SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET



Relevanta dokument
Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Det behövs en ny skattereform!

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

Samhällsekonomiska begrepp.

Föreläsning 4- Konsumentteori

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

F 5 Elasticiteter mm.

F 4-5. Den offentliga sektorn och olika politikområden

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi

Är finanspolitiken expansiv?

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

LOs yttrande över delbetänkandet Sänkt restaurang- och cateringmoms, SOU 2011:24

Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

Bilaga 12 till LU2011

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Föreläsning 4- Konsumentteori

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Detaljerad innehållsförteckning

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE STOCKHOLM Dnr:

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter Eva Löfbom

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Rundgångens omfattning

En- och tvåperiodsmodeller

Optimala inkomstskatter vid inkomstomvandling

Förmån av tandvård en promemoria

och andra maken / x skatten kronor, det vill säga

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Dnr 2015:2099 Revidering

Grundläggande insikter från ekonomisk teori 1

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för oktober 2014

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

F7 Produktionsfaktorer

Kapitel 9 Problem och möjligheter med marknader

Hur kan staten påverka utbudet av arbetskraft?

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Marknadsekonomins grunder

Tillväxt genom mer arbete

Samhällsekonomi 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Allmänna anvisningar:

Skatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker

Jobbskatteavdraget. Ger ett generellt förvärvsavdrag valuta för pengarna?

Motion till riksdagen 1985/86:422

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017

APRIL Höjda eller sänkta marginal skatter för mer resurser till skolan?

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Beskattningens icke-fiskala syften

och ekonomiskt tillväxt

Bilaga 4. Fördelningspolitisk redogörelse

Skattefridagen juli

'-- if. i. Isokvant (1 p) ii. Labour hoarding (1 p) Arbetsmarknadskunskap, AKP A I, Grundkursen moment 2

Kapitel 3. Skatter, marginalskatter och progressivitet 39

Övningar i prisbildning

Transkript:

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad) enhet av vara X A D S vid skatt 1 0 2 B E C S 1 2 = skattekilen F Q 1 Q 0 Q 1

Ej optimal produktionsinriktning eftersom konsumenterna anpassar sig efter bruttopriset ( 1 ) medan producenterna anpassar sig efter nettopriset ( 2 ) MV > = = 1 2 För liten produktion av X och för stor produktion av alla övriga varor Välfärdsförlustens storlek beror på elasticiteterna: Ju mindre priskänsliga efterfrågan och utbudet är desto mindre blir välfärdsförlusten Men teoretiskt allra bäst är neutral beskattning, d.v.s alla varor beskattas med samma procentsats X x = Y Y X Y = X Y Konsumenter och producenter kommer då fortfarande att anpassa sig efter samma relativpriser roblem: Allt kan inte beskattas, vilket gynnar vissa aktiviteter o Fritid egenproduktion av hushållsnära tjänster o Egenimport (legal och illegal) o Svart produktion Slutsats: Lägre beskattning för varor/tjänster som har obeskattade substitut 2

skatt Arbetsinkomst Kapitalinkomst Figur 2 rogressiv, proportionell och regressiv skatteskala vid kontinuerligt varierbar marginalskattesats Skatt rogressiv roportionell Regressiv Marginalskatten visas av skatteskalans lutning I* I* 3

Tabell 1 Ett exempel på en progressiv skatteskala inkomstintervall (kronor) marginalskatt skatt vid den lägre inkomsten i intervallet (kronor) 0-100.000 10% 0 100.000-200.000 20% 10.000 200.000-30% 30.000 Figur 3a Marginalskatt vid olika skattesatser (exempel från tabell 1) Marginalskatt 30% 20% 10% 50 100 150 200 250 tusentals kr Figur 3b Totalskatt vid olika inkomster (exempel från tabell 1) Total skatt tusentals kr 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 50 100 150 200 250 4 tusentals kr

skatten vid en viss inkomst bestäms av marginalskatten för alla inkomster understigande den aktuella Om man sänker marginalskatten i ett visst intervall så innebär detta sänkt totalskatt även för inkomsttagare som befinner sig i ett högre inkomstintervall Om man vill sänka inkomstskatten för låginkomsttagare, med oförändrad totalskatt för höginkomsttagare, måste marginalskatten höjas i ett mellanliggande intervall Marginaleffekt: Ta även hänsyn till effekter på inkomstberoende bidrag och avgifter Exempel: (fingerat) med marginaleffekt 75% 250 000:- 251 000:- skatt 45 000:- 45 300:- Dagisavgift 24 000:- 24 250:- Bostadsbidrag 10 000:- 9 800:- Disponibel inkomst 191 000:- 191 250:- 5

skatter och arbetsutbud Antag inkomstskatt t 100% ( 0 < t < 1) Arbetsmarknaden: w S vid skatt D S w w(1-t) L 1 L Företagen tar hänsyn till bruttolönen (w) Individerna tar hänsyn till nettolönen (w(1-t)) Nytt exempel på skattekil (egenproduktion, svarta marknader) Utbildningspremien minskar Rörligheten minskar 6

skatter (ökade inkomstskatter) leder dock inte säkert till minskat arbetskraftsutbud Hänsyn till att en skatteförändring oftast påverkar såväl marginalskatt som totalskatt: Exempel: Ökad marginalskatt substitutionseffekt minskat utbud Ökad totalskatt inkomsteffekt ökat utbud Men inkomsteffekten blir svag (på aggregerad nivå) om skatterna kommer tillbaka i form av transfereringar eller offentlig konsumtion som ersätter privat! Exempel: Marginalskattesatsen vid inkomstbeskattningen höjs för att finansiera ett ökat barnbidrag. Även en skatteomläggning, med oförändrad totalskatt kan få effekt på arbetsutbudet 7

En skatteomläggning kan påverka individer med skilda inkomster på olika sätt Figur 5 Skatteskalor före och efter en skatteomläggning med oförändrade skatteinkomster Skatt Skatteskala efter Skatteskala före A B C D Tabell 2 Förändring av arbetsutbud vid olika inkomster förändring av marginalskatt förändring av total skatt effekt på arbetsutbudet A sjunker sjunker osäker B stiger sjunker sjunker C stiger oförändrad sjunker D stiger stiger osäker 8