CIMO stärker internationaliseringen av högskoleutbildningen 2010

1 CIMO stärker internationaliseringen av högskoleutbildningen 2010

ISBN: 978-951-805-443-9 (pdf) Redaktion: Juha Ketolainen, Marjaana Kopperi, Anni Kallio, Marjut Vehkanen och Virve Zenkner Layout och bilder: Satu Salmivalli Översättning: Heidi Granqvist

Förord 5 Fungerar uppdragsutbildning? 6 Sharing Inspiration in China CIMO i Kina 10 Högskolelandet Finland presenterades för studerande och experter 14 Nordiska språk erövrar Indien 16 Globalt ansvar får en starkare roll i högskolornas verksamhet 20 Broar över utbildningssystemens gränser 24 Erasmus under luppen 29 Antalet individuella stipendier ökade i Kina, Indien, Ryssland och Nordamerika 31 CIMOs program, stöd och stipendier för högskolorna 33 CIMOs webbplatser förnyades 37 Publikationer 39 Nyckeltal 41

Förord

Bästa läsare, Syftet med denna publikation är att presentera CIMOs insatser för internationaliseringen av högskoleutbildningen 2010. CIMO har ett brett utbud av program som stöder högskoleutbildningens internationalisering. En förteckning över alla program finns på sidorna 33 36. De enskilda programmen syns ofta rätt så fristående utåt, så det kan ibland vara svårt att gestalta helheten med alla olika stödåtgärder för internationalisering. Internationaliseringsverksamheten sker även mot bakgrund av mer allmänna strömningar: teman som var aktuella förra året var uppdragsutbildning och experimentet med terminsavgifter för studerande från tredje länder. Vi vill föra fram de många alternativ för internationalisering som CIMO kan erbjuda högskolorna. Utöver grundläggande information om våra program och om mobiliteten inom dem, presenterar publikationen även höjdpunkter inom verksamheten 2010. Ämnena som vi har valt att lyfta fram illustrerar antingen förändringar, nya initiativ eller likaså viktig kontinuitet. Internationaliseringsbehoven förändras och därmed ändras även programsortimentet: det allt viktigare globala ansvaret avspeglas i starten av det nya programmet HEI ICI som finansieras med medel för utvecklingssamarbete. Övriga teman som var aktuella under förra året var utredningen av uppdragsutbildning, CIMOs andra år i Kina samt evalueringen av Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet UKAN. Vi hoppas att publikationen ska ge en bild av programmen och de övriga internationaliseringsalternativen som CIMO erbjuder högskolorna och hjälpa och sporra till att hitta nya vägar till internationalisering utöver de välbekanta stigarna.

Fungerar uppdragsutbildning? Undervisnings- och kulturministeriet gav sommaren 2010 CIMO i uppdrag att utreda hur väl lagstiftningen om uppdragsutbildning fungerar och vilken uppdragsutbildning högskolorna arrangerar. Utredningen visade att högskolorna har tämligen begränsad praktisk erfarenhet av att planera eller arrangera uppdragsutbildning. Efterfrågan på uppdragsutbildning var uppenbart liten. Uppdragsutbildning föreföll vara ett okänt fenomen internationellt och det var inte lätt att hitta beställare och marknad för den. CIMOs uppdrag var att kartlägga uppdragsutbildning som startat vid yrkeshögskolor och universitet; utreda yrkeshögskolornas och universitetens erfarenheter av att arrangera avgiftsbelagd uppdragsutbildning som leder till examen och av hur väl lagstiftningen om uppdragsutbildning fungerar; evaluera hur väl lagstiftningen om uppdragsutbildning fungerar och framföra förslag till att arrangera uppdragsutbildning och utveckla lagstiftningen om uppdragsutbildning med målet att stödja exporten av högskolornas kunnande och högskolornas agerande på den internationella marknaden för högskoleutbildning. 6 Resultaten från utredningen som blev klar hösten 2010 baserade sig på en elektronisk enkät som hade sänts till högskolorna. Med hjälp

av enkäten kartlades organisationen av uppdragsutbildning vid högskolorna, utbudet av uppdragsutbildning, erfarenheterna av uppdragsutbildning och av utveckling av sådan, framtida planer och åsikter om hinder för uppdragsutbildning samt om hur fungerande och ändamålsenlig den nuvarande lagstiftningen om uppdragsutbildning är. SJU HÖGSKOLOR FÖRBEREDER PROJEKT FÖR UPPDRAGSUTBILDNING Kan uppdragsutbildning i den form som lagstiftningen definierar den över huvud taget genomföras? Utgående från CIMOs utredning kan man påstå att den åtminstone i viss utsträckning kan det, eftersom sju högskolor, och vid vissa av dem flera utbildningsområden, förberedde projekt för uppdragsutbildning. Likaså tydde svaren på att de största hindren för att bereda och arrangera uppdragsutbildning ligger annanstans än i själva lagstiftningen, framför allt i resurseringen. Alla betraktade inte heller uppdragsutbildning som ett strategiskt mål; vissa hade medvetet valt att gå långsamt fram i denna nya verksamhet. Majoriteten av högskolorna som svarade på enkäten ansåg att lagstiftningen om uppdragsutbildning i sig verkade relativt klar och tydlig, trots att den kanske inte är särskilt ändamålsenlig ur högskolornas perspektiv. HÖGSKOLORNAS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL BREDARE ÄN LAGSTIFTNINGEN OM UPPDRAGSUTBILDNING Högskolornas behov och önskemål föreföll vara bredare än lagstiftningen om uppdragsutbildning. Högskolorna som svarade på enkäten hade funderat över utbildningsexport i ett bredare perspektiv och framförde i svaren problem och 7 7

förändringsbehov i anslutning till detta. Uppdragsutbildning i dess nuvarande form är i många fall inte svaret på högskolans mål att agera på den internationella utbildningsmarknaden. De som är intresserade av examensstuderande som betalar direkt behöver inte mellanhänder eller annat institutionellt samarbete eller avtal som ingår i modellen för uppdragsutbildning. Utöver principen om avgiftsfrihet, påpekades även några andra problem i lagstiftningen om uppdragsutbildning. Sådana var den oklara definitionen av beställarens och finansiärens roller samt av högskolornas ansvar för avgifterna som uppbärs av de studerande, och vidare den oklara tidtabellen för kostnadsmotsvarigheten, begränsningen av uppdragsutbildningen till enbart medborgare utan för EU/EES och enbart för grupper. CENTRALA IAKTTAGELSER OCH SLUTSATSER FRÅN CIMOS ENKÄT Uppdragsutbildning och övriga former av utbildningsexport bör analyseras och utvecklas som en helhet. Den nuvarande situationen med flera olika parallella modeller och experiment är splittrad. Lagstiftningen om uppdragsutbildning upplevs i huvudsak som tämligen tydlig, men inte alltid som särskilt ändamålsenlig. Vid evalueringen av lagstiftningen om uppdragsutbildning tänker högskolorna på utbildningsexport i ett bredare perspektiv. Uppdragsutbildning i sin nuvarande form gäller bara begränsade fall och motsvarar som sådan inte högskolornas mål att agera på den internationella utbildningsmarknaden. Det vanligaste problemet som upplevs är att uppdragsutbildningen måste vara avgiftsfri för studerandena. Uppdragsutbildningens utmaningar kretsar i stor utsträckning kring frågan om terminsavgifter. 8

