Utbildningens namn: VVS-Projektör Ansvarig utbildningsanordnare: Roslagen Education AB Omfattning, poäng: 300 Studieort: Hallstavik Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: MYH 2014/2121 Ansökningsnummer: 201400250
Faktauppgifter Utbildningens namn VVS-Projektör Ansvarig utbildningsanordnare Roslagen Education AB Organisationsnummer 556802-7378 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Roslagen Education AB Adress: Kokarevägen 6 Postnr/ort 76334 Hallstavik Besöksadress Organisation: Roslagen Education AB Adress: Kokarevägen 6 Postnr/ort 76334 Hallstavik Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon 070-4621420 Hemsida {Uppgift saknas} E-post calle.kerstin.carlsson@telia.com Sida 1 (18)
Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen VVS-Projektör Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: VVS-projektör VVS-konstruktör Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om dimensionsberäkningar av luft-, vatten-, avlopps- samt värmeinstallationer VVS-system, systemval med tillhörande komponenter konstruktionsteknik relaterade till VVS-tekniska konstruktioner Cad-teknik inom för branschen relevanta programvaror kvalitetssäkring och miljöklassning inom de processer som är relaterade till VVS-projekt produktionsekonomi dess begrepp och tolkning entreprenadjuridik ledarskapsteorier, grupprocesser samt projektkunskap Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att konstruera och beräkna med för branschen förekommande hjälpmedel och applikationer göra konstruktionslösningar inom VVS området göra dimensionsberäkningar och tolkningar av dessa på ett säkert och kvalitativt sätt arbeta med CAD och konstruktionsapplikationer leda och samordna projekt inom VVS-området göra rätt systemval till respektive installation, kopplat till prestanda, funktion och ekonomi arbeta med kvalitetssäkring och miljöklassning av VVS installationer Sida 2 (18)
genomföra uppföljning och dokumentation av kvalitetssäkring och miljöklassning av VVS installationer arbeta med investeringskalkylering och lönsamhetsberäkningar genomföra avtalsskrivande relaterat till parametrar såsom prestanda mm arbeta självständigt och på ett för yrkesrollen vedertaget kvalitativt och problemlösande sätt Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att självständigt kunna lösa de förekommande uppgifter som man ställs inför som VVS-projektör vad gäller projektering och konstruktion genomföra dimensioneringsberäkningar av luftbehandlingsinstallationer, vatten- och avloppsinstallationer samt värmeinstallationer, samt tolka värden och resultat självständigt kunna föreslå lösningar som är både ekonomiska som energieffektiva vara säker i sin roll som arbetsledare/projektledare inom VVS branschen kunna hantera situationer där kompetenser inom ledarskap och förståelse för grupprocesser ingår kunna anpassa arbetet utifrån aktuella krav inom branschens med avseende på teknikutvecklingens, näringslivets, miljöns och kundernas behov Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Entreprenadjuridik/ekonomi 15 Konstruktionsteknik 50 Kvalitet och miljö inom VVS-projekt 25 LIA-Breddning 25 LIA-Fördjupning 50 LIA-Grundkurs 25 Projekt- och arbetsledning 35 VVS-teknik 1 25 VVS-teknik 2 50 Summa: 300 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Sida 3 (18)
Kurser Utbildningen har 9 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Entreprenadjuridik/ekonomi Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen skall ge kunskap inom entreprenadjuridik och ekonomi. Kursen skall vidare ge kunskaper om investeringskalkylering och lönsamhetsberäkningar. Kursen skall ge kunskaper om avtalsskrivande relaterat till parametrar såsom prestanda mm. Kursens namn: Konstruktionsteknik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursen skall ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom relevanta tekniker och verktyg relaterade till VVS tekniska konstruktioner. Kursen skall vidare ge förutsättningar att konstruera och beräkna med för branschen förekommande hjälpmedel och applikationer. Kursen skall ge breddade kunskaper inom Cad-teknik inom för branschen relevanta programvaror. Kursens namn: Kvalitet och miljö inom VVS-projekt Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen skall ge relevanta och specialiserade kunskaper inom kvalitetssäkring och miljöklassning inom de processer som är relaterade till VVS-projekt och branschen i stort. Kursen skall vidare ge kunskaper inom uppföljning och dokumentation av densamma. Kursens namn: LIA-Breddning Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: LIA-Breddning är en praktisk tillämpning ute på företag knutna till utbildningen. Under LIA-tiden ges möjlighet att prova nyförvärvade kunskaper och lära in nya. LIA:n är uppdelad i tre perioder. Målet för LIA-Breddning är att ge den studerande djupare förståelse och kunskap om de tekniska installationer som de möter ur ett användar-/brukarperspektiv samt förståelse och kunskap för funktion och helhet. Kursen skall ge kunskaper inom: VVS-Konstruktion med CAD hjälpmedel, där huvuddelen ligger inom de olika konstruktionstekniska lösningarna, beräkningar och tillämpningar av olika teknik och materialval. Detta med hänsyn till funktion och miljö Kursens namn: LIA-Fördjupning Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Sida 4 (18)
