AVTAL FÖR VÄG & BAN 2007. Kollektivavtal mellan Sveriges Byggindustrier och SEKO

AVTAL FÖR VÄG & BAN 2007 Kollektivavtal mellan Sveriges Byggindustrier och SEKO

AVTAL FÖR VÄG & BAN 1 april 2007 31 mars 2010

INNEHÅLL Sid 1 Gemensamma utgångspunkter och mål... 5 2 Utgår 3 Samverkan och medbestämmande i företagen... 6 3.1 Former för samverkan och medbestämmande... 6 3.2 Personalutveckling... 6 3.3 Utveckling av arbetsorganisationen... 7 3.4 Arbetsmiljö... 7 4 Överenskommelse om lönebildning i företagen... 8 4.1 Grundläggande principer för lönebildning i företagen... 8 4.2 Lönesättning... 9 4.3 Former för lönesystem... 9 4.4 Förhandlingsordning intressetvister... 10 4.5 Nämnden för lönefrågor... 11 5 Allmänna anställningsvillkor... 12 5.1 Arbetsplatsanmälan... 12 5.2 Arbetstid... 13 1 Arbetstidsavtalets omfattning... 13 2 Genomsnittlig veckoarbetstid... 13 3 Arbetstidens längd ovan jord... 13 4 Arbetstidens längd i bergrum... 16 5 Förskjuten arbetstid... 17 6 Besked om förläggning av ordinarie arbetstid... 17 7 Nattarbete... 17 8 Raster m m... 19 9 Veckovila... 20 10 Beredskapstjänst... 20 11 Övertidsarbete... 21 2

INNEHÅLL Sid 12 Anteckningar om övertid... 22 13 Förhandlingsordning... 22 14 Övergångsregel för pågående arbeten m.m.... 23 15 Rätt till ledighet och permission... 23 16 Arbetstidsförkortning... 25 5.3 Lönebestämmelser... 26 a Löneform... 26 b Tidlön... 26 c Ackordslön... 33 d Resultatlön... 33 e Permittering och permitteringslön... 34 f Sjuklön... 36 g Särskilda lönetillägg... 39 h Utbetalning av lön... 44 i Helglön... 45 5.4 Reseersättning och traktamente... 50 a Reskostnadsersättning vid dagliga resor... 50 b Traktamente... 50 c Gemensamma bestämmelser... 54 d Överenskommelse om användande av egen bil i tjänsten... 56 5.5 Allmänna förhållningsregler... 58 a Allmänna förhållningsregler... 58 b Kontroll och rättelse... 58 c Personlig skyddsutrustning, arbetskläder m m... 58 d Ersättning för bortkomna eller skadade verktyg... 59 5.6 Förhandlingsordning... 61 a Förhandling rättstvister... 61 3

INNEHÅLL Sid b Lokal förhandling... 62 c Central förhandling... 63 d Arbetsdomstolen... 64 e Preskription... 65 f Förhandling MB... 65 Särskilda överenskommelser... 67 5.7 Avtal om anställningsskydd... 69 5.8 AFA-Försäkringar... 97 5.9 Överenskommelse om in- och utlåning av arbetskraft... 98 5.10 Semesteravtal... 100 5.11 UE-överenskommelsen MBL 38 40... 104 5.12 Förtroendemannaöverenskommelsen... 110 5.13 Arbetsmiljö... 115 5.14 Yrkesutbildningsavtal... 122 5.15 Granskning och mätning... 130 5.16 Asbestexponering... 131 5.17 Personalutrymmen... 132 6 Avtalets omfattning m m... 133 6.1 Avtalets omfattning... 133 6.2 Giltighetstid (1 april 2007 31 mars 2010)... 134 Bilaga Arbete i bergrum... 135 7 Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket... 139 4 Sveriges Byggindustriers kontor... 148 SEKOs kontor... 150

1 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL 1 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL Sveriges Byggindustrier och SEKOs gemensamma syfte med detta avtal är att utifrån en helhetssyn på relationerna mellan arbetsgivare (i fortsättningen benämnd företag) och dess medarbetare medverka till att utveckla och effektivisera företaget mot ökad produktivitet och lönsamhet till gagn för såväl företaget som medarbetare. Därigenom skapas förutsättningar för nyrekrytering, trygghet och utveckling i arbetet jämte en positiv löneutveckling för medarbetarna. Denna målsättning förutsätter att medarbetarna ges möjlighet att aktivt delta och engageras i företagets verksamhet och särskilt i det egna arbetet. Detta sker lämpligen genom fördjupad samverkan och medbestämmande, ökade möjligheter till kompetensutveckling, god arbetsmiljö, personlig lönesättning samt enkla, klara och trygga arbets- och anställningsvillkor. Förläggningen av arbetstider är av väsentlig betydelse såväl för en anpassning av företagets verksamhet till beställarens (kundens) intressen och för ett effektivt utnyttjande av maskiner och resurser som för ett tillgodoseende av medarbetarnas önskemål. Ökad användning av flera och flexiblare arbetstidsformer ger större möjlighet att anpassa arbetstider till både arbetsplatsens och medarbetarens intressen. 5

3 SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE I FÖRETAGEN 3 SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE I FÖRETAGEN 3.1 FORMER FÖR SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE Grunden för effektiv samverkan och medbestämmande är öppna och goda kontakter mellan företaget, dess medarbetare och den fackliga organisationen. Detta är en förutsättning för att alla skall känna sig engagerade och delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att företaget strävar efter att utveckla och fördjupa olika former av samverkan och medbestämmande. Fördjupande samverkans- och medbestämmandeformer utgår från att den fackliga organisationen inrättar fackklubbar eller motsvarande i företagen. 3.2 PERSONALUTVECKLING Företaget ansvarar för och skall aktivt medverka till att medarbetarna ges möjlighet till utveckling i arbetet. Den enskilde medarbetaren skall med hänsyn till personliga förutsättningar aktivt medverka i personalutvecklingsarbetet. Regelbundna utvecklingssamtal, upprättande och avstämning av utvecklingsplaner för medarbetarna är ett lämpligt förfaringssätt för att klarlägga önskemål och möjligheter till förändrade arbetsuppgifter och ökat ansvarstagande. Därigenom skapas förutsättningar för personlig lönesättning. Utvecklingssamtal kan ske både individuellt och i grupp. Det är väsentligt att företaget i samverkan med medarbetarna klarlägger behov av och former för kompetensutveckling. Kompetensutveckling är betydelsefull och kan bestå i en överföring av kunskap mellan individ och grupper, mellan erfarna och oerfarna, mellan nyutbildade och de med äldre utbildning. Medlen för sådan överföring kan vara arbetsro- 6

