Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan 2016-2017

Planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 och plan 2016-2017 Ärendet I budget för 2014 och plan 2015-2016 är nämndernas kostnader uppräknade utifrån volymförändringar och justerade för löner samt priser. Utifrån dessa ramförändringar, prognostiserade skatteintäkter och finansnetto budgeteras kommunens årliga resultat till noll (reviderad budget 2014), 1,5 mnkr 2015 samt 8,6 mnkr 2016. s bedömning är att kommande period innebär en viss osäkerhet beträffande det ekonomiska läget varför kommande budgetarbete bör präglas av en återhållsamhet. Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan 2015 2016, som beslutades av fullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos som Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2013. Den senaste prognosen från SKL presenterades i april 2014. Däremellan har SKL kommit med ytterligare två prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit ökade intäkter med cirka 15 mnkr för 2015. Kommunstyrelsen fastställer preliminära budgetramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Samtliga nämnder gör en bedömning av hur ramarna överensstämmer med den utveckling verksamheterna står inför under den kommande budgetperioden. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål som fullmäktige beslutat. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen vad avser nuläge samt ambitioner för 2015 och 2016-2017. Av kommentarerna ska framgå verksamheternas starka och svaga sidor samt vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra måluppfyllelsen. Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. s förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen fastställer planeringsförutsättningar och direktiv för budget 2015 samt mål och direktiv för budgetarbetet. 1

Bakgrund Danderyds kommun har idag väl inarbetade rutiner för genomförande av budgetprocessen. Kommunen har en god ekonomi och goda resultat enligt både interna och externa kvalitetsredovisningar. Med få undantag har nämnderna klarat alla sina åtaganden både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Den i kommunen etablerade målmodellen är ett bra sätt att systematiskt få en bild av verksamheternas status. Budgetprocessen i kommunen påbörjas under första kvartalet året före budgetåret. Nämndernas verksamhetsberättelser i årsredovisningen är en av de viktigaste ingående parametrarna i budgetarbetet. Bokslutet visar om verksamheterna klarat sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget, om inte görs en analys av eventuellt över- eller underskott. Verksamhetsberättelsen innehåller även ett avsnitt om utmaningar för framtiden. Det är viktigt att stor hänsyn tas till föregående års bokslut och att krav ställs på analys av bokslutet för att underlätta möjligheten att resursfördelningen i budget till olika verksamhetsområden bättre svarar mot framtida behov. Danderyds kommun följer strikt kommunallagens krav på ettårig budget och plan för två år. Fokus på år ett är ett måste då förutsättningarna snabbt kan ändras. Det krävs en flexibilitet hos verksamheterna att snabbt kunna anpassa sig och ställa om. Förändringar kan komma dels på intäktssidan i form av förändrade skatteintäkter, ökat/minskat antal barn, elever eller brukare, dels på kostnadssidan genom oförutsedda händelser. Kommunstyrelsen fastställer preliminära ramar i beslut om budgetdirektiv för nästkommande budget- och planperiod. Föregående år, liksom innevarande år, har kommunstyrelsens arbetsutskott haft överläggningar med nämndernas presidier inför att ramarna skulle sättas. Det är väsentligt att ramarna sätts utifrån en föregående analys. Inför kommunstyrelsens angivande av ramar för budget 2015 och planperioden 2016-2017 får nämnderna i uppdrag att bedöma att de av kommunfullmäktige beslutade ramarna kopplar till ambitionsnivåerna i inriktningsmålen. Detta innebär att ramarna för olika verksamheter både kan öka eller minska beroende på förändrade omständigheter. Utgångsläget är att nämndernas budgetutrymme är begränsat. Om ett överskridande måste ske ska det särskilt motiveras. 2

Planeringsförutsättningar för budget 2015, med plan 2016-2017 Den ekonomiska utvecklingen i riket Danderyds kommun är, liksom övriga kommuner, beroende av den nationella och globala konjunkturen. Den påverkar skatteunderlaget, lönebildningen, inflationen och arbetsmarknaden som i sin tur påverkar kommunens intäkter och kostnader. Sveriges kommuner och landsting SKL har i sin april-prognos 2014 gjort följande bedömning av nyckeltalen i svensk ekonomi framöver. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar* 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Arbetslöshet, nivå 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris, KPI 0,0-0,2 1,9 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Källa: Cirkulär 14:17, Sveriges Kommuner och Landsting. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans 3

har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2017 SKL, feb 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 SKL, april 2014 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Jämfört med SKL:s februariprognos avseende skatteunderlagets tillväxt bedöms 2014 något bättre, från 3,1 procent till 3,4 procent. Prognosen för 2015 och 2016 ser relativt stabil ut jämfört med föregående prognoser. Från och med 2017 förväntas en mindre nedgång. Skatteintäkterna i Danderyds kommun Danderyds kommuns beräknade skatteintäkter i budget 2014 och plan 2015 16, som beslutades av kommunfullmäktige i november 2013, har utgått från den prognos vilken Sveriges kommuner och landsting, SKL, lade i augusti 2013. Den senaste prognosen från SKL presenterades i april 2014. Däremellan har SKL kommit med ytterligare tre prognoser. För kommunen har skatteprognoserna mellan augusti 2013 och april 2014 inneburit en ökning av intäkterna med cirka 0,2 mnkr för 2014, 15,0 mnkr för 2015 och 5,3 mnkr för 2016. Regeringens budgetproposition I regeringens budgetproposition för perioden 2014 2017, presenterad i september 2013, finns förslag på satsningar vilka sker dels inom ramen för kostnadsutjämningen, dels genom riktade statsbidrag. År 2015 minskar statsbidragen med cirka 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till 2014. Satsningarna nedan är de som kommer kommunerna tillgodo 2014-2017, beloppen avser riket. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna. Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren 2014 2015 och uppgår till 470 mnkr 2016. I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 mnkr för införandet av jobbstimulans för dem som har ekonomiskt bistånd. Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 mnkr. Det nya förslaget till utjämningssystem införs från 1 januari 2014. 4

Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. Kompensation med 1 576 mnkr för en sänkning av skatten för pensionärer. Tabell 4. Allmänna bidrag till kommuner (mnkr) 2014 2015 2016 2017 Totalt enligt budgetproposition 2013 (vårens prop) 60 062 59 499 59 498 59 498 Tillskott/Indragningar Kompensation sänkt inkomstutjämningsavgift 850 850 850 850 Regleringar enligt finansieringsprincipen Utökad undervisningstid i matematik 245 490 Nya gymnasiesärskolan 17 Nationella minoritetsspråk 5 9 9 Ungdomar utanför gymnasieskolan 5 10 10 10 Införande aktivitetskrav Komvux 14 30 30 30 Medborgarskapsceremonier 5 5 5 5 Jobbstimulans ekonomiskt bistånd 320 210 210 210 Övriga regleringar Högre krav nya gymnasieskolan 1 360 1 930 1 460 1 460 Höjt grundavdrag för pensionärer 1 576 1 576 1 576 1 576 Utjämningsbelopp (netto) enligt avtal mellan Danmark o Sverige 10 10 10 10 Totalt 64 181 64 104 63 882 64 110 Beskrivning av satsningar i regeringens höstproposition (beloppen avser riket): Barn- och utbildning Gymnasiereformen 2011 Regeringen har tidigare bedömt att det är möjligt att lägga omfattande besparingar på gymnasiereformen eftersom den på sikt har ansetts förbättra förutsättningarna för bättre genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. Regeringen gör nu i enlighet med SKL:s uppfattning bedömningen att reformen inte leder till några lägre kostnader. Därför kommer inte indragningar som tidigare aviserats för år 2014, 1 360 mnkr och för år 2015, 1 930 mnkr att sättas i verket. För år 2016 och framåt minskas besparingen från hittills aviserade 1 930 mnkr till 470 mnkr. Fler karriärtjänster införs Lärare ska ha möjlighet att göra karriär. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med 5 000 kronor per månad respektive 10 000 5

kronor per månad. För att utöka den påbörjade karriärstegsreformen för lärare föreslår regeringen att det avsätts 377 mnkr år 2014 och därefter 554 mnkr år 2015, 504 mnkr år 2016 och 589 mnkr årligen från år 2017. Sommarskolan återinförs Statsbidrag införs för anordnande av undervisning under skolloven, så kallad sommarskola med 78 mnkr år 2014 och därefter 78 mnkr åren 2015 2016. Utökad undervisningstid också för skolår 1 5 För att stärka nyanlända invandrares skolresultat utökas försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska från att enbart omfatta årskurs 6 9 till nu även årskurs 1 5 och för dessa årskurser avsätts 45 mnkr år 2014. Detta är alltså utöver det som tidigare aviserats för årskurs 6 9. Därefter avsätts 90 mnkr åren 2015 2016. Läslyftet införs För att genomföra en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivutveckling för i första hand lärare som arbetar med svenska avsätts 15 mnkr år 2014. Därefter 56 mnkr år 2015, 93 mnkr år 2016 och 46 mnkr år 2017. Läxhjälp tidsbegränsat Ett tidsbegränsat statsbidrag för huvudmännen gällande läxhjälp införs med 12 mnkr år 2014. Därefter 24 mnkr år 2015 2016 och 12 mnkr år 2017. Undervisningstiden utökas för matematiken För utökad undervisningstid i matematik i årskurs 4 6 avsätts 245 mnkr från och med hösten 2016, 490 mnkr årligen från år 2017. Tidigare aviserade ökning av undervisningstiden och därtill hörande medel gäller för årskurs 1 3. Ett fjärde tekniskt år permanentas För permanentande av det fjärde tekniska året på gymnasieskolan exklusive studiehjälp avsätts 39 mnkr från och med höstterminen 2015, 95 mnkr år 2016 och 122 mnkr år 2017. Fler speciallärare utbildas För en utökning av antalet utbildningsplatser på speciallärarutbildningen med 100 utbildningsplatser från år 2015 avsätts 10 mnkr årligen från år 2015. Läraryrket och lärarutbildning Fler karriärtjänster Regeringen vill kraftigt öka antalet förstelärare, vilket betyder sammantaget 15 000 förstelärare hösten 2014 respektive 17 000 förestelärare fr.o.m. hösten 2016. Regeringen föreslår att det avsätts 377 mnkr för den förstärkta satsningen på karriärtjänster under 2014 och beräknat 554 mnkr för 2015, 6