Om uppdragsutbildningen som leder till examen ska vara avgiftsfri för studerandena, måste man närmare definiera beställarens, finansiärens och leverantörens roller samt ansvaret för att säkerställa att studerandena inte blir tvungna att betala. Det finns en väldigt liten marknad för uppdragsutbildning, beställarna saknas. Om man vill utveckla mer omfattande verksamhet, måste man skapa en marknad, göra marknadsundersökningar och marknadsföra utbildningen utgående från dem. Uppdragsutbildning är fortfarande ett nytt fenomen och den hör till de strategiska fokusområdena vid få högskolor. Högskolorna har inte de resurser eller den sakkunskap som behövs för att bygga upp affärsverksamhet. Högskolorna behöver stöd för finansiering, marknadsföring och kvalitetssäkring av uppdragsutbildning, liksom även stöd för utvecklingen av övrig utbildningsexport. Det är viktigt att mer än tidigare samarbeta och sprida information nationellt mellan högskolorna och övriga nyckelaktörer inom utbildningsexport. I stället för splittrade projekt bör man sträva efter helheter som är betydande i ett nationellt perspektiv. Det finns behov att utveckla exportklustret även ur uppdragsutbildningens perspektiv. Arbetsgruppen vid CIMO som utredde uppdragsutbildning bestod av resultatområdeschef för högre utbildning Juha Ketolainen, enhetschef Maija Airas-Hyödynmaa, ledande sakkunnig Irma Garam, ledande sakkunnig Kenneth Lundin samt programsakkunnig Riikka Vuorela. Utredningen (på finska): www.cimo.fi > CIMO asiantuntijana > Lausuntoja ja raportteja > Tilauskoulutuksen toimivuus. Havaintoja korkeakouluille suunnatun kyselyn pohjalta (pdf) 9

Sharing Inspiration in China CIMO i Kina 2010 Verksamheten vid CIMOs kontor i Kina 2010 fokuserade på att främja det finsk-kinesiska utbildningssamarbetet. Flera finländska högskolor besökte Kina och Expo 2010 i Shanghai och vårt kontor bidrog till att hitta nya partner och förstärka befintliga kontakter. Huvudintresset har legat på högskolor i Shanghairegionen, men besök har även gjorts till de viktigaste universiteten i Peking. De finländska högskolorna har aktiva kontakter med Kina: utgående från erfarenheterna under 2010 kan man säga att högskolesamarbetet mellan Finland och Kina står på en stabil grund, men det finns fortfarande utrymme att fördjupa samarbetet. Verksamheten under 2010 präglades av evenemang som arrangerades i samband med världsutställningen i Shanghai. Under 180 dagar besökte över 70 miljoner personer området och 5,7 miljoner besökte Finlands paviljong Kirnu. CIMO arrangerade två evenemang i Kirnu. VÄRLDSUTSTÄLLNINGEN I SHANGHAI: ALUMNI- VERKSAMHET OCH UTBILDNINGSSAMARBETE Det första evenemanget under Shanghai Expo, inledningen av finsk-kinesisk alumniverksamhet, arrangerades den 3 juni 2010. Tusentals kineser har under årens lopp studerat i Finland, men många av dem har efter av- 10

slutade studier tappat kontakten med Finland. Syftet med alumniverksamheten är att avhjälpa detta och fungera som ett gemensamt finsk-kinesiskt forum, där man kan upprätthålla sina band och kontakter. Kineser som har studerat i Finland kan fungera som en länk mellan länderna och bidra till att fördjupa kontakterna på många sätt. Målet är givetvis att även finska företag med verksamhet i Kina ska delta aktivt i alumniverksamheten och skapa nätverk med studerandena. I den första alumniträffen deltog cirka 150 kinesiska studerande. Åldersfördelningen var stor: den sträckte sig allt från personer som studerat i Finland på 1950-talet till studerande som utexaminerats under 2000-talet. Det finsk-kinesiska seminariet om utbildningssamarbete som CIMO anordnade gick av stapeln under den sista veckan av Expo, den 25 26 oktober 2010. Seminariets tema var Sharing Inspiration i samklang med Finlands tema under hela världsutställningen. Inom ramen för detta tema behandlades kunnande (competence), miljö och välmående, som alla även låg i fokus under Finlands deltagande i Expo. Över 150 kinesiska och finländska representanter för utbildningsområdet deltog i seminariet, där över 20 högskolor och utbildningsenheter från Finland och Kina presenterade sina samarbetsprojekt mellan länderna. Utbildningssamarbete bedrivs inom flera olika områden och det är påfallande mångsidigt. Det mest konkreta samarbetsprojektet var ett hus som byggs i Kina tillsammans med en kinesisk läroinrättning. CIMO OCH 12 FINLÄNDSKA HÖGSKOLOR PÅ MÄSSAN CHINA EDUCATION EXPO CIMO samordnade det största finländska deltagandet någonsin på mässorna China Education Expo som arrangerades i Peking, Dalian, Xi an och Shanghai den 15 24.10.2010. Totalt 12 högskolor från Finland deltog på mässan som besöktes av tiotusentals kinesiska studerande. Mässan var auktoriserad av det ki- 11 11

