LÄSK-pärmen, www.fdb.nu

LÄSK-pärmen, www.fdb.nu

Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011 och 2012) Lena Gustafsson, läs och skrivmentor Barbro Persson, läs och skrivmentor Lena Ragnerstam, läs och skrivmentor Kerstin Swahn Andersson, läs och skrivmentor Lisbeth Törnqvist, läs och skrivmentor Kerstin Hyrefelt, special- och dyslexipedagog Susanna Andersson, Västerås skoldatatek Materialet får kopieras, men endast i sin helhet. Screeningplan 2012 2(37)

Inledning 4 Ur styrdokumenten 4 Syfte 4 Val av testmaterial 5 Lärverktyg 6 Annan form av kompensation 6 Organisation och lärmiljö 6 Ett tydligt tal 7 Ordlista 8 Litteraturlista 11 Förskoleklass 13 Årskurs 1 15 Årskurs 2 17 Årskurs 3 19 Årskurs 4 21 Årskurs 5 23 Årskurs 6 25 Årskurs 7 27 Årskurs 8 29 Årskurs 9 31 Idébank/åtgärdsförslag 33 Fortsatt väg för att skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling 37 Screeningplan 2012 3(37)

Verksamhetscheferna för Lärande och Utbildning har den 8 september 2009 fattat beslut om en gemensam screeningplan för hela verksamhetsblocket. Tanken med planen är att skapa förutsättningar för alla skolor att på ett likvärdigt sätt uppmärksamma om elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas så att de får möjlighet att nå målen i svenska eller om särskilt stöd behöver sättas in. Screeningplanen gäller samtliga skolor i Västerås stads skolverksamheter. Ur styrdokumenten Skollagen 1 kap. 4 : I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, Syftet med screeningplanen Följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Underlätta samarbetet för lärare och pedagogisk ledning. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Här finns också förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normerade tester. Rubrikerna Ansvar respektive Åtgärder finns med för att betona nödvändigheten av att adekvata åtgärder sätts in i ett tidigt skede och att ansvaret för dessa tydliggörs. Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöver uppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester kan också vara ett stöd vid planering av undervisningen samt utgöra ett underlag för skolans resursfördelning. Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas mot klart uppställda mål, skapar vi goda förutsättningar för en undervisning som anpassas till elevens proximala utvecklingszon. Screeningplan 2012 4(37)

I arbetet med att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter är det viktigt att ta hänsyn till de tre olika sidorna i triangeln nedan. Triangeln bygger på insikten om det ömsesidiga beroendet mellan faktorerna träning, självförtroende och kompensation. Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sin förmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt, bland annat med alternativa lärverktyg, bidrar till att överbrygga svårigheter och kan göra att elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskaper samt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Med kompensation kan självförtroendet stärkas. Val av testmaterial LÄSK-pärmen, www.fdb.nu Under rubriken Förslag till normerade tester/screening, på sidorna 13-31, återfinns testmaterialet DLS av Birgitta Järpsten, av följande skäl: Materialet är normerat på ett stort antal elever och har därför stor tillförlitlighet. Testerna har hög mätsäkerhet, reliabilitet. Validiteten är god; testerna mäter det de avser att mäta. Materialet är vanligt förekommande på skolorna. Materialet finns från år 1 till och med första året på gymnasiet. Av samma skäl har vi föreslagit testmaterialet Läskedjor av Christer Jacobson. Läskedjor har också den fördelen att de går snabbt att genomföra. Testet kan genomföras från och med år 1 upp till gymnasiet. Annat material som mäter samma delfärdigheter i läsandet och skrivandet kan naturligtvis användas. Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultatet med en referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta testerna är normerade utifrån den niogradiga stanineskalan, där 4 6 är normalvärden och 7 9 är resultat över genomsnittet. Resultat 1 3 är under genomsnittet och måste uppmärksammas. Screeningplan 2012 5(37)

