gäller kursens status, dvs är ändringarna 1) av mindre omfattning, 2) av större omfattning eller 3) av så stor omfattning att kursen ska betecknas som ny. I det sista fallet måste beslut också fattas om att den tidigare kursen läggs ned. Vid den avvägning som görs ska studenternas möjlighet till omtentamen beaktas. Om ändringarna är av mindre omfattning erbjuds inte något extra omtentamenstillfälle (utöver det första omprovet, kopplat till kurstillfället), om ändringarna är av större omfattning erbjuds, på begäran av studenten, ett extra tentamenstillfälle (utöver det första omprovet) och vid nedläggning av kurs erbjuds tre omtentamenstillfällen (utöver det första omprovet). Reglering kring omtentamen beskrivs närmare i styrdokumenten Allmänna råd för examination samt Riktlinjer för nedläggning av kurs. Om en kurs ändras vad gäller benämning, omfattning, fördjupningsnivå, huvudområde, ämnesgrupp eller utbildningsområde måste en ny kurskod skapas i utbildningsdatabasen. Om kursen ändå inte, innehållsmässigt, betecknas som ny ska en koppling mellan de olika kursplanerna göras i utbildningsdatabasen. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 7

4 Ikraftträdande Dessa allmänna råd träder i kraft 2009-11-02 och ersätter tidigare allmänna råd från 2006-10-10, dnr 17-06-511. De delar av råden som rör klassificering av kurser i huvudområde och ämnesgrupp samt beteckningar för ämnesdjup (konsekvenser av den nya examens- och utbildningsstrukturen/bolognaanpassningen) gäller retroaktivt, från den 1 juli 2007. Implementering i de studieadministrativa systemen kommer att ske successivt. Övriga ändringar av de allmänna råden ska tillämpas på kursplaner som gäller gäller från och med 1 juli 2010. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 8

Bilaga 1 Målbeskrivningar Planeringen av en kurs bör ske utifrån beskrivningar av de förväntade studieresultaten, de sk lärandemålen (learning outcomes). De beskrivningar i högskolelagen som anges för utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå ska avspeglas i målen för kurser på som tillhör grundnivå respektive avancerad nivå. Detta innebär att målen är avgörande för kursens nivåtillhörighet. Allmänt gäller också att kursens mål ska beskrivas utifrån ett examensperspektiv, dvs i relation till olika examensfordringar och den eventuella profilering som gäller för en viss examen. Kursens mål (lärandemål) ska skrivas för studenten på ett språk som studenten kan förstå ska vara observerbara och möjliga att examinera ska skrivas i verbform ska knyta an till de generella nivåbeskrivningarna av högre utbildning i Högskolelagen ska knyta an till generella examensbeskrivningar på nationell och lokal nivå samt förutsätter användandet av en målrelaterad betygsskala. Exempel: Studenten ska kunna beskriva, tolka, lösa, formulera, identifiera, analysera, redogöra för, dra slutsatser, kritisera, försvara, ifrågasätta etc. Undvik uttryck som känna till, förstå etc och andra uttryck som inte är observerbara. (Använd i så fall formuleringen Studenten ska kunna visa att han/hon förstår, känner till etc. ) Målbeskrivningarna för kurser på avancerad nivå kan, för att tydliggöra fördjupningen av kunskaper, innehålla exklusiva uttryck och begrepp i förhållande till kurser på grundnivå. Det rör sig t ex om fördjupade studier, tillämpade metoder, jämförande kritisk analys, syntes- och teoribildning, ökad komplexitetsgrad, självständig konklusion etc. Man kan också tänka sig en tydligare markering i form av olika förstärkningsord av typen ökad, större, betydande etc för att på så sätt markera skillnaden mellan de olika nivåerna. Exempel: Studenten ska kunna utföra en jämförande kritisk analys av, Studenten förväntas kunna dra egna slutsatser utifrån en analys av ett komplext sammanhang eller Studenten ska kunna genomföra jämförande analyser av ett material med betydande komplexitetsgrad. Lärandemålen kan grupperas i olika kunskapsformer. Kunskapsformerna omfattar dels specifika kunskaper, dvs kunskaper förknippade med ämnet/huvudområdet och vad som är specifikt för det, dels generella förmågor relaterade till ämnet/huvudområdet. Exempel på generella förmågor är att kommunicera i tal och skrift arbeta i grupp söka och välja och värdera information att kunna göra analyser och synteser bearbeta och tolka data problemlösningsförmåga och planeringsförmåga. Begreppet vetenskapligt arbete ska vara förbehållet utbildning på forskarnivå. Det bör inte användas vid beskrivning av mål inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Alternativa formuleringar kan vara vetenskapligt förhållningssätt eller vetenskaplig metod. Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 9

Bilaga 2 Undervisningsformer Nedan anges benämningar för de vanligaste undervisningsformerna vid Högskolan i Skövde. Benämningarna ska normalt användas i kursplanerna. Svensk benämning Auskultation Demonstrationer Fältstudier Föreläsningar Grupparbeten Handledning Laborationer Lektioner Projektarbeten Redovisningar Räkneövningar Seminarier/gruppdiskussioner Verksamhetsförlagd utbildning Workshops Övningar Engelsk benämning Auscultation Demonstrations Field studies Lectures Group assignments Supervision Laboratory sessions Teaching sessions Project work Presentations Calculation exercises Seminars Practical training Workshops Exercises Allmänna råd för utformning av kursplan, FUN 2009-11-02 10