Gunnar Sundqvist, Arbetsgivarverket Arto Karttunen, CSN
Innehåll Bakgrund arbetsmiljö Arbetsmiljön i statlig sektor 2009 Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter, riskbedömning Slutsatser - Hälsofaktorer
En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Strategier Vi satsar på en god arbetsmiljö som bidrar till kreativa och lärande arbetsplatser. Vi arbetar aktivt i arbetsgivarsamverkan för att förebygga och hantera hot, våld och andra riskfaktorer. Vi erbjuder medarbetarna flexibla lösningar inom ramen för verksamheternas förutsättningar och behov av utveckling.
Vad är syftet med arbetsmiljöarbetet? 3 minuters bikupa Prata med din granne om syftet med arbetsmiljöarbete
Vad vill vi uppnå genom vårt arbetsmiljöarbete? Ökad hälsa eller Minskad ohälsa Ökad effektivitet Arbetsglädje Välbefinnande må bra Trivsel god stämning Orka med arbete Minskat produktionsbortfall Minskad sjukfrånvaro Minimera fysiska arbetsmiljöproblem
Bakgrund arbetsmiljö
Arbetsmiljöbegreppets utvidgning Arbetarskydd Fysisk arbetsmiljö - olycksfall Kemikalier Belastningsergonomi Psykosociala frågor Arbetsmiljö» Arbetsorganisation» Negativ stress Arbetsliv -Ledarskap -Livsstil -Friskfaktorer Källa: Bo Dahlbom
Dödsolyckor i arbetet 1955-2009 efter kön. Arbetstagare Källa: AV/ISA
Den positiva hälsoutvecklingen Ökande medellivslängd (1982 2009) - från 77.5-83.5 för kvinnor - från 73.5-78.5 för män Minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar (1980 1997) - med 40 % för kvinnor - med 50 % för män Minskande dödligheten i cancer har minskat med i genomsnitt 1.5 % per år den senaste 20-årsperioden Underlaget från Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005
Den negativa hälsoutvecklingen Ökning av ängslan, oro och ångest Var tionde man och var femte kvinna led av ängslan, oro och ångest 1980. År 2006 hade andelen ökat till var sjätte man och mer än var fjärde kvinna Ökning av sömnbesvär Var åttonde man och nästan var femte kvinna led av sömnbesvär år 1980. År 2006 led mer än var femte man och var tredje kvinna av samma åkomma. Andelen överviktiga har fördubblats på 20 år, vilket medfört en ökning av diabetes typ 2. Underlaget från Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005
Generaliseringar om arbetsmiljö i Sverige Fysisk arbetsmiljö bättre Arbete ingen ohälsofaktor Könshälsoparadox Svårare fastställa orsak ohälsa, komplex problembild, långa tidsperspektiv Svårt att avgränsa livsstil hemsituation arbetsmiljö Huvudproblem ofta stress, psykosociala, organisatoriska och/eller ergonomiska faktorer Ohälsa kopplat till jobbstatus
Arbetsmiljöperspektivet utvidgas
Hälsokorset Hälsa/ högt välbefinnande (förstapersonsperspektiv) Sjuk (desease) Frisk (tredjepersonsperspektiv) Ohälsa/lågt välbefinnande (illness)
Hur påverkas arbetsförmågan? Ta någon minut och fundera tillsammans med din granne på hur arbetsförmågan påverkas av var man befinner sig i Hälsokorset Vilka reflektioner får du av Hälsokorset?