Lärverktyg Ju yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan eleven ha behov av kompensation. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir olika lärverktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning. När man planerar vilka lärverktyg som är lämpliga för en elev eller på en skola kan man fundera utifrån olika kategorier: Lärverktyg för att läsa texter, till exempel nedladdning av böcker, Daisyspelare, talsyntes och läspenna. Lärverktyg för att skriva och anteckna, till exempel interaktiv skrivtavla, AlphaSmart appen Dragon Dictation eller Pulse SmartPen. Lärverktyg för att stava och formulera sig, till exempel Stava Rex, digitala ordlistor och ordprediktionsprogram. Lärverktyg för att minnas och strukturera, till exempel fickminne. Lärverktyg för koncentration, till exempel röstförstärkning. Lärverktyg för engelska, till exempel SpellRight och talsyntesens engelska röst. Exempel: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. En elev med stavningssvårigheter behöver kompenseras för detta. Stava Rex, SpellRight och Claro Read är program som Västerås grundskolor har licens för. Dessa lärverktyg kan användas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av dem med dyslexi, även om programmen är utformade just för dem. Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Tekniska hjälpmedel är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. Annan form av kompensation När man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för att hjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, till exempel elevens egna strategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor och väcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kan vara helt avgörande för att lyckas. Organisation och lärmiljö En annan betydelsefull fråga handlar om organisation och lärmiljö: Vilka anpassningar behöver göras i klassen? Hur är dagen tidsmässigt disponerad gällande olika ämnen och raster? Hur ser lokalerna ut med tanke på ljud, ljus, färger, ventilation? Är möbleringen optimal för lärande? Hur många personer möter eleven? Är det lugn och ro så att ett lärande kan ske? Screeningplan 2012 6(37)

Ett tydligt tal Det talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- och språkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning. Det är dock inte alla typer av svårigheter som ställer till bekymmer. Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sig att uttala. De är helt enkelt rent artikulatoriskt svårare än andra, till exempel kan r-ljudet ställa till problem en bra bit upp i skolåldern. Likaså kan det vara svårt att producera ett klart s-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstaka uttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt välutvecklat. Ofta spontanförbättras dessa uttalssvårigheter och barnet får heller inte problem i sin läs- och skrivinlärning. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturella förenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av metateser, omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, vilket skulle kunna få till följd att ordet kapitel felaktigt uttalas pakitel, legitimation blir legimitation och så vidare. Metateser är vanliga hos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvar sina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempel ordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelserna där. Förenklat kan vi säga att hoppar bokstäverna i munnen har de en tendens att även hoppa på papperet. Eleven har helt enkelt inte det nödvändiga talstödet när han/hon skriver vilket resulterar i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis som läsningen blir orytmisk och osäker. Screeningplan 2012 7(37)

Fonem Språkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemen betyder inte något i sig själva. Fonemisk medvetenhet Medvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattar exempelvis skillnaden mellan vara och fara. Fonologisk läsning Man avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen. Fonologisk medvetenhet Man är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och i vilken ordning de kommer. Man förstår t.ex. principen för rim och att ordet tåg är kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt. Grafem Betydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavning står det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavning har ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Grafemet x har däremot två fonem, ks. Logografisk läsning Kallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt som när man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna. Läsflyt Den sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. När man har gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att det blir förståelse i det lästa. Metakognition Medvetenhet och ansvar för det egna tänkandet och lärandet. Morfem Språkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenska språket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem, t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser). Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gott läsflyt, god läsförståelse och säker stavning. Morfologisk medvetenhet Att kunna känna igen meningsbärande delar i ett ord. Man inser exempelvis att orden lastbil och billast betyder olika saker. Normering Statistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form av standardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligt stort antal individer delta i utprövningen. Screeningplan 2012 8(37)

Ortografi Stavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologiskmorfologiskt. Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska när dessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sig exempelvis i ordet havsörn. Ortografisk-morfologisk läsning Man avkodar med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Man är inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utan avkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Får ej förväxlas med logografisk läsning! Prefix Prosodi Screening Förstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-. Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetens prosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Översiktlig prövning av en större grupp, t.ex. en hel klass eller en hel årskurs, för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning. Segmentering Att dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. ko består av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och min och avvisade består av morfemen av, visa och de. Semantisk medvetenhet Man är medveten om ords betydelser och om betydelsenyanser. Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak, t.ex. pojke kille, och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser, t.ex. fara, klippa och fil. Språklig förmåga Innebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd. Språklig medvetenhet Kallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt eller lingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har en innehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kan frigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samt reflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp för fonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (se ovan), syntaktisk medvetenhet, vilket avser språkets grammatik och meningsbyggnad och kan innebära att man förstår skillnaden mellan Katten lapar och Lapar katten?, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatisk medvetenhet, vilket har att göra med interaktion. Screeningplan 2012 9(37)

Standardiserade test Test som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en viss åldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala, t.ex. stanineskalan. Stanine Suffix Syntax Syntes En statistiskt normalfördelat niogradig skala. Ordet kommer från de engelska orden standard nine. Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. -ande, -ing eller -de. Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära. Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, sked + ar blir skedar. Vid frågor angående screeningplanen, kontakta: Lena Gustafsson lena.holmberg-gustafsson@skola.vasteras.se Barbro Persson barbro.persson@skola.vasteras.se Lena Ragnerstam lena.ragnerstam@skola.vasteras.se Kerstin Swahn Andersson kerstin.swahn-andersson@skola.vasteras.se Kerstin Hyrefelt kerstin.hyrefelt.gillfors@vasteras.se Susanna Andersson, susanna2.andersson@vasteras.se Screeningplan 2012 10(37)

Häggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read AB Häggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read AB Jacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget. Johansson, M.-J. (2009) LäsEttan Natur och Kultur Järpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 2 och 3 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2010) DLS för klasserna 4-6 Hogrefe Psykologiförlaget Järpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe Psykologiförbundet Lundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Natur och Kultur Lundberg, I., Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och Kultur Lundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och Kultur LÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2007) FDB, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (2012) Svenska Dyslexiföreningen Nationella prov Skolverket Nya Språket Lyfter! (2009) Skolverket Sterner, G., Lundberg, I. (2010) Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan Natur och Kultur Witting, M. (2010) Wittingmetoden en metod för läs- och skrivinlärning Verti AB Witting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti AB Witting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Verti AB Witting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti AB Örtendal, M. (2008) Läsinlärning i 7 steg Liber Screeningplan 2012 11(37)

Screeningplan 2012 12(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) Förskoleklass Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal Ordförråd Beskriva, återberätta Bornholmsmodellen Ingvar Lundberg God Läsutveckling Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin Nya Språket lyfter Skolverket Kartläggning ur Bornholmsmaterialet Ingvar Lundberg Hur låter orden? Ingrid Häggström Fonolek Ingegärd Hemmingsson september och maj september Lekskrivande Fonologisk medvetenhet Umeåmodellen Margit Tornéus Bokstavskunskap Wittingmetoden Maja Witting Screeningplan 2012 13(37)

Screeningplan 2012 14(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 1 Intresse, lyssna/läsa böcker Tydligt tal God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Läskedjor (ordkedjor) Christer Jacobson våren Ordförråd Beskriva, återberätta Nya Språket lyfter Skolverket Fonologisk medvetenhet Umeåmodellen Margit Tornéus Bokstavskunskap/täta bokstavskontroller Ordavkodning Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsförståelse Birgitta Järpsten april Läsförståelse Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Ljudenlig stavning Skapande skrivning Screeningplan 2012 15(37)

Screeningplan 2012 16(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 2 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS bas, läsning Birgitta Järpsten DLS läsförståelse Birgitta Järpsten september februari Stavning Läsa/skriva i olika genrer Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal DLS rättstavning Birgitta Järpsten februari Screeningplan 2012 17(37)

Screeningplan 2012 18(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 3 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd Beskriva, återberätta Fonologisk medvetenhet God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Nya Språket lyfter Skolverket Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting Läsinlärning i 7 steg Maj Örtendal Läskedjor Christer Jacobson DLS rättstavning Birgitta Järpsten Nationella prov* oktober februari vårterminen Screeningplan 2012 19(37)

Screeningplan 2012 20(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 4 Intresse, lyssna/läsa böcker Ordförråd God läsutveckling/ skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordavkodning Nya Språket lyfter Skolverket Beskriva, återberätta Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS läshastighet (Draken) DLS ordförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober oktober oktober Screeningplan 2012 21(37)

Screeningplan 2012 22(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 5 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordavkodning Ordförråd Nya Språket lyfter Skolverket Läskedjor Christer Jacobson våren Beskriva, återberätta Läsflyt Umeåmodellen Margit Tornéus DLS läsförståelse Birgitta Järpsten oktober Läsförståelse Stavning Wittingmetoden Maja Witting DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Läsa/skriva i olika genrer Screeningplan 2012 23(37)

Screeningplan 2012 24(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 6 Intresse, lyssna/läsa böcker God skrivutveckling Ingvar Lundberg Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Läsflyt Umeåmodellen Margit Tornéus Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten DLS Läshastighet (Isbjörnen) oktober oktober Läsförståelse DLS rättstavning Birgitta Järpsten oktober Stavning Nationella prov* Läsa/skriva i olika genrer Screeningplan 2012 25(37)

Screeningplan 2012 26(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 7 Intresse, lyssna/läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Ordförråd Beskriva, återberätta Ordavkodning Wittingmetoden Maja Witting Läskedjor Christer Jacobson våren Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS läshastighet Birgitta Järpsten DLS läsförståelse Birgitta Järpsten DLS rättstavning Birgitta Järpsten februari septemberoktober septemberoktober Screeningplan 2012 27(37)

