Våld mot kvinnor Ett handlingsprogram för Gällivare upprättat i myndighetssamverkan Åklagarkammaren 2005-03-09 2008-09-01 Reviderad 1
Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett sammansatt och mångfacetterat problem. Det omfattar såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Våldet medför också samhällsekonomiska konsekvenser. Framför allt medför det många gånger stora lidanden för den enskilde och barn i våldets närhet. Polisen i Sverige tar emot omkring 20 000 anmälningar om misshandel av kvinnor varje år och i 80 procent av fallen avses övergrepp av en man som är bekant för kvinnan. Mörkertalet är mycket stort. Regeringen beslutade den 16 december 1997 om myndighetsgemensamma uppdrag för att bekämpa våld mot kvinnor (prop 1997/98:55, SOU 1995:60). I uppdraget ingår bl a samarbete mellan olika myndigheter på lokal nivå för att bli effektivare i detta arbete. Syfte och avgränsning Detta handlingsprogram rör myndighetssamarbete beträffande våld mot kvinnor. Handlingsprogrammet har upprättats i samverkan mellan Polisen i Gällivare, Socialförvaltningen i Gällivare, Primärvården i Gällivare, Gällivare sjukhus, Åklagarkammarens enhet i Malmfälten, Försäkringskassan, Migrationsverket i Gällivare, Svenska kyrkan och Frivården, på uppdrag av det lokala Hälsorådet i Gällivare kommun. Syftet med handlingsprogrammet är att tydliggöra myndigheternas olika ansvarsområden och att åstadkomma ett bra samnyttjande av insatser för kvinnor i situationer där män utövar våld mot kvinnor. Handlingsprogrammet innehåller målsättningar och inriktningar, men framför allt konkreta checklistor mm som ska kunna vara till praktisk nytta för den enskilde polisen/ sjuksköterskan/socialtjänstemannen etc som hanterar dessa frågor längst ut i organisationen. Allt för att samarbetet skall fungera smidigt även klockan ett på natten. Programmet går inte in på de relationsmässiga, psykologiska och sociala mekanismerna bakom våldet mot kvinnor. Information om detta finns att hämta på Kvinnofridsportalen - www.kvinnofrid.se - som är upprättad av 16 centrala myndigheter som berörs av frågan om mäns våld mot kvinnor. Dessa 16 myndigheter ansvarar för och finansierar Kvinnofridsportalen. Till programmet ska också en skrift bifogas som vänder sig till den utsatta kvinnan, med information om vilka resurser som finns att tillgå. Ambitionen är att kunna trycka foldern på flera språk för att underlätta för utsatta invandrarkvinnor. 2
Mål Den övergripande målsättningen i myndighetssamverkan i Gällivare är att motverka våld mot kvinnor så att antalet misshandelsfall minskar och att hjälpa och stödja den utsatta kvinnan. Målet kan nås genom följande: Ett handlingsprogram som belyser de olika myndigheternas ansvar. Handlingsprogrammet syftar till att visa på de olika verksamheternas interna processer för att därmed skapa kunskap och förståelse hos alla aktörer som möter den misshandlade kvinnan och hennes barn. Handlingsprogrammet innehåller detaljerade checklistor för de olika myndigheterna i mening att betona vars och ens ansvar men också för att skapa samsyn och upplevelse av gemensamt ansvar. En folder som vänder sig till utsatta kvinnor. Vidta viktiga förstahandsåtgärder samt stödja, vårda och skydda kvinnor så att de känner trygghet och kommer ifrån misshandeln och att få kvinnor att våga berätta om misshandeln genom hela rättsprocessen. Särskilt uppmärksamma barnens situation och deras behov av stöd. Anordna fortsatta utbildningsinsatser för alla berörda inom de olika myndigheterna internt och myndighetsövergripande. Riktlinjer och en mall för avvikelsehantering för uppföljning och utvärdering av samverkan kring problemet med våld mot kvinnor. Återkommande samordning genom regelbundna halvårsvisa möten i myndigheternas samverkansgrupp för kvinnofrid. Uppmärksamma och ta ställning till om hedersrelaterat våld skall implementeras i handlingsprogrammet. Urban Pohjanen Polisen Tomas Junkka Primärvården Maria Klarin Akuten Gällivare sjukhus Marianne Jonsson Gällivare socialförvaltning Magnus Nilsson Lokal åklagare i Gällivare Maud Lantto Chef Migrationsverkets enhet i Gällivare och Kiruna 3