Arbetsmiljön i statlig sektor
Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 - god arbetsmiljö Nöjda med intressant och stimulerande arbete Meningsfullt, fritt och omväxlande arbete Mindre andel fysiska arbetsmiljöproblem Nöjda med arbetstider Hög grad av inflytande över arbetet Mindre andel fysiska (värk) problem Utvecklande arbete + utbildning Arbetsmiljöarbete pågår + tillgång till företagshälsovård
Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 - utvecklingsområden Svåra arbetsuppgifter - känner sig otillräcklig Mer tankar på jobbet på fritiden Mer våld & hot om våld - män Kvinnor - genusgrundade kränkningar - hög arbetsbelastning, stress,
Sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid
Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete
AML 1 1 kap. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Källa: Arbetsmiljöverket
Roller i arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren har huvudansvaret Arbetstagarna följer föreskrifter, rutiner, använder skyddsutrustning och kommer med synpunkter på hur arbetsmiljöarbetet bedrivs Skyddsombudet är med vid planering och genomförande Företagshälsovården är en expertresurs
Metod Undersök Bedöm risker - skriftligt Åtgärda risker Skriv en handlingsplan Kontrollera effekt av åtgärder Källa: Arbetsmiljöverket
Undersökning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Undersökning 8 Hälsobokslut Checklista Medarbetarsamtal Arbetsplatsträffar Friskfaktorer Hälsokontroller Skyddsrond Enkät Intervju Kartläggning: Psykosocialt Ergonomi Hot & våld Kemikalier Maskiner
Tillbud och olyckor utgångspunkt för arbetsmiljöförbättringar 9 Tumregel: Det går tio tillbud på varje arbetsolycka. Det är de små oönskade händelserna och tillbuden som ger en fingervisning om var säkerheten behöver förbättras.
Tillbudsrapportering Vilka rutiner finns på er arbetsplats för rapportering av tillbud? Hur fungerar de?
SOCIALT STÖD - kollegorna (men de hinner ej) - ingen tid att dela erfarenheter - hjälp med prioriteringar behövs - endast negativ feedback FÖRVÄNTNINGAR - arbetsgivaren - allmänheten - arbetskamrater - statsmakterna TIDSPRESS HANDLINGSUTRYMME STRESS ORGANISATION - oklarhet, vem ska göra vad? - chefsroller ORO FÖR FRAMTIDEN - ständiga förändringar - rädsla för uppsägning - upplevd otillräcklighet - datakrångel
Stressreaktion Akut stressreaktion Kropp gör sig beredd på kamp, flykt eller försvar. Sinnen skärps, perspektiv och tankeförmåga avgränsas, blicken fixeras och hörseln skärps. Andhämtning blir snabbare. Hjärta slår snabbare. Blodtryck stiger. Blodsockerhalt höjs. Blodfetter stiger. Blod koagulerar lättare. Smärtkänslighet minskar. Stresshormonerna adrenalin & noradrenalin ökar. Kronisk stressreaktion Kropp reagerar inför övermäktiga eller långvariga hot med en spela död reaktion. Sinnen är skärpta men man är passiv. Närminne, perspektiv, fokus och närvaro påverkas. Blodtryck blir instabilt. Ämnesomsättning går ner - bukfetma. Muskler blir stela och ömmande. Stresshormonet kortisol ökar, könshormonerna minskar. Immunsystemet försvagas. Smärtkänslighet ökar.
Tillstånd som i hög grad orsakas och påverkas av stress Högt blodtryck Hjärtinfarkt och hjärtkramp Stroke Migrän Magsår Tarmproblem, sår på grovtarmen, magkatarr Klåda Astma Hösnuva och allergier Menstruationsrubbningar Reumatisk ledinflammation Överfunktion i sköldkörteln Diabetes Eksem och psoriasis Tuberkulos och andra infektioner Depression Ångest Fetma Anorexia nervosa Sömnlöshet Sexuell dysfunktion 3 2012-11-22 AB Previa
Struktur Kultur
Systematiskt arbetsmiljöarbete riskbedömning och handlingsplan Källa: Arbetsmiljöverket
Årlig uppföljning 11 Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Om det inte fungerat bra ska det förbättras Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten
Uppföljning SAM Bikupa 3 minuter Tala med grannarna om hur uppföljningen av SAM görs hos er
Riskbedömning inför ändring i verksamheten 1. Precisera: Vad innebär den planerade förändringen? Vad - var ska ske? Vilka risker kan det komma att innebära? 2. Gör riskbedömning Hur sannolikt är det att risken inträffar? Är riskerna allvarliga? 3. Åtgärda/upprätta handlingsplan Vilka åtgärder behövs? När ska åtgärderna ske? Vem ansvarar för att genomföra åtgärderna?