Screeningplan 2012 28(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 8 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus Ordförråd Beskriva, återberätta Wittingmetoden Maja Witting DLS ordförståelse Birgitta Järpsten septemberoktober Ordavkodning Läsflyt DLS Läsförståelse Birgitta Järpsten februari Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer DLS rättstavning Birgitta Järpsten september - oktober Screeningplan 2012 29(37)

Screeningplan 2012 30(37)

Övning (metoder) Kompensation (tidsenliga lärverktyg) År 9 Intresse, lyssna/ läsa böcker Umeåmodellen Margit Tornéus DLS Rättstavning Birgitta Järpsten september Ordförråd Beskriva, återberätta Wittingmetoden Maja Witting Nationella prov* januari - februari Ordavkodning Läsflyt Läsförståelse Stavning Läsa/skriva i olika genrer * Nationella prov är ej normerade Screeningplan 2012 31(37)

Screeningplan 2012 32(37)

Observera att denna sammanställning på intet sätt är fullständig. Syftet är att ge exempel på hur man både kan öva och kompensera för olika problem i läs- och skrivprocessen. För att stärka den allmänna språkutvecklingen: Läs och berätta i klassen. Bildstöd vid berättande av händelseförlopp Ge ordförklaringar vid genomgångar. Hjälp eleven att göra tankekartor. Aktivera bakgrundskunskap. För att öva fonologisk medvetenhet: Lyssnarövningar. Öva att känna igen vardagsljud. Därefter öva att känna igen språkljud, ex.vis med datorprogrammet Lystring. Övningar finns även i Bornholmsmaterialet, Wittingmetodens förberedelsearbete och i Fonologiska övningar av Gustafson & Samuelsson m.m. Rim, sång och ramsor. Språklekar i skolan av A. Frylmark. Vokaler. Betoning. Morfologi (stam, prefix, suffix, böjningsändelser) Konsonantkluster För att öva ordavkodning: Läslistor, se t ex God Läsutveckling av Lundberg & Herrlin. Nonordsläsning Ortografisk läsning Screeningplan 2012 33(37)

Screeningplan 2012 34(37)

För att öva läsflyt: Repeterad läsning, upprepad läsning. Läslistor. Exempelvis www.debeo.se Körläsning, parläsning, ekoläsning Öva morfologi, t ex enl materialet Rotfrukt av M Herrström. Rydaholmsmetoden eller Bravkod Bok och Daisy. Lyssna till text samtidigt som man följer med i boken. Flash-card-träning, www.mglos.se För att kompensera för dålig ordavkodning och dåligt läsflyt: Ljudstöd vid läsning: Inläst litteratur, både för skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Daisyspelare och/eller mp3-spelare. Bok och Daisy Talsyntes på dator, Claro Read Pro. För att öva förståelse: Övningar ur B. Westerlunds Att undervisa i läsförståelse. Inferensträning ur Träna läsförståelse av L. Franzén. Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet av M. Reichenberg. Vad är lättläst? av I. Lundberg och M. Reichenberg Aktivera bakgrundskunskapen. Ordkunskap (Kan bl.a. övas med korsord). Läs/lyssna till skönlitteratur. För att öva stavning: Öva stavning på ett strukturerat sätt, t ex enligt Pilens eller Wittingmetodens arbetsgång. För att kompensera för bristfällig stavning och skrivning: Stavningsprogrammet Stava Rex på dator. (SpellRight för engelska) Talsyntes på dator, t.ex. Claro Read. Screeningplan 2012 35(37)

Screeningplan 2012 36(37)

Vid prov och redovisning Ge längre tid vid skriftliga prov. Ge muntliga prov. Prova alternativa redovisningssätt, t ex utställning, tankekarta, föredrag, dramatisering, inspelning, film. - Individuell kartläggning När man på ett strukturerat sätt, under lång tid, provat olika åtgärder efter screeningen utan önskvärd effekt, blir det dags för fördjupad individuell kartläggning på skolan. Denna kan göras av skolans speciallärare, specialpedagog, svensklärare, klasslärare eller annan lärare med intresse och erfarenhet av området. Till att börja med rekommenderas då att man gör: Samtliga DLS-tester för aktuell årskurs. Läskedjor LäsEttan i de yngre årskurserna. Lilla Duvan för årskurserna 3-8. Duvan för årskurs 9. LäSt Om stöd och hjälp önskas i arbetet med den individuella kartläggningen hänvisas till läs- och skrivmentorerna och till special- och dyslexipedagogen samt till seminariet Från screening och kartläggning till upptäckt och åtgärd, vilken annonseras fortlöpande på Saba. Screeningplan 2012 37(37)