504 mnkr för 2016 och därefter 589 mnkr årligen från 2017, det vill säga totalt 2 024 mnkr under 2014 2017. Läslyftet fortbildning i läs- och skrivutveckling En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 mnkr 2014 2018. Läslyftet riktar sig framförallt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Lärarlyftet II Fortbildningssatsningen Lärarlyftet II, som är en satsning i huvudsak inriktad på att lärare med examen ska kunna komplettera sin utbildning för att bli behöriga i alla skolformer, ämnen och årskurser där de undervisar, förlängs till 2016. Regeringen föreslår att sammanlagt 331 mnkr avsätts för 2014 och beräknar 228 mnkr 2015 och 75 mnkr 2016 för detta ändamål. Matematiklyftet Sedan tidigare är Matematiklyftet aviserad. Den är en ämnesdidaktisk fortbildningssatsning för matematiklärare, vilken är avsedd att pågå t.o.m. 2016. För satsningen beräknas totalt 650 mnkr avsättas. Rektorslyftet Fortbildningssatsningen Rektorslyftet förlängs med ett år för att stärka rektorerna i deras roll att leda och utveckla skolan. I enlighet med tidigare avisering i budgetpropositionen för 2013 föreslås 20 mnkr avsättas för satsningen för 2014. Regeringen beräknar nu även 15 mnkr för 2015. Satsningar på förskolans personal Under 2012 2014 genomförs en redan aviserad utbildningssatsning där regeringen inom ramen för avsatta medel satsar totalt 120 mnkr. Förskollärare kan gå på kurser som avser barn i behov av särskilt stöd. Förskollärare och förskolechefer kan gå på kurser avseende uppföljning och utvärdering. Fortsatt hantering av legitimationen för lärare och förskollärare Skolverket tillförs extra resurser 2014 2016 för att fullfölja arbetet med att införa lärarlegitimationer. Totalt föreslås 146 mnkr för 2014 och beräknas 50 mnkr för 2015 samt 15 mnkr för 2016. Vidare avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att genomförd introduktionsperiod för lärare och förskollärare framöver inte ska krävas för att erhålla legitimation. Speciallärarutbildningen Regeringen föreslår att resurser motsvarande 100 utbildningsplatser för speciallärarutbildning utökas fr.o.m. 2015. För de nya platserna beräknar regeringen 10 mnkr årligen fr.o.m. 2015. Minska lärares administrativa börda Regeringen har beslutat om en proposition som innebär att lärarnas administrativa börda minskas. Förslaget innebär att det statliga kravet på skrift- 7

liga individuella utvecklingsplaner tas bort helt för årskurs 6 9 och att det minskas från två gånger till en gång/läsår för årskurs 1 5. Regeringen föreslår att 5 mnkr avsätts för detta ändamål för 2014 och beräknar 10 mnkr för 2015. Waldorfpedagogik Regeringen föreslår att 10 mnkr avsätts för 2014 för utbildning av lärare och förskollärare med Waldorfinriktning och beräknar 10 mnkr årligen därefter. Äldreomsorg Föreskrifter för demensvård dröjer Som Socialstyrelsen meddelade den 10 september har föreskrifterna för demensvård som skulle börja gälla den 1.1.2014 skjutits upp till 2015. Någon ekonomisk reglering för ökade administrationskostnader i enlighet med finansieringsprincipen finns därför inte med i propositionen. Ny satsning för att förbättra vården för personer med långvarig eller kronisk sjukdom Regeringen avser att ta fram en strategi som ska visa inriktningen på hur vården kan utvecklas för att bli mer effektiv, i högre grad involvera patienterna och öka deras tillgång till information. Strategin syftar även till att främja en mer ändamålsenlig organisering av vården. I satsningen ingår bl.a. att utveckla gemensamma mått på patientrelaterade utfall och patientnöjdhet. Därutöver avser regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå en ändamålsenlig organisering av vården för långvarigt eller kroniskt sjuka patienter. Regeringen satsar 50 mnkr under 2014 och ytterligare 100 mnkr 2015 samt 150 mnkr för 2016 respektive 2017. Individ- och familjeomsorg Fritidspeng införs som stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Avsikten är att fritidspengen ska rikta sig till barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen ska uppgå till högst 3 000 kronor per barn och år och ska täcka utgifter för deltagande i kontinuerliga fritidsaktiviteter. Pengen gäller för barn i årskurs fyra till nio. 41 mnkr anslås för 2014 och 81 mnkr fr.o.m. 2015. Regeringen avser att föreslå att fritidspengen införs den 1 juli 2014. Fortsatt satsning på barn- och ungdomsvården Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera de särskilda satsningar som påbörjats för att kvalitetsutveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Man lyfter särskilt fram satsning på huvudmännens arbete med kompetensutveckling och att oerfarna handläggare måste få stöd och handledning samt att det krävs en satsning på specialistutbildning. Regeringen avser att avsätta 60 mnkr per år för att stödja huvudmännens arbete med kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. 8

Prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet I förslaget ingår tre delar: Grundersättningen som en kommun får för att sluta en överenskommelse om mottagande av flyktingar, halveras från tio till fem prisbasbelopp. För år 2014 innebär det 222 000 kronor istället för 444 000 kronor. 15 000 kronor i extra ersättning per person som tas emot i kommunen och som anvisats från anläggningsboende eller som kvotflykting 5 000 till 15 000 enligt en trappstegsmodell som extra ersättning per mottagen person i de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den prestationsbaserade ersättningen omfattar ökade utgifter på 365 mnkr 2014, 356 mnkr 2015, 349 mnkr 2016 och 345 mnkr 2017. Merparten finansieras med medel som avsattes i 2013 års budgetproposition samt med minskade utgifter för sänkt grundersättning. Ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn En förändring från början på 2014 aviseras som innebär att kommuner får statlig ersättning för anhöriga syskon till ensamkommande barn. Hittills har i huvudsak anhöriga föräldrar till ensamkommande barn omfattats av den statliga ersättningen till kommuner. Miljö och energi Miljökrav vid offentlig upphandling Regeringen avser att samla det nuvarande stödet till vägledning och information om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling i Konkurrensverket. Dessutom bedömer regeringen att denna verksamhet bör stärkas ytterligare, varför Konkurrensverkets anslag från 2015 utökas permanent med 35 mnkr. Ytterligare information om förändringar i nuvarande förslag för åren 2015 och framåt presenterades i regeringens vårproposition. Vårpropositionen Den ekonomiska vårpropositionen presenterad av regeringen i april 2014 syftar till att ange politikens inriktning på medellång och lång sikt. Normalt presenteras inga nya reformer utan det sker i samband med budgetpropositionen på hösten. Vårpropositionen innehåller undantag från detta genom följande satsningar: För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 mnkr per år under perioden 2015 2017 som riktat statsbidrag. Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning. 9

