Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik
Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81 % av världshandeln 80 % av sparandet 80 % av investeringarna 95 % av den kommersiella utlåningen Den fattigaste femtedelen står för motsvarande 1-2 %.
Motiv för internationalisering i skolan Reella motiv Formella motiv Etiska motiv Pedagogiska motiv
1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94): Ett internationellt perspektiv slutligen, är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. (s 7)
Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö, hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Utbildningssystemet från förskola till och med universitetsnivån måste genomsyras av detta perspektiv. Elever och studenter ska uppmuntras till att erövra förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling både lokalt och globalt. Hermele, K. (2006). Global utveckling, sid.10
Vad är globalisering? Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet. Globaliseringsrådet Källa: www.regeringen.se
Vad är viktigt innehåll? Kulturella mönster och kulturell variation Relationer mellan länder och regioner Fördelning av jordens resurser Förhållandet människan och naturen Mänskliga rättigheter och krig och fred Skolverket (1995). Globala och interkulturella frågor i undervisningen. S 31.
Vilket land har den lägsta spädbarnsdödligheten (bättre ord är barnöverlevnad)? Sri Lanka Turkiet Polen Sydkorea Malaysia Ryssland Pakistan Vietnam Thailand Sydafrika www.gapminder.org
Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 44 %, 64 % eller 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 55 år, 65 år eller 75 år? 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procenttalet idag? 24 %, 19 %, 9 % eller 4 %?
Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 65 år 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procenttalet idag? 4 %?
Rika och fattiga länder - facit 1. Vad betyder u-land och i-land? Förklara varför. Utvecklingsland och industriland. I u- länderna har utvecklingen av industrier inte kommit igång eller kommit mycket senare. I i-länderna finns det nya redskap och maskiner som gör det lättare att odla och tillverka varor. Det är inget ovanligt att rika familjer i Europa satsar pengar på att nya industrier kan starta upp. I ex Europa har man under århundraden satsat tid på utbildning och forskning som resulterat i tekniska uppfinningar. 2. Vad är biobränsle? Bränsle från halm, kogödsel, ved och olika växter. Det är sådana bränslen som förnyas ständigt och alltid kommer att finnas på jorden.
3. Varför vill folk i u-länderna flytta in till städerna? De kan inte längre försörja sig då de kanske inte har mark att odla på och så hoppas de på att få en bättre tillvaro i staden. 4. Varifrån får svenska hem och industrier sin mesta elektricitet ifrån? Vatten- och kärnkraftverk 5. Vilka är de viktigaste energikällorna ett u-land? Ved och träkol 6. Hur har u-länderna försökt göra för att spara lite på sina energikällor? Göra solcellsspisar 7. Varifrån får egyptierna sin elektricitet? Vattenverk i Assuandammen 8. Det kan vara föroreningar i i- ländernas vatten. Varifrån kommer detta oftast? Från industrier och jordbruk
9. Hur mycket vatten gör en svensk tonåring av med i genomsnitt per år? 60.000 liter/år 10. Hur mycket vatten förbrukar en amerikan per dag och hur mycket vatten förbrukar en Malibo per dag? Amerikan - 723 liter, Mali-bo 9 liter 11. Hur gör man i Östra Afrika, Kina och Indien för att deras vatten inte ska ta slut? Ransonera vattnet för att det inte ska ta slut. I vissa städer är vattnet påslaget bara ett par timmar per dag och sedan är det avstängt. 12. Hur många människor kan jobba i en skyskrapa på Manhattan? Mer än 20.000 människor
13. Vad är det som knyter ihop de olika stadsdelarna? Man bygger järnvägar, vägar och tunnelbana. 14. I de flesta u-landsstäder växer det upp slumområden. Beskriv ett slumområde. Skjul av plåt, packlådor och plastskynken. Vatten, avlopp, el, skolor och sjukvård saknas. 15. Vilken är en av världens fattigaste städer? Calcutta i Indien
Planering So-uppsats åk 9 www.lektion.se JÄMFÖRELSE AV ETT I-LAND OCH ETT U-LAND Planering: Du har nio lektioner på dig att slutföra arbetet. Planera tiden med hjälp av lektionsrapporten. 1. Välj ett I-land och ett U-land. Geografiboken s. 137 2. Skriv frågeställningar. 3. Sök fakta, du får inte skriva av så använd dig av stödord eller tankekarta. 4. Skriv upp alla källor (se häftet att skriva uppsats). 5. Skriv en kladd, låt någon läsa igen ditt arbete. Kontrollera att du gjort allt som krävs för det betyg du satsar på.
6. Skriv rent för hand eller på dator. 7. Ditt arbete ska ha försättsblad, innehållsförteckning, inledning, sammanfattning, egna tankar, ev källkritik och litteraturförteckning (se häftet att skriva uppsats). 8. Uppsatsen omfattar ca. 10 sidor. 9. Alla källor måste anges i en källförteckning (se häftet att skriva uppsats). Fakta tips: Gegrafiboken, sida136-163 Samhälle i dag 9, sida 464-483 Använd böcker och atlas i första hand. Böcker finns i klassrummet och på biblioteket Sidor på nätet: www.landguiden.se www.ne.se http://lankskafferiet.skolutveckling.se/ www.sida.se http://www.globalportalen.se www.un.org (för dig som är bra på engelska)
Detta krävs för betyget: Godkänd Du beskriver med egna ord i stora drag eller det viktigaste i landets historia, religion, geografi och styrelsesätt. Du gör uppgiften länderanalys A H på sida156 i Geografiboken. Det ska finnas med en bild och en karta som passar till texten. Väl godkänd Förutom vad som krävs för godkänt, ska du kunna förklara de begrepp och fakta som du använder dig utav. Du ger en rimlig förklaring till varför landet har blivit ett I- eller U-land. Det finns med minst ett diagram som förtydligar innehållet i texten. Du söker material självständigt och använder dig av källkritik.
Mycket väl godkänd Du jämför de olika ländernas historia, nutid och framtid utifrån den fakta du har presenterat i arbetet. Hur tror du att det kommer att gå för länderna i framtiden, argumentera utifrån fakta. Källförteckningen är korrekt.
4. Varför är vissa länder väldigt rika och andra väldigt fattiga? Ge minst 2 förklaringar (2p) 5. Låtsas att du är i ett kök i en hydda på den afrikanska landsbygden. Du ska laga mat till familjen. Nämn minst 4 skillnader mot köket du har hemma i Sverige. (4p)
Gratis läromedel Miljöproblemen i u-länderna Fattigdom är den största miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder har vi använt vårt välstånd att investera i teknik, som inte slösar med resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra miljöproblem små. De stora problemen finns i utvecklingsländerna. Källa: Svenskt näringsliv. Miljö. S 14.
Vi vet det mesta om hur afrikanerna dör men vi vet nästan ingenting hur de lever Henning Mankell
FN:s millenniemål De åtta övergripande millenniemålen är: 1. Utrota fattigdom och svält 2. Utbildning för alla år 2015 3. Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor 4. Minska barnadödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar 7. Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap förutvecklingssamarbete
Så här långt har vi kommit Indikator 1990 Halvvägs Målet 2015 Extrem inkomstfattigdom 28...21...14% Undernäring 20...17...10% Barnadödlighet (innan 5 års ålder per 1 000 födda)...103...88...34 Hiv/aids prevalens (procent av alla 15-49 år).... 0,5...1,6 Tillgång till rent vatten. 71...79... 85,5% Tillgång till avlopp och sanitet...34...49...67% Procentsatserna avser del av jordens befolkning om ej annat anges Källa: Landin, S. Blir världen bättre?