Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Relevanta dokument
PANTRESAN 2018 Lärarhandledning

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Låt hushållssopor bli en resurs.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

Bilaga 1 Barnens avfallsplan

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

PANTRESAN MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

PANTRESAN MILJÖINSATSER VID RETURAUTOMATEN

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Min sopbok. Batterier

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Om Returpack. Pantmärken

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Hållbara kliv Energiutmaningen i åk 5

1. Välkommen till världen

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Miljöinsatser vid returautomaten. Suomen Palautuspakkaus Oy

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Lärarrummet Hemma Skola Kommun Värld Använd mindre Allt på sin plats Återvinn - Återanvänd Dåtid Nutid Framtid

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

Genomgående i boken kommer två symboler att dyka upp. Dessa förklaras nedan:

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Vart tar avfallet vägen?

Lektion nr 3 Matens resa

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Mitt Positiva Plastavtryck Förädling

Wow, hösten är här. Så mycket att lära sig, höstlov och Halloween. Spännande! Mica lär sig om återvinning. Busiga Pyssel med NR 5, 2017

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Det finns inget avfall, eller? Pernilla Cederlöf Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Upptäck Jordens resurser

ÅLDER Kapitel 4 Mitt positiva plastavtryck. Utbildningsprogram. för Hållbarhet

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

UNDERVISNINGSMATERIAL

AREsigns - ultralätta ljusskyltar

Utbildningspaket ÅTERVINNING - Grow Recycling -

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

döden i datorn SPN-uppdrag

Min bok om hållbar utveckling

Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

DET SOM ÄR SKRÄP FÖR DIG KAN VARA EN SKATT FÖR ANDRA

Sorteringsanvisningar. - Miljöstation Slottsmöllan

Batterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning

En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

SOPOR Å SÅNT Miljöombudsträff 16 maj 2018 Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

Materials egenskaper

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Dags för storstädning!

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Källsortering Alskäret

Future City Så här kan ditt företag delta i Future City:

Sorteringsguide. för dig som arbetar i Göteborgs Stad

AFFÄRSPLAN. Återvinning för klassvinning. Affärsidé

Jag har fått lära mig längs vägen vad som gäller

Plastföroreningar i havet Havet

Avfallstrappan. Vi ska i första hand minska mängden avfall.

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Bakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Lärarmaterial. Teknik med el sidan 1. Mål ur Lgr 11: Vad gjorde våra förfäder utan elektricitet? Leva utan el? Författare: Torsten Bengtsson

Tranbärets månadsbrev september 2015

Vinn kr till klasskassan

Juli Tema Hållbar utveckling

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Rädda världen Lärarhandledning

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Liv och miljö Lärarmaterial

Information från avfallsenheten 2019

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Facit Spra kva gen B tester

Grön flagg för Vallaskolan

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!

Exempel på avfall: Batterier i olika storlekar.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Transkript:

SID 1/8 OM PANTRESAN Jobba med pantresan När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet och återvinning. Avsnitten är ca 5 minuter långa. Till avsnitten får ni tips på saker att prata vidare om i klassrummet och ni kan dessutom ta del av materialet i vår kunskapsbank på Lektionstrådarna utgår från läroplanen för åk F-6 (LGR11), men ni väljer naturligtvis själva på vilken nivå och på vilket sätt ni jobbar vidare efter filmerna. Prova, titta och lär med kunskapsbanken I kunskapsbanken kan ni: Prova energikalkylatorn och se hur mycket energi ni sparar när ni pantar. Titta på filmerna om burkens och flaskans resa från butiken, till pantfabriken och tillbaka igen. Göra det digitala studiebesöket och vandra runt i pantfabriken från klassrummet. Göra pantquizet och se hur mycket ni har lärt er! Prata När ni har avslutat Pantresan, diskutera i klassen vad ni lärt er. Varför är det bra att panta och återvinna?

SID 2/8 AVSNITT 1 All tillverkning av saker kräver energi. Se er bara omkring, pennor, block, bord, stolar allt har tillverkats någon gång och ska en dag bytas ut mot något annat men förhoppningsvis får det leva länge först! Att använda saker längre är ett bra sätt att vara miljösmart. Att se till att återvinna materialet är ett annat. Ett sätt att prova tänket är att välja ut en sak, vilken som helst. Fundera på vad den är gjord av. Är det t ex trä, metall, glas, plast, papper eller kanske flera material? Tänk igenom resan saken har gjort för att komma till er. Och fundera på vad man skulle kunna göra av materialet när det är dags att byta ut den. Miljösmart vad betyder det? Varför är det bra att uppfinna saker av skräp kan ni komma på ett annat ord för det? Tycker ni att trettio nya plagg om året låter som mer eller mindre än ni får eller köper? Vad gör ni med kläder som inte passar längre? Varför är det bättre att köpa begagnat kläder t ex. (Det sparar energi, vatten, utsläpp.) Paloma tog hela behållaren med pant. På vilket sätt sparar man energi genom att återvinna och panta? Vad är det för skillnad mellan återbruk och återvinning? Titta gärna också på filmen Burken på

SID 3/8 AVSNITT 2 Det finns folk som jobbar hela dagarna med att försöka komma på smartare sätt att driva motorer, för att minska mängden avgaser och utsläpp. Och det finns redan en del att välja på! Det man helst vill är att bränslet ska vara förnyelsebart eller fossilfritt, alltså att det kommer från saker som kan växa upp igen, som t ex raps-, majs- eller solrosolja. Andra smarta drivmedel är de som är gjorda på sådant som ändå blir över någon annanstans, som t ex slaktrester och andra sopor som man har för mycket av! Vad betyder då fossila bränslen och vilka verkar miljösmartast att använda? Bränsle och drivmedel vad är det? Namnge några olika typer av drivmedel vilka känner du till? Vad menas med att ett bränsle är miljövänligt? Varför är det viktigt att hitta miljösmarta drivmedel? Kan man köra bilar på pant idag? Vad tror, eller hoppas, du att man kommer använda som drivmedel i framtiden? Varför skulle det vara bättre än de vi använder idag? Titta gärna också på filmen Flaskan på