En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år 2017. Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 mnkr per år. En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 mnkr. Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg. Ytterligare information finns i SKL:s Cirkulär 14:15 Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2013 Årets resultat 2013 är 15,0 mnkr och resultatet avstämt mot balanskravet är 17,8 mnkr. Resultatet är 11,3 mnkr bättre än budget. Avvikelsen beror främst på högre skatteintäkter och återbetalning av kollektiva sjukförsäkringspremier från AFA. Nämnderna redovisar ett resultat som är 63,2 mnkr bättre än budget, vilket är 4,2 procent av totala budgetramen 1 515,2 mnkr. Det innebär att nämnderna hållit sig inom tilldelade ramar. Samtliga nio nämnder inklusive kommunstyrelsen visar positiva avvikelser mot budget. Investeringsnivån har inte nått upp till budgeterad nivå, trots att ett antal större investeringsprojekt genomförts under året. Avvikelsen blev 169,9 mnkr, varav merparten är ombudgeterade 2014. Tabell 5. Resultaträkning 2013 Verksamheten 2013 (mnkr) Rev Budget Bokslut Avvikelse 2013 2013 mnkr Kommunstyrelsen -59,4-53,6 5,9 Revision -0,9-0,9 0,0 Överförmyndarnämnden -2,4-2,0 0,4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -4,6-4,1 0,5 Byggnadsnämnden -8,0-6,7 1,3 VA-verksamhet + Avfall -7,7 0,0 7,7 Tekniska nämnden -84,8-81,8 3,0 Fastighetsnämnden -28,4-27,5 0,9 Kultur- och fritidsnämnden -78,9-76,5 2,4 Barn- och utbildningsnämnden -761,9-751,0 10,9 Socialnämnden -535,2-504,9 30,3 Nämndernas nettokostn drift inkl avskrivn. -1 572,2-1 509,0 63,2 Avgår internränta 57,0 40,8-16,2 Delsumma -1 515,2-1 468,2 47,0 Pensioner, PO m.m. -30-30,3-0,3 10

Semesterlöneskuld inkl PO 0,0-6,5-6,5 Realisationsvinster, exploatering 50,0 12,0-38,0 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 2,9-2,1 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Återbetalning AFA premie 2007 och 2008 0,0 18,2 18,2 Produktionens resultat -5,7-20,4-14,7 Verksamhetens nettokostnader -1 495,9-1 492,3 3,6 Skatteintäkter och utjämning 1 519,4 1 521,1 1,7 Extern medelsförvaltning 0,0 3,7 3,7 Finansnetto -19,8-17,6 2,2 Resultat 3,7 15,0 11,3 Balanskravskorrigeringar 32,7 2,8-29,9 Resiltat enligt balanskravet 36,4 17,8-18,6 Kommunen bedöms ha uppnått målet om god ekonomisk hushållning 2013. Bedömningen baseras på nämndernas måluppfyllelse för sina respektive inriktningsmål avseende kostnadseffektivitet, på kommunens ekonomiska resultat jämfört med mål samt på olika nationella jämförelser. Jämförelser med andra kommuner ingår i bedömningen för att komplettera övriga områden där måluppfyllelse bedöms mot kommunens egna ambitionsnivåer. I bedömningen har också vägts in kommunens skattesats samt uppnådda resultat för de finansiella målen. Reviderad budget och prognos 1 för 2014 Årets första prognos innebär ett resultat om 0,5 mnkr. Med hänsyn till balanskravet uppgår resultatet till 22,9 mnkr. Det ska jämföras med budgeterat nollresultat respektive 26,4 mnkr enligt balanskravet. Tabell 6. Reviderad resultatbudget 2014 (mnkr) Rev. Budget Prognos 1 Avvikelse Kommunstyrelsen -62,9-62,9 0,0 Valnämnden -1,0-1,0 0,0 Revision -0,9-0,9 0,0 Överförmyndarnämnden -2,4-2,4 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -5,7-5,7 0,0 Byggnadsnämnden -9,1-9,1 0,0 VA-verk och Avfall -5,6-5,6 0,0 Teknisk nämnd, övrigt -89,3-89,3 0,0 Fastighetsnämnden -32,9-32,9 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -80,7-80,7 0,0 Barn- och utbildningsnämnden -766,6-770,0-3,4 Socialnämnden -555,1-555,1 0,0 Nämndernas nettokostn. inkl avskrivn. -1 612,2-1 615,6-3,4 Avgår internränta 57,0 57,0 0,0 Delsumma -1 555,2-1 558,6-3,4 11

