Potatisinventering i ekologiska fält 2007 2008
Potatisinventering i ekologiska potatisfält 2007 2008 Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Bakgrund Regeringens mål för ekologisk produktion av livsmedel till år 2010 är att andelen certifierad ekologisk odling ska öka till minst 20 % av landets jordbruksmark. För att nå de nya målen för ekologisk produktion har Jordbruksverket valt att genomföra olika projekt och kampanjer inom olika områden för ekologisk produktion. Till exempel finns kampanjer och projekt om 100 % ekologiskt foder, en ökad ekologisk odling av grönsaker, frukt och bär samt ekologisk potatis. Målet med potatisprojektet är att få fram en attraktiv potatis för marknaden. Potatisen ska vara miljövänligt odlad och med en högre odlingssäkerhet, ge god avkastning och öka lönsamheten för odlarna. Det är framförallt viktigt att den ekologiska potatisodlingen kan öka för att täcka den ökade efterfrågan som väntas med det offentliga konsumtionsmålet som är satt till 25 % år 2010. I målsättningen för projektet ingår att öka odlingssäkerheten, ta fram ny kunskap och sprida kunskap om de möjligheter som redan finns, samt utveckla odlingstekniska åtgärder. Projektet ska också ta fram sortbeskrivning eller sortvägledning för ekologisk odling: vilken jord är sorten lämpad för, vilken gödsling, vilken hantering krävs etc. Sommarinventering 2007 De två stora odlingsfrågorna för en säkrare odling är potatisbladmögel och växtnäringsbehov i ekologisk potatis. Vad finns att tillgå? Räcker fosfor och kalium? Får vi lättare angrepp av t.ex. Alternaria p.g.a. av kvävebrist? Groddbränna, pulverskorv och rostringar är andra viktiga sjukdomar som vi behöver ökad kunskap om. Det finns också behov av att se på hela växtföljden. Vilka grödor ingår? Vilka ger positiv effekt och vilka grödor missgynnar potatis i växtföljden? Utsädeskvalitet påverkar också odlingen. Sortresistens är viktig och att hitta stabila sorter. För att bygga upp ett kunskapsunderlag behöver ekologisk potatisodling dokumenteras. Upplägg Inventeringar ute i ekologiska potatisfält har genomförts under sommaren 2007. Lant brukare med certifierad ekologisk potatis från ca 3 ha och uppåt har ingått i projektet. Sammanlagt har 39 gårdar besökts från Skåne i söder, västra och östra Sverige samt Gotland. Antalet fält som inventerades uppgick till 175 st. De som utfört inventeringarna har varit Åsa Rölin HS Värmland, Marie Louise Albertsson Julin HS Kristianstad samt Jordbruksverkets sommarpraktikant Tora Råberg och Katarina Holstmark, Jordbruksverket Skara. Katarina har också varit projektansvarig. Inventeringen har varit uppdelad i tre delar, bakgrundsdata, uppgifter i fält och skördeuppskattning. Först har s.k. bakgrundsdata för varje gård och skifte samlats in. Lantbrukarna har lämnat odlingsdata för varje skifte med uppgifter om växtföljd, jordart och markkarta, gödsling, utsäde, bearbetningsteknik och skörd. Under försommar och sommar har gårdarna besökts och uppgifter om sjukdomar, ogrässituation, eventuella näringsbrister samt beståndsutveckling har noterats i s.k. fältkort. Ytterligare ett besök gjordes sedan på de flesta gårdar för provgrävning och 2
skördeuppskattning. Vid provgrävning togs 5 slumpvis utvalda provplatser på exakt 1 m. Den uppmätta sträckan avgränsades med spade. För att få rätt hektarskörd mättes på några platser det vinkelräta avståndet mellan 11 kupkammar (= 10 radavstånd). Ett medelvärde räknades därefter fram. Samtliga knölar från provsträckan samlades in som knölprov. Provet var representativt både för bruttoskördens storleksfördelning samt för skördens kvalitetsanalys. Ur knölprovet togs 150 knölar. Motsvarande SMAKs analys gjordes på 100 knölar. En knöl motsvarade 1 %. Knölarna okulärbesiktigades och genomskars för bedömning av inre missfärgningar och bedömdes efter SMAKs toleransgränser för klass I och klass II. Från knölprovet togs resterade 50 knölar till en kokanalys. De delades och lades att svalna. Proverna avlästes efter 1 timma med avseende på blötkokning, mörkfärgning och sönderfall. Resultat På 90 potatisprov utfördes kvalitetsanalys motsvarande SMAK. Av dessa 90 prov hamnade 14 % i klass I och 44 % i klass II. 42 % blev underkända. I inventeringen fanns 44 olika sorter med (se figur 1). De mest odlade sorterna var Ovatio, Sava, Asterix, Terra Gold, Princess, Fontane, Solist och Frieslander. Ovatio och Sava har under de senare åren varit de vanligaste sorterna