Steg 1: Precisera den planerade förändringen Brainstorm: Vilka risker för ohälsa + olycksfall kommer att uppstå efter planerad förändring? Finns tidigare erfarenheter av liknande förändringar? Kan ytterligare undersökningar genomföras som exempelvis: Ronder, pilotprojekt, enskilda samtal, mätningar, medicinska kontroller, intervju/enkät?
Steg 2: Gör riskbedömning Vilken slags ohälsa/olycksfall kan inträffa? Hur troligt är det att något ska hända? Hur allvarlig kan skadan bli?
Steg 3: Genomför åtgärder och upprätta handlingsplan Exempel på åtgärder Stöd och handledning Hjälp med prioritering Kunskaper om risker och förebyggande åtgärder Möjlighet till andra arbetsuppgifter, andra arbetstider, avbrott i arbetet, socialt stöd, hjälpmedel, tekniska skyddsanordningar Genomföra en uppföljning av förändringen
Systematiskt arbetsmiljöarbete - riskbedömning och handlingsplan Källa: Arbetsmiljöverket
Ansvar
Arbetsmiljö- och straffansvar ARBETSMILJÖANSVAR AML Förebyggande syfte Ligger på juridisk person (undantagsvis fysisk person) Kan ej flyttas AG fördelar uppgifter Fördelas i förväg Lätt att tydliggöra STRAFFANSVAR AML och BrB Sanktionerande syfte Riktat mot fysisk person/företagsbot Kan hamna på olika personer Domstol beslutar Straff bestäms efter olycka Ofta komplicerat att fastställa
Slutsatser
Vad vill vi uppnå? Ökad hälsa eller Minskad ohälsa Ökad effektivitet Arbetsglädje Välbefinnande må bra Trivsel god stämning Orka med arbete Minskat produktionsbortfall Minskad sjukfrånvaro Minimera fysiska arbetsmiljöproblem
Friskfaktorer YRKESSTOLTHET TYDLIGA BEFOGENHETER/ BEGRÄNSNINGAR GOD/TYDLIG ARBETSLEDNING MENINGSFULLT ARBETE SOCIALT STÖD TYDLIG ORGANISATION ÖPPENHET ARBETSGLÄDJE ÄRLIGHET VARIATION FRISKVÅRD PÅVERKANSMÖJLIGHETER FEEDBACK NÄRVARANDE CHEF FUNGERANDE UTRUSTNING GOD FYSISKMILJÖ KORTA BESLUTS- VÄGAR TILLÅTANDE KLIMAT KOMPETENSUTVECKLING Källor: Abrahamsson red. Friskfaktorer, Prevent (2003) samt Antonovsky, Hälsans mysterium Natur och Kultur (1991)
Närvaro av KASAM i arbetsmiljön Källa: Bearbetad utifrån Hanson, Hälsopromotion i arbetslivet, 2004
Arbetsmiljöresurser Den heliotropiska effekten beteende utvecklas genom det positiva - men vi minns det negativa längre Broaden and Build - teori - förmågan att lära, analysera och agera stärks vid positiva känslor och gott arbetsklimat Resilience förmågan att klara långvarigt tryck och ständiga utmaningar. Beror på upplevelse av strukturella, kompetensmässiga, emotionella och relationella resurser
PATH-modellen hälsofrämjande arbetsplatser Källa: Lindberg,& Vingård, Kunskapsöversikt Rapport 2012:12, Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöbehov SJÄLVFÖRVERK- LIGANDE BEHOV PRESTATIONS- BEHOV Uppmuntra friskfaktorer, hälsa & sund livsstil TRYGGHETS- BEHOV SOCIALA BEHOV Systematiskt samverka för god arbetsmiljö PRIMÄRA BEHOV Förebygga synliga och fysiska arbetsmiljörisker AML
Tips på webbplatser www.arbetsgivarverket.se www.av.se www.arbetsmiljoupplysningen.se www.partsradet.se www.hotpajobbet.se www.prevent.se www.arbetsmiljoforskning.se