nesiska undervisningsministeriet och främst avsedd för studerande som planerar att åka utomlands för att avlägga magisterstudier på MA-nivå. Samtidigt med mässorna China Education Expo arrangerade China Education Association for International Exchange och samarbetsorganet för Finlands universitet Unifi rf med stöd från CIMO ett kinesisk-finskt rektorsmöte i Peking den 14 15 oktober 2010. På träffen deltog 6 universitet från Finland och över 20 universitet från Kina. Under träffen diskuterades olika former av universitetssamarbete och effektivisering av samarbetet. I samband med träffen undertecknade Uleåborgs universitet ett samarbetsavtal med Beijing Institute of Technology. En motsvarande träff planeras i Finland 2011. En viktig åtgärd var även det utvidgade samarbetet med Shanghais stad. Shanghai är en betydande utbildningsregion i Kina som satsar stort på att utveckla utbildningen på alla nivåer. Staden är mycket intresserad av finsk utbildningskompetens och vill utveckla samarbetet även på andra än högskolesektorn. I slutet av 2010 publicerades resultaten från PISA-undersökningen för 2009 och Shanghai placerade sig som etta i mätningen. Detta är första gången som Kina är med i PISA-undersökningen och Shanghai hade som enda region valts att representera landet. Finland placerade sig även denna gång i toppen, vilket ger bra möjligheter att utveckla samarbetet inom undervisningssektorn med Shanghai, och staden verkar ha ett stort intresse för detta. KINA REFORMERAR SIN UTBILDNING Kina publicerade i juli 2010 en plan för utveckling av utbildningssektorn under perioden 2010 2020. Det är en mycket allmän plan och mer detaljerad information om programmets mål och innehåll kommer troligen att ges under 2011. 12

Redan nu står det dock klart att målen för utbildningsreformen är ambitiösa och kommer att påverka hela utbildningssystemet. Tillika ger de nya samarbetsmöjligheter, eftersom exempelvis internationalisering kommer att ha en central roll i utvecklingen av det kinesiska utbildningssystemet. Under de senaste två decennierna har fokus för utvecklingen av utbildningssystemet i Kina legat på kvantitativ tillväxt, men i och med det nya programmet kommer fokus att flyttas till kvalitativa förbättringar. Ett exempel på kvalitativa utvecklingsprojekt som kan nämnas är planerna att höja yrkesutbildningens nivå på såväl andra som tredje stadiet. Utbildningens fokus kommer att i allt högre grad flyttas till att förbättra praktiska arbetslivsfärdigheter och man vill vidare utöka samarbetet mellan företag och utbildningssektorn. Kinas behov att höja sin industriella och teknologiska nivå syns på alla utbildnings- och forskningssektorer, och effektiviseringen av utbildningen, anses spela en stor roll för att nå detta mål. Även den allmänna lärarutbildningen för läroinrättningar på första och andra stadiet ligger i blickfånget och man planerar att höja lärarnas kunskaper på olika sätt. Den finska lärarutbildningen är välkänd bland utbildningsproffs i Kina, vilket öppnar en kanal för utveckling av samarbete. När Finland nu dessutom satsar på utbildningsexport på denna sektor kan det uppstå möjligheter till nya gemensamma projekt med Kina. De finska högskolornas ökade verksamhet i Kina och de kommande reformerna samt internationaliseringen inom det kinesiska utbildningssystemet ger en god grund för att utvidga och fördjupa samarbetet även under 2011. Juha Tähkämaa Skribenten var CIMOs representant i Kina från april 2009 till februari 2010. CIMOs kontor i Shanghai öppnades våren 2009. Syftet med det är att hjälpa finländska högskolor att knyta kontakter med kinesiska högskolor och att följa högskolepolitiken i Kina. Samtidigt marknadsför kontoret finländsk högskoleutbildning i Kina. År 2011 arbetar projektkoordinator Lukia Yang vid kontoret i Kina och Juha Tähkämaa samordnar deltagandet från Finland som deltidsanställd konsult. 13 13

Högskolelandet Finland presenterades för studerande och experter Ett av CIMOs specialuppdrag är att göra Finland känt som högskoleland för internationella studerande och för internationaliseringsexperter som arbetar vid högskolor. De centrala instrumenten för detta är publikationer, webbplatsen www.studyinfinland.fi som publicerades i helt ny skepnad 2010 samt att delta på student- och expertmässor och arrangera olika aktiviteter. KINA, RYSSLAND, NAFSA OCH EAIE År 2010 låg fokus starkt på Kina, men utöver världsutställningen i Shanghai och China Education Expo-mässorna presenterade CIMO högskoleutbildningen i Finland även på många andra sätt. I Ryssland var CIMO aktivt i såväl S:t Petersburg som Moskva. På EU-dagen i september organiserade CIMO i S:t Petersburg tillsammans med Finlands konsulat en kontaktdag för att marknadsföra finländsk högskoleutbildning för studerande. I början av oktober deltog CIMO i samarbete med Finlandsinstitutet i S:t Petersburg i Majakovskij-bibliotekets traditionella utställning riktad till studenter. I november stod avdelningen Study in Europe på studentmässan i Moskva i tur tillsammans med tre finländska högskolor. 14 Finland deltog i den samnordiska mässavdelningen på det största årliga internationella

evenemanget inom högskoleutbildning, Nafsa-konferensen, som arrangerades i Kansas City i USA. Konferensen samlar årligen över 7 000 utbildningsexperter från 120 olika länder. Högskoleutbildningen i Finland var väl synlig även på årets EAIE-konferens i Nantes i Frankrike, där CIMO stod värdinna för mässsavdelningen. NYA INITIATIV: ISB-UNDERSÖKNINGEN OCH SAMARBETSGRUPP FÖR KOMMUNIKATION Till årets större nya initiativ hörde undersökningen International Student Barometer som nu genomfördes för första gången i Finland samordnad och huvudsakligen finansierad av CIMO. ISB riktar sig till internationella examens- och utbytesstuderande och en av dess fördelar är att resultaten är internationellt jämförbara. I Finland deltog 23 högskolor i undersökningen och 6 400 internationella studerande svarade på enkäten. Bearbetningen av det insamlade materialet och sammanställningen av resultaten görs under 2011. År 2010 inledde även Samarbetsgruppen för internationell studentkommunikation sin verksamhet, ledd av CIMO. Gruppen består av representanter för många olika yrkesgrupper från 13 olika högskolor samt en representant för University Admissions Finland. Gruppen diskuterar och sprider information om ämnen som berör internationell studentmarknadsföring, som grundinformation om den finländska högskoleutbildningen, gemensamt deltagande på internationella studentmässor och webbmarknadsföring. Gruppen fattar inga beslut, men den kan ge rekommendationer till åtgärder. Ett viktigt samarbetsnätverk för CIMO och högskolorna utgörs av Finlands ambassader ute i världen. Under året marknadsförde Finlands ambassader aktivt finländsk högskoleutbildning bland annat i Kazakstan, Nepal, Japan, Indonesien och Spanien. Internationella publikationer hörde återigen till de populäraste bland CIMOs trycksaker deras totala upplaga uppgick till över 40 000 exemplar. Även webbplatsen Study in Finland är mycket välbesökt: sidorna som förnyades under sommaren hade totalt 395 000 besökare 2010. 15