Sjukvården När en kvinna som blivit misshandlad uppsöker en vårdinrättning i Gällivare kommun gäller följande: Vid misstanke om kvinnomisshandel och/eller sexuellt våld ska mannen eller annan medföljande avvisas vänligt men bestämt. Samtal med och undersökning av kvinnan utan närvaro av medföljande. Ge dig tid att lyssna och visa förståelse, empati och respekt. Detta kan få en avgörande betydelse för kvinnans fortsatta krisbearbetning. Lämna inte kvinnan ensam. Se till att sjukvårdspersonal alltid finns med i rummet. Fråga rakt på sak: Har du blivit slagen? Har du råkat ut för något annat? Dokumentera. Ta noggrann anamnes med vikten lagd på kvinnans upplysningar om skadans uppkomst. Observera att det är vanligt att misshandlade kvinnor ger vilseledande uppgifter om skadornas uppkomst på grund av skamkänslor och rädsla. Dokumentera den psykiska reaktionen. Observera spår eller skador på kläderna, dokumentera detta. Uppmana kvinnan att ej tvätta kläderna förrän polisen talat med henne. Fotografera skador med digitalkamera Framhåll möjligheterna till hjälp, även om kvinnan nekar till misshandel. Om kvinnan kommer från annat land och/eller annan kultur, förklara att svenska lagar, rutiner och förhållningssätt gäller i Sverige. Lägg inte dina egna värderingar eller kritik i mannens och kvinnans relation. Erbjud inläggning på sjukhus även om hennes skador inte motiverar inläggning, om skyddsbehovet inte tillgodoses på annant sätt. Om kvinnan mår så dåligt att hon är i behov av psykiatrisk hjälp, kontakta psykjouren på telefon 194 26. Erbjud kontakt med kvinnojouren, brottsofferjouren eller socialtjänsten. Lämna informationshäfte. Erbjud hembesök i hemmet av distriktssköterska eller annan vårdpersonal inom en vecka, om möjligt nästa dag. Förmedla kontakten till primärvården, via dator/fax, som kontaktar kvinnan för att avtala om besöket. Fotografera/dokumentera skadorna en andra gång på vårdcentralen. Skadorna kan synas bättre efter någon dag. Ta alltid reda på om kvinnan har barn. Meddela kvinnan att information om det som hänt kommer att lämnas till socialförvaltningen enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen. Detta för att kvinnan ska kunna få det stöd som hon och barnen såväl behöver. 4
När det gäller barn och ungdomar under 18 år som utsatts för eller misstänks ha utsatts för misshandel och/eller sexualbrott skall anmälan till socialförvaltningen göras enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen. Uppmana kvinnan att göra en polisanmälan. Sjukvårdspersonal kan alltid göra en anmälan om kvinnan givit sitt samtycke. Grov misshandel kan vara försök till dråp som har lägsta strafftid av två år. I sådana fall kan polisanmälan göras utan kvinnans medgivande. Våldtäkt, som är vanligt i samband med kvinnomisshandel, har också en lägsta strafftid om två år och kan följaktligen också anmälas av sjukvårdspersonal. Oavsett om en misshandlad kvinna besöker en akutmottagning, vårdcentral eller annan inrättning skall kvinnan i möjligaste mån få en snabb adekvat medicinsk bedömning. Det är viktigt att skador dokumenteras så snabbt som möjligt och följaktligen av den första vårdinstansen kvinnan och polisen vänder sig till. Om första vårdinstansen är akutmottagningen skall akutmottagningen alltid uppmärksamma primärvården om kvinnans fortsatta vårdbehov. Primärvården är den vårdnivå som skall tillhandahålla adekvata hjälpinsatser, såväl fysiska som psykiska, och vara det medicinska stöd kvinnan kan vara i behov av. Rättsintyg Läkare har skyldighet att på begäran av polis och åklagare utfärda rättsintyg. Denna begäran kan komma långt efter undersökningstillfället och det är därför av stor vikt att alla skador är väl dokumenterade fotografier (ej polaroid) är