3 SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE I FÖRETAGEN tation, fort- och vidareutbildning, informations- och erfarenhetsutbyte. 3.3 UTVECKLING AV ARBETSORGANISATIONEN Arbetsorganisationen måste fortlöpande utvecklas för att öka företagets konkurrenskraft och kompetens. Företaget ansvarar för att frågor om förändring av arbetsorganisationen vid behov upptas till samverkan. Utvecklingen av arbetsorganisationen är nära förknippad med den personalutveckling medarbetaren erhåller. Förändring av arbetsorganisationen mot decentraliserade och målstyrda former skapar också möjligheter att bättre tillvarata medarbetarnas erfarenheter och kunskaper. Former för samverkan kan exempelvis vara: att lagbas, klubbstyrelseledamot, MB-ledamot, skyddsombud eller annan medarbetare, som är eller skall vara verksam på arbetsplatsen, aktivt medverkar i planerings-arbetet, att medarbetarna ges möjlighet att medverka i planering av det egna arbetet genom att fortlöpande delta i produktionsplanering, samordning och arbetsberedning samt att medarbetarna fortlöpande får information om förhållanden på arbetsplatsen som påverkar den egna arbetssitua tionen samt översiktlig information om företaget och dess verksamhet. 3.4 ARBETSMILJÖ Syftet med arbetsmiljöarbetet är att utifrån en helhetssyn på arbetsmiljön medverka till att minska sjukfrånvaro, arbetsolyckor och arbetsrelaterade förtidspensioneringar genom att arbetsmiljöarbetet inordnas i företagens ordinarie verksamhet. Arbetsmiljöfrågorna bör följaktligen ingå som en naturlig del i den löpande verksamheten, som inkluderar såväl teknik-, personal-, ekonomi- som organisationsfrågor. Det är således av vikt att samarbetet mellan företaget och dess medarbetare utvecklas och förstärks. 7

4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN 4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN 4.1 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje. Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och medarbetarens sätt att uppfylla dessa i förhållande till företagets produktion, mål och verksamhetsinriktning. Yrkesskicklighet, branscherfarenhet och kompetens, initiativförmåga, idérikedom, innovationskraft och samarbetsförmåga inom arbetsgruppen samt ekonomiskt och personligt ansvar är betydelsefulla bedömningsgrunder vid den personliga lönesättningen. Till grund för bedömningen kan också gälla tid i yrke, bransch eller i företaget. Lönesättningen måste utformas så att den accepteras och uppfattas som rättvis av medarbetarna. Samma principer för lönesättning skall gälla för män och kvinnor. För att skapa dessa förutsättningar för lönebildningen skall företagen arbeta med en positiv syn på personalutveckling och skapa förutsättningar för en utvecklande arbetsorganisation som ger utrymme för ökat ansvar och större befogenheter. Den enskilde medarbetaren skall med hänsyn till personliga förutsättningar aktivt medverka i personalutvecklingsarbetet. 8

4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN 4.2 LÖNESÄTTNING En översyn av varje medarbetares utgående lön skall göras med utgångspunkt från riktlinjerna i 4.1. Översynen skall ske snarast möjligt och i enlighet med den avtalsuppgörelse som träffats mellan de centrala parterna. Lönen kan utges som tidlön, ackord eller resultatlön. Utgående lön får inte underskrida i VÄG & BAN-avtalet angiven grundlön. De lokala parterna har ansvaret för lönebildningen. De skall genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka till en väl avvägd lönebildning. Principerna för lönebildningen enligt denna överenskommelse förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpning på företaget och blir överens härom. De centrala parternas (Sveriges Byggindustrier resp SEKO) uppgift är att ge stöd och råd vad gäller principerna för lönebildningen. 4.3 FORMER FÖR LÖNESYSTEM Lönesystemet skall tillvarata den enskilde medarbetarens utveckling i arbetet och möjliggöra en arbetsorganisation med ökat ansvar och större befogenheter. En medarbetares lön kan byggas upp med hjälp av olika lönekomponenter som tar hänsyn till arbetsuppgifternas svårighetsgrad och innehåll, yrkesskicklighet etc. Grundlön är lägsta lön enligt detta avtal som medarbetaren alltid är garanterad. Grundlönenivån för respektive yrkeskategori framgår av 5.3 b. Lönesystemet kan bestå av följande komponenter som sammantagna inte får understiga medarbetarens garanterade grundlön. 9

4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Yrkeslön Yrkeslön baseras på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och innehåll i förhållande till företagets produktions- och verksamhetsinriktning. Denna lönedel förändras genom personlig utveckling och ökat ansvar i verksamheten. Personlig lönedel Personlig lönedel (utöver yrkeslönen) utgår ifrån den enskilde medarbetarens förmåga och skicklighet att utföra sina arbetsuppgifter. Till grund för bedömningen gäller vad som anges under 4.1. Resultatlönedel Resultatlönedel kan baseras på hela eller delar av företagets resultat. Ackordslönedel Löneformen kan också innehålla ackord. Löneformerna jämte övriga lönebestämmelser kommenteras närmare under 5.3. 4.4 FÖRHANDLINGSORDNING INTRESSETVISTER 4.4.1 Företaget skall förhandla om löner enligt denna överenskommelse och överlämna löneförslag i den ordning som de lokala parterna överenskommer. Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet innan den lokala förhandlingen avslutas. Framställan om central förhandling skall göras skyndsamt och senast inom 15 kalenderdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats. 4.4.2 Om parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor för utlåtande. Detta skall i så fall ske senast inom 15 kalenderdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefrågor som uppkommit inom ramen för detta avtal, såvida annat ej överenskommes. 10

4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Part, som inte iakttar de tidsfrister som anges ovan, förlorar rätten att föra frågan vidare och företaget äger rätt att fastställa lönerna. Protokollsanteckning Central arbetsgivarpart vid löneförhandling är Sveriges Byggindustriers lokalkontor på orten. 4.5 NÄMNDEN FÖR LÖNEFRÅGOR Lönenämnden består av fyra ledamöter. Sveriges Byggindustrier och SEKO utser två ledamöter vardera. Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämnden utsedd opartisk ordförande. 11