Beskrivning: LIA-Fördjupning är en praktisk tillämpning ute på företag knutna till utbildningen. Under LIA-tiden ges möjlighet att prova nyförvärvade kunskaper och lära in nya. LIA:n är uppdelad i tre perioder. Målet för den avslutande LIA-Fördjupning är att fördjupa ett reflekterande arbetssätt där lärandet i de praktiska situationerna relateras till de teoretiska inlärda momenten och kunskaperna. Studenten kommer också att göra ett projekt som tar sina utgångspunkter ur just detta lärande och reflekterande. Studenten skall också självständigt med viss handledning kunna lösa förekommande problem och uppkomna situationer samt analysera resultaten av dessa. Kursen skall ge kunskaper inom: VVS-projektets alla delar, där uppstart, planering, beredning, genomförande samt uppföljning av både resultat som ekonomi ingår Kursens namn: LIA-Grundkurs Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: LIA-Grundkurs är en praktisk tillämpning ute på företag knutna till utbildningen. Under LIA-tiden ges möjlighet att prova nyförvärvade kunskaper och lära in nya. LIA:n är uppdelad i tre perioder. Målet för LIA-Grund är att ge de studerande en första introduktion och förståelse för de tekniska installationer som de kommer att möta ur ett användar- /brukarperspektiv samt förståelse för funktion och helhet. Kursen skall ge kunskaper inom: VVS-Installationer ur ett installationsperspektiv, där installationen, teknikval och lösning är i fokus Kursens namn: Projekt- och arbetsledning Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 35 Beskrivning: Kursen skall ge fördjupade kunskaper i att leda och delta i projekt. Kursen skall även ge kunskap om ett projekts olika faser från planering till genomförande och utvärdering. Kursen går även igenom projektsamordning och projektekonomi. Kursen skall ge kunskap om begrepp i personligt ledarskap, ledningsutveckling samt grupprocesser. Kursen skall även utveckla förmågan att kommunicera klart och tydligt. Kursen skall även ge insikt i gruppers utveckling och individens roll i grupp samt ge ökade möjligheter till effektiv konflikthantering Kursens namn: VVS-teknik 1 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Kursen skall ge specialiserade kunskaper inom VVS tekniken, bland annat inom Sida 5 (18)
dimensioneringsberäkningar av luftbehandlingsinstallationer, vatten- och avloppsinstallationer samt värmeinstallationer. Kursens skall vidare ge kunskaper inom olike typer av systemval med tillhörande komponenter. Kursens namn: VVS-teknik 2 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursen skall ge avancerade och breddade kunskaper inom VVS-tekniken bland annat inom dimensioneringsberäkningar av luftbehandlingsinstallationer, vattenoch avloppsinstallationer samt värmeinstallationer. Kursens skall vidare ge kunskaper inom olika typer av systemval med tillhörande komponenter. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Vi kommer att genomföra processen kring tillgodoräknande enligt följande modell då studenter önskar tillgodoräkna delar av utbildingen Vi som utbildningsanordnare har inte satt någon tidsgräns när man skall ha ansökt om tillgodoräknande. Tillgodoräknande av andra studier eller kunskaper kommer att mätas och bedömas utifrån den aktuella kursens innehåll som bas. Skulle den studerande tidigare läst kurser eller utbildningar inom vårt utbildningssystem, så kan det vara så att vissa kurser eller delar/moment av kurser redan är genomförda. Detta skulle kunna uppkomma då den studerande läser en utbildning som ger en djupare kunskapsnivå från en tidigare grundnivå. De kurser eller delkurser som då till innehåll kan anses som likvärdiga kan då efter beredning och beslut i ledningsgruppen tillräknas som tillgodoräknade kurser/delkurser för studenten. Detta skulle också kunna vara en kombination av tidigare kursinnehåll samt uppnådd yrkeserfarenhet och yrkeskunnande. Vi som utbildningsanordnare tar fram relevant underlag, detta tillsammans med de synpunkter och bedömningar som ges av branschföreträdarna inom ledningsgruppen utgör detta beslutsunderlag som utbildningens ledningsgrupp fattar beslut om i varje enskilt fall. Dokumentation av tillgodoräknande, metoden för att mäta den tidigare kunskap som den sökande kan ha förvärvat kan ske genom tidigare läst kurs betygsdokumentation. Den kan också ske genom skriftliga prov, praktiska tester kombinerade med intervjuer för att bland annat möta de som har utbildningar från annat land. Den studerande kan här också erhålla samtliga betygssteg. Resultatet av den sökandes bedömning kommer att dokumenteras och arkiveras med övriga ansökningshandlingar för den sökande då han eller hon är antagen till utbildningen. Sida 6 (18)
Undervisning i svenska med yrkesinriktning Inom vår verksamhet och till de YH-utbildningar som vi avser att starta kommer vi att erbjuda yrkesinriktad svenska utifrån den studerandes individuella behov. Genomförandet av undervisningen och handledningen av den studerande kommer att genomföras av personal med för ändamålet avsedd utbildning, erfarenhet och kompetens för detta. Undervisningen och genomförande kan ske individuellt, men också ske i mindre studiegrupper om detta anses för situationen lämpligt och pedagogiskt optimalt för de studerande. Här är det viktigt att vara flexibel för att på bästa sätt möta den eller de studerandes egna unika behov. Det kan också ges handledning och stöd genom vår lärportal-skolsoft vilken vi använder i utbildningens alla kurser, som ett arbets- och pedagogiskt redskap för kommunikation och en sammanhållen plattform för utbildningens olika kurser Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 7 (18)
Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper GYMNASIEUTBILDNING ENLIGT FÖLJANDE PROGRAM: Enligt GY-11, BA, EE, FT, HV, IN, NB, TE, VF, alternativt specialutformade program med teknisk profil. Enligt tidigare GY-reform, program TE, EC, IP, FP, EN, BP, NP, alternativt specialutformade program med teknisk profil Tidigare utbildningar från gamla linjegymnasiet enligt modellen yrkeslinjerna, samt för de som inte har svenskt gymnasium så görs det en bedömning av betyg/intyg, mot innehåll som skall kunna anses ge teknisk baskompetens vilket vi vill eftersträva med dessa program och krav YRKESERFARENHET: Den sökande skall ha relevant arbetslivserfarenhet av minst 2 år. Denna arbetslivserfarenhet skall innebära att man har arbetat inom och med VVS-, Kyl- eller Energirelaterade branscher/företag. Vilket innebär kompetens av tekniken inom yrkesfältet. Denna erfarenhet skall styrkas med betyg eller intyg som beskriver innehåll och omfattning Särskilda förkunskaper - motivering De särskilda förkunskaperna från vad gäller gymnasieutbildningarna är både nödvändiga som viktiga då utbildningen startar från en teknisk nivå som redan förutsätter ett redan inlärt och befäst tekniskt baskunnande. Detta tekniska baskunnande kan man ha förvärvat genom ovan beskrivna gymnasieprogram, utländsk teknisk examen, eller genom teknisk erfarenhet förvärvad genom yrkeserfarenhet De yrkesmässiga förkunskapskraven till tid och innehåll, bygger på att man i sin nya yrkesroll, måste ha erfarenhet från branschområdet, och de arbetsuppgifter som man där kan möta. Man behöver också dessa för att ha förståelse för de tekniska installationer som man möter, och som man i utbildningen skall få fördjupade kunskaper inom Allt detta sammantaget för man under utbildningstiden skall ha möjlighet att tillgodogöra sig innehållet och uppfylla utbildningsmålet och yrkesrollen Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Ansökningarna registreras fortlöpande, i samband med detta så går vi också igenom varje ansökan för att se om de är fullständiga eller i fall det är något som vi uppfattar som oklart Här kan vi då se om den sökande har gy-betyg från de angivna programmen, samt att det finns med intyg om relevant arbetsliverfarenhet. Utifrån detta kan vi då göra en första bedömning för att se om den sökande har det som vi krävt för att vara behörig till utbildningen. Vid oklarheter kontakter vi den sökande för att få kompletteringar, eller svar på annat som vi uppfattat som oklart När vi gått igenom de handlingar som följt med ansökan, och kan konstatera att den sökande har avsedda gy-betyg och intyg, och har uppnått behörighetsnivån, kan vi då notera och i upprättad lista Sida 8 (18)
Reell kompetens ange sökanden som behörig till angiven utbildning Då det förekommer att den sökande inte har dokumenterat i gymnasiebetyg, eller andra betyg, så görs en bedömning utifrån den arbetslivserfarenhet som den sökande åberopar Det vi då gör är att vi går igenom insända intyg och gör en bedömning i fall dessa kan bedömas ge motsvarande "teknisk basfärdighet" som de program man angett i behörighet till utbildningen Då vi efter genomförd bedömning av den yrkeserfarenhet som man har åberopat, kan konstatera att den sökande trots avsaknad av de efterfrågande gy-programmen uppfyller det som vi efterfrågat vad gäller teknisk baskompetens. Om vi kan göra den bedömningen så anses den sökande för behörig till utbildningen Skulle den sökande inte ha vare sig betyg eller dokumenterad arbeteslivserfarenhet så kommer vi att tillämpa samma princip som vi har redogjort för under reell kompetens i ansökan De utbildningar som efterfrågar, och där vi kräver relevant yrkeserfarenhet, så går vi igenom den dokumentation som inkommit samt de betyg eller intyg som bifogats ansökan, med avsikt att se om detta uppfyller det som vi har definierat som krav. Är dessa uppfyllda sätts den sökande upp på den upprättade listan med behöriga sökanden för vidare hantering vad gäller urval Detta arbete resulterar i två listor behöriga sökande samt icke behöriga sökande där nu de behöriga sökande" går vidare till nästa fas vad gäller urvalsprocessen Vi skapar nu 3 listor, tre grupper 1,2,3 då vi ska börja bearbeta och genomföra urvalsprocessen 1,Behöriga sökande inom utsatt ansökningstid 2,Behöriga sökande efter utsatt ansökningstid 3,Obehöriga sökande Samtliga listor innehåller personuppgifter på de sökande samt ankomstdatum All dokumentation av arbetet och processen sker digitalt i vårt nätverk och följer den ordinarie datasäkerheten med säkerhetskopior som vi tillämpar. All dokumentation finns då också med då ledningsgruppen i ett senare skede skall göra antagningen, utifrån de listor som tagits fram, med behörighetsförklaring, samt rangordning enligt urvalsprocessen. Dessa listor tillsammans med det totala underlaget finns därmed tillgänglig för ledningsgruppen, vid