Pensioner, PO-diff m.m. -30,0-30,0 0,0 Realisationsvinster, exploatering 50,0 50,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 5,0 9,0 4,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Produktionens resultat -7,1-7,1 0,0 Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar -1 537,3-1 536,7 0,6 Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag 1 548,3 1 548,3 0,0 Extern medelsförvaltning 4,2 4,2 0,0 Finansnetto -15,2-15,3-0,1 Resultat 0,0 0,5 0,5 Balanskravskorrigeringar 26,4 22,4-4,0 Resultat enligt balanskravet 26,4 22,9-3,5 Prognos för skatteintäkter och utjämning uppgick till 1 553,3 mnkr i kommunfullmäktiges budgetbeslut. Samtidigt gjorde kommunledningskontoret i budgeten ett avdrag på 7 mnkr enligt beräknade effekter av det nya utjämningssystemet. Det medförde att prognosen för de totala skatteintäkterna beräknades till 1 546,3 mnkr i fullmäktiges budget. I ny prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL, 19 december 2013 uppgår skattintäkter och utjämning till 1 548,3 mnkr, inkl. nya utjämningsförslaget. Det innebär en ökning med 2 mnkr jämfört med tidigare. SKL:s nästa prognos presenteras i slutet av april. Planeringen måste även för 2015 och perioden 2016-2017 ske utifrån förutsättningar som medger ett begränsat utrymme till verksamhets- och kostnadsökningar. Detta innebär att nämnderna ansvarar för att vid behov omprioritera inom respektive ram. Eventuella verksamhetsförändringar som medför utökade resurser kommer troligtvis att ställa krav på rationaliseringar och minskade resurser i annan verksamhet. Gemensamma utgångspunkter i budget 2015 Följande gemensamma antaganden gäller för arbetet med budget 2015. Planen för 2016 och 2017 skall beräknas i 2015 års priser så att enbart volymoch verksamhetsförändringar påverkar respektive nämnd. Antaganden Budget 2015 Prisökning 2,0 % Interna kostnader KLK 2,0 % Löneökningar 2,5 % PO-pålägg 38,46 % Internränta 3,2 % Internhyra 1,5 % Avtal med index enligt nämnd 12

Prisökningar Konsumentprisindex inklusive bolåneräntor ligger i snitt på cirka 1,7 % 2014-2017. Då flera av kommunens verksamheter är bundna av avtal som är indexreglerade är 2,0 % ett rimligt avvägt antagande om inflationen 2015. Interna kostnader ny internprismodell Kommunstyrelsen har under våren 2014 genomfört en översyn av kommunens interna prislista, det vill säga den prislista som gäller tjänster utförda av kommunledningskontoret. Resultatet är förslag på ny prissättningsmodell med tydligt beskrivna principer för hur uppdelningen av de centrala funktionerna kan finansieras. Syftet är att säkerställa att kommunens förvaltningar och verksamheter ska bära en rättvis del av kommunens gemensamma kostnader. Förslaget beskriver de strategiska funktioner som bör finansieras via budgetanslag såväl som de tjänster vilka köps av förvaltningar och verksamheter. Förslaget omfattar även hur kommunledningskontorets avdelningar finansierar sitt nyttjande av gemensamma tjänster genom anslag. Utgångspunkten i förslaget är att transaktionskostnaderna ska hållas nere. Det ska också finnas incitament för att inte överkonsumera eller vilja välja bort tjänster som det finns behov av. Förslaget innebär en rampåverkan 2015 med ett ökat anslag för kommunstyrelsen med 5,7 mnkr, det vill säga den anslagsfinansierade verksamheten av kommunledningskontoret. Nämndernas ramar justeras ned med motsvarande belopp. Även barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden erhåller sänkt ram för peng- och checkfinansierad verksamhet. För produktionsstyrelsen kommer den nya internprislistan leda till sänkta kostnader. Förändring av peng- och check nivåer Inför budget 2015 ingår förslag på förändringar i internprislistan och att produktionsstyrelsens tidigare ianspråktagande av fondmedel avseende 1-1- satsningar i skolan inkluderas i pengen. Det innebär för barn- och utbildningsnämnden att pengnivån ökar med totalt 1,8 mnkr. Från och med 2016 kommer kostnaderna för ny- och ombyggnationer av förskolor och skolor belasta pengen med 6,9 mnkr. 2015 2016 Internprislistan - 2,3-2,3 Inkludering av tidigare fondmedel avseende 1-1 införande +4,1 +4,1 Inkludering av hyresökningar för förskolor/skolor pga nybyggnation +6,9 Total peng-justering +1,8 +8,7 För socialnämnden innebär förändringen av internprislistan en sänkning av checken med 0,8 mnkr 2015 2016 Internprislistan -0,8-0,8 Total check-justering -0,8-0,8 13