Nordiska språk erövrar Indien CIMOs enhet för finska språket och Finlands kultur har ett nära samarbete med det motsvarande nordiska nätverket SNU (Samarbetsnämnden för Nordenundervisning i utlandet) och tar initiativ för att stödja undervisningen i nordiska språk utomlands. Nätverkets viktigaste uppgift är att främja, följa upp och säkerställa undervisningen i nordiska språk vid utländska universitet. SNU har i flera år initierat undervisning på den amerikanska kontinenten. År 2009 vändes blicken mot Indien. Nordiska språk har hittills inte undervisats vid ett enda indiskt universitet, trots att det har funnits mångsidigt och livligt samarbete mellan länderna i flera decennier exempelvis på företagssektorn. HUVUDKVARTER VID UNIVERSITETET I HYDERABAD SNU:s delegation gjorde två besök till Indien åren 2009 2010. Målet var olika universitet i Delhi, Hyderabad och Pune. Avsikten var att hitta ett universitet med genuint intresse för våra språk och möjligheter att starta ett samarbete med nordiska universitet. Utgående från utredningarna visade sig universitetet i Hyderabad var en lämplig samarbetspartner. Ett samarbetsavtal mellan SNU och universitetet i Hyderabad håller på att utformas och 16

en separat planeringsgrupp har utsetts för att förbereda undervisningens innehåll. Gruppen består av sakkunniga från Finland, Sverige och Island. Norge och Danmark deltar inte ännu i detta skede, men förhoppningen är att samtliga nordiska språk stegvis ska komma med i undervisningsutbudet. Planeringsarbetet övervakas av SNU:s delegation. UNDERVISNINGEN STARTAR 2012 En viktig dag inföll i början av april 2011, när SNU:s delegation kom till Helsingfors för sitt årliga möte, där man även beslöt om starten för den konkreta undervisningen vid universitetet i Hyderabad. Avsikten är att undervisningen ska inledas i början av 2012. Projektet har hittills finansierats ur SNU:s budget, men man anhåller nu även om finansiering för projektet från olika nordiska instanser. Webbundervisning kommer att vara en central undervisningsmetod. Planeringsgruppen tar även fram innehåll för programmet via webben mellan Sverige, Island och Finland. Gruppen har samlats och träffat varandra bara en gång i Reykjavik all annan planering har skett elektroniskt. Det kommer även att arrangeras kontaktundervisning. Lärarna i språken som undervisas besöker turvis universitetet i Hyderabad i en termin för att ge kontaktundervisning i sitt språk, som sedan fortsätter på webben: det här ger bästa möjliga läranderesultat och studenternas engagemang i sina studier bibehålls. Det planeras dessutom sommarkurser i hemlanden för respektive undervisningsspråk. Undervisningen innehåller givetvis mycket kulturkunskap och realia om länderna. För detta utnyttjas också nordiska gästföreläsare som annars kommer till universitetet i Hyderabad. 17

FÖRST KANDIDATER, SENARE MAGISTRAR All verksamhet utgår från ett nära samarbete med experter vid det mottagande universitetet i Hyderabad. Just nu fduggar e-postmeddelande tätt mellan Hyderabad och Finland, Sverige och Island, för det är många frågor som kräver svar. Samarbetet har dock visat sig vara mycket fruktbart: det har kommit svar från Hyderabad på de otaliga nordiska frågorna om undervisningen, undervisningspraxis har jämförts såväl med Hyderabad som de olika nordiska aktörerna, och man har redan kunnat identifiera likheter och undervisningsmässiga motsvarigheter. Öppenheten och entusiasmen är uppenbar bland de olika parterna. Målet med det nya initiativet är att utveckla ett BA-program i nordiska språk under detta decennium under decenniet som börjar 2020 siktar vi på ett MAprogram. Marjut Vehkanen Skribenten är generalsekreterare vid CIMOs enhet för finska språket och Finlands kultur 18

UKAN EVALUERADES 2010 Delegationen för studier i finska och Finlands kultur vid utländska universitet UKAN som har sin verksamhet vid CIMO evaluerades år 2010. Målet med evalueringen var att utgående från mångsidig information skapa en aktuell och tillförlitlig bild om läget för undervisning och studier i finska språket och Finlands kultur vid utländska universitet och därigenom stödja en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Utvärderingen inriktades på verksamhetens ändamålsenlighet i förhållande till de mål som ställts upp för verksamheten samt på verksamhetens genomslagskraft i förhållande till tillgängliga resurser och de resultat som har uppnåtts. Evalueringens resultat presenterade centrala framtida utmaningar och utvecklingsförslag, som baserar sig på cirka 50 expertintervjuer samt på studiebesök vid undervisningsenheterna i finska språket och Finlands kultur vid Stockholms universitet, Humboldt-universitetet i Berlin, Karlsuniversitetet i Prag, Eötvös Lorand-universitetet i Budapest samt universiteten i Tartu och Tallinn i Estland. Resultaten visade att verksamheten tämligen väl har lyckats säkerställa högklassig undervisning i finska språket och Finlands kultur vid utländska universitet. En framtida utmaning är utvecklingen av undervisningen enligt de nya behoven i den ständigt föränderliga världen. Dock var evalueringsrapportens slutsats att undervisningen i finska språket och Finlands kultur vid utländska universitet fortsättningsvis ska stödjas från Finland. Nivån på resurserna som används till detta stöd var enligt evalueringsresultatet lämplig. 19 19

Globalt ansvar får en starkare roll i högskolornas verksamhet Internationalisering och globalt ansvar blir allt viktigare aspekter inom verksamheten vid de finländska högskolorna. Samarbetet med utvecklingsländer ökar och målet är att förstärka deras kunnande och skapa verksamhet med en etiskt hållbar grund. CIMO stödde dessa mål under 2010 bland annat via programmen North South South och HEI ICI. Det senare är ett nytt program som CIMO började administrera i början av året. Lanseringen ägde rum i mars, samtidigt med lanseringen av den nya programperioden för North South South. Med hjälp av programmen förstärks partnerskap mellan högskolor i Finland och i utvecklingsländerna samt kapaciteten vid utvecklingsländernas högskolor. Programmen finansieras ur Utrikesministeriets anslag för utvecklingssamarbete och deras allmänna mål ligger i linje med prioriteringarna inom Finlands biståndspolitik. Antalet deltagande länder utökades jämfört med tidigare i och med att högskolorna i alla de utvecklingsländer som enligt OECD:s definition är behöriga att få offentlig utvecklingsfinansiering (Official Development Assistance, ODA), nu kan vara partner till finländska högskolor i båda programmen. 20