5.1 ARBETSPLATSANMÄLAN 5 ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR De lokala parterna har rätt att överenskomma om avvikelse från avtalsbestämmelserna om allmänna anställningsvillkor. Sådan överenskommelse skall vara skriftlig och får ej strida mot lag eller god sed på arbetsmarknaden. Om överenskommelse härvid inte kan uppnås gäller vad som anges i motsvarande centrala avtalsbestämmelse. 5.1 ARBETSPLATSANMÄLAN Det åligger företaget att skriftligen anmäla ny arbetsplats. Företag som är medlem i Sveriges Byggindustrier insänder anmälan till Sveriges Byggindustriers lokalkontor, vilken vidarebefordrar anmälan till SEKOs lokalavdelning. Protokollsanteckningar 1 Genom Sveriges Byggindustriers lokalkontors försorg sänds arbetsplatsanmälan till såväl Byggnads som SEKOs lokal - avdelning. 2 På arbetsplatsanmälan anges förekommande trädgårds anläggningsarbeten och uppgift om arbetets omfattning. 3 Om det i samband med mark- och grundarbeten förekommer rörläggning innanför grundmur eller i respektive under grundplatta är VVS-installationsavtalet mellan VVS-Installatörerna och Byggnads till ämp l igt. Om det anses erforderligt att sådana rör drag nings arbeten utförs av företagets egna rörläggare efter samma avtal som för övriga markarbeten, måste särskild överenskommelse träffas. I sådant fall skall arbetet anges på arbetsplatsanmälan. 12

5.2 ARBETSTID 5.2 ARBETSTID 1 ARBETSTIDSAVTALETS OMFATTNING Arbetstidsavtalet ersätter arbetstidslagen (1982:673) i dess helhet. Avtalet utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser avseende förläggning av arbetstid och särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga. 2 GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID Den genomsnittliga veckoarbetstiden inklusive övertid får vid heltidsarbete uppgå till högst 48 timmar under 6 månader. Denna tid kan utökas till högst 12 månader genom lokal överens kommelse mellan företaget och lokal facklig organisation. 3 ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING OVAN JORD OCH VID ANNAT ARBETE ÄN BERGARBETE I BERGRUM Mom 1 Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning, som kan variera under olika delar av året, fastställs per dag, vecka, år eller annan tidsperiod genom lokal överenskommelse mellan företag och lokal facklig organisation. Sådan överenskommelse bör träffas i god tid före arbetets påbörjande. Utläggning av ordinarie arbetstid för enskilt projekt, inom ramen för arbetstidslagens regler, sker efter lokal överenskommelse mellan företag och lokal facklig organisation. I de fall det finns MB-grupp utsedd av SEKO är denna lokal facklig organisation. Ordinarie arbetstid skall ej utläggas på påsk-, pingst-, midsommar-, jul-, och nyårsaftnar som är fridagar. Efter lokal överenskommelse kan arbete pågå även under ovan angivna helger. 13

5.2 ARBETSTID Mom 2 Dagarbetstid Om ej annan överenskommelse träffas enligt mom 1 gäller följande: Ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar per helgfri vecka (exkl raster). Arbetstiden utläggs med 8 timmar per dag på veckans fem första dagar med början tidigast kl 06.00 och slut senast 17.30. Ordinarie arbetstid som förläggs utanför dessa tider betraktas som obekväm arbetstid och ersättning utges enligt 5.3 g 1. Protokollsanteckning till mom 1 och 2 Städpersonal För städpersonal får utan hinder av bestämmelserna i moment 1 och 2 mellan företaget och vederbörande medarbetare träffas annan överenskommelse om den ordinarie arbetstidens längd och förläggning. Sådan överenskommelse skall vara skriftlig. Mom 3 Skiftarbetstid Skiftarbete i annan form Lokal överenskommelse om annan skiftform och annan begränsningsperiod än nedanstående skiftformer kan träffas mellan företaget och lokal facklig organisation. Arbetsgivare har rätt att anordna arbetet i 2- eller 3-skift enligt nedan. 1. 2-skiftgång Vid 2-skiftgång, som beräknas pågå längre tid än en vecka, skall den ordinarie arbetstiden (exkl raster) för vartdera skiftet vara i genomsnitt 38 timmar per vecka. Såvida icke annat överens kommes skall arbetstiden vara högst 8 timmar per dag under veckans fem första dagar. Första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00. Andra skiftet förläggs så att arbets tiden slutar senast kl 24.00. 14

5.2 ARBETSTID 2. 3-skiftgång Vid intermittent 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 36 timmar per vecka (exklusive raster). Såvida ej annat överenskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 7,5 arbetstimmar per skift på veckans fem första dagar jämte natt till lördag. Vid kontinuerlig 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 35 timmar per vecka (exklusive raster). Anmärkningar 1 Med intermittent 3-skiftgång menas skiftarbete, som avbryts över sön- och helgdagar. 2 Beträffande ob-tillägg och tillägg för övertid se 5.3 g 1. 3 Beträffande skifttillägg för punkt 1 och 2 ovan se punkt 5.3 g 1. Protokollsanteckning Om annat ej överenskommes skall skiftväxling ske mellan arbetslagen vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början. Protokollsanteckningar till 3 och 4 1 Vid intermittent skiftarbete skall på grund av att den ordinarie arbetstiden beräknas per helgfri vecka övertidstillägg utbetalas, om uppehåll ej görs i samband med helgdagar under minst två skift vid 2-skiftsarbete och minst tre skift vid 3-skiftsarbete eller enligt 3 mom 1 angivna fridagar efter kl 05.00 (vid 3-skiftsarbete efter ordinarie nattskiftets slut på morgonen). 2 Vid förkortad arbetstid uppräknas lönen enligt 5.3 g 4. 3 En arbetsperiod kan omfatta högst 13 timmars egentlig arbetstid exklusive raster. 4 Viloperiod mellan arbetsperioderna skall vara minst 11 timmar. 15

5.2 ARBETSTID 4 ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING VID BERGARBETE I BERGRUM Mom 1 Reglerna i 3 mom 1 tillämpas även här. Mom 2 Dagarbetstid Om ej annan överenskommelse träffas enligt mom 1 gäller följande: Vid bergarbete i bergrum är den ordinarie arbetstiden 36 timmar per helgfri vecka (exklusive raster). Arbetstiden utläggs med högst 8 arbetstimmar per dag under veckans 5 första dagar med början tidigast kl 06.00 och slut senast kl 17.30. Mom 3 Skiftarbetstid Arbetsgivare har rätt att anordna arbetet i två- eller treskift enligt nedan..1. Ordinarie arbetstid vid 2-skiftgång Vid bergarbete i bergrum i 2-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 2-veckorsperiod i genomsnitt 36 timmar per vecka (exklusive raster). Såvida ej annat överenskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 8 arbetstimmar per skift under veckans 5 första dagar och första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00 samt andra skiftet förläggs så att arbetstiden slutar senast kl 24.00..2. Ordinarie arbetstid vid intermittent 3-skiftgång Vid bergarbete i bergrum i intermittent 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckors period i genomsnitt 34 timmar per vecka (exklusive raster). Såvida ej annat överenskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 7,5 timmar per skift under veckans 5 första dagar jämte natt till lördag. 16

