Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor, Barn- och ungdomsgruppen har gett en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga samverkan i familjecentralerna i Örebro län. Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild av samt kunna värdera resultaten av samverkan enligt principöverenskommelsen. Kartläggningen ska skapa underlag för förbättringar och fortsatt utveckling av samverkan mellan landstingets och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Uppdraget är ett av totalt sju utvecklingsområden i aktivitetsplan utifrån Handlingsplan för samverkan och lokala överenskommelser mellan landsting och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Principöverenskommelsen 2010-06-01 antogs principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler i Örebro län. Syftet med överenskommelsen är att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum att verka för trygga och jämlika villkor Vilgotgruppen har uppdraget att ansvara för översyn av avtalet vart tredje år. I arbetet ska KAFO-modellen användas som kvalitetssäkringsmetod. Modellen beskriver faktorer som speglar graden av samordning av resurser och graden av samarbete i det löpande arbetet. Arbetsgruppen En arbetsgrupp med representanter från kommunerna och landstinget tillsattes för att genomföra uppdraget. Ingrid Gustafsson har varit ordförande i arbetsgruppen och Marie Gustafsson har varit sekreterare.
2 (11) Arbetsgruppens sammansättning: Anneli Weman, Karlskoga kommun Barbro Sundberg Ljunggren, Lindesbergs kommun Catarina Carlsson, Kumla kommun Eva Mårdberg, Degerfors kommun Ingrid Gustafsson, Örebro kommun Margareta Rundgren, Örebro kommun Maria Lind, Örebro läns landsting, Barnhälsovården Marie Cesares Olsson, Örebro läns landsting, Samhällsmedicin Marie Gustafsson, Regionförbundet Monica Axelsson, Örebro kommun Yvonne Skogsdal, Örebro läns landsting, Mödrahälsovården I arbetet med att sammanställa de genomförda KAFO-enkäterna har Ann-Louise Gustafsson, administratör på Regionförbundet, varit gruppen behjälplig. Arbetsgruppen har träffats 4 gånger. Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande beskriver en familjecentral på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. En familjecentral är en mötesplats för familjer i ett bostadsområde. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på barnfamiljernas behov och önskemål. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar I Socialstyrelsens kunskapsöversikt om familjecentraler från 2008 definieras en familjecentral på följande sätt:
3 (11) Familjecentralen ska ha en samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralsliknande verksamhet ska ha barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Med samlokalisering menar vi att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen. För socialtjänstens del ska minst de socionomer som arbetar förebyggande mot familjecentralens målgrupp vara samlokaliserad med de övriga parterna. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd Regeringen beslutade 2009 om en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Strategin är en del i en samlad långsiktig satsning på att främja hälsa och att förbygga ohälsa bland barn och ungdomar. Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0-17 år). Tre delmål formuleras: 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar 2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar 3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. I den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd beskrivs familjecentralen som ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till. Kort om aktuell forskning om familjecentraler Flera utvärderingar, forskningsrapporter och kunskapssammanställningar har publicerats under de senaste åren som fokuserar på familjecentralernas nytta. Det ingår inte i arbetsgruppens uppdrag att redovisa aktuell forskning men ett antal publikationer lyfts här fram som kan ha betydelse för en fortsatt diskussion om familjecentralernas utveckling. Rapporter finns från utvärderingar av familjecentraler som genomförts i Gävleborg och i Västra Götaland: Almqvist, Reuterborg och Åsbrink (2008) Utvärdering av familjecentralerna i Västra Gävleborg. FoU rapport 2008:2 Abrahamsson, Bing, & Löfström (2009). Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering. Göteborg: folkhälsokommittén Västra Götalands regionen.
