Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton



Relevanta dokument
Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Försöksåret 2012/2013

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

De skånska odlingssystemförsöken

Kväveläckage från jordbruket

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Odlingssystemforskning för framtiden

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Energieffektivisering i växtodling

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Utlakningsförsöken i Mellby

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Samodling av majs och åkerböna

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Hållbar bekämpning av gräsogräs

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vad är herbicidresistens?

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Effekter av packning på avkastning

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

6. Projektansökningar Beslutades enligt bilaga 1, tre projekt totalt ur medlemsbudgeten

Slamtillförsel på åkermark

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Aktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Utnyttja restkvävet i marken

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Ekologisk produktion lantbruk

Helena Elmquist, Odling i Balans

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Senaste nytt om herbicidresistens

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Nyfiken på ekologisk mat?

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Det här gäller för träda och vall 2017

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Transkript:

Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1

Spannmålsarealer (Källa SCB) 1969 första växtskyddsdag organiserad av Kjell Andersson, SLU 1972 första växtodlingsdag organiserad av distriktsförsöksledare Erik Svensson 1973 möten på samma plats, i Kristianstad Ca 1976 1977 konferensen flyttar till Växjö, restaurang Munken 1982 Stadshotellet, Växjö 1983 S Skogsägarnas Skogsudden, Växjö 1984 Telub, Växjö blir konferensplatsen 1988 Kjell Anderson distriktsförsöksledare 1989 Lennart Henriksson distriktsförsöksledare 1991 Första gemensamma konferens 2002 Christer Nilsson distriktsförsöksledare 2008 Dave Servin & partnerskap Alnarp tar över 2

Försöksredovisning Förklara vad som hänt under året 25 30 föredrag per år och ofta livlig diskussion De bästa från hela landet Efterföljare i andra distrikt Försöksvolym 2500 1982 2011 2000 1500 Länsförsök Övriga försök 1000 500 0 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2011 3

Antal Stråsädföredrag inom olika 245 områden Ogräs 1983 201261 Oljeväxter 55 Svampsjukdomar 167 Potatis 71 Skadedjur 71 Sockerbetor 31 Övriga skadegörare 21 Proteingrödor 30 Växtskyddsteknik 31 Vall och mellangrödor 79 Majs 23 Växtföljder 11 Kväve och stallgödsel 113 Sorter 31 Fosfor 24 Miljöfrågor 44 Övriga när.ämnen & kalk 31 Odlingssystem 42 Jordbearbetning & sådd 44 Ekologisk odling 13 De mest produktiva. Antal Författare föredrag / Föredragshållare / artiklar, inkl medförfattare Ämnesområde 1983-2012 Antal 1983-2012 Lars Wiik (& Lennart Pålsson) Svampsjukdomar 64 Christer Nilsson Skadedjur 37 Hans Larsson Skadedjur 36 Gunilla Berg Svampsjukdomar 28 Torbjörn Ewaldz Svampsjukdomar 21 Henrik Hallqvist Ogräs 20 Lennart Mattsson Växtnäring 19 Lennart Henriksson Jordbearbetning 15 Gunnar Svensson Växtodling 12 Nils Yngvesson Växtodling 11 Antal författare 354 Antal föredrag ~ 875 4

Programmerad odling Alternativa odlingssystem, nya jordbearbetnings och såtekniker Pyretroider och moderna fungicider Bekämpningströsklar och beslutsstöd Resistens Halveringsprogrammen. Lågdosmedel mot ogräs Odlingssystem Axgångsbehandlingar & optimala kvävegivor Ett ekonomiskt välavkastande jordbruk växte fram som måste förvaltas Utmaningar 5

Utmaningar nästa 10, 20 40 åren Odlingsteknik och avkastning Energi Klimat Strukturförändringar och marknad...förstå sambanden, optimera långsiktigt Skördar, kg/ha 6

Etableringen är kritisk särskilt i oljeväxter, sockerbetor ärt 2012 12 11 Christer Nilsson 400 000 ton socker 2011 2012 12 11 Christer Nilsson 7

450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2020 20% av odlarna med minst 20 ton socker/ha Nu 4% av odlarna över 13 ton socker/ha 2012 12 11 Christer Nilsson 400 000 ton socker 2011 350 000 ton socker om medelskörden 18 ton/ha & nära bruket 19000 ha och 860 odlare 2012 12 11 Christer Nilsson 8

Utmaningar nästa 10, 20 40 åren Odlingsteknik och avkastning Energi Klimat Strukturförändringar och marknad...förstå sambanden, optimera långsiktigt Råoljeprisets utveckling och trend 200 150 $/fat 100 50 0 1990 1999 2005 2010 2030 2060 9

Högre energipriser Jordbearbetningsfrågor i fokus Maskinkapital och markpackning Reducerad jordbearbetning vanligare Mineralkväve dyrare Utmaningar nästa 10, 20 40 åren Odlingsteknik och avkastning Energi Klimat Strukturförändringar och marknad...förstå sambanden, optimera långsiktigt 10

Klimat 2071 2100 Umeå Uppsala Skara Kalmar Lund Framtida klimat kan ha Mildare vintrar Blötare höstar Torrare somrar Större svängningar 11

Klimatförändringarna leder till Vattenavledning bearbetning, dränering Mer majs (!) kanske soja & solros Mer höstsått Mer gräsogräs Fler skadedjur och mer virus Mer rostsvampar Mer resistens mot bekämpningsmedel Majsarealen 20000 i Sverige, ha (SCB) 15000 Sverige Skåne 10000 5000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 12

Utmaningar nästa 10, 20 40 åren Odlingsteknik och avkastning Energi Klimat Strukturförändringar och marknad...förstå sambanden, optimera långsiktigt Brukningsenheternas Antal storleksfördelning Kvot <5,0 ha <5 / >100 ha Tyskland 82 290 2,6 Sverige 10 440 1,3 Danmark 1 260 0,2 Finland 6 270 2,0 Estland 8 340 5,4 Lettland 43 790 19,8 Litauen 139 270 46,7 Polen 1 626 440 207,2 13

Utmaningar nästa 10, 20 40 åren Odlingsteknik och avkastning Energi Klimat Strukturförändringar och marknad...förstå sambanden, optimera långsiktigt Tack för Er uppmärksamhet 2012 12 11 Christer Nilsson 14