5.2 ARBETSTID Protokollsanteckning Om annat ej överenskommes, skall skiftväxling ske mellan arbetslagen vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början. Anmärkningar 1 Med intermittent 3-skiftgång avses skiftarbete som avbryts över sön- och helgdagar. 2 Beträffande OB-tillägg och tillägg för övertid se 5.3 g 1. 3 Lokal överenskommelse om annan skiftform och annan begränsningsperiod kan träffas mellan företaget och lokal facklig organisation. 4 Övriga regler om arbete i bergrum redovisas i särskild överenskommelse, som redovisas i bilaga till detta avtal. 5 Beträffande skifttillägg för punkt 1 och 2 ovan se punkt 5.3 g 1. 5 FÖRSKJUTEN ARBETSTID I de fall, där arbetet så kräver, äger arbetsledningen rätt att för särskilda medarbetare eller arbeten vidta förskjutning i den ordinarie arbetstiden, dock med högst 2 timmar i ena eller andra riktningen. Meddelande om sådan förskjutning lämnas vederbörande medarbetare om möjligt senast dagen före. Anmärkning Beträffande tillägg för förskjuten arbetstid se 5.3 g 1. 6 BESKED OM FÖRLÄGGNING AV ORDINARIE ARBETSTID Vid ändring av den ordinarie arbetstidens förläggning skall berörd medarbetare lämnas besked därom minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg om verk samhetens art eller händelser, som inte har kunnat förutses, ger anledning till det. 7 NATTARBETE 1. Nattvila Alla medarbetare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan kl 24.00 och kl 05.00. 17

5.2 ARBETSTID Avvikelse från första stycket kan göras med stöd av lokal skriftlig överenskommelse mellan företaget och lokal facklig organisation. Om förutsättningarna under arbetstidsförkortning och veckovila uppfylls genom överenskommelse om arbetstidsschema mellan företag och berörd personal gäller avvikelse från första stycket. 2. Arbetstidsförkortning a. Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00 05.00 minst två nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 38 timmar. b. Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00 05.00 fyra nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 36 timmar. c. Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan kl 22.00 05.00 fem nätter under en vecka, är den ordinarie veckoarbetstiden 32 timmar. d. Vid arbetstidsförkortning enligt a och b uppräknas nivåerna på timlönerna enligt 5.3 g 4 och vid arbetstidsförkortning enligt c med 25 procent. 3. Veckovila Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan 22.00 05.00, minst två nätter under en vecka enligt 2 a, skall medarbetaren ha minst 48 timmars sammanhängande ledighet under en period om sju dagar. Är arbetstiden förlagd med mer än två timmar mellan 22.00 05.00, minst fyra nätter under en vecka enligt 2 b-c, skall medarbetaren ha minst 60 timmars sammanhängande ledighet under en period om sju dagar. Veckovilan för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I sådant fall skall den sammanhängande ledigheten uppgå till minst 84 timmar förutom när medarbetaren påföljande 18

5.2 ARBETSTID arbetsvecka övergår till dagarbete då veckovilan är 72 timmar. Nattarbetande den som normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt har rätt till veckovila med 84 timmar efter varje period om åtta veckor. 4. Listläggning m m Planering, listläggning av nattarbetstiden bör ske i god tid före arbetets påbörjande. Detta skall ske i samråd med berörda medarbetare. Anmärkningar 1 Bestämmelser om läkarundersökning för nattarbetande framgår av AFS 2005:6. Arbetsgivaren bör på lämpligt sätt informera nattarbetande om de risker för ohälsa som är förknippade med nattarbete och om lämpliga åtgärder för att förebygga hälsoproblem. 8 RASTER, MÅLTIDSUPPEHÅLL, PAUSER Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka medarbetarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Raster inräknas inte i den ordinarie arbetstiden. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsför hållandena. Rasterna skall förläggas så, att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Efter samråd på arbetsplatsen utläggs två måltidsraster samt en kafferast om annat ej överenskommes. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden men utgör ej övertid enligt 11 mom 3. 19

5.2 ARBETSTID 9 VECKOVILA Om de lokala parterna inte enas om annat skall medarbetare ha minst 36 timmars samman hängande ledighet under varje period om sju dagar. Varje period om sju dagar omfattar kalendervecka om lokal överenskommelse ej träffas om annat. Veckovilan för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I sådana fall skall den sammanhängande ledigheten uppgå till minst 72 timmar. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då medarbetare får uppehålla sig utanför arbetsstället, men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut, eller efter överenskommelse till annan dag. Vid veckovila förlagd på ordinarie arbetstid utges bibehållen lön. Den som har arbetat på helgdag kompenseras genom motsvarande ledighet vid senare tillfälle genom överenskommelse med arbetsgivaren. 10 BEREDSKAPSTJÄNST Överenskommelse om de allmänna förutsättningarna för beredskapstjänst skall träffas i så god tid som möjligt innan sådan blir aktuell mellan företag och lokal facklig organisation. Med beredskapstjänst avses tid under vilken medarbetaren skall vara anträffbar i bostaden eller på annan till arbetsgivaren anmäld plats, där medarbetaren kan nås per telefon och varifrån medarbetaren, inom föreskriven tid, kan nå arbetsplatsen för att utföra arbete. Anmärkning till 10 1 För beredskapstjänst utges ersättning vid beredskapstjänst enligt 5.3 g 5. 2 Beredskapstjänst utgör ej arbetstid enligt detta avtal. 20

5.2 ARBETSTID 11 ÖVERTIDSARBETE Mom 1 När arbetet av särskilda skäl så kräver, kan arbete utföras utöver den ordinarie arbetstiden. Innan sådant övertidsarbete utförs skall överenskommelse härom träffas mellan arbetsledning och vederbörande medarbetare. Kortvarigt övertidsarbete av tillfällig natur kan dock utföras utan sådan överenskommelse. Övertidsarbete får ej vägras, där eljest fara skulle hota till person eller egendom. Mom 2 Med övertid enligt 3 mom 2 förstås sådan arbetstid som under avtalad begränsningsperiod överstiger den för medarbetaren dagliga arbetstiden. Med övertid enligt 3 mom 1 förstås sådan arbetstid som överstiger den totala ordinarie arbetstiden, beräknad för med arbetaren under avtalad begränsningsperiod. Tid som åtgår för att utföra förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten, betraktas ej som övertidsarbete enligt mom 3. Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till medarbetarens ordinarie arbetstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. Mom 3 Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår. När övertidsarbete kompenseras i form av ledig tid, kompensationsledighet, tillförs övertidsutrymmet de övertidstimmar som har kompenserats genom ledigheten. Avvikelse från första stycket mom 3 får göras upp till 150 timmar/kalenderår genom överenskommelse mellan 21