4 (11) Socialstyrelsen publicerade 2008 en kartläggning och en kunskapsöversikt om familjecentraler. I Socialmedicinsk tidskrift, årgång 88, nr 2 redovisas det aktuella forskningsläget när det gäller familjecentraler. Kartläggningen KAFO Kvalitetssäkring av familjecentralers organisation KAFO är en modell som beskriver olika aktörs- och agerandenivåer på en familjecentral. Modellen tar fram relevanta indikatorer som speglar graden av samordning (samordning av resurser på huvudmannanivå) samt graden av samarbete (personlig kontakt i det löpande arbetet) för att därigenom kunna uttala sig om samverkan enligt formeln samordning + samarbete = samverkan. KAFO-modellen är framtagen av landstinget Sörmland. De flesta av regionens familjecentraler har genomfört en KAFO-utvärdering vid ett eller flera tillfällen tidigare. Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral uttalar att KAFOmodellen ska användas för uppföljning av överenskommelsen. Genomförandet KAFO-enkäten diskuterades och uppdaterades vid en träff med arbetsgruppen i juni. Ett informationsbrev skickades till alla familjecentraler i juni där bakgrunden till enkäten och syftet med den presenterades. Enkäten delades ut i samband med att samordnare på familjecentraler träffades i augusti. De familjecentraler som inte var närvarande fick enkäten per post. Instruktioner för hur kartläggningen skulle genomföras bifogades. Av dessa framkom rekommendationen att en person på familjecentralen ansvarar för att besvara enkäten. Enkäterna skickades ifyllda till regionförbundet för sammanställning. Alla familjecentraler har besvarat enkäten. Arbetsgruppen har träffats två gånger för genomgång av det sammanställda resultat och för kvalitetssäkring av resultatet. Sammanfattande resultat I Örebroregionen finns idag totalt 19 familjecentraler och ytterligare en under uppbyggnad. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. I den fortsatta texten används begreppet familjecentral utifrån de olika varianter av lokala definitioner som gäller i regionens kommuner. Innebörden av detta varierar från kommun till kommun och framkommer av den fortsatta texten. Alla kommuner kommer inom kort att ha en familjecentral. KAFO-enkäten visar stora variationer på dessa 20 familjecentraler då det gäller samverkan mellan kommun och landsting kring lokaler och bemanning.
5 (11) Åtta av de 20 familjecentralerna är samlokaliserade, dvs besökare har en gemensam ingång till barnmorskemottagningen, BMM, barnavårdscentralen, BVC, öppen förskola och öppen socialtjänst. Ytterligare fyra familjecentraler finns inom samma byggnad men saknar gemensam entré. Alla familjecentraler har öppen förskola, dock vissa med begränsat öppethållande. Öppethållandet varierar mellan en halv dag per vecka till alla dagar i veckan. 19 familjecentraler har bemanning från socialtjänsten, vissa dock i begränsad omfattning. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 17 familjecentraler har bemanning från BVC, barnavårdscentralen, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 12 familjecentraler har bemanning från BMM, barnmorskemottagningen, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. Två familjecentraler saknar gemensam styrgrupp/ ledningsgrupp och alla utom en familjecentral har någon form av gemensamma personalmöten. Tio familjecentraler har någon form av samordningsfunktion. En sammanställning av resultatet från KAFO-enkätens högprioriterade kvalitetsvariabler medföljer denna rapport som bilaga. Hela KAFO-enkäten samt kodnycklar till tolkningen av familjecentralernas svar finns tillgänglig på Regionförbundets hemsida: www.regionorebro.se under Social Välfärd/Individ och familj/familjecentraler. KAFO-enkätens resultat kopplat till principöverenskommelsen Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral formulerar syftet med samverkan, anger inriktningsmål och formulerar parternas åtagande. Med utgångspunkt i den genomförda KAFO-enkäten redovisas här de resultat som kan relateras till överenskommelsens olika delar. Överenskommelsens syfte En del i syftet med familjecentraler är att föräldrar och barn ska erbjudas en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer. Samlokalisering är en förutsättning för detta och även för flera av de angivna inriktningsmålen. KAFO-enkäten visar dock att endast åtta familjecentraler är samlokaliserade. Överenskommelsens inriktningsmål I inriktningsmålen formuleras att familjecentraler ska erbjuda ett lättillgängligt stöd, personalen har ett gemensamt förhållningssätt och befintliga resurser är samordnade. Samlokalisering är även här en grundförutsättning. Av KAFO-