antagningen Säkerställandet av den reella kompetensen kommer att ske i flera steg, det första är att göra en bedömning utav den dokumentation som inlämnats, denna kan i många fall vara ofullständig, eller vara från annat land, där det kan vara svårt att göra en jämförande bedömning av utbildningsinnehållet. Utifrån de delar som går att utläsa och säkerställa så måste ytterligare aktiviteter vidtagas. Detta kan vara att vi försöker avgöra den sökandes kompetens genom olika former av tester, intervjuer och teknikprov. Där vi har angett matematik som behörighetskrav så genomför vi tester som mäter nivå mot utbildningens krav och det innehåll som finns för att den studerande skall kunna klara av och fullfölja utbildningen. Detsamma gäller svenskan, här kommer vi genomföra läsförståelseprov, och intervju för att säkerställa den sökandes kompetens kopplat till de krav som utbildningsinnehållet ställer för att kunna fullfölja och genomföra utbildningen Sida 9 (18)
Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Vi kommer använda gymnasiebetyg från det som vi angivit i den särskilda behörighets redovisade områden (program) samt i förekommande fall då dessa inte finns, kommer det att ske genom utländska betyg/intyg Det maximala antalet poäng som denna urvalsgrund kommer att kunna ge följer den beräkning som görs till högskolan Max poäng 20 Yrkeserfarenhet Har den sökande angett relevant yrkeserfarenhet, och vi har gjort en värdering av dess relevans utifrån bifogade intyg och betyg, så har detta resulterat i ett antal månader I de fall det förekommer otydlighet, om relevansen och vi som utbildningsanordnare har svårt att avgöra relevansen, tar vi hjälp från näringslivsrepresentanterna i ledningsgruppen Här gör vi då en värdering som ger poäng för varje hel månad, där varje månad genererar 0,5 poäng. Här kan man maximalt tillgodoräkna sig 5 år Max poäng 30 Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen: Den modell som vi som ansvariga utbildningsanordnare har valt att tillämpa för att hantera det underlag med sökanden som framkommit ur behörighetsbedömningen är enligt följande: Utifrån de listor med sökanden som tidigare benämnts som Grupp 1 (Behöriga som sökt inom ansökningstiden) Grupp 2 (Behöriga som sökt efter ansökningstiden) Grupp 1, de som sökt inom utsatt tid hanteras först vad gäller urvalsprocessen, var efter om vi inte har fullt antal behöriga sökanden, så kommer de som är i Grupp 2 som är behöriga men har sökt efter utsatt tid, handeras i den ordning då ansökan inkommit, med andra ord efter datum. Där efter rangordnas de resterande i Grupp 2, efter datum då ansökan inkommit för att på så vis skapa en reservlista. Sida 10 (18)
Då det är sökanden i Grupp 1 som primärt berörs av urvalsprocessen så startar arbetet med dessa, vilket sker enligt nedan: Betyg: De sökandena enligt listan Grupp1, rangordnas där vi gör en framräkning av betygsnittet. Där värdet av betygen värderas enligt gällande skala motsvarande högskoleintagningen G=10 VG =15 MVG=20 Summan multipliceras med kurspoängen samt divideras med det totala antalet poäng inom programmet 2500. Detta innebär att sökande kan ha ett betygsvärde av 20.0 poäng Arbetslivserfarenhet: Därefter görs en sammanräkning av de månader av arbetslivserfarenhet som den sökanden har åberopat, och efter vår bedömning av relevans, efter vår bedömning så är det dessa månader som vi räknar med och där multipliceras med 0.5 för varje månad som vi ansett vara relevant Vilket i denna del kan ge maximalt 30 poäng att tillgodoräkna sig Sammantaget; Betyg och Arbetslivserfarenhet: Vi summerar nu de båda poängtalen från betyg och arbetslivserfarenhet och får på så vis fram en totalsumma för respektive sökande, vilken kan uppnå ett maxvärde av 50 poäng Ledningsgruppens antagning: Därefter upprättas en ny lista där de sökande nu har rangordnats utifrån det totala poängvärdet, och denna lista ligger nu som underlag, (tillsammans med alla originalhandlingar) för ledningsgruppen då de ska fatta beslut av antagning till utbildningen Ledningsgruppen har nu ansvaret och fattar beslut om antagning, listor och annat relevant underlag läggs som bilagor till protokollet Då antagningen är klar skickas det ut antagningsbesked till de antagna studenterna, detta görs både i digital form som i pappersform, för att säkerställa att samtliga nås av beskedet. Här har vi angivet sista svarsdag, samt annan relevant information, då svaren återkommer registreras dessa och efter sista svarsdag, startar reservantagingen, utifrån reservlistan som upprättats tidigare Dokumentation av urvalsprocess: Dessa underlag som nu ligger till grund för antagningen till utbildningen, och som också ligger till grund för det antagningsbeslut som fattas av ledningsgruppen kommer att tillsammans med protokollet från antagningsmötet arkiveras i vårt arkiv där vi har övriga dokument i pappersform Protokoll när de är justerade, tillsammans med underlaget arkiveras också inscannade i digital form i vårt närverk, som säkerhetskopieras enligt våra IT-rutiner Dokumentationen sparas så länge som det är möjligt och är inte satt till några begränsningar vad gäller volym och tid Sida 11 (18)