5.2 ARBETSTID företag och lokal facklig organisation. Vid avvikelse från första stycket mom 3 skall särskilt beaktas hälsa och säkerhet såsom möjlighet till återhämtning för den enskilde individen. I det fall det finns MB-grupp utsedd av SEKO är denna lokal facklig organisation. Mom 4 Har natur- eller annan olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2. Arbetsgivaren skall snarast underrätta lokal facklig organisation om nödfallsövertidsarbete. Anmärkningar till 11 1 Beträffande tillägg för övertid se 5.3 g 1. 2 Uttag av övertid och nödfallsövertid får ej överstiga reglerna enligt 2. 3 Vid överenskommelse om arbetstidens längd och förläggning enligt 3 mom 1 skall samtidigt lokal överenskommelse träffas om avstämningsperiod för övertidsersättningen. 12 ANTECKNINGAR OM ÖVERTID Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid enligt 11. Medarbetaren och facklig före trädare har rätt att ta del av dessa anteckningar. Anteckningar skall ske enligt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. 13 FÖRHANDLINGSORDNING Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal gäller reglerna i 5.6 med följande tillägg: Om de lokala parterna inte kan enas vid tvisteförhandlingen, skall de centrala parterna konsul teras innan den lokala förhandlingen avslutats. Kan enighet inte uppnås vid central tvisteförhandling kan, om berörda parter är ense därom, tvisten hänskjutas till 22

5.2 ARBETSTID Arbetstidsnämnden i stället för arbetsdomstolen för slutligt avgörande. Protokollsanteckning till 13 Parterna utser vardera en ledamot i Arbetstidsnämnden. Om nämnden skall fungera som skiljenämnd utser parterna gemensamt en tredje ledamot, som skall vara opartisk ordförande. Nämndens beslut är bindande. 14 ÖVERGÅNGSREGEL FÖR PÅGÅENDE ARBETEN M M Arbetstidsavtalet skall inte tillämpas under avtalsperioden för entreprenader som pågår vid avtalets ikraftträdande. Motsvarande gäller för entreprenader där företaget före nämnda tidpunkt lämnat anbud på arbete. Företaget kan dock välja att tillämpa arbetstidsavtalet. 15 RÄTT TILL LEDIGHET OCH PERMISSION 1 Ledighet för uppdrag Medarbetare äger rätt att för deltagande i politiska och kommunala val samt för förrättande av kommunala eller offentliga uppdrag eller uppdrag för sin organisation efter dagen före gjord anmälan erhålla erforderlig ledighet. 2 Permission Med permission förstås kort ledighet, som ersätts med lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9 under högst 1 dag. Vid nära anhörigs begravning kan permission dock också omfatta nödvändiga (högst 2) resdagar. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop Egen 50-årsdag Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning eller företagshälsovårdscentral efter remiss av företagsläkare. Nära anhörigs frånfälle 23

5.2 ARBETSTID Nära anhörigs begravning Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig. Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden och partner i registrerat partnerskap, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och svärföräldrar samt mor- och farföräldrar. Om en arbetstagare arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under resten av arbetsdagen på grund av arbetsskada, skall han erhålla permission för den tiden. En förutsättning för rätt till lön enligt 5.3 b är dock att arbetsskadan inte föranleder sjukskrivning för längre tid än 14 dagar räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring. Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller om så inte kan ske i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär. Protokollsanteckningar till 2 Barn för vilket föräldrarna har gemensam vårdnad anses hemmaboende hos båda föräldrarna. Anmärkningar 1. Med företagsläkare avses läkare i företagshälsovården eller annan företagsläkare. 2. Rätt till permission föreligger ej vid plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig då arbetaren har rätt till tillfällig föräldrapenning. 3 Hälsoundersökning Medarbetare äger rätt till erforderlig ledighet för hälsoundersökning hos företagshälsovården efter kallelse därifrån. För sådan tid utges lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9. 4 Information anordnad av företagshälsovården I de fall, då företaget medgivit förläggning på arbetstid av information anordnad av företagshälsovården angående risker för olycksfall och ohälsa, utges för denna tid lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9. 24

5.2 ARBETSTID 16 ARBETSTIDSFÖRKORTNING 1 Intjänandeår Heltidsanställd arbetstagare som arbetar hela perioden 1 april till och med 31 mars intjänar en rätt till 16 timmars arbetstidsförkortning under ovan angiven period kallat intjänandeår. Anmärkning till 1 Vid annan sysselsättningsgrad än heltid intjänas arbetstidsförkortning i proportion härtill. För arbetstagare som inte arbetar hela perioden, d v s som börjar eller slutar sin anställning under perioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren beräknas intjänanderätten av arbetstidsförkortningen med 1/365 av 16 timmar för varje övrig anställningsdag. 2 Ledighet med bibehållen lön efter intjänandeår Efter intjänandeåret löpt ut har arbetstagare rätt att under kommande årsperioden (1 april till och med 31 mars) kallat uttagsåret att få ledighet/arbetstidsförkortning med bibehållen lön i den omfattning som tjänats in enligt 16 1. 3 Förläggning och utläggning av ledighet Ledigheten förläggs under uttagsåret efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Verksamhetens krav skall i största möjliga mån beaktas. Arbetsgivaren skall, dock så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önskemål om förläggning. 4 Kontant ersättning istället för arbetstidsförkortning Om anställning upphör utan att arbetstidsförkortning har tagits ut eller om intjänad arbetstidsförkortning inte tagits ut vid uttagsårets utgång erhåller arbetstagare istället en kontant ersättning med den vid tidpunkten gällande lönen. 25

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER 5.3 LÖNEBESTÄMMELSER a LÖNEFORM Lön utges som tidlön, ackord eller resultatlön. Utgående lön får ej understiga grundlön. Grundlön är lägsta lön enligt detta avtal. b TIDLÖN De lokala parterna förhandlar om yrkeslön och personliga lönedelar utifrån riktlinjerna i 4.1. Den därefter fastställda lönen benämns utgående lön. b 1 Yrkesarbetare Till fullt yrkeskunnig medarbetare som normalt utför arbete inom avtalets angivna verksamhetsområden enligt 6.1 utges grundlön enligt följande: Anteckning till förhandlingsprotokollet Parterna är överens om, att då tidigare uppräkning av yrkesgrupper borttagits, detta inte innebär någon ändring av praxis då yrkesarbetarbegreppet skall tillämpas för dessa yrkesgrupper. b 2 Maskinförare Till fullt yrkeskunnig förare, som innehar yrkesbevis enligt yrkesutbildningsavtalet 6, vid förande av maskin utges grundlön enligt följande: b 3 Bilförare m fl Till förare av bil och traktor samt truck och dumper avsedda för berg- och jordtransport utges grundlön enligt följande: b 4 Övriga medarbetare som fyllt 19 år Till övriga medarbetare som fyllt 19 år utges grundlön enligt följande: b 5 Övriga medarbetare som ej fyllt 19 år Till övriga medarbetare under 19 år som ej genomgår utbildning utges grundlön enligt följande: 26