PROGRAMMET NORTH SOUTH SOUTH 2010 Det sjunde året inom programmet North South South (North South South Higher Education Institution Network Programme) som främjar samarbete mellan högskolor i Finland och i utvecklingsländer inleddes med en ny programperiod (2010 2012). Programmet har visat sig vara ett värdefullt tillägg för både Finlands utvecklingssamarbete och de högre utbildningssystemen i syd. Programmet North South South finansierar student- och lärarutbyte, intensivkurser samt verksamhet som stöder nätverksbildning. År 2010 beviljades stipendier på totalt cirka 1,3 miljoner euro till 29 nätverk. Nätverken består av minst en finländsk högskola som samarbetar med partnerhögskolor i syd. Läsåret 2009 2010 åkte 174 studerande och 108 lärare på utbyte via programmet. Sammanlagt 14 intensivkurser arrangerades i olika länder i syd. Nätverken som beviljats finansiering representerar flera olika vetenskapsområden. En ansökningsomgång inom programmet arrangerades i slutet av 2010 och då beviljades finansiering till 29 nätverk för den följande tvåårsperioden 2011 2013. Vid urvalet av nätverk som beviljas finansiering fäster man särskild uppmärksamhet vid projektets utvecklingspolitiska inverkan; planen ska utgå från samarbetslandets egna prioriteringar och säkerställa samarbetshögskolornas ägarskap. Nätverkens verksamhet ska vara tydlig och realistisk, exempelvis när det gäller mål, aktiviteter och tillgängliga resurser. Det är även viktigt att de finländska högskolornas specialkunskaper och expertis utnyttjas. Programmets mål inkluderar främjande av syd-syd-partnerskap inom högskolesamarbete. 21

DET NYA PROGRAMMET HEI ICI STARTADE Målet med programmet HEI ICI (Higher Education Institutions Institutional Cooperation Instrument) som startade 2010 är att förstärka kapaciteten hos högskolor i utvecklingsländer på olika sätt. Programmet beviljar bidrag bland annat för att förstärka grundläggande aktiviteter vid högskolor i utvecklingsländer, förnya administrativa strukturer, arbetsmetoder och servicestrukturer, utveckla undervisningsmetoder och läroplaner, reformera informationssystem och bibliotek. Programmets första ansökningsomgång arrangerades i slutet av 2010. 22

FN:s biträdande experter och EU:s unga experter Via CIMO kan man ansöka om plats som biträdande expert inom FN (Junior Professional Officer JPO) och ung expert inom EU (Junior Experts in the Delegation of the European Union JED). Programmen finansieras från Finlands utvecklingsanslag. Platserna väljs enligt Finlands utvecklingspolitiska program och FN:s millenniemål. Finland deltar i FN:s JPO-program tillsammans med 18 andra länder. Genom programmet får unga finländska experter möjlighet att arbeta vid organisationer inom FN på olika håll i världen samt vid fältoch huvudkontor. Utrikesministeriet finansierar och skaffar platserna för biträdande FN-experter, medan CIMO sköter urvalsprocessen. År 2010 arrangerades fyra JPO-ansökningsomgångar med totalt 30 platser stationerade vid fältkontor i Afrika och Asien samt vid organisationers huvudkontor i Europa och Nordamerika. Cirka en tredjedel av platserna var vid huvudkontoren. Platserna som biträdande expert intresserar unga finländska experter och det har funnits gott om välmeriterade sökande. Totalt inlämnades 797 ansökningar 2010. Utrikesministeriet finansierar också platser för finländare inom JED-programmet. CIMO ansvarar för programmets preliminära urval i Finland och kommissionen fattar de slutliga urvalsbesluten. År 2010 valdes åtta unga experter till programmet med placering i följande länder: Tanzania, Thailand, Gabon, Ecuador, Uganda, Bolivia, Madagaskar och Burundi. Programmet fick totalt 128 ansökningar. Under ansökningsomgången 2010 finansierade Finland sex och EU två av platserna. Närmare information: www.cimo.fi/jpo 23 23

Broar över utbildningssystemens gränser Internationellt läroplanssamarbete utgör en central del i många av de program som CIMO finansierar eller informerar om. Det ger en stabil grund för internationell mobilitet och övrigt samarbete. Jämförelse av läroplaner underlättar tillgodoräknandet av studier och förankrar effekterna av internationellt samarbete på institutionell nivå. Vidare synliggör projekten skillnader och likheter mellan utbildningssystemen, det vill säga producerar erfarenhetsbaserad information för den politiska nivån om gränshinder mellan olika utbildningssystem och samtidigt om hur man kan överbrygga dessa. Därigenom deltar de för sin del i att skapa ett europeiskt område för högre utbildning nerifrån uppåt. Bland annat programmet Erasmus finansierar internationella projekt för kursplansutveckling. Läroplansarbetet är viktigt även i förhållande till länder utanför EU. Utveckling av läroplaner i dialog över EU:s gränser skapar närmare kontakter och bättre förutsättningar för utbildningssamarbete på lång sikt. Såväl EUprogrammet Tempus för närområdessamarbete som EU:s bilaterala samarbetsprogram med industrialiserade länder stöder utveckling av läroplaner och gemensamma studieprogram. Programmet HEI ICI som Utrikes- 24

ministeriet finansierar med utvecklingsanslag stöder utveckling av kursplaner enligt behoven i syd. Programmen för gemensamma och dubbla examina som från början av 2000-talet har utgjort en kärna i det europeiska området för högre utbildning och i Bolognaprocessen förutsätter långsiktig gemensam planering. Undervisningsministeriet gav 2004 en rekommendation för utveckling av dessa program i Finland. Samma år utsåg Nordiska ministerrådet gemensamma studieprogram till en särskild prioritering inom programmet Nordplus Högre utbildning. År 2007 lanserades Nordic Master Programme för att stödja gemensamma utbildningsprogram på magisternivå. Programmets tredje ansökningsomgång arrangerades 2010. År 2004 startade Europeiska kommissionen programmet Erasmus Mundus för att sporra europeiska högskolor att utveckla gemensamma och dubbla examina. Möjligheterna att få finansiering för samarbete även med länder utanför Europa har ökat. Programmen Erasmus och Erasmus Mundus öppnades för icke-europeiska partners 2009/2010. Även inom programmen för industrialiserade länder finansieras planering och genomförande av gemensamma examensprogram med samfinansiering från EU och partnerländer. EU:s och Nordiska rådets program kommer att genomgå reformer under de närmaste åren. Läroplanssamarbete och gemensamma program är dock samarbetsformer som ständigt ökar i betydelse, så man kan anta att de även framöver kommer att vara centrala aktiviteter i program som stöder högskolornas internationalisering. 25 25