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Sammansättningen av utbildningen har en uppbyggnad som skall ge en bred helhetsbild över det valda utbildningsområdet, och kommande yrkesroll. För att nå dit är stora delar av utbildningen problembaserad och utgår ifrån olika projekt. Ett skäl för detta är att studenterna då kommer ges möjlighet att självständigt träna på att arbeta i och leda projekt, samt att själva söka information och lösningar. Till detta kommer varje uppgift, eller avsnitt att föregås av föreläsningar inom teknik- och ämnesområdet. I den skolförlagda delen så kommer det ingå både föreläsningar, laborationer och gruppövningar. För att ytterligare skapa den holistiska undervisningsmodellen som vi eftersträvar så kommer samtliga som kommer undervisa i utbildningen, interna som externa, lärare/kursledare att träffas för att diskutera och planera de kopplingar och övergångar, bryggor, som finns mellan utbildningens olika kurser Detta gör vi för att tydliggöra den röda-tråd som skall löpa mellan kurserna, dels inne på skolan som på LIA, och de överbryggande projektuppgifter som då också tillförs under utbildningens gång För att säkerställa att samtliga studerande ges förutsättningar at nå utbildningsmålen, så görs en uppföljning av deras individuella förutsättningar kontinuerligt under utbildingens gång Det kan vara att det i vissa fall kan finns svårigheter på grund av dyslexi, eller andra former av inlärningsproblematik. Vilket då kan föranleda att vi måste anpassa delar av undervisningen, eller examinationsformen för just denna student. Motsvarande kan vara att den studerande har utländsk bakgrund, och kan ha svårigheter med exempelvis fackuttryck, eller annat som gör att vi då kommer anpassa upplägget för denne. Allt för att alla skall kunna få möjligheter att på bästa sätt och efter bästa förmåga ges möjlighet att visa på sitt kunnande på ett sätt som ger dem rättvisa och oss möjlighet att bedöma Då undervisningsmetoderna kommer att variera är det viktigt att det genomgående finns en samstämmighet för alla mellan upplägg och det övergripande utbildningsmålet. Av den anledingen så kommer det också finnas arbetsuppgifter från de olika kurserna som kommer att följa med under de studerandes LIA-perioder. Där de i nästa skede kan generera nya frågeställningar och konkretiseringar då studenterna är tillbaka på skolan. Av detta skäl har vi därför också valt att dela upp LIA:n i flera perioder för att denna återkoppling ska komma tätare och mer frekvent Sida 12 (18)
Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Inledningsvis upprättar vi en individuell studieplan där vi definierar omfattningen av behovet och inom vilka kunskapsområden. Utifrån detta tar vi fram åtgärdsplaner för respektive kunskapsområde där behov är identifierat. Dessa kan exempelvis beskriva att man behöver mer tid då det är prov, eller att man behöver examineras muntligt. Vi kommer också genom vår "lärportal-skolsoft" ge tillgång till material som de kan läsa in själva, detta kan vara ex föreläsningsmaterial. Detta för att de ska kunna repetera i sin egen takt efter föreläsningen. För kursledare som är aktuella för studenten, så ges dessa informationer om studentens behov och vad som gäller kopplat till de åtgärdsplanerna om är upprättade. När och om stödbehovet är verifierat och därmed ger möjlighet att söka extra medel från YHmyndigheten så kommer detta också göras så snart som den studerande så påtalar eller att vi identifierar behovet Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen För oss är en av de viktigaste parametrarna i en YH-utbildning LIA:n, och samverkan med näringslivet. Därför börjar vi tidigt under hösten att med hjälp av ledingsgruppen branschföreträdare besöka studerandegruppen för att informera om det som sker inom branschen och på arbetsplatserna. Här får vi med företagens perspektiv och förväntningar på de kommande LIAstudenterna, vilket är viktigt i deras möte med arbetslivet. Detta ger också en bra grund för det fortsatta arbetet och samarbettet mellan studenter, ledingsgrupp och bransch Då de studerande återkommer från LIA-kursen sker återkoppling och reflektion kring deras upplevelser i den skolförlagda undervisningen, återkopplingen efter en LIA-perioden förstärker och underlättar inlärningen i påföljande skolförlagda kursavsnitt. Vi försöker också i mån av möjlighet använda oss av kursledare som är verksamma inom branschen för att ytterligare förstärka branschkopplingen och aktuell kännedom om den senaste teknik som används och tillämpas inom branschen. Vi kommer också genomföra olika föreläsningspass inne på skolan med näringslivsreprentanter och även av företagare ur ledningsgruppen. Där det kan vara olika teknikinspirerande föreläsningspass, både för aktuell utbildning, men också som kan vara öppna mellan de olika utbildningarna. Till detta kommer vi att genomföra planerade och schemalagda strukturerade studiebesök på företag mot de olika branschinriktningarna relaterat till utbildningen Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Förberedelserna till våra studenter för LIA och mötet med bransch och arbetsliv genomförs i vår verksamhet enligt följande modell: Vi låter företagsrepresentanter ur L-gruppen, externa föreläsare, samt speciellt inbjudna branschföreträdare informerar om sin respektive yrkesverksamhet, erfarenheter och villkor i branschen och ge tips om hur mötet med arbetslivet kan ske. UL genomför därefter individuella samtal med samtliga studerande i gruppen. Här diskuteras alternativ, och lösningar samt uppkomna frågor kring LIA-platserna, detta med utgångspunkt från det nätverk av företag och de platser som dessa förfogar över, samtliga beslut tas därmed i samråd Sida 13 (18)