6 (11) enkäten framkommer att 13 familjecentraler har gemensamma måldokument där gemensamma förhållningssätt kan formuleras. Arbetsgruppen har inte gått igenom dessa måldokument. Inriktingsmålen formulerar att föräldrar och barn ska vara delaktiga i verksamhetens planering och genomförande. Tolv familjecentraler har genomfört någon form av utvärdering där brukarenkäter har varit en del. Brukarråd i någon form finns endast på ett litet antal familjecentraler. Ett inriktningsmål är att familjecentralerna ska vara en nära mötesplats. Situation idag är att familjecentraler finns i nära anknytning till 20 av länets 30 vårdcentraler, dvs barnmorskor och BVC sjuksköterskor på tio vårdcentraler saknar möjlighet att samverka på familjecentral. Samarbetesformer med samhällets övriga aktörer som arbetar med barn ska upparbetas enligt ett inriktningsmål. Av KAFO-enkäten framkommer inte tydligt hur detta ser ut på familjecentralerna men kunskap finns om att samverkan med t ex bibliotek, folktandvård, olika kyrkliga församlingar och andra frivilligorganisationer är etablerade på några familjecentraler. Parternas åtagande i principöverenskommelsen Parterna gemensamt I principöverenskommelsen formuleras att personalen på familjecentralerna gemensamt och regelbundet ska delta i kompetenshöjande utbildningar. Av KAFO-enkäten framkommer att samverkan av personalutveckling sker på 17 av familjecentralerna, tre familjecentraler saknar detta helt. Deltagandet i dessa aktiviteter varierar mycket mellan familjecentralernas olika personalgrupper. Enligt principöverenskommelsen ska parterna gemensamt utse en samordnare för familjecentralerna, något som endast finns på tio familjecentraler. Örebro läns landsting Principöverenskommelsen formulerar att ladstinget ska arbeta i enlighet med uppdraget för MHV och BHV med befattning som barnmorska och specialistutbildad sjuksköterska. Av KAFO-enkäten framkommer att 17 familjecentraler är bemannad med BVC-sjuksköterska, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. När det gäller mödrahälsovård är situationen att 12 familjecentraler är bemannad med barnmorska, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Enligt principöverenskommelsen ska landstingets personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta åtagande uppfylls inte idag. Respektive kommun Respektive kommun åtar sig i principöverenskommelsen att bedriva öppen förskola i enlighet med allmänna råd om öppen förskola. Av KAFO-enkäten
7 (11) framgår att alla familjecentraler har öppen förskola, vissa dock med begränsat öppethållande. Kommunerna åtar sig också att bedriva förbyggande och stödjande insatser med befattning som socionom eller liknande. Sådan verksamhet finns på 19 familjecentraler dock på vissa i begränsad omfattning. Enligt principöverenskommelsen ska kommunens personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta sker idag vid alla familjecentraler. Arbetsgruppens värdering av redovisade resultat Av enkäten framkommer att endast åtta av 20 familjecentraler i Örebroregionen är samlokaliserade. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. Detta innebär att en av de viktigaste förutsättningarna för det samlade stödet till familjerna saknas. Samlokalisering är en förutsättning för de inriktningsmål som formuleras i principöverenskommelsen och för att familjecentralen i praktiken ska kunna fungera utifrån dessa mål. De familjecentraler som utvecklats under 2010 och 2011 har planerats utifrån principöverenskommelsens innehåll och framstår som goda exempel på hur verksamheten är tänkt att fungera. Sedan 2008 har sex nya familjecentraler öppnats i regionen. Trots detta bedömer arbetsgruppen att överenskommelsens inriktningsmål om familjecentralen som en nära mötesplats uppfylls i begränsad omfattning. Barnmorskor och BVC sjuksköterskor på 10 vårdcentraler saknar idag möjlighet att samverka på familjecentral och kan inte erbjuda familjer en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd. Några familjecentraler har ett mycket begränsat öppethållande. Resultatet av enkäten visar att flera av de befintliga familjecentralerna enbart består av kommunala verksamheter, öppen förskola och öppen socialtjänst. På flera familjecentraler är bemanningen från mödrahälsovård och barnhälsovård mycket begränsad. Detta innebär att syftet att erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd uppfylls i begränsad omfattning. Av diskussionen i arbetsgruppen har framkommit att BMM:s och BVC:s möjligheter att regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen är mycket begränsad. Koppling till angränsande projekt En utredning pågår parallellt med denna utvärdering, Tidiga insatser föräldra-barnrelation/ anknytning. Denna utrednings syfte är att utarbeta ett förslag till handlingsplan för det gemensamma arbetet inom landstinget och länets kommer, för att utveckla stöd till späda barn och deras familjer, där