STÖD FÖR LÄROPLANSSAMARBETE Erasmus multilaterala projekt Stöd för utveckling av gemensamt examensprogram, del av utbildningsprogram eller fortbildningsmodul Minst 3 partners från länder som deltar i Programmet för livslångt lärande, även övriga länder kan delta Projekten pågår högst 3 år, bidraget högst 300 000 euro Finländska högskolor har sedan 2007 årligen koordinerat 2 4 nya projekt för kursplansutveckling samt varit partner i ett flertal övriga projekt Erasmus Mundus Bidrag för befintliga magister- och doktorsprogram som leder till gemensam eller dubbel examen Minst 3 partners från olika EU/EES-länder, även övriga länder kan delta Projektet pågår 5 år, årligt bidrag 30 000 50 000 euro, därtill studentstipendier Årligen beviljas finansiering till 40 50 projekt, av dem är cirka en fjärdedel på doktorsnivå Finländska högskolor deltar i 15 projekt, av vilka 3 koordineras i Finland 26

Nordplus Högre utbildning och Nordic Masters Nordplus stöder gemensamma program på kandidat- och magisternivå, Nordic Master-magisterprogram Årligen har cirka 30 projekt anhållit om Nordplus-bidrag och cirka 10 har beviljats finansiering Bidragsbeloppet varierar, det största enskilda bidraget uppgår till cirka 50 000 euro Nordic Master-programmet beviljade 2010 bidrag till sex konsortier, finländare deltar i hälften av dem Projekten pågår cirka 1,5 år, bidraget är 500 000 danska kronor Tempus Curricular Reform-projekten stöder utveckling av utbildningsprogram och inrättande av nya program i Tempus-partnerländerna, utveckling av program för gemensamma examina eller åtgärder som stöder tillgodoräknande av studier mellan EU-länder och Tempus-partnerländer. Programmet omfattar områden som utses av respektive partnerland i EU:s närområden (Östeuropa, Västra Balkan, Centralasien, Medelhavsområdet) Det krävs ett visst minimiantal partners i målländerna och minst 3 från olika EU-länder Projekten pågår högst 3 år, bidraget är 300 000 1 500 000 euro CIMOs och EU:s övriga program Programmen EU-USA (Atlantis) och EU-Kanada stöder utveckling och genomförande av gemensamma transatlantiska examensprogram Programmet EU ICI-ECP stöder utveckling av gemensamma examensprogram mellan EU och flera industrialiserade länder, bland annat Australien och Sydkorea Programmet HEI ICI som Utrikesministeriet finansierar beviljar anslag för utveckling av läroplaner vid högskolor i syd 27

Exempel på finansieringsstigar mellan olika program Nordplus-finansierat utvecklingsarbete hjälpte Tekniska högskolan att 2005 få finansiering från EU-programmet Erasmus Mundus för ett så gott som färdigt projekt för ett gemensamt utbildningsprogram. År 2010 fick magisterprogrammet NordSec- Mob, nu vid Aalto-universitetet, fortsatt finansiering från samma program. Vissa av de nordiska magisterprogrammen som fått Nordic Master -bidrag har startat sitt samarbete på intensivkurser med finansiering från programmet Nordplus och senare utvecklat det genom mer strategiskt samarbete med sikte på ett gemensamt utbildningsprogram. Samarbete för att starta gemensamma studieprogram med Nordplus-finansiering har resulterat i kursmoduler av olika längd och gemensamma program utgående från dessa. Ett projekt för kursplansutveckling inom programmet Erasmus erbjöd Jyväskylä universitet möjlighet att utveckla ett gemensamt program med sina partners. Efter projektets slut fick magisterprogrammet European Masters in Sport and Exercise finansiering från Erasmus Mundus för att genomföra det finslipade programmet. Programmet Tempus erbjuder bidrag för att reformera kursplaner vid högskolor i partnerländer utanför EU. Projekten har exempelvis gett möjlighet att skapa en grund för gemensamma program mellan Finland och Ryssland. 28

Erasmus under luppen Mellanevaluering av Programmet för livslångt lärande Undervisnings- och kulturministeriet lät 2010 göra en mellanevaluering av EU:s Program för livslångt lärande (Lifelong Learning Program, LLP) för perioden 2007 2009, lagom i mitten av den sjuåriga programperioden (2007-2013). Utvärderingen genomfördes på uppdrag av EU-kommissionen samtidigt i alla länder som deltar i programmet. Den gick ut på att analysera effekterna av programmets resultat och att samla in återkoppling för beredningen av nästa programgeneration. Avsikten är att den nya perioden för EU-programmen ska starta 2014 och beredningen av programmet har redan inletts. 29 Programmet Erasmus fick goda resultat i mellanevalueringen. Enkäten besvarades av högskolornas Erasmus-koordinatorer, koordinatorerna för Erasmus-intensivkurser och EILC-kurser samt nationella experter. Respondenterna ansåg att programmet är känt och att det motsvarar målgruppens behov väl. Programmet ger bra stöd åt högskolornas mål att bilda nätverk och samarbeta med övriga europeiska högskolor samt främjar internationaliseringen av högre utbildning i allmänhet. Alla respondenter ansåg att programmets genomförande på nationell nivå har lyckats ganska eller mycket bra. Även samarbetet med det nationella programkontoret CIMO ansågs fungera väl.

Utmaningar som nämndes var den bristfälliga finansieringen av lärar- och personalutbytet inom Erasmus. Det framfördes även önskemål om ökad finansiering för uppehålls- och organisationskostnader inom projekt för Erasmus-intensivkurser. Arbetsmängden som krävs för administrationen av Erasmus har enligt respondenterna ökat betydligt, vilket upplevdes som ett problem. En utmaning för genomförandet av enskilda utbytesperioder utgörs av de olika terminstiderna i olika länder. Den kortaste tillåtna längden på 3 månader för studentmobilitet inom Erasmus är för lång ur många högskolors perspektiv. En kortare längd skulle vara välkommen speciellt med tanke på vuxenstuderande samt praktikantutbytet inom många utbildningsprogram. Rekommendationerna för programmets utveckling som tagits fram utgående från mellanevalueringen betonar vikten av kontinuitet vid planeringen av nästa programperiod. Programmets inverkan och spridningen av projektens resultat borde dock ytterligare effektiviseras. 30