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER b 6 Medarbetare under utbildning Till medarbetare som genomgår ungdoms- eller vuxenutbildning till yrkesarbetare enligt reglerna i yrkesutbildningsavtalet utges grundlön enligt följande: Löner och ersättningar 2007-04-01 2008-03-31 YRKESKATEGORI GRUNDLÖN därav generellt Timavlönade Kr/tim Månadsavlönade Kr/mån Fördelningstal Yrkesarbetare 120,00 20 880 1,00 Maskinförare 120,00 20 880 1,00 Bilförare m fl 114,00 19 836 0,95 Övriga arbetare som fyllt 19 år 105,60 18 374 0,88 fyllt 18 men ej 19 år 90,00 15 660 0,75 fyllt 17 men ej 18 år 72,00 12 528 0,60 ej fyllt 17 år 60,00 10 440 0,50 Höjning av utgående lön 2007-04-01 1) Timav lönade Kr/tim därav generellt Extra höjning Månads -avlönade Kr/mån därav generellt Extra höjning 3,20 1,60 3,30 557 280 574 3,20 1,60 3,30 557 280 574 3,04 1,50 3,14 529 265 545 2,82 1,40 2,90 490 245 505 2,40 1,20 2,48 418 210 431 1,92 0,95 1,98 334 165 344 1,60 0,80 1,65 279 140 287 För företag eller del av företag som övergått till företagsvis lönebildning enligt reglerna i VÄG & BAN-avtalet får halva höjningen av utgående lön fördelas individuellt. Ut- bildn.- steg Timmar GRUNDLÖN För- deln.- tal Gymnasieutbildning Kr/tim Kr/månad Kr/tim Höjning av utgående lön 2007-04-01 1) därav generellt Extra höjn Kr/mån 1-2299 66,00 11 484 0,55 1,76 0,90 1,82 306 155 316 2 2300 2799 72,00 12 528 0,60 1,92 0,95 1,98 334 165 344 3 2800 4300 78,00 13 572 0,65 2,08 1,05 2,15 362 180 373 4 4301 5500 90,00 15 660 0,75 2,40 1,20 2,48 418 210 431 5 5501 godkänt YTP* 105,60 18 374 0,88 2,82 1,40 2,90 490 245 505 Ungdomslärlingar (företagsutb.) 1 1 1700 51,60 8 978 0,43 1,38 0,70 1,42 240 120 247 2 1701 3400 63,60 11 066 0,53 1,70 0,85 1,75 295 150 304 3 3401 4600 75,60 13 154 0,63 2,02 1,00 2,08 351 175 362 4 4601 6000 90,00 15 660 0,75 2,40 1,20 2,48 418 210 431 5 6001 godkänt YTP* 105,60 18 374 0,88 2,82 1,40 2,90 490 245 505 Vuxenlärlingar 1 1 1600 78,00 13 572 0,65 2,08 1,05 2,15 362 180 373 2 1601 3200 84,00 14 616 0,70 2,24 1,10 2,31 390 195 402 3 3201 4500 90,00 15 660 0,75 2,40 1,20 2,48 418 210 431 4 4501 godkänt YTP* 105,60 18 374 0,88 2,82 1,40 2,90 490 245 505 MASKINFÖRARE Gymnasieutbildning 1 2801 3500 90,00 15 660 0,75 2,40 1,20 2,48 418 210 431 2 3501 4100 96,00 16 704 0,80 2,56 1,30 2,64 446 225 459 3 4101 - godkänt YTP* 105,60 18 374 0,88 2,82 1,40 2,90 490 245 505 Vuxenutbildning 1 1 1600 78,00 13 572 0,65 2,08 1,05 2,15 362 180 373 2 1601 2350 84,00 14 616 0,70 2.24 1,10 2,31 390 195 402 3 2351 3100 90,00 15 660 0,75 2.40 1,20 2,48 418 210 431 4 3101 godkänt YTP* 105,60 18 374 0,88 2,82 1,40 2.90 490 245 505 * Yrkesteoretiskt prov 1) Utgående lön får ej understiga grundlön Extra höjn

15.3 ARBETSPLATSANMÄLAN LÖNEBESTÄMMELSER OCH INFORMATION Löner och ersättningar 2008-04-01 2009-03-31 GRUNDLÖN Höjning av utgående lön 2008-04-01 1) YRKESKATEGORI Timavlönade Kr/tim Månadsavlönade Kr/mån Fördelningstal Timav lönade Kr/tim därav generellt Månadsavlönade Kr/mån därav generellt Yrkesarbetare 124,00 21 576 1,00 Maskinförare 124,00 21 576 1,00 Bilförare m fl 117,80 20 497 0,95 Övriga arbetare som fyllt 19 år 109,12 18 987 0,88 fyllt 18 men ej 19 år 93,00 16 182 0,75 fyllt 17 men ej 18 år 74,40 12 946 0,60 ej fyllt 17 år 62,00 10 788 0,50 3,20 1,60 557 280 3,20 1,60 557 280 3,04 1,50 529 265 2,82 1,40 490 245 2,40 1,20 418 210 1,92 0,95 334 165 1,60 0,80 279 140 Ut- bildn.- steg Timmar GRUNDLÖN För- deln.- tal Gymnasieutbildning Kr/tim Kr/månad Kr/tim Höjning av utgående lön 2008-04-01 1) därav generellt Kr/mån därav generellt 1-2299 68,20 11 867 0,55 1,76 0,90 306 155 2 2300 2799 74,40 12 946 0,60 1,92 0,95 334 165 3 2800 4300 80,60 14 024 0,65 2,08 1,05 362 180 4 4301 5500 93,00 16 182 0,75 2,40 1,20 418 210 5 5501 godkänt YTP* 109,12 18 987 0,88 2,82 1,40 490 245 Ungdomslärlingar (företagsutb.) 1 1 1700 53,32 9 278 0,43 1,38 0,70 240 120 2 1701 3400 65,72 11 435 0,53 1,70 0,85 295 150 3 3401 4600 78,12 13 593 0,63 2,02 1,00 351 175 4 4601 6000 93,00 16 182 0,75 2,40 1,20 418 210 5 6001 godkänt YTP* 109,12 18 987 0,88 2,82 1,40 490 245 Vuxenlärlingar 1 1 1600 80,60 14 024 0,65 2,08 1,05 362 180 2 1601 3200 86,80 15 103 0,70 2,24 1,10 390 195 3 3201 4500 93,00 16 182 0,75 2,40 1,20 418 210 4 4501 godkänt YTP* 109,12 18 987 0,88 2,82 1,40 490 245 MASKINFÖRARE Gymnasieutbildning 1 2801 3500 93,00 16 182 0,75 2,40 1,20 418 210 2 3501 4100 99,20 17 261 0,80 2,56 1,30 446 225 3 4101 - godkänt YTP* 109,12 18 987 0,88 2,82 1,40 490 245 Vuxenutbildning 1 1 1600 80,60 14 024 0,65 2,08 1,05 362 180 2 1601 2350 86,80 15 103 0,70 2.24 1,10 390 195 3 2351 3100 93,00 16 182 0,75 2.40 1,20 418 210 4 3101 godkänt YTP* 109,12 18 987 0,88 2,82 1,40 490 245 * Yrkesteoretiskt prov 1) Utgående lön får ej understiga grundlön 28