här av stort värde. Det är av stor vikt att även mindre, ej behandlingskrävande skador dokumenteras, t ex vid sexuella övergrepp, greppmärken eller mindre blåmärken och skador av äldre datum. Ange också om skadorna stämmer överens med patientens uppgifter om hur de uppkommit samt om dessa varit livshotande. Ange även om det föreligger risk för framtida men. Observera att det kan vara en annan läkare som skall skriva rättsintyget utifrån journalanteckningar. Polis och åklagare När Polisen i Gällivare får kännedom om att en kvinna blivit misshandlad gäller följande (sammandrag ur särskild överenskommelse mellan Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Norrbotten) Förhöra och dokumentera Då patrull kallats till platsen, skilj på paret och låt dem berätta vad som hänt var för sig. Kvinnan videofilmas eller fotograferas. Vid ev videofilmning: 1) Håll till i ett avskilt rum 2) Ange tid, plats etc 3) Låt kvinnan lämna en kort berättelse framför kameran (den delen används separat om kvinnan tar tillbaka sina uppgifter). Dokumentera därefter skadorna med kameran, utan kvinnans kommentarer. 5
Kontakta åklagaren från brottsplatsen Åklagaren är förundersökningsledare i alla ärenden som rör misshandel, olaga hot samt upprepade fall av ofredande och hemfridsbrott som riktar sig mot närstående kvinna. Beredskapsåklagare finns tillgänglig dygnet runt. När det finns anledning att anta att brott av denna typ är begånget får medling inte ske, utan utredningsåtgärder ska vidtas. Målsägandeförhör och förhör med misstänkt kan ske på plats. Eventuella tvångsåtgärder mot den misstänkte Förundersökningsledare beslutar om tvångsåtgärder, vid brådskande ärenden kan polisman själv besluta i vissa fall. Fara för undanröjande av bevis föreligger regelmässigt initialt, ofta även recidivfara. I regel grips därför den misstänkte och förs till polisstationen för förhör. Eventuella skador på denne ska dokumenteras. En misstänkt som hävdar att han/hon varit utsatt för våld från målsägaren bör genomgå läkarundersökning. Kroppsbesiktning kan bli aktuell. Husrannsakan på brottsplatsen En husrannsakan kräver förundersökningsledares beslut. Fotografera eller videofilma. Finns omkullvälta möbler, krossat glas etc som styrker målsägandens eller den misstänktes uppgifter? Eventuellt sönderrivna/ blodfläckade kläder, förstörda smycken, anteckningar etc tas i beslag. Övriga närvarande personer Vittnesförhör tas så snart som möjligt. Om barn i familjen varit närvarande dokumenteras detta i utredningen och anmälan till socialtjänsten sker. (Obs! Förhör med barn hålls inte initialt). Läkarundersökning Vid misstanke om misshandel tas kvinnan till läkarundersökning och rättsintyg utfärdas. Kvinnan ska ge tillstånd till läkarundersökningen och rättsintyg. Inhämta i förekommande fall även tillstånd att beställa kopia på journal. Stöd och hjälp till kvinnan Utred behovet och upplys om möjlighet till hjälp från kvinnojouren, eventuellt annan bostad, besöksförbud, målsägandebiträde, skyddad identitet, trygghetspaket (bl a larmtelefon) hur ser den framtida hotbilden ut? Har mannen vapen? Underrätta socialtjänsten i samråd med kvinnan. Socialtjänsten kan därför ta över en del av dessa skyddsåtgärder. Det är viktigt att målsägandebiträden utses så tidigt som möjligt, och kan vara ett stöd för den utsatta kvinnan även under tiden mellan anmälan och rättegång. 6