Löneökningar Antaganden beträffande löneökningar i budget grundar sig normalt på löneökningar föregående år, lönerörelsen innevarande år samt SKL:s prognos för timlöner. För Danderyds kommun kommer det krävas ytterligare analyser och strategiska beslut inför framtida löneöversyner. har under våren 2014 inrättat en lönestrategisk grupp bestående av representanter från ledningsgruppen samt adjungerande ekonomer och PA-konsulter. Gruppens målsättning är att genom kartläggning av lönestrukturer och lönenivåer i kommunen och med hänsyn till rekryteringsbehov bättre kunna avgöra framtida lönenivåer. Avsikten är även att integrera den årliga löneöversynen med budgetarbetet. Inför budget 2015-2016 kommer gruppen få i uppdrag att komma med förslag till satsningar utöver den uppskrivning av nämndernas ramar med 1 respektive 2 % som finns i planeringsförutsättningarna. Direktivet till nämnderna om löneuppräkningen för 2015 ligger kvar på samma nivå som 2014, det vill säga 2,5 %. Satsningar som lönelönestrategiska gruppen kommer fram till ligger utöver det generella påslaget om 2,5 %. Personalomkostnadspålägget Personalomkostnadspålägget, 38,46 %, följer SKL:s nuvarande rekommendation för 2015. Internränta Internräntan följer den rekommendation som lämnats av SKL, vilken i sin tur baseras på förväntningar på den långa statsobligationsräntan. För 2015 föreslås en internränta om 3,2 procent. 2014 ligger den rekommenderade internräntan på 2,5 procent. Internhyra På grund av ökade kapitalkostnader som uppstår som en konsekvens av fastighetsverksamhetens omfattande utbyggnadsprogram beträffande nya förskole- och skolfastigheter behöver hyresintäkterna 2015 totalt öka med cirka 3,3 mnkr utöver de 3,6 mnkr som ligger i fastighetsnämndens ram 2014. Kommunen har tidigare tecknat hyresavtal med privata utövare där avtalen successivt kommer omförhandlas eller fasas ut. För att bibehålla konkurrensneutraliteten mellan privata och kommunala utövare kommer kommunen att anpassa pengnivån från och med år 2016, då samtliga avtal ska vara omförhandlade. har i uppdrag att se över kommunens hyresmodell. Då uppdraget inte är slutfört måste det ges möjlighet till tillfälliga lösningar inom ett par problemområden vilka beskrivs nedan. Översynen av hyresmodellen kommer inkludera frågeställningarna avseende tomställning av lokaler/delar av lokaler. När elev- och barnantal ökar och det uppstår brist på lokaler svarar barnoch utbildningsnämnden för uppsättning och avvecklingskostnader för paviljonger, vilket är den lösning som vanligtvis väljs. Om däremot antal ele- 14

ver och barn minskar är det fortsatt utförarens ansvar att finansiera lokalerna. Någon möjlighet till vakanshållning av delfastighet t ex en förskoleavdelning ges inte. I första hand ska dock tekniska kontoret pröva möjligheten att hyra ut till annan hyresgäst. I slutänden kan det dock bli utföraren som trots allt står med lokaler utöver det behov som finns. Barn- och utbildningsnämnden föreslås därför svara för kostnaden för de lokaler som kan betraktas som strategiska ur ett långsiktigt perspektiv, dvs. när befolkningsprognosen visar att antalet barn i en nära framtid kommer öka igen. Nämnden ska således utifrån lokalförsörjningsperspektivet avgöra betydelsen av att lokalerna tillsvidare behålls. Inför budget 2015 bedöms lokaler motsvarande 1,5 mnkr tillskjutas barn- och utbildningsnämnden för finansiering av tomställda lokaler. För att medlen ska kunna tas i anspråk krävs beslutsunderlag enligt ovan. VA-verksamhet och Avfall Avgiftsfinansierad verksamhet för VA-verket skall tillämpa en ränteberäkning som utgår från kommunens genomsnittliga ränta på sin upplåning. I budgeten kommer kommunledningskontoret att anvisa en nivå motsvarande internräntan vilken förväntas motsvara prognos för upplåningen 2015. Justering får därefter göras för faktiskt utfall 2014 vilket förslagsvis regleras i december 2014 baserat på utfall till och med november och prognos för december. Upphandling En upphandling är ofta ett resurskrävande projekt både utifrån verksamhetens perspektiv men även för den centrala upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten har ansvar för att kvalitetssäkra kommunens upphandlingsprocesser. Det är av stor vikt att upphandlingsenheten kommer in tidigt i processen, dvs. redan i behovsstadiet. I den av fullmäktige beslutade ansvars och rollfördelningen framgår att I verksamhetsplanen skall framgå vilka upphandlingar som planeras för verksamhetsåret. Nämnderna ska i förslag till verksamhetsplan för 2015 och 2016 ange vilka större upphandlingar som planeras eller är tänkbara under perioden. Införande av läsplattor Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 om att kommunfullmäktige och kommunens nämnder huvudsakligen ska övergå till digital distribution av nämndhandlingar med start 2015. Projektplan och projektbudget kommer att redovisas i samband med upprättande av kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2015. Centrala kostnader omfattas av licenser och systemförvaltning. Under införandeåret förslås även support och utbildning belasta central förvaltning. Läsplattor bekostas däremot av respektive nämnd. Nämnderna bör därmed budgetera för läsplattor 2015, eller det år som blir aktuellt för införande. 15

