Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek
Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt observation enl Kirtley 2006
Fem förutsättningar för normal gång Stabilitet vid belastning på stödbenet Fri fotpassage under svängfasen Förmåga att bibehålla fotens position i slutet av svängfasen Adekvat steglängd Bibehålla energinivån (Gage J, ED. Treatment of gait problems in cerebral palsy 2004)
Animering av 3D-gånganalys - biomekanisk helkroppsmodell
3D-animationer
Gångcykel 0% 100% Dubbel- Stödfas (DS) Stödfas Enkel- Stödfas (SS) Dubbel- Stödfas (DS) Sväng fas
Ur Perry J and Burnfield J, Gait analysis. Normal and pathological function, Slack USA 2010.
Bromsar fotens rörelse mot golvet drar tibia framåt Dorsalflexorernas roll Initial-svängfas: koncentriskt arbete för att lyfta foten ur plantarflexion Svängfas: håller foten i neutralvinkel för att förhindra dropp-fot och bibehålla hälen i position inför hälisättning
Plantarflexorernas roll Stödfas: Soleus verkar excentriskt för att decelerera dorsalflexion och stabilisera tibia Slut-stödfas: Soleus och Gastrocnemius begränsar dorsalflexion Gastrocnemius påbörjar koncentrisk plantarflexion
Plantarflexion Dorsiflexion Ortosutvärdering (vä ben=röda linjer, hö ben gröna linjer) Kinematik fotled 11 April 2014 Åsa Bartonek 12
Protesutvärdering (protes vä ben=röda linjer, hö ben= gröna linjer)
Golvreaktionskraft ledmoment Stående: Golvreaktionskraften = motsvarande personens vikt och verkar som en vektor i motsatt riktning till den kraft som utövas Vektorn utgår från belastningspunkten under foten Gående: golvreaktionskraften = summan av vertikala och horisontala krafter
Absorberande och generande effekt (ortos hö+vä)
Absorberande och generande effekt (protes vä)
Gång-observation TIO PUNKTER översatt från Kirtley 2006* Sagitalplan 1. Steglängd 2. Fotled vid initialkontakt 3. Knävinkel vid initialkontakt 4. Stödfas knäflexion (belastningssvar) 5. Stödben- enkel stödfas 6. Fotled och fot vid push-off (slutstödfas) 7. Svängfas knäflexion 8. Bållutning Frontalplan 9.Trendelenburg, knävalgus/varus Transversalplan 10. Femur-rotation (patellas riktning), underben och fot *Kirtley C. Clinical gait analysis, Theory and Practice. Elsevier Churchill Livingstone 2006
Gångcykel Belastningssvar Initialkontakt Stödfas Push-off Svängfas Fotpassage 0% 60 100% Dubbel- Stödfas (DS) Stödfas Enkel- Stödfas (SS) Dubbel- Stödfas (DS) Sväng fas Vilken roll har ortoser för barn med cp-problematik 14 maj 2007
1. Steglängd Ses skillnad i steglängd? Olika eventuella orsaker: Svag push-off Svaga höftflexorer i tidig svängfas (SV) Överaktiva hamstrings i slutet av SV Begränsad kontralateral extension i höft eller knä
2. Fotled vid initialkontakt Fotledsvinkel vid initialkontakt? Hur sätts foten i först? Med hälen? Plantigrad? På framfoten? Orsak: Dropp-fot? Böjt knä vid kontakt (pseudoequinus?)
3. Knävinkel vid initialkontakt Ökad flexion vid kontakt kan ev bero på: Knäflexionskontraktur Spasticitet Stramhet i muskulatur
4. Stödfas knäflexion (belastningssvar) Ökad flexion efter kontakt; ökad chock absorption Ökad extension hela stödfasen pga svag quadriceps och/eller knäsmärta
5. Stödben- enkel stödfas Är benet flekterat i knäleden? Sk. crouch gait? Hyperextenderat? Tidigt hällyft? Spasticitet i vadmuskler? Kontraktur?
6. Fotled och fot vid push-off (slutstödfas) Fotleden dorsalflekterar ca 10, därefter ca 15 plantarflexion ( normalt ) Hur är timingen? Plantarflexion bör börja medan benet fortfarande är belastat Supinerad eller pronerad fot?
7. Svängfas knäflexion Knäflexion till ca 60-70 grader Om reducerad? Hur är initiering i svängfasen? Är knäleden stel? Ökad flexion? Steppage gait?
8. Bållutning Om kroppstyngden (golvreaktionskraften) placeras framför knäleden: Passiv stabilitet åt knäleden Avlastar quadriceps
9. Trendelenburg, knävalgus/varus Svaghet i höftabduktorer; observeras lättast från posteriort Skilja Trendelenburg-gång från smärtande höft! Knävalgus/varus lättare att se framifrån
10. Femur-rotation, underben och fot Observation framifrån Patellas riktning Fötternas riktning Tibia torsion Anteversion
Hur lätt är det egentligen att gå? För att få till stånd koordinerade stegrörelser som för kroppen framåt måste barnet redan: Aktivera ett invecklat mönster av muskelkontraktioner i många kroppssegment Ha tillräcklig styrka för att bära upp sin kroppstyngd Ha tillräcklig stabilitet för att kompensera för förändring i balansen Ha förmåga att anpassa gången till skiftande omgivningar, styra riktningen runt och över hinder, och därtill anpassa den till ojämna underlag (Ur: Shumway-Cook M, Woollacott. Motor control, MH 2012)