i ekologisk produktion. De är relativt odlingssäkra och har passat bra för industri och i storkök. Ovatio har visat en del känslighet för stjälkbakterios och kräver en balanserad växtnäringstillgång. Sava är ibland något sen och passar främst för södra och västra Sverige. Den kan ge höga glykoalkaloidvärden om den odlas högre upp i landet. Vilka sorter som funnits att tillgå av ekologiskt utsäde kan delvis ha bidragit till vilka sorter som varit störst i odling. Asterix är en omtyckt Figur 1. Sortfördelning i inventeringen. Ovatio Sava Asterix Terra G Princess Fontane Solist Frieslander Ditta Satina Lady B Minerva Ampera Melody Timate Verity Jutlandia Matilda Arielle Folva Timo Superb Amadin Kuras Pentland Valor Swift Saturna Vienna Rapido Premiere Hanna Laura Roda Raja Lady F Maris B Rocket Cicero Hamlet Cheri Marine Faxe Vivaldi 3
konsumentsort men har ganska lätt för att angripas av mjöldagg. Terra Gold är en högavkastande och storfallande sort som kan ge en del ihålighet och också har visat sig känslig för virus. Terra Gold har provats under några år på Gotland och fallit väl ut. Sorten Princess är en lågkvävesort som sätter många knölar. Den är tidig men lämpar sig även bra för lagring. En fin sort i odling har varit Verity. Andra sorter med bra egenskaper är Valor, Raja, Lady Felica och Cicero. Tabell 1. Tabellen visar de mest frekventa skadegörarna, samt orsaken till att partiet klassas ned till klass II eller har underkänts. Totalt är 90 analysprov utförda. Skadegörare Antal prover med anmärkning Antal prover Klass II Larv 80 10 24 Lackskorv, Rhizoctonia 58 11 19 Grönfärg 32 4 15 Rost 6 1 3 Inre missfärg 21 Kärlring 14 Vanlig skorv 21 Brunröta 33 (1 4) Antal prover underkända Larvskador noterades i 88 % av proverna. Den allra mest förekommande skadegöraren är knäpparlarven. I hela 80 prover noterades larvskador. Dessa larvskador orsakade nedklassning till klass II i 10 partier och 24 partier blev underkända. Knäpparlarver Knäppare är en mörkfärgad skalbagge vars larver är gula och ca 2 cm långa. Honorna lägger ägg i täta gräsbestånd, t.ex. kvickrot under första halvan av sommaren. Larven utvecklas under lång tid, fyra år, och livnär sig på gräsrötter och andra växtdelar. Bild 1. Knäpparlarver och skadebild på knöl. Foto: Katarina Holstmark Andra året efter vallbrott då grässvålen och dess rötter är borta uppstår de största skadorna. En viss ökning av skadorna har skett vilket kan bero på, en ökad andel vall i växtföljden, odling av fånggrödor samt att långvariga trädor tas i bruk. Följande åtgärder missgynnar larverna. Om potatis odlas i ett infekterat fält så välj en tidig sort för skörd i augusti. Provgräv för att se om knäppare finns och börja i så fall ta upp. Bearbeta mycket och odla spannmål minst två år innan potatis. Håll rent från kvickrot och odla inte rajgräs i växtföljden. Skadorna är som störst sent på säsongen, när vallar bryts eller när trädor tas i bruk. Skadorna blir oftast också värre om väderleken är torr innan skörd. Symtom av groddbränna förekom i 64 % av knölproverna Svampen Rhizoctonia solani, groddbränna har varit en mycket vanlig skadegörare. I hela 58 prover förekom Rhizoctonia, varav 11 prover orsakade klass II och 19 prover underkändes. Inventeringen visar starkt på att denna skadegörare förutom potatisbladmöglet är bekymmersamma inom den ekologiska potatisodlingen. Skadegöraren behöver vidare utredas och dess olika samband klargöras. Inventeringen visade hög förekomst i 10 prov från eget utsäde, och i 5 prov av inköpt utsäde. Högre 4
förekomster fanns på mullhaltiga jordar. Höga förekomster fanns också i växtföljder med grönsaker, morot, kålrot och lök. Andra förfrukter som dominerat vid höga förekomster är oljeväxter, havre och potatis i nära följd. Både väckt utsäde, förgrott och direktsatt fanns med i de högsta förekomsterna. Ingen tydlig sortskillnad kan utläsas ur inventeringen, men Sava och Ditta förekom med några fler fält. Groddbränna Rhizoctonia solani utsädesburen och markbunden Symtom på Rhizoctonia solani är lackskorv, nätformig svart skorv, se bild 2. Grodd - bränna orsakar luckigt bestånd vid uppkomst. På plantorna uppstår bruna frätsår på groddar och stoloner. Det bildas även en mängd smårötter. Längre fram på säsongen bildas ofta filtsjuka, filtliknande gråvitt mycel runt stjälkbasen, se bild 5. Ibland bildas även luftknölar. I skörden finner man ofta knölar som är angripna av lackskorv och andelen missformade