SID 4/8 AVSNITT 3 Vi pratar ofta om att man sparar energi. Och det kan ju låta snurrigt, vad betyder det egentligen? Jo, när man pratar om att man sparar energi genom att panta, återvinna och återbruka menar man oftast att man sparar den energi som hade krävts för att tillverka nytt material. När man återvinner aluminium till exempel, sparar man 95% av den energi som går till att bryta ny metall. Det går också att spara energi genom att t ex släcka lampor och på det viset förbruka mindre el. Pantprofessorn letar pant på alla ställen han kan komma på. Kan du komma på något ställe där han kanske kan hitta pant? Pantprofessorn hittade en fin stekpanna i soptunnan. Var borde stekpannan ha hamnat? Diskutera olika möjligheter. Vad händer med det man slänger i soptunnan? I många kommuner pratar man om att energiutvinna vad är bra och vad är dåligt med det? Vad är skillnaden mellan att återvinna och att energiutvinna? Är det lika bra? Pantprofessorn och Paloma befinner sig i pantfabriken i Norrköping. Det är natt och fabriken står stilla hur tror du att det ser ut där på dagen? Gör gärna ett digitalt studiebesök i pantfabriken på

SID 5/8 AVSNITT 4 Burkar och flaskor som går att panta är antingen gjorda av aluminium, som är en sorts metall eller PET, som är en sorts plast. Alla burkar som pantas blir nya burkar. Men det finns massor av olika sorters plast. T ex så finns det särskild plast som man får ha nära mat och andra plastsorter som går att återvinna på andra sätt. För att en plastförpackning ska få ha ett pantmärke så måste plasten kunna återvinnas tillsammans med de andra plasterna som redan kommer till pantfabriken. Kolla på några olika förpackningar och se om ni kan hitta märkningen som berättar vilken typ av plast det är. Jämför med en förpackning som har pantmärke. Ni kanske hittar fler förpackningar som borde kunna pantas? Undersök hur lång tid det tar innan olika material bryts ner i naturen. Ta reda på hur många gånger olika material kan återvinnas. Prata vidare om begreppet energi och vad man menar med att spara energi. Testa gärna vårt Pantquizet på

SID 6/8 AVSNITT 5 Mycket av det som händer i världen blir lättare att förstå om man provar det i liten skala! T ex Pantprofessorns experiment, att kolla hur fort en isbit smälter i vatten. Att det blir varmare på vår planet och att de stora världsisarna smälter har ni kanske hört förut. Bestäm er gemensamt eller i grupp för något ni vill undersöka! Återbruk och återvinning olika saker kan återanvändas på olika sätt. Avfallstrappan enligt EU-direktivet Avfallstrappan är det bättre att återbruka än att återvinna. Men gäller det allt? Är det till exempel bättre, rent miljömässigt, att pyssla en båt av en PET-flaska än att panta den? Diskutera! Prova gärna Energikalkylatorn på

SID 7/8 AVSNITT 6 Ni har lärt er en hel del nytt om återvinning och att spara energi. Trots att man kanske inte tror det, så gör det väldigt stor skillnad när många människor gör en liten sak rätt. Som att släcka lampan när man går ut ur ett rum, att stoppa skräpet i fickan tills man kommer till en papperskorg eller att panta sina burkar så att de får bli nya burkar igen. Precis som Pantprofessorn och Paloma kom på till slut, så finns det massor av burkar och flaskor som inte kommer tillbaka. De hamnar förmodligen oftast i papperskorgar på stan och kanske till viss del i återvinningen. Men det absolut energismartaste sättet att återvinna en burk, t ex, är att göra en burk av den igen eftersom den redan är burkplåt! Hoppas du har lärt dig massor som du har nytta av i framtiden. Och naturligtvis, att du är med i jakten på försvunna energin! Nu har ni lärt en massa nya begrepp om hållbarhet och hur man kan vara miljösmart. Repetera vad ni har lärt er: Vad är skillnaderna mellan återvinning, återbruk och energiutvinning? Nämn några val vi kan göra för att vara miljösmarta? Skriv ner tillsammans vad ni lärt er som ni inte visste innan. Ta en stund och fundera på vad ni ska göra mer eller mindre av i framtiden. Enskilt eller i grupp. Var med och tävla om pengar till klasskassan! pantresan.nu

SID 8/8 TÄVLINGEN Gör en summering av ert arbete med Pantresan. Hur har ni gjort? Vad har ni lärt er? Skicka in er summering i valfri form; text, bilder, teckningar, film eller musik t ex. Ladda upp era filer på pantresan.nu De klasser som bedöms ha tagit till sig kunskaperna på bästa sätt utifrån klass/ålder, förutsättningar och engagemang vinner pengar till klasskassan. Priser 1:a pris 10 000 kr 2 3:e pris 5 000 kr 4 15:e pris 2 500 kr Praktiskt Tävlingsbidraget ska vara Pantamera tillhanda senast den 30 april 2018. Vinnarna meddelas i vecka 20. Vinnaren utses av en jury med representanter från Pantamera och Paper Jam Reklambyrå. Juryns beslut är slutgiltigt och kan ej överklagas. Första pris är en check värd 10 000 kr. Tillåtna filtyper: mov, mp4, mp3, jpg, doc, ppt, pdf, zip. Tillåten storlek per fil 250 MB, max 10 filer per klass.