Övrigt Om anmälan görs på polisstationen ska den, innan kvinnan lämnar stationen, föredras för åklagare för beslut om förundersökning ska inledas. Mål: Förundersökningar av aktuellt slag ska redovisas med förundersökningsprotokoll till åklagare senast fyra veckor efter anmälan. Åtal ska väckas inom sex veckor efter anmälan. En bedömning måste göras från fall till fall om alla ovanstående åtgärder hinns med av en patrull på plats. Om patrullen får ett mer akut utryckningsuppdrag måste i undantagsfall någon av ovanstående åtgärder avbrytas och vidtas senare. Socialtjänsten Fr om 1/7 2007 finns i socialtjänstlagen en bestämmelse om att socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Kontakt tas med kvinnan för bedömning av eventuellt hjälpbehov, både vad avser kvinnans och eventuella barns behov. Utredning och bedömning avgör vilka hjälpinsatser kvinnan och eventuella barn är i behov av och har rätt till. Hjälpinsatser kan innehålla följande; Skydd Ekonomisk hjälp Boende Stödjande samtal Kontaktperson Kontaktfamilj Familjerättslig information Uppmuntra och stötta kvinnan att göra polisanmälan. Om det finns barn i familjen ska deras behov särskilt uppmärksammas och eventuellt utredas. I socialtjänstlagen preciseras att socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot nästående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Information skall lämnas om andra aktörer där stöd och hjälp går att få. Försörjningsenheten Försörjningsenheten arbetar på uppdrag av socialnämnden i Gällivare men är organiserad under Service och teknikförvaltningen. Vid behov av försörjningsstöd till t ex uppehälle, hyra eller andra särskilda utgifter med anledning av den uppkomna situationen, handläggs ärendet av en socialsekreterare och en socialbidragshandläggare. Socialbidragshand- 7
läggaren ansvarar för det rent ekonomiska stödet och i övrigt handläggs ärendet av socialsekreterare. En våldsutsatt kvinna som har barn och vänder sig till försörjningsenheten hänvisas till och stödjs i att få kontakt med socialförvaltningens gemensamma biståndsenhet. En kvinna utan barn som kontaktar försörjningsenheten får information, hjälp och stöd av socialsekreterare inom försörjningsenheten om inte en speciell önskan finns om att överlämnas till socialförvaltningens gemensamma biståndsenhet. Samtalsbyrån Samtalsbyrån med familjerådgivning erbjuder samtal med enskilda, par, familjer och nätverk. Samtalsbyrån har ingen journalföring eller dokumentation. Samtalsbyrån kan erbjuda samtal med våldsutsatta kvinnor och utövarna av våldshandlingen. Kvinnan kan komma för enskilda samtal eller tillsammans med den hon själv väljer. Förövaren erbjuds samma möjligheter. Samtal sker via bokning på telefon 0970/189 34, säkrast vardagar mellan 08.00-08.30, annan tid finns telefonsvarare. Kriminalvården När domstolen dömt en person till fängelse, skyddstillsyn eller villkorlig dom med samhällstjänst är det kriminalvården som ansvarar för att påföljden verkställs. Innan rättegång i brottsmål med fängelse i straffskalan gör frivården Gällivare personutredning. Om det i utredningen framkommer att det handlar om mäns våld mot kvinnor i en nära relation och den misstänkte mannen är villig att genomgå behandling så görs en fördjupad motivationsbedömning samt en bedömning av återfallsrisk med hjälp av s.k SARA-utredning. Frivården kan därefter föreslå skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (s.k kontraktsvård) innefattande 28 programtillfällen i påverkansprogrammet IDAP (integrated Domestic Abuse Programme), ett beteendeterapeutiskt program som bygger på social inlärningsteori. Programmet genomförs i Luleå, den dömde åker dit en gång/vecka under drygt ett halvår, för att därefter genomgå återfallsprevention på hemmaplan hos en av frivårdsinspektörerna på frivården Gällivare som har särskild utbildning i detta. Kvinnan som brottsoffer erbjuds under partnerns eller f.d partnerns behandling, stöd genom en partnerkontakt via Brottsofferjouren eller Kvinnojouren. För den som döms till fängelse för brott i nära relation finns möjlighet att genomgå IDAP-programmet på sex anstalter i Sverige. Något behandlingsprogram gällande sexualbrott finns ännu inte i Norrbotten men planeras att finnas på nya kriminalvårdsanstalten i Haparanda from 2010. Däremot kan man genomgå sexualbrottsprogrammet ROS på totalt sju anstalter i övriga landet, och den fängelsedömde placeras på någon av dessa anstalter. Inför eventuell permission samt vid frigivning skickas information till brottsoffret. I de fall våld mot kvinnor har samband med psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol och droger, kan den dömde under sin verkställighet av fängelsedom eller skyddstillsyn få behandling för sina problem med stöd av före- 8