Antalet individuella stipendier ökade i Kina, Indien, Ryssland och Nordamerika Geografiskt fokuseras CIMOs praktikprogram och forskarstudiestipendier på Kina, Indien, Ryssland och Nordamerika. År 2010 ökade såväl praktikperioderna som forskarstudiestipendierna i antal på alla dessa områden. För Indiens del förklaras ökningen av det nya praktikprogrammet för finländska studerande som startade 2010. Inom detta program åkte 27 praktikanter till Indien. Programmet CIMO India Fellowship avsett för indiska forskarstuderande som finansierades av Sitra 2007 2008 fortsatte nu med projektmedel från Undervisnings- och kulturministeriet. Utöver projektmedlen finansierades programmet från CIMOs anslag för bilateralt samarbete. År 2010 deltog sammanlagt 49 finländska och indiska studerande i olika praktikoch forskarstudieprogram. År 2009 uppgick antalet deltagare till 35. Även Kina är ett populärt praktikland: 27 finländska praktikanter åkte dit 2010. Kineser kommer för sin del till Finland i huvudsak via programmen CIMO Fellowship och Finnish Governmnet Scholarship Pool. Praktikantutbyte med USA och Kanada har främjats bland annat genom att stödja praktik för högskolestuderande inom social- och häl- 31

sovårdsområdet vid Finland-hem, amerikafinska tidningar samt genom att hjälpa till med ansökan om arbetstillstånd i USA och Kanada för praktikplatser som studerande har skaffat själv. Praktiken vid Finland-hemmen har utöver Undervisningsministeriets projektmedel även stötts med CIMOs anslag för bi- och multilateralt samarbete och därigenom har man kunnat öka antalet praktikanter vid Finland-hemmen något. Studerande från USA som studerar vid universitet i Finland har fått bidrag i form av CIMO-Fulbright- samt CIMO Fellowship-stipendier. Samarbetet med Ryssland stöddes fortsättningsvis speciellt genom CIMOs Vinterskola och CIMO Fellowship-stipendier. CIMOs 14:e Vinterskola avsedd för forskare från Ryssland och Ukraina arrangerades i mars med temat Memory: information storage and its defects in man and machine. I vinterskolan deltog 20 ryska och 5 ukrainska forskarstuderande. Det ansöktes även fler CIMO Fellowshipstipendier än tidigare till vinterskoledeltagarna, och 31 ryska forskarstuderande inledde sin stipendieperiod vid universitet i Finland. Från Finland åker studerande till Ryssland framför allt inom Ryska statens stipendieprogram som CIMO koordinerar. Det åker också finländska praktikanter till Ryssland via CIMO och även deras antal ökade något. Individuella stipendier på fokusområdena 2009 2010 Förändring Indien 35 49 + 14 Kina 46 56 + 10 Nordamerika 104 113 + 9 Ryssland 98 109 + 11 32

CIMOs program, stöd och stipendier för högskolorna EU-FINANSIERING Erasmus europeiskt högskolesamarbete Bologna-expertgruppen Erasmus Mundus europeiska program för gemensamma examina på magister- och doktorsnivå samt mobilitet från tredje länder till Europa Tempus högskolesamarbete med Europas närområden NORDISK FINANSIERING Nordplus högskolesamarbete i Norden och Baltikum Nordkurs stipendier för kurser i nordiska språk NATIONELL FINANSIERING 33 Asien-nätverkssamarbete lärarutbyte med Indien, Kina och Sydkorea FIRST student- och lärarutbyte samt intensivkurser mellan Finland och nordvästra Ryssland North2north Arktiska universitetets studentutbyte North South South högskolornas samarbete med utvecklingsländer HEI ICI stödprogram för att förstärka kapaciteten vid högre läroinrättningar i utvecklingsländer

PROGRAM FÖR INDIVIDUELLA STIPENDIER Praktikprogram Praktik vid finländska organisationer (beskickningar, exportcentraler, kulturinstitut, utlandsfinsk verksamhet) Landsvisa praktikprogram till och från Finland Praktik vid internationella organisationer (organisationer inom FN och EU) IAESTE-praktikprogrammet huvudsakligen för teknikstuderande Statsförvaltningspraktik för finländare som avlägger en hel examen utomlands Program för forskarstuderande Finnish Government Scholarship Pool stipendier till finländska universitet för utländska forskarstuderande CIMO Fellowships stipendier till finländska universitet för utländska forskarstuderande CIMO India Fellowships stipendier till finländska universitet för indiska forskarstuderande Landsvisa forskarstudieprogram utomlands College of Europe Ryska statens stipendier till finländska studerande för studier vid ryska högskolor Undervisningsbesök till Latinamerika för lärare vid finländska högskolor till Argentina och Chile samt för argentinska och chilenska lärare till finländska högskolor 34

Expertprogram FN:s biträdande expertprogram (JPO) EU:s juniorexpertprogram (JED) Tjänstemannautbyte för tjänstemän inom Finlands statsförvaltning till olika länder Därtill ges ekonomiskt stöd till studentorganisationer för deras egna praktikprogram samt hjälp med att skaffa arbetstillstånd för praktikplatser som man skaffat själv i USA och Kanada. Program för finska språket och Finlands kultur: Sommarkurser i finska språket och Finlands kultur i första hand för högskolestuderande som studerar finska som främmande språk utanför Finland Erasmus-språkkurser (EILC) utresande studerande och praktikanter inom Erasmus kan ansöka om plats på en intensivkurs i mindre utbredda språk. Kurs för frändefolken i Ryssland CIMO arrangerar varje sommar en kurs i finska språket och Finlands kultur för finskstuderande vid universiteten på de finsk-ugriska områdena i Ryssland. Det finns plats för 25 studerande på kursen. Översättarkurs i Finland CIMO och Informationscentralen för Finlands litteratur FILI arrangerar vartannat år en gemensam översättarkurs i Finland. Kursen hålls i augusti i Helsingfors. Praktikprogrammet Suomea Suomessa praktikprogram avsett för studerande i finska språket och Finlands kultur Stipendier i finska språket och Finlands kultur avsedda för studerande på magisternivå, forskarstuderande och forskare i finska språket och Finlands kultur för studier eller forskning vid universitet i Finland 35 35

