Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson
Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan också gälla personer med bipolär sjukdom, svårt självskadebeteende, svårt tvång mm
Åldrande och psykossjukdom Färre positiva symtom Fler negativa symtom Kognitiva symtom tilltar Inga självklara samband mellan symtom och funktion Miljön påverkar livstillfredsställelse Förskjutningar i forskningsresultat (gruppnivå-individnivå, olika för olika personer) Longitudinella undersökningar saknas
Undersökningsgrupp 602 personer i Jönköpings kommun bedömdes som psykiskt funktionsnedsatta i Jönköpings kommun år 1995. Definitionen överensstämde med Psykiatrireformens målgrupp. ( psykisk sjukdom-påverkan på det dagliga livetvaraktighet). Gruppen intervjuades. Förfarandet upprepades 2001 och 2006.
Psykiskt funktionsnedsatta 2006 Medelålder 47 år Kvinnor 51 % Sammanboende 13 % Någon form av lönearbete 8 % Bor i egen bostad 77 % (varav hälften med boendestöd) Bor på särskilt boende 18 % Bor på institution 4 %
Åldersfördelning psykiskt funktionshindrade Åldersfördelning 2006 psykiskt funktionshindrade i % (Jönköping>20 år) 30 25 20 15 10 5 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80- ålder
Åldersfördelning 2006 psykiskt funktionshindrade och hela Jönköpings befolkning 30 25 20 15 10 5 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80- ålder
Psykiskt funktionsnedsättningåldrande I gruppen psykiskt funktionsnedsatta 1995/96 (602 personer) var 67 personer mellan 65-74 år. Tio år senare var 37 av dessa avlidna ( 55 %), 14 ( 21 %) ansågs fortfarande psykiskt funktionsnedsatta medan 16 (24 %) personer inte längre ansågs som psykiskt nedsatta men.
Av dessa 16 förefaller 2-3 personer ej länge psykiskt funktionsnedsatta. De övriga har bytt grupptillhörighet. De bedöms nu inte längre som psykiskt funktionsnedsatta utan t ex som dementa eller bara som gamla. Den psykiskt betingade funktionsnedsättningen finns med största sannolikhet kvar.
Dödlighet i åldersgruppen 65-74 år tio år senare (Jönköpings kommun) Hela Psykiskt befolkn funktionsn Män 35 % 74 % Kvinnor 23 % 45 % Totalt 29 % 55 %
Orsaker till den höga dödligheten för psykiskt funktionsnedsatta (Fler våldsamma dödsfall) Livsstilsfaktorer (kost, motion, alkohol, rökning, ekonomi, ensamhet etc) Söker ej vård Sämre vård Läkemedelsbiverkningar Sjukdomen själv
Skillnader mellan 1996 och 2006 avseende de 25 personer som var över 65 år 2006 (men fortfarande Sämre funktion (GAF) funktionsnesatta). Mindre umgänge släkt/vänner. Men också.. Fler tillfredsställda behov (CAN) (boende, fysisk hälsa, transport, ekonomi) Färre otillfredsställda behov (CAN) (främst i boendet)
Slutsatser (de fortfarande psykiskt funktionsnedsatta) Åldrande utan dramatiska förändringar De stora förändringarna har skett tidigare Svårt att utskilja den tredje åldern att vara sin sjukdom
Man kanske kan sammanfatta beskrivningen av dessa psykiskt funktionshindrades förhållningssätt till äldreblivandet så att det mest betydelsefulla inslaget i tillvaron, den psykiska sjukdom man lider av och lever med, inte förändras på något avgörande sätt när man blir pensionär eller gammal. Det är samma sjukdom som man bär med sig in i ålderdomen och dess effekter och konsekvenser, som man känner sedan länge och lärt sig leva med, har sin egen tid som inte på något avgörande sätt är relaterad till ens nominella ålder. (Bülow & Svensson, 2008)
Sammanfattning Gruppen psykiskt funktionsnedsatta har låg genomsnittlig dödsålder (ca -10 år). De flesta når inte ålderdom. Detta beror på många samverkande orsaker som kräver insatser. Många äldre psykiskt funktionsnedsatta omdefinieras Själva åldrandet ser olika ut för olika individer, men ingångsvärden beträffande livskvalitet är genomgående låga. De stora livsförändringarna har skett tidigare i livet Svårt att hitta den tredje åldern. Miljön har stor betydelse för livstillfredsställelse.
Hans Arvidsson PhD, psychologist, psychoterapist Department of Psychology University of Gothenburg hans.arvidsson@telia.com