1 ARBETSPLATSANMÄLAN 5.3 LÖNEBESTÄMMELSER OCH INFORMATION Löner och ersättningar 2009-04-01 2010-03-31 GRUNDLÖN Höjning av utgående lön 2009-04-01 1) YRKESKATEGORI Timavlönade Kr/tim Månadsavlönade Kr/mån Fördelningstal Timav lönade Kr/tim därav generellt Månadsavlönade Kr/mån därav generellt Yrkesarbetare 128,00 22 272 1,00 Maskinförare 128,00 22 272 1,00 Bilförare m fl 121,60 21 158 0,95 Övriga arbetare som fyllt 19 år 112,64 19 599 0,88 fyllt 18 men ej 19 år 96,00 16 704 0,75 fyllt 17 men ej 18 år 76,80 13 363 0,60 ej fyllt 17 år 64,00 11 136 0,50 3,40 1,70 592 295 3,40 1,70 592 295 3,23 1,60 562 280 2,99 1,50 521 260 2,55 1,30 444 220 2,04 1,00 355 180 1,70 0,85 296 150 Ut- bildn.- steg Timmar GRUNDLÖN För- deln.- tal Gymnasieutbildning Kr/tim Kr/månad Kr/tim Höjning av utgående lön 2009-04-01 1) därav generellt Kr/mån därav generellt 1-2299 70,40 12 250 0,55 1,87 0,95 326 165 2 2300 2799 76,80 13 363 0,60 2,04 1,00 355 180 3 2800 4300 83,20 14 477 0,65 2,21 1,10 385 195 4 4301 5500 96,00 16 704 0,75 2,55 1,30 444 220 5 5501 godkänt YTP* 112,64 19 599 0,88 2,99 1,50 521 260 Ungdomslärlingar (företagsutb.) 1 1 1700 55,04 9 577 0,43 1,46 0,75 255 130 2 1701 3400 67,84 11 804 0,53 1,80 0,90 314 155 3 3401 4600 80,64 14 031 0,63 2,14 1,05 373 185 4 4601 6000 96,00 16 704 0,75 2,55 1,30 444 220 5 6001 godkänt YTP* 112,64 19 599 0,88 2,99 1,50 521 260 Vuxenlärlingar 1 1 1600 83,20 14 477 0,65 2,21 1,10 385 195 2 1601 3200 89,60 15 590 0,70 2,38 1,20 414 205 3 3201 4500 96,00 16 704 0,75 2,55 1,30 444 220 4 4501 godkänt YTP* 112,64 19 599 0,88 2,99 1,50 521 260 MASKINFÖRARE Gymnasieutbildning 1 2801 3500 96,00 16 704 0,75 2,55 1,30 444 220 2 3501 4100 102,40 17 818 0,80 2,72 1,35 474 235 3 4101 - godkänt YTP* 112,64 19 599 0,88 2,99 1,50 521 260 Vuxenutbildning 1 1 1600 83,20 14 477 0,65 2,21 1,10 385 195 2 1601 2350 89,60 15 590 0,70 2,38 1,20 414 205 3 2351 3100 96,00 16 704 0,75 2,55 1,30 444 220 4 3101 godkänt YTP* 112,64 19 599 0,88 2,99 1,50 521 260 * Yrkesteoretiskt prov 1) Utgående lön får ej understiga grundlön För YRKESARBETARE som genomgår utbildning inom ytterligare ett yrkesområde gäller följande: Grundlön utges för yrkesarbetare Fördelningstal under utbildningstiden är 0,88 29

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER b 7 Omräkning till månadslön Månadslön tillämpas om de lokala parterna är ense därom. För timavlönade görs omräkning till månadslön genom att timlönen multipliceras med 174,0. b 8 Särskild ersättning för timavlönade 1 Sjuklön Sjuklön t o m 14:e kalenderdagen beräknas med hjälp av utgående lön enligt följande (Se även 5.3 f.): Dag 1 (karensdag) ingen sjuklön Dag 2 14 80% Fr o m 15:e kalenderdagen utbetalas ingen sjuklön. 2 Lön vid permission, hälsoundersökning, information av företagshälsovården, permittering, väntetid och restid inom och utom arbetstid. För varje ersättningsberättigad timme utges grundlön. 3 Semester För varje uttagen obetald semesterdag utges ingen semesterlön. b 9 Särskild ersättning för månadsavlönade 1 Sjuklön Sjuklön t o m 14:e kalenderdagen beräknas genom att avdrag görs från utgående lön. (Se även 5.3 f.) För varje frånvarotimme görs avdrag per timme enligt följande: Dag 1 (karensdagen) Dag 2 14 20 % månadslönen 12 52 veckoarbetstiden månadslönen 12 52 veckoarbetstiden 30

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER Sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen beräknas genom att avdrag görs från utgående lön för varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) enligt följande: Fr o m dag 15 månadslönen 12 365 Sjuklöneavdrag för hel kalendermånad görs med utgående månadslön. 2 Lön vid permission, hälsoundersökning, information av företagshälsovården, permittering, väntetid och restid inom arbetstid. Ersättningen beräknas genom att avdrag görs från månadslönen med 20 % månadslönen 12 per timme 52 veckoarbetstiden Ersättning per timme får dock ej understiga grundlön. Anmärkning till b 9 2 Till månadsavlönade utges ersättning enligt 5.4 b 5 för restid utanför ordinarie arbetstid. 3 Semester För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 procent av den aktuella utgående månadslönen. 4 Övrig frånvaro För frånvaro, som enligt lag eller avtal inte medför rätt till lön, görs avdrag enligt följande: a) För frånvaro under del av dag skall avdrag göras med månadslönen 12 52 veckoarbetstiden per frånvarotimme 31