Frändefolksstipendier för studerande som representerar de finskbesläktade folken i Ryssland för forskarstudier eller forskning inom finska språket och Finlands kultur vid universitet i Finland Praktik vid utländska universitet som undervisar i finska språket och Finlands kultur för studerande och i vissa fall även för nyutexaminerade i finska och besläktade språk samt i Finlands kultur, speciellt inhemsk litteratur FLTA-stipendier stipendieprogrammet Fulbright Finnish Language and Culture Teaching Assistant (FLTA) ger finländska studerande möjlighet att tillbringa ett läsår vid ett universitet i USA Därtill informerar CIMO om följande program: Atlantis europeiskt utbildningssamarbete med USA EduLink EU-samarbete med högskolor i utvecklingsländer EU-Kanada europeiskt utbildningssamarbete med Kanada ICI-ECP europeiskt utbildningssamarbete med övriga industriländer Jean Monnet stöd för forskning och undervisning i europeisk integration Nordic Master Programme samnordiska magisterprogram Nordiska ministerrådets Ryssland-program Närmare information om programmen och åtgärderna finns på CIMOs webbplats www.cimo.fi 36

CIMOs webbplatser förnyades Den genomgripande förnyelsen av CIMOs tre webbplatser blev klar 2010. Utöver utseendet förnyades också sidornas struktur, innehållet redigerades på nytt och ett RSS-nyhetsflöde för olika målgrupper infördes på webbplatsen cimo.fi. TILL EXPERTER SOM ARBETAR MED INTERNATIONALISERING www.cimo.fi innehåller information för experter som arbetar med internationalisering om programmen och tjänsterna som CIMO administrerar. Aktuella saker som är på gång presenteras i kalendrarna över aktiviteter och ansökningstider samt i RSS-nyhetsflödena. I delen CIMO som sakkunnig ges perspektiv på internationalisering med hjälp av bland annat statistik och studier över mobilitet och presentationer av europeiskt samarbete inom utbildning, kultur och ungdomspolitik. I delen Tjänster, liksom på portalsidorna avsedda för individer, läroinrättningar och andra aktörer, kommer man enkelt till detaljerad information om program, CIMOs pdf-publikationer samt ytterligare information på andra webbplatser. I delen Kontakta oss finns information om bland annat e-postlistorna som CIMO administrerar samt en elektronisk telefonkatalog. 37

TILL UNGA OM STUDIER, PRAKTIK OCH VOLONTÄRARBETE UTOMLANDS www.maailmalle.net är avsedd för ungdomar som är intresserade av studier eller praktik utomlands eller av att skaffa sig andra internationella erfarenheter. Webbplatsen ger information om olika alternativ och praktiska tips för den som ska åka utomlands. Maailmalle.net innehåller också ungas egna berättelser, videor och aktuella gallupar. Därtill kan man läsa frågor som ställts till CIMOs rådgivningstjänst och svar på dem samt ställa nya frågor. Aktuella evenemang och ansökningstider presenteras på förstasidan. Maailmalle.net fungerar också som hjälpmedel för handledare; för rådgivningsproffs presenteras olika informationskällor om internationalisering och hur de kan utnyttjas vid handledning. Webbplatsen Maailmalle.net kompletteras av Maatieto.net, som ger landsspecifik information om studier utomlands. Det finns mer detaljerade informationspaket om de populäraste länderna, Suuntana-webbguider, som utöver studier också innehåller info om bland annat boende och arbete i mållandet. HÖGSKOLELANDET FINLAND PRESENTERAS FÖR STUDERANDE OCH EXPERTER www.studyinfinland.fi innehåller väsentlig information om Finland som högskoleland för internationella examens- och utbytesstuderande och också för dem som arbetar med internationalisering vid högskolor. Webbplatsen är helt och hållet på engelska och består av följande tematiska delar: Finland som land och högskoleland (Destination Finland), studiemöjlighet (Study options), högskolor (Institutions), ansökan (How to apply?), stipendier och terminsavgifter (Tuition and Scholarships) och ett praktiskt infopaket om att bo i Finland (Living in Finland). En annan central del är databasen som presenterar cirka 500 engelskspråkiga utbildningsprogram, där man med olika sökkriterier kan få fram uppgifter om programmen. 38

Publikationsförteckning CIMOs publikationer för högskolor 2010 39

Publikationer på finska: CIMO korkeakoulutuksen kansainvälistäjänä 2009 (pdf) CIMOn strategia 2020. Suuntana aidosti avarakatseinen Suomi (pdf) Erasmus - Euroopan unionin vaihto- ja yhteistyöohjelma korkeakouluille (3., korjattu painos) Erasmus-työharjoitteluun! -flyer Erasmus Mundus 2009 2013. Uusi ohjelmakausi Kansainvälinen työharjoittelu. Kansainvälisty kätevästi palkkaamalla ulkomainen harjoittelija Koulutusjärjestelmätietoa Afrikan ja Lähi-Idän maista (pdf) Ulkomaille työharjoitteluun Virkamiesvaihto. Kansainvälistymismahdollisuuksia valtiolla työskenteleville Publikationer på engelska: CIMO Strengthening the Internationalisation of Higher Education Institutions 2009 (pdf) CIMO s Strategy 2020. Towards a global-minded Finland (pdf) Erasmus Mundus in Finland 2010 2011 Finland A Natural Choice Higher Education in Finland Key Figures Internationalisation in Finnish Higher Education Flyer: Make the most of Erasmus work placements! Scholarships for studies, research and teaching in Finland Study in Finland 2010 2011 Universities in Finland Universities of Applied Sciences in Finland (Pinnet) Publikationer på svenska: CIMO stärker internationaliseringen av högskoleutbildningen 2009 (pdf) Erasmus - Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolor (Andra, korrigerade upplagan) Flyern Erasmus-praktik något för dig? Internationell praktik. Bli internationell anställ en utländsk praktikant På praktik i utlandet Tjänstemannautbyte. En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Övriga: Suomea maailmalla Finnish Studies around the World 2010 Studier och utredningar: Tietoa ja tilastoja -raportit 2/2010: Kansainvälinen liikkuvuus yliopistoissa ja ammattikorkeakouluissa. Irma Garam (pdf) Beställningar: julkaisutilaukset@cimo.fi 40

41 Nyckeltal

MOBILITET INOM HÖGSKOLEPROGRAMMEN Asien-mobilitet, lärare Utresande Inkommande Totalt Totalt 25 20 45 FIRST-mobilitet Könsfördelning, studerande Utresande Inkommande Yrkes- Universitet Totalt högskolor Studerande 96 216 Män 47 45 92 Lärare 66 81 Kvinnor 119 101 220 Totalt 166 146 312 FIRST-intensivkurser (9 st.) Studerande 175 Lärare 58 Deltagare North2North-mobilitet Inkommande Utresande Studerande 8 31 39 Totalt North-South-South-mobilitet Till Finland Från Finland Till Finland Från Finland Studerande Studerande Lärare Lärare Yrkeshögskolor 42 37 26 19 Universitet 57 40 39 29 Totalt 99 77 65 48 42