Efter detta tar de studerande själva alla nödvändiga kontakter med det tilltänkta företaget så snart som möjligt dock inte senare är 4 veckor innan LIA:n startar. Vid problem eller om det skulle uppstå svårigheter att hitta plats, tar vi som UTB-anordn, vid behov över, för att i samråd med den studerande, L-gruppsrepresentanter och branschföreningar, lösa problemet Detta för att UTB-anordn, har det yttersta ansvaret att ordna och tillse att det finns kvalitativa LIAplatser som uppfyller de krav som vi ställer tillsammans med L-gruppen Material samlats i en portefolio som översänds till handledare på resp arbetsplats. Denna mapp innehåller en bekräftelse på LIA-placeringen, utb-mål, studieuppgift och ev övriga förutsättningar. Mappen innehåller även en bedömningshandledning samt bedömningsblanketter Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Som anordnare och med hjälp av våra näringslivskontakter samt ledningsgrupp ser vi till att få fram kvalitativa och adekvata LIA-platser. Dessa finns till stor del redan i den stora plats-bank som vi byggt upp genom åren, då vi haft studerande i olika utbildningsformer som har varit ute i näringslivet. Dessa platser revideras kontinuerligt, utifrån behov och innehåll, men också utifrån kvalitet på respektive plats Utbildningsledarens kunskap om arbetsplatsen och de samtal som förs med handledare och tillsammans med besök, gör att vi som anordnare kan vara trygga i att platsen håller den kvalitet som vi eftersträvar. Detta förstärks i våra kontinuerliga kvalitetsuppföljningar som görs på LIAplatsen och dess innehåll Handledarna kommer att få tilldelat en mapp om utbildningens mål, samt LIA-kursernas mål och kriterier specifikt, dessa gås också igenom med handledarna, antingen vid våra besök, eller på de handledarinformationsträffar som vi avser att genomföra Vid de samtal som vi för med de studerande om LIA:n så lämnar vi ut de listor som vi har med kontaktföretag vad gäller platser, och med kontaktuppgifter till företagen och kontaktpersoner. De studerande tar därefter själva nödvändiga kontakter med det tilltänkta företaget så snart som möjligt dock inte senare är 4 veckor innan LIA:n startar Därefter gör vi avstämningar med studenterna för att få veta att alla har löst sin plats, eller ifall vi måste sätta in extra resurser i något enskilt fall Metoder för kunskapskontroll Vi kommer att genomföra en kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen i gruppen och för den enskilde studenten vilket kommer att ske med hjälp av olika former av redovisningar och prov, vilka kan omfatta både teoretiskt och praktisk innehåll. Innehållet kan vara av mer eller mindre omfattande karaktär, just för att finna de parametrar som vi önskar mäta Motivet för detta är att med ett varierat och inte ett statiskt sätt för att avläsa kunskapsresultaten, så ger vi också samtliga studenter en bättre möjlighet att kunna visa sina kunskaper, kompetenser och färdigheter. Detta lite beroende på vilket sätt de har vad gäller inlärning, och därmed också hur de kan presentera det som de lärt. Detta att möta och skapa förutsättningar till lärande för samtliga, innebär också att vi måste variera sättet då vi avläser eller mäter kunskapen. Kunskapskontrollen av LIA:n sker av, och med ansvar av UL samt handledaren på LIA-företaget i samverkan. Betygen skrivs in i vårt betygsregister av UL eller utbildningsadministratör. LIA:ns Sida 14 (18)
kunskapskontroller sker genom muntliga och skriftliga prov/omdömen, samt vid de besök som genomförs av utbildningsledaren. Vi kommer erbjuda studenterna omtentamen på kurser och delkurser, vilket kommer att kunna genomföras på schemalagda och i förväg planerade tillfällen, allt för att studenten själv skall kunna planera, när och vid vilka tidpunkter som han/hon avser att göra omtentamen. Utifrån kursmålen görs en bedömning av vilka/vilket moment som målet inte är uppfyllt på och omprov sker baserat på detta. Kunskapsmålet som studenten saknar avgör även den examinationsform som tillämpas Betygskriterier och betygskrav Beslutsunderlag för betygskriterierna tas fram av utbildningsanordnaren. Här har man inhämtat kunskap från både kursledare, lärare som branschföreträdare. Verksamhetens VD som har lång erfarenhet av betyg och bedömning och har medverkat i flera nationella projekt, medverkar för att kvalitetssäkra processen Betygskriterierna bygger vidare på de kunskapsmål som vi tillsammans har tagit fram inom gruppen av branschföreträdare. Därefter fattar ledningsgruppen beslut om kursplaner med tillhörande betygskriterier. Ytterligare kvalitetssäkring av betyg och bedömning sker genom en ständig dialog med studenter, kursledare och UL Utvärderingar som kommer genomföras genom vår lärportal-skolsoft ger också goda möjligheter att på ett snabbt och effektivt sätt få in det underlag som behövs. Denna ger då goda möjligheter att formulera frågor eller påståenden som kan vara angeläget att få svar på Vid de schemalagda