Volymantaganden Redovisade budgetramar förutsätter följande volymer. Tabell 7. Volymer Ram 2015 Budget Utfall 2014 2013 Barnomsorg Förskola/familjedaghem 1-2 år 531 575 594 Förskola/familjedaghem 3-5 år 1 301 1 352 1 368 Fritidshem förskoleklass 473 480 507 Fritidshem år 1-3 1 471 1 482 1 532 Fritidshem år 4-6 527 506 567 Fritidshem, barn till föräldralediga 70 70 70 Skola Förskoleklass 483 491 502 Grundskola år 1-6 3 232 3 179 3 073 Grundskola år 7-9 1 384 1 331 1 322 Gymnasieskola 1 321 1 345 1 382 Äldreomsorg Hemtjänsttimmar 270 000 250 000 239 047 Särskilda boenden, platser 327 325 320 - Korttidsboenden 30 23 23 Summa boendeplatser inkl. korttidsboende 357 348 343 Funktionsnedsättning Gruppboende vuxna, helårsplatser 60 58 55 Daglig verksamhet, helårsplatser 92 92 86 LASS, antal personer 42 41 36 Socialpsykiatri Boende, antal vårddygn 17 18 16 Befolkningsutveckling En ny befolkningsprognos blev klar i mitten av april 2014. Kommunens befolkning beräknas öka under kommande år och kommer enligt senaste befolkningsprognosen att uppgå till 34 027 personer år 2018. Uppdelat per åldersgrupp är prognosen enligt följande tabell. Prognosen visar att kommunens befolkning beräknas öka med totalt 5,6 procent eller 1 805 personer mellan åren 2013 till 2018. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förändring Åldrar utfall prognos prognos prognos prognos prognos 2013-2018 % 0-6 2 852 2 762 2 674 2 634 2 667 2 697-155 -5,4 7-15 4 481 4 572 4 659 4 731 4 778 4 793 312 7,0 16-24 3 752 3 787 3 807 3 810 3 954 4 041 289 7,7 25-44 6 771 6 824 6 859 6 903 7 138 7 298 527 7,8 45-64 7 952 8 030 8 156 8 261 8 479 8 632 680 8,6 65-74 3 332 3 356 3 314 3 295 3 232 3 166-166 -5,0 75-w 3 082 3 087 3 128 3 182 3 285 3 401 319 10,3 Totalt 32 222 32 417 32 597 32 816 33 531 34 027 1 805 5,6 16

Som framgår av tabellen ovan beräknas den största procentuella ökningen ske i åldersgruppen 7-64 år samt 75-w år. Under den kommande femårsperioden prognostiseras en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldern. Samtidigt visar prognosen en stark nedåtgående trend inom barnomsorgsåldrarna de närmaste åren. Prognosen bygger på ett antagande om totalt 943 färdigställda bostäder i kommunen under prognosperioden. Antalet bostäder i flerbostadshus beräknas bli många gånger större än antalet nya småhus. Styckebyggen är fördelade på de områden där småhus är planerade enligt prognosen. Utöver de siffror som presenteras tillkommer ett stort antal bostäder i särskilt boende för äldre år 2017. Eftersom dessa ännu inte har fått en geografisk placering i planeringen har de inte inkluderats i underlaget som befolkningsprognosen bygger på. Tabellen nedan redovisar antagandet per delområde, år och typ av bostad. I det befintliga bostadsbeståndet antas en förtätning om 0,2 procent under 2014 följt av 0,1 procent för året därefter. Resten av prognosperioden antas ingen förtätning ske i det befintliga bostadsbeståndet. Skatteintäkter, utjämning och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag förväntas sammantaget öka med 2,9 % 2015, 2,8 % 2016 samt 2,9 % 2017. Tabell 8. Skatter, utjämning och statsbidrag 2013 2017 Skatter, utjämning och Bokslut Rev. Budget Budget Plan Plan Statsbidrag (mnkr) 2013 2014 2015 2016 2017 Not * ** ** ** Befolkning 1/11 året före 32 016 32 222 32 417 32 597 32 816 Utdebitering 17,20 17,35 17,35 17,35 17,35 Preliminär kommunalskatt 1 919,4 1 934,0 2 029,5 2 128,9 2 225,8 17

Slutavräkning -7,0-1,2 Inkomstutjämning -666,2-617,8-657,8-692,6-724,8 Kostnadsutjämning 239,6 204,1 199,1 188,7 181,6 LSS-utjämning -30,0-32,4-31,4-31,5-31,7 Fastighetsavgift 48,6 48,2 50,5 50,5 50,5 Regleringsavgift/-bidrag 14,6 7,5 3,0-6,5-15,7 Strukturbidrag 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Införandebidrag 0,0 6,0 0,0 0,0 0,0 Nettointäkter 1 521,1 1 548,3 1 592,9 1 637,5 1 685,6 Förändring % 5,2% 1,8% 2,9% 2,8% 2,9% * SKL: s prognos dec 2013 **SKL: s prognos feb 2014 Arbetet med resultatstyrning i budgetarbetet Övergripande styrning Kommunen tillämpar en styrmodell med mål- och uppdragsstyrning. Modellen utgår från åtta övergripande mål som beslutas av kommunfullmäktige. De övergripande målen anger kommunens huvudsakliga inriktning för de kommande åren: Danderyd ska vara en bra och attraktiv kommun att bo och verka i. Danderyd skall erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Danderydsborna skall erbjudas en bra och attraktiv service. En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus. God ekonomisk hushållning skall vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet. Kommunen skall ge goda förutsättningar för ett varierat utbud av fritids- och kulturliv. Företag verksamma i kommunen skall erbjudas ett gott näringslivsklimat. Kommunen skall ha låg kommunalskatt. Danderyd skall ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. I bokslutet för 2013 framgår att kommunen når eller överträffar sina ambitionsnivåer avseende samtliga övergripande mål. Sammanfattningsvis bedöms utgångsläget vad avser kommunens verksamheter inför 2015 som gott. God måluppfyllelse avseende nämndernas inriktningsmål samt goda resultat i externa jämförelser, med några undantag, visar på en i huvudsak stabil kvalitetsnivå i verksamheterna. De mål där måluppfyllelsen inte är tillfredsställande tenderar att vara återkommande. 18