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER För frånvaro under en period om högst fem arbetsdagar skall avdrag göras med 1 månadslönen per frånvarodag 21 b) För frånvaro under en period om mer än 5 arbetsdagar görs avdrag per frånvarodag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) med utgående dagslön. Dagslön = månadslönen 12 365 Avdrag skall dock inte göras för arbetsfria dagar som inleder och avslutar frånvaroperioden. Anmärkning Med arbetsfri dag avses i detta sammanhang fridagar och helgdagar som infaller under måndag-fredag. c) För deltidsanställd som arbetar vissa av veckans dagar skall frånvaroavdrag göras för varje ordinarie arbetsdag enligt följande: Månadslönen dividerad med (antalet arbetsdagar per vecka 21) 5 d) Frånvaroavdrag för hel kalendermånad görs med utgående månadslön. b 10 Förberedelse- och avslutningsarbeten Medarbetare enligt 5.3 b 2-3 (maskinförare och bilförare), som beordras utföra service på maskiner (exempelvis smörjning, varmkörning, tankning) utanför ordinarie arbetstid, erhåller för sådant arbete individuell ersättning enligt överenskommelse som träffas mellan företaget och medarbetaren. Sådan arbetstid är ej att betrakta som övertid enligt arbetstidslagen. Bestämmelsen avser ej rena reparations- och underhållsarbeten. 32

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER c ACKORDSLÖN c 1 Överenskommelse om ackord Överenskommelse om och tillämpning av ackord och ackordsförskott träffas mellan företag och arbetslag. Företaget kan begära biträde av Sveriges Byggindustriers lokalkontor och arbetslaget kan begära biträde av den lokala fackliga organisationen. Ackordsöverenskommelse skall vara skriftlig. Har förhandling om ackord upptagits och överenskommelse ej kunnat träffas, är medarbetarna skyldiga att utföra arbetet mot tidlön. I sådant fall kan på endera partens begäran, förhandling upptas mellan Sveriges Byggindustriers lokalkontor och lokal facklig organisation. c 2 Uppmätning av ackord Fortlöpande ackordsarbete uppmäts såvida icke annat överenskommes en gång varannan månad. Ackordsmätning utförs genom företagets försorg under medverkan av företrädare från arbetslaget. Företaget upprättar på denna grund ackordsräkning. c 3 Meningsskiljaktighet Föreligger meningsskiljaktighet rörande ackordsräknings belopp ankommer det på arbetslaget att överlämna specificerad uppgift över det tvistiga beloppet till arbetsledningen senast i samband med att det ostridiga överskottet utbetalas. Med sådan tvist förfars därefter på samma sätt som föreskrivits i förhandlingsordningen 5.6. d RESULTATLÖN Överenskommelse och tillämpning av resultatlön sker mellan de lokala parterna. 33

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER e PERMITTERING OCH PERMITTERINGSLÖN e 1 Permittering Då företaget, utan att anställningen upphör, på grund av arbetsbrist, driftsstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller medarbetaren något arbete samt befriar medarbetaren från närvaroskyldighet. e 2 Väntetid Då företaget, på grund av arbetsbrist, driftsstörning eller annan sådan omständighet inte tillhandahåller medarbetaren något arbete och inte befriar medarbetaren från närvaroskyldighet. e 3 Avbrytande av arbete Vid för arbetets utförande otjänlig väderlek bör företaget, oavsett om medarbetarna därom gör framställning eller ej, avstanna arbetet. Medarbetare, som vid otjänlig väderlek eller annat hinder, själv vill avstanna arbetet, skall anmäla detta till företaget eller dennes ombud. Denne avgör om arbetet skall avbrytas eller ej och om annat arbete skall anvisas. Medarbetare skall kvarstanna på arbetsplatsen såvida han inte fått besked från företaget att lämna arbetsplatsen. Lämnar medarbetare arbetsplatsen utan tillstånd utges ej lön. e 4 Erbjudande av annat arbete Om företaget i en permitterings- eller väntetidssituation erbjuder medarbetare annat arbete är medarbetaren skyldig att anta erbjudandet. Medarbetare som är anställd för visst arbete är inte skyldig anta sådant erbjudande, men förlorar sin rätt till ersättning om han avböjer arbete på samma ort. e 5 Förhandling och återgång i arbete Vid permittering hel dag eller mer skall i förekommande fall förhandlingsskyldighet iakttas enligt Avtal om anställningsskydd 27. Parterna är ense om att förhandlingsskyldighet 34

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER enligt lag och avtal inte föreligger vid permittering på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott. Inför beslut om permittering hel dag eller mer på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott, skall företaget meddela medarbetaren orsaken till permittering och om möjligt den beräknade längden på permitteringen samt hur återgång i arbete skall ske. Företaget skall lämna motsvarande information till fackklubb, MB-grupp eller facklig förtroendeman bland de anställda på arbetsplatsen. Medarbetaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder, som föranledde permitteringen, upphört. Protokollsanteckning I förekommande fall klarläggs hur företaget och permitterad medarbetare skall komma i kontakt för eventuell ändring av tidigare meddelat permitteringsbeslut. e 6 Turordning Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning. e 7 Lönebestämmelser A Permitteringslön Vid väder- och annan permittering utges lön enligt 5.3 b 8 2 respektive b 9 2. Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal timmar på medarbetarens ordinarie arbetstid, varunder han eljest skulle ha arbetat. Undantag Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av medarbetarens eget vållande olovlig konflikt inom LOs område offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Anmärkningar 1 Beträffande säsongbetonat arbete m m, se Avtal om Anställningsskydd 20. 35

5.3 LÖNEBESTÄMMELSER 2 Permittering som föranleds av semesterstängning i samband med huvudsemester ger under de första 10 permitteringsdagarna rätt till permitteringslön enbart i följande fall. Permitteringslön under de första 10 permitteringsdagarna utges endast till medarbetare som oavsett arbetsgivare under närmast föregående intjänandeår inte har tjänat in semesterlön/semesterersättning motsvarande mellan noll till tio betalda semesterdagar. B Väntetidsersättning För väntetid på arbetsplatsen utges lön enligt 5.3 b 8 2 respektive b 9 2. f SJUKLÖN f 1 Sjuklönens storlek lagen om sjuklön 6 och 7 Sjuklöneperioden omfattar den första dag medarbetarens förmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande 13 kalenderdagarna. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som samma sjuklöneperiod som den tidigare. Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna ej er hållit sjuklön för dag 1 för sammanlagt 10 dagar, utgör sjuklönen 80 procent för dag 1. Sjuklönen utgör nedan angiven del av utgående lön som med arbetaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden. Dag 1 (karensdag): Dag 2 14: Sjuklön utges inte för den första dagen i sjuklöne perioden Sjuklön utges med 80% för tid medarbetaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden Med utgående lön enligt ovan avses följande: Medarbetare, som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individuellt samtidigt som ackordet regleras. 36