skrift eller behandlingsplan. Sådana insatser sker normalt i samverkan med socialtjänst och psykiatri. Migrationsverket När personalen på Migrationsverket misstänker eller får kännedom om att en kvinna blivit misshandlad vidtas följande åtgärder: Stöttar och uppmuntrar kvinnan att göra en polisanmälan. Informerar om att kvinnan kan kontakta sjukhuset för att dokumentera eventuella skador. Informerar om kvinno- och socialjouren, vad de kan göra i form av stöd och hjälpinsatser. Informerar om att socialjouren nås via Räddningstjänsten i Gällivare. Det är också viktigt att kvinnan får veta att hon kan vara anonym i kontakten med både socialjouren och kvinnojouren. Informerar kvinnan om möjlighet att få hjälp av migrationsverket med att byta förläggning om så önskas. Migrationsverket kan också skydda bostadsadressen. Huvudansvarsområden Stödjande samtal/kontaktperson Socialtjänsten Ekonomi Försörjningsenheten Boende Försörjningsenheten Sjukvård Landstingets enheter Lagföring av gärningsmannen Polisen och Åklagaren Målsägandebiträde i rättsprocessen Polisen eller Åklagaren anmäler behov till tingsrätten Stödperson i rättsprocessen Polisen eller Åklagaren anmäler behov till tingsrätten Besöksförbud Polisen anmäler behov till Åklagaren som beslutar Trygghetspaket Polisen beslutar om eventuell utdelning Skyddad adress (kvarskrivning) beslutas av Lokala skattemyndigheten Ny identitet (fingerade personuppgifter) polisen i Gällivare anmäler behov till Stockholms tingsrätt som beslutar 9
Samverkan ansvar När instanserna kontaktar varandra i varje särskilt fall måste det tydligt klaras ut vem som ansvarar för vad. Om något är oklart i något avseende måste varje myndighet i grunden känna att de har ansvaret, allt för att kvinnan ska få nödvändig hjälp. Myndigheternas ansvar kan aldrig överlåtas till frivilligorganisationerna. Frivilligorganisationernas mål sammanfaller väl med myndigheternas och därav följer att samverkan är viktig för att säkerställa ett gott omhändertagande av kvinnan och hennes barn. Sekretess Sekretess gäller normalt för utlämnande av uppgifter mellan socialtjänsten, polisen och sjukvården. Undantag gäller i följande fall: För sjukvården bryts sekretessen gentemot polisen i fråga om brott som har en lägsta strafftid på två år. Anmälningsplikt till socialtjänsten i fråga om barn som far illa (14 kap 1 socialtjänstlagen). Anmälningsplikten häver sekretessen. Socialtjänsten skall underrättas om en kvinna har behov av dess insatser, om kvinnan inte motsätter sig detta. Den enskilde äger sin sekretess, med den enskildes medgivande kan uppgifter lämnas till alla som medgivandet omfattar. Det finns sekretessbrytande bestämmelser i 14 kap 2 Sekretesslagen för grupperna: * personer under 18 år * gravida kvinnor * personer som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller lösningsmedel Uppföljning/möten Samverkansgruppen som arbetat fram detta handlingsprogram ska träffas två gånger per år. Vid träffarna ska en uppföljning av programmet göras. Praktiska problem ska också tas upp och diskuteras. Gruppen ska tillämpa en rutin för avvikelserapportering sinsemellan, dvs. en rutin där underrättelse sker till gruppen om något inte fungerat i enlighet med detta handlingsprogram. Gruppen sammankallas av socialtjänstens representant i samverkansgruppen. Varje myndighet måste underhålla utbildningsnivån och ansvara för att ny personal får utbildning. Gemensam utbildning är också nödvändigt för att alla aktörer skall få ta del av nyheter inom respektive myndighets ansvarsområde etc. Detta planeras av samverkansgruppen. 10