Utöver dessa mål finns en rad styrdokument som vägleder verksamheten till uppfyllande av de övergripande målen. Exempel på styrdokument är miljöprogram, tillgänglighetsplan, trafikstrategi, IT-strategi m.m. Nämndernas inriktningsmål och resultatmål Nämnderna har uppdraget att utifrån de övergripande målen formulera och till kommunfullmäktige föreslå ett begränsat antal inriktningsmål för sina olika verksamhetsområden. Målen skall ange hur respektive verksamhet arbetar för att förverkliga de övergripande målen. Inriktningsmålen fastställs av fullmäktige. Nämnderna skall vidare inom respektive verksamhetsområde ta fram ett antal resultatmål som konkretiserar hur nämndens verksamheter bidrar till uppfyllelse av kommunens inriktningsmål utifrån tillgängliga resurser. Av nämndernas budgetförslag skall framgå vilka resultatmål inklusive målnivåer som är kopplade till respektive inriktningsmål. I budgetförslaget skall nämnderna bedöma och kommentera måluppfyllelsen för inriktningsmålen avseende nuläge samt ambitioner för 2015 och 2016-2017. Av budgetförslaget ska även framgå verksamheternas starka och svaga sidor, samt vilka åtgärder som planeras för att förbättra måluppfyllelsen. Respektive nämnd ansvarar för att budgeterade målnivåer bedöms vara möjliga att nå med de resurser som nämnden har till sitt förfogande. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska i budgetförslaget redovisa på vilket sätt målnivåerna kommuniceras till berörda. Nyheter inför budgetåret 2015 Förändrad bedömning av måluppfyllelse Bedömningsskalan av i vilken grad målen har uppfyllts förändras från budget 2015. Hittills har följande tre nivåer av måluppfyllnad funnits i kommunens målmodell: förväntad/budgeterad nivå uppnås ej (rött), förväntad/budgeterad nivå uppnås (gult), samt förväntad/budgeterad nivå överträffas (grönt. Bedömningsnivån förväntad/budgeterad nivå överträffas har medfört en del tolkningsproblem. Att mål överträffar budgeterad målnivå är i sig inget negativt, men när samma mål återkommande bedöms överträffa budgeterad nivå tenderar fokus att läggas på hur målet är formulerat och målsatt snarare än det faktiska resultatet i sig. Med syfte att ägna större fokus på resultatet ändras därför nivåerna av måluppfyllelse från budget 2015 till: målet är uppfyllt (grönt), målet är delvis uppfyllt (gult) samt målet är ej uppfyllt (rött). Den nya innebörden av färgmarkeringarna kommer bättre överensstämma med hur andra organisationer arbetar, vilket kommer att underlätta externa resultatjämförelser. Tydligare mål För att resultatstyrningen ska utgöra ett stöd i det dagliga arbetet och tydligt visa i vilken riktning vi vill utveckla kommunen, med en röd tråd från kommunens övergripande målstruktur ned till styrningen längst ute i verksamheten, behöver innehållet i målmodellen bli tydligare. Från de övergripande målens mer visionära utformning ska målformuleringarna vid varje 19

steg av målnedbrytning från inriktningsmål till resultatmål och vidare ut i organisationen bli mer specifika/konkreta och mätbara. Målen behöver vara kända och accepterade av de som på olika sätt berörs av dem, vilket förutsätter att de är realistiska utifrån den verklighet vi befinner oss i men också utifrån den utveckling vi vill verka för. För att tydliggöra den planerade utvecklingen är det viktigt att ambitionsnivåer tidssätts, så att det tydligt går att följa upp att vi är på rätt väg. De nyckeltal och bedömningsgrunder som ska ligga till grund för bedömning av målets uppfyllnad ska vara kända och dokumenterade redan när målet beslutas i samband med budget. Alla nämnder behöver med anledning av detta se över sina mål och målformuleringar i framarbetandet av budgetförslag till 2015 (med plan 2016-2017). Stärkt fokus i arbetet med miljömålen Två av de fyra obligatoriska inriktningsmålen som är kopplade till det övergripande målet Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö tas bort från budget 2015, plan 2016-17. Inriktningsmålen Danderyd främjar en hållbar resursanvändning och Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster är fortsatt obligatoriska för samtliga nämnder och styrelser att arbeta utifrån. Inriktningsmålen Danderyd har en god utomhusmiljö och Danderyd har en god inomhusmiljö kommer däremot från budget 2015 inte längre vara obligatoriska. I arbetet med planering av nämndernas miljömålarbete kommer från budget 2015 ett större fokus läggas på varje nämnds miljöpåverkan. Miljömålen ska kopplas till kommunens övergripande miljömål Danderyds kommun verkar för en god och hälsosam miljö och stödjas av kommunens miljöprogram. Varje nämnd ska utöver de två obligatoriska inriktningsmålen utgå ifrån sin miljöpåverkan och bygga sitt miljöarbete med nämndspecifika inriktningsoch resultatmål och lämpliga nyckeltal. Syftet med förändringen är att samtliga nämnder ska ha så relevanta inriktningsmål, resultatmål och nyckeltal som möjligt att svara upp mot och därmed förstärka det interna miljöarbetet. Mål och medel Planeringsmodellen innebär att kommunstyrelsen fastställer en ram för respektive nämnds nettokostnader som en utgångspunkt för budgetprocessen. Ramutrymmet begränsas av finansiella restriktioner i form av exempelvis beslutade mål för kommunens ekonomi och skattesats. Nämnderna skall utifrån den aktuella ramen utarbeta en budget som innebär förslag till förändringar och prioriteringar för att uppnå fastställda inriktnings- och resultatmål. Vid konflikt mellan medel och mål skall nämnden i första hand söka prioritera inom anvisad ram. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har i budgetdirektiven och senare i budgetbeslutet möjlighet att lämna konkreta utrednings- eller utvecklingsuppdrag till nämnderna. 20