8 (11) föräldrar har uttalade begränsningar i förmågan att utgöra en trygg bas för sina barn. I utredningen beskrivs verksamheten på familjecentralerna. Utredningen skriver:.därför är FC som arena och dess unika samverkan över professions- och verksamhetsgränser en viktig del i detta arbete att tidigt upptäcka de barn som lever med föräldrar som har begränsningar i förmågan att ge en trygg bas för sina barn. Utredningen konstaterar också att det idag saknar familjecentraler på tio vårdcentraler där mödra- och barnhälsovården har sin bas. Utredningen föreslår att tvärprofessionella barnhälsoteam organiseras runt varje BMM/ BVC. Det pågående projektet Kompetensutveckling föräldrastöd i Örebro län syftar till att utveckla och samordna det generella föräldrastödet i Örebroregionen. Projektets mål är att föreslå en samverkansstruktur för aktörer inom det generella föräldrastödet och att utveckla former för samverkan för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Regionförbundets projekt Familjecentraler i regional samverkan har sedan 2008 erbjudit kompetensutveckling i form av temadagar, riktat till medarbetare på familjecentralerna. De temadagar som genomförts har syftat till att utveckla gemensam kunskap för familjecentralernas olika professioner. Temadagarna har varit mycket välbesökta. Utvärderingarna av temadagarna har varit mycket positiva och visar på ett behov av och önskemål om fortsatta former för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Utredningen om Tidiga insatser och de redovisade projekten behöver samordnas med en diskussion om fortsatt utveckling av samverkan på familjecentraler. Diskussion Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral har funnits sedan 2010. Arbetsgruppen konstaterar att de familjecentraler som planerats och startats efter detta har en verksamhet som utgår från innehållet i principöverenskommelsen. Principöverenskommelsens inriktningsmål bygger på förutsättningen att verksamheten är samlokaliserad och detta skapar svårigheter för de familjecentraler där detta inte är fallet. Dessa familjecentraler får inte möjlighet att utveckla verksamheten efter principöverenskommelsens inriktningsmål. Arbetsgruppen anser att det finns ett stort behov av att utveckla samarbete och samordning på familjecentralerna. Kommunernas åtaganden och engagemang i familjecentralerna är idag basen för verksamheten men utvecklingsbehov finns. Landstingets åtaganden enligt principöverenskommelsen uppfylls inte idag och engagemanget behöver stärkas för att samverkan ska bli en verklighet på familjecentralerna. Arbetsgruppen har diskuterat att familjecentralernas möjlighet att utveckla ett mer riktat föräldrastöd till föräldrar med olika slags behov är underutvecklat.
9 (11) Familjecentralen som plattform för detta kan utvecklas. Exempel på detta är stöd till unga föräldrar, ensamma föräldrar och till föräldrar som behöver stöd i relationen till barnet. Andra exempel är stöd till föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk. Arbetsgruppen anser att det finns behov av att tydliggöra parternas inställning till utveckling av de familjecentraler som finns idag och utvecklingen av familjecentraler där de inte alls existerar. Familjecentralernas kvalitet i form av innehåll och samverkan måste stärkas för att principöverenskommelsens syfte ska kunna uppfyllas om att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd utifrån Barnkonventionen erbjuda en verksamhet som genomsyras av ett barnperspektiv verka för trygga och jämlika villkor enligt nationella folkhälsomål. Ingrid Gustafsson Arbetsgruppens ordförande Marie Gustafsson Sekreterare Anneli Weman Barbro Sundberg Ljunggren Catarina Carlsson Eva Mårdberg Margareta Rundgren Maria Lind Marie Cesares Olsson Monica Axelsson Yvonne Skogsdal
10 (11)
11 (11) Bilagor: 1. Principöverenskommelsen 2. KAFO-sammanställningens tabell E: Högprioriterade kvalitetskriterier