veckomöten som genomförs med studerandegruppen ger också snabbt indikationer ifall det är något som de studerande upplever som fel eller andra brister som dom upplever i kursledarnas sätt att bedöma, vid skrivningar eller återkopplingar av dessa. Vårt sätt att arbeta med en ständig analys av den helhetsbild av studenternas resultat ger också en indikation ifall det är någon kursledare som ligger fel i sitt sätt att bedöma studerandegruppen Kontakterna med LIA-företagen som UL ansvarar för, och de besök som sker på respektive LIAplats under den perioden, ger underlag för bedömning och utifrån samtal med den studerande och dess handledare. Dessa besök kan innehålla både stöd och handledning för den studeranden, så som för dennes handledare, allt detta för att få en så säker helhetsbild som möjligt över lärsituationen på LIA:n Projektuppgifterna diskuteras med den studeranden och dess handledare närvarande. Frågor gällande bedömning sker i dialog med respektive handledare, UL ansvarar för betygssättning av LIA och utvärderingarna efter genomförd LIA Entreprenörskap i utbildningen Inom vår org, har vi definierat våra perspektivmål på entreprenörskap och dessa kan sammanfattas i följande begrepp som skall genomsyra alla våra utb: Förståelse, Deltagande i processer, Individens ansvar, Holistiskt arbetssätt, Utmana befintliga lösningar Dessa begrepp har under olika möten, internt och externt tagits fram och värderats för att slutligen finnas med i genomförandet av våra olika utb, nuvarande och kommande. Branschföreträdare och org, samt företagare som varit med och som kommer vara med i kommande LIA, kommer att inlemmas i dessa begrepps betydelse i utb, och dess genomförande. Sida 15 (18)
De studerande, kommer att möta dessa begrepp, vilket kan ske i olika former av projektorienterat lärande, parallellt med klassisk lärarledd und/föreläsning. Studenterna kommer med stöd av dessa begrepp också uppmuntras, såväl inne på skolan som under LIA:n att utmana befintliga lösningar på olika problem, för att på så vis vara en del av den utv-process som sker inom teknikfältet Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 20 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 20 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Granskning och utvärdering av utbildningen kommer arbeta efter en modell som vi tagit fram i verksamheten, och utifrån de samtal vi haft internt och med branschkontakter. Denna innebär ett antal indikatorer som kommer att skapa nyckeltal att arbeta med, dessa kan komma att utökas framledes Indikatorer: Näringslivets behov av yrkesrollen Studieresultat Anställnings procent inom yrkesrollen LIA Lärare och kursledares kompetens Utbildningsledare - verksamhetsledning Studerandemiljö-trivsel Ledningsgruppen För att uppnå detta genomförs regelbundna träffar mellan UL för respektive utbildning och Utb-adm samt verksamhetsledning Syftet med dessa träffar är att koppla våra indikatorer till det som rapporterats eller identifieras vad gäller avvikelser från stud-grupp, kursledare eller företag. Dessa analyseras och ger underlag för åtgärd som informeras L-gruppen, och för verkställande. Beroende på frågans art så faller ansvaret för åtgärd utifrån ansvarsbeskrivningen i org. Uppföljning från tidigare beslut tas också upp vid träffarna samt nyckeltal skapas för vidare analys och för kommande uppföljningar Genomgångarna protokollförs där ansvaret för detta ligger hos utbildningsadministratören, där utbildningsledaren justerar, samt allt material och underlag arkiveras digitalt Kurs och delkursutv, går till så att efter varje kurs/delkurs inkl LIA, så genomförs en skriftlig utv, i studerandegruppen. Svaren sammanställs av Utb-adm och delges, de studerande, ledningsgrupp, UL samt verksamhetsledning. UL ansvarar för att underlaget diskuteras vid L-gruppmöten Efter varje LIA-period samlas stud-gruppen av UL för att diskutera, reflektera och byta erfarenheter kring hur LIA:n har upplevts. Denna del är viktig då det är de studerandes upplevelse av hur de Sida 16 (18)
uppnått de satta målen under LIA:n, som kan ge underlag för det kontinuerliga interna utv-arbetet, även dessa underlag följer samma gång vad gäller informationsflöde och dokumentation som kursutvärdering Översyn Samtliga utvärderingar som görs inom utbildningen kommer att presenteras för L-gruppen, det kan gälla kurs, kursledare, vår org, eller LIA-platserna. Det sammaställda resultatet från utvärderingarna, och de åtgärder som eventuellt har vidtagits utifrån utvärderingar, analyser eller beslut i L-gruppen återkopplas till de studerande vid de återkommande, schemalagda info-träffar som UL ansvarar för Då brister framkommit så skall det primärt rapporteras till UL, som ansvarar för att frågan tas vidare till L-gruppen för handläggning, detta betyder att det alltid skall stämmas av med UL, att denne känner till problemet. Detsamma gäller ifall kritik kommer direkt till L-gruppen, eller annan i organisationen, att en avstämning görs med UL för att hantera/bereda ärendet. UL informerar även kursledare och andra berörda medarbetare om resultaten vid gemensamma samlingar alternativt per e-post Det systematiska kvalitetsarbetet följer vår kvalitetscirkel, (med utvärdering, analys, åtgärd och uppföljning) Kvalitet och kvalitetsarbete finns med