Övriga lokala samverkanspartners Försäkringskassan För Försäkringskassan som hanterar sjuk- och rehabiliteringsärenden är det viktigt att veta hur man agerar i en konkret situation samt vilka myndigheter och aktörer som de kan kontakta eller hänvisa vidare till. Svenska kyrkan För kyrkans personal är det viktigt att veta hur man ska kunna stödja kvinnan och lotsa henne vidare till rätt myndighet/organisation. Församlingspräst och sjukhuspräst finns tillgängliga lokalt för samtal, och jourhavande präst kan nås dygnet runt på telefon 112. Kvinnojouren Nike i Gällivare Kvinnojouren är en ideell förening som ger råd och stöd till våldsutsatta kvinnor. Kvinnojouren kan erbjuda följande: Lyssna och ge kvinnan råd Stötta kvinnan Hänvisa kvinnan vidare Försöka svara på känsliga frågor som kvinnan inte vågar fråga någon annan Följa med kvinnan som stöd till t ex polisen, ungdomsmottagning, sjukhus I vissa fall ordna tillfälligt boende för kvinnor och barn Personalen vid kvinnojouren har tystnadslöfte. Kvinnan har möjlighet att vara anonym. Kvinnojouren i Gällivare nås dygnet runt på telefon 0970-100 88. Mailadress: info@kvinnojourennike.se Hemsida: www.kvinnojourennike.se Malmfältens brottsofferjour Brottsofferjouren består av ett antal ideellt arbetande stödpersoner som har till uppgift att stödja och hjälpa brottsoffer. Kontakten med BOJ är kostnadsfri och skyddad av ett tysthetslöfte. Brottsofferjouren kan kostnadsfritt hjälpa till med följande: Någon att tala med Råd och stöd Hjälp i samband med kontakt med myndigheter och försäkringsbolag Stöd i samband med rättgång BOJ kan nås på telefon 0980/150 80. För råd och stöd på annat språk (åtta språk) finns en nationell hjälptelefon 08-642 00 44 Hemsida: www.boj.se 11
Lokal telefonlista Polisen i Gällivare 114 14 Socialtjänsten i Gällivare (inkl socialjouren) 0970/180 00 Räddningstjänsten 0970/551 65 Gällivare sjukhus, akutmottagningen 0970/192 00 Gällivare sjukhus, jourmott. Malmfältens psykiatri 0970/194 26 Vårdcentralen Forsen 08.00-16.30 0970/106 88 Malmbergets Vårdcentral 07.45-16.30 0970/104 66 Familjehälsan 08.00-09.00 0970/197 87 Ungdomsmottagningen 0970/104 45 Gällivare församlings pastorsexp 0970/755 30 Sjukhuspräst 0970/191 44 Jourhavande präst 112 Kvinnojouren i Gällivare 0970/100 88 Malmfältens brottsofferjour 0980/150 80 Migrationsverket 0771/23 52 35 Försäkringskassan 0771/52 40 25 Kriminalvården 0970/68 11 00 Stöd och information Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten är en nationell statlig myndighet som har som övergripande mål att främja brottsoffrens rättigheter, behov och intressen. Myndigheten är placerad i Umeå och kärnverksamheten handlar om att besluta i ärenden om brottsskadeersättning och om medel från Brottsofferfonden samt att fungera som ett kunskapscentrum i frågor som rör brottsoffer. Brottsoffermyndigheten nås på telefon 090-70 82 00 Hemsida: www.brottsoffermyndigheten.se BRIS Barnens Rätt I Samhället utgör ett stöd för barn i utsatta situationer. Barnens hjälptelefon 0200-230 230 för barn upp till 18 år har telefonjour må-fre kl 15-21, lö-sö och helgdagar kl 15-18. Vuxna som har frågor och vill ha råd om något som rör barn kan ringa BRIS vuxentelefon 077-150 50 50. Vuxentelefonen är bemannad må-fre kl 10-13. 12
Kvinnofridsportalen www.kvinnofrid.se Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se BRÅ www.bra.se Sveriges kvinnojourers riksförbund www.kvinnojour.com Riksorg. mot sex. övergrepp 08-644 03 55 www.hopp.org Riksorg. stödcentrum mot incest 08-696 00 95 www.rsci.nu Riksorg. för kvinnojourer och tjejjourer i Sve. www.roks.se Riksorg. för anhöriga till våldsdödade www.rav.se Rädda barnen www.rb.se Hedersrelaterat våld www.elektra.nu Terrafem (nationell kvinnojourtelefon) 020-52 10 10 www.terrafem.org tillgänglig 18.00-21.00 på 20 språk (arabiska, amaranja, engelska, franska, grekiska, italienska, kurdiska, persiska, portugisiska, ryska, rumänska, spanska, swahili, syrianska, tigrinja, turkiska, tyska, ugandiska) för kvinnor med icke svensk bakgrund 13
14