knölar är ofta hög. Knölarna får också ofta hål i knölen som liknar larvskador Dry core, se bild 4. Rhizoctonia solani överlever som sklerotier i marken och som sklerotier på knölar, lackskorv samt som mycel på växtrester och ogräs. Bildning av sklerotier sker på avmognande plantor lång tid mellan blastdödning och skörd är inte bra. Råg men även vete anges i litteratur som sanerande. Faktorer som påverkar är växtföljd, jordart, lättare jord med högt mullinnehåll. Förebyggande åtgärder är 4 6 års uppehåll i växtföljden mellan potatisår. Även friskt utsäde, måttlig kvävegödsling samt god tillgång på kalium förebygger angrepp av groddbränna. Bild 3. Knölar angripna av groddbränna. Observera oformlighet med tätt rutmönster i skalen. Foto: Tora Råberg Bild 4. Knöl angripen av Rhizoctonia solani, groddbränna. Observera det insjunkna hål som benämns Dry Core och som kan förväxlas med larvskador. Svampen hindrar skalen att växa med knölen vilket ger oformligheter och dessa insjunkna håligheter. I genomskärning är skalet intakt vilket skiljer en larvskada då skalet är söndrigt. Foto: Katarina Holstmark Bild 2. Lackskorv på knöl som ger upphov till groddbränna. Foto: Tora Råberg Bild 5. Planta som angripits av filtsjuka, även detta ett stadie av svampen Rhizoctonia solani. Foto: Katarina Holstmark 5
Grönfärgning Grönfärgning orsakade flera partiers nedklassning. Utebliven slutkupning på grund av regn, samt tidig avblastning och sen upptagning var några av orsakerna till en högre grönfärgning. Det är ingen tydlig sortskillnad men några fler fall förekom i sorterna King Edward, Ovatio och Sava. Det kan bero på att sorterna har en något grundare knölsättning. Rost Rost förekom i 6 prover. Proverna skickades till SLU och Paula Persson som har varit med om att ta fram en metod för bestämning av Mop Top Potatismoptopvirus eller TRV Tobaksrattelvirus. Mop Top Virus överförs med svampen pulverskorv, dels via utsädet och dels via jorden. Sjukdomen är jordbunden då svampens vilsporer kan överleva i jordar upp till 12 år. TRV sprids med frilevande nematoder. Särskilt vid hög fuktighet kan angreppen bli större. Knölar infekterade med TRV kan överföra viruset till dotterknölar, vilket gör TRV utsädesburet. Smittade ogräs i fält kan också vara en smittkälla. Rostangreppen ökar med lagringstiden. Potatisbladmöglet orsakade brunröta i 36 % av fälten Brunröta förekom i 33 fall av 90 prover. Trots att angreppen var små, mellan 1 3 %, är det mycket allvarligt då svampen är en allvarlig lagringsskadegörare, och hela partier kan bli totalförstörda. Upptäcker man brunröta i provet ska partiet säljas direkt så att inte brunrötan hinner sprida sig i lagret. En lyckad odling av Sava. Skörd 32 ton som klassades Klass I direkt från fält. Foto: Åsa Rölin De bästa odlingarnas samband Efter sammanställning av de kvalitetsanalyser som gjorts motsvarande SMAK s analys var 7 av fälten i klass I direkt från åkern. Dessa odlingar har lyckats fullt ut. Då blir frågan Vad har de för samband? Vilka liknande odlingsåtgärder har haft effekt på resultatet. I fem av de sju fälten användes nytt utsädet. I fem av fälten var odlingsuppehållet 7 år. Två av fälten var förgrodda medan hela fem fält bara satt väckt utsäde. 6 Foto: Tora Råberg
I fyra av odlingarna har man haft ett stort radavstånd 80 och 85 cm. Förfrukten har varit vall, råg, korn och morot. Gemensamt för samtliga klass I odlingar är att flera ogräsharvningar har gjorts och flera kupningar har utförts innan slutkupningen, man har haft tillgång till s.k. turbokup eller rullhacka. Fem av odlingarna har inte använt någon stallgödsel utan det har kompletterats med Binadan 6.3.12 ( givorna har varierat mellan 800 11 000 kg/ha) En odling har stallgödsel nöt och en odling har använt stallgödsel från häst. Kvävegivorna har varit låga 30 66 kg N/ha, fosforgivan har legat runt 30 kg P /ha. Odlingarna har kompletterat kaliumgivan med kalimagnesia och Vinasse. Sammanställning av resultaten under 2008 års inventering Inventeringen under 2008 utfördes på samma sätt som under 2007 men med färre gårdar och mindre antal analyser. Sammanlagt inventerades 18 gårdar. Skördeprover och analyser motsvarande Smak utfördes på 40 prover. Skåne, Värmland och Dalarna var de län med flest representerade gårdar. Samtliga gårdar ingick i 2007 års inventering. De största sorterna i odling var som i 2007 års inventering. De största sorterna Sava och Ovatio, därefter följde Fontane, Princess