vid varje LG-möte, och punkten kopplas till kvalitetsindikatorerna. UL presenterar sammanställda utvärderingar, analyser, studieresultat och förslag till förbättringsåtgärder för L-gruppen som diskuterar underlaget för vidare beslut om åtgärder på kort eller lång sikt Vid verksamhetsårets sista LG-möte så genomförs också en egenutvärdering av hur L-gruppen själva har uppfattat sitt arbete och på vilka punkter som man anser att man kan förbättra sig till kommande verksamhetsår VD och Utb-adm tar del av L-gruppens beslut och vidtar i samråd med UL åtgärder. All dokumentation kring kvalitetsarbetet och övriga protokoll sparas digitalt. Vid avslutad utb-omgång förs det digitala materialet över på flyttbar media som arkiveras med det material som finns i pappersform. Dokumentationen sparas så länge som något intag i utb-omgången är aktivt och det är möjligt för de studerande att komplettera för examen, samt ytterligare 5 år Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningsorganisationen kommer att bestå av: Verksamhetens VD Utbildningsadministratör Utbildningsledare (UL) Studie- och yrkesvägledare (SYV) till detta kommer interna som externa lärare/kursledare. VD har det övergripande ansvaret för de aktuella utbildningarna, samt verksamheten i stort. Tillsammans med utbildningsadministratören så ansvara också VD för att ledningsgrupperna inför utbildningsstarten är kompletta och att samtliga får en fortbildning i vad som gäller för ledningsgruppens arbete, med avseende på ansvar, befogenhet och skyldigheter. Fokus och tid läggs på att förklara det ansvar som ledningsgruppen har över att driva utbildningens kvalitetsarbete, och formerna för detta. Detta material kommer också finns tillgängligt, och samtliga ledamöter får var sin pärm för ledningsgruppsarbetet, som då kan delges ev nya ledamöter som Sida 17 (18)
skulle kunna tillkomma under året Nytt material som kan tillkomma under året från myndigheten, vad gäller råd och riktlinjer, kommer att delas ut och diskuteras på ledningsgruppsmöten, genom utbildningsledarens försorg Utbildningsadministratören ansvarar för alla kontakter med myndigheten, rekvireringar, inlämnande av dokumentation samt olika former av uppföljningar samt förberedelse och sammanställningar av material vid utbildningsinspektioner. Den övergripande betygssammanställningen, och inrapportering av denna, samt kontakt med CSN. Utbildningsledaren har det dagliga ansvaret och kontakten med studerandegruppen, det praktiska ansvaret för respektive utbildning, samt dess administrativa delar. Vilket kan vara kontakten med ledningsgruppen, kallelser och protokoll, kontakt med företag och LIA-platser, betygsättning av LIAkursen, schemaläggning, kontakperson för utbildningens lärare och externa kursledare Utbildningsledaren ansvarar också genom sitt arbete i ledningsgruppen för att man hela tiden följer upp utbildningsplanen och dess olika delar så att utbildningens mål, kommer att uppfyllas. De enskilda lärarna och externa kursledarna ansvarar för att de lokaler och lab-utrustning som de har inom sin kurs, eller i sitt uppdrag, samt kursmaterial, håller hög kvalitet, och följer de krav som vi ställt inför kursstart. Detta följs upp av utbildningsledaren, som har den löpande kontakten med lärare/kursledare i utbildningen Studerandeinflytande Utbildningsledaren har i sitt ansvar beskrivet för att se till att tid avsätts inför och efter varje ledningsgruppsmöte för förberedelser och avrapportering från studeranderepresentanten. De studerande och klassen är representerade i ledningsgruppen av sin valda klassrepresentant. Denna representant ges här möjlighet att framföra frågor och synpunkter från de studerande i klassen samt bidra med synpunkter på frågor som står på dagordningen, alternativt egna, under övriga frågor. Inför framtagandet av dagordningen har också utbildningsledaren kontakt med klassrepresentanten för att se om det finns specifika frågor som skall ha en egen punkt på dagordningen och som kan behöva förberedas av representanterna inför mötet. Ytterligare påverkansmöjligheter har de studerande i samband med de återkopplingar som sker genom fortlöpande utvärderingar. Här har man då möjlighet att påverka utbildningens upplägg och genomförande. Det som framkommit av utvärderingarna kan sedan återspeglas i de revisioner av såväl utbildningsplaner som kursplaner som sker årligen inför varje utbildningsstart. Det som framkommer om mer akuta och direkta justeringar, kompletteringar och tillägg, tas till vara och diskuteras samt verkställs genom ledningsgruppen i befintlig innevarande pågående utbildning. Vi kommer att stödja och uppmuntra alla former av studerandesammanslutningar och vara behjälpliga vid bildandet av studentkår. Vid studenternas möten kommer även utbildningsledaren att medverka i de fall de så önskar. Protokoll med de beslut och den information studenterna vill sprida, delges, utbildningsledare, utbildningsanordnare och ledningsgrupp. Vi kommer också schemalägga tid för informationsbyte mellan klassen och utbildningsledaren, detta för att stärka inflytande och medbestämmandet. Möten kommer att ske en gång i månaden, och kan ha olika teman som exempelvis LIA, studerandeinflytande, projekt- eller examensarbete samt andra frågor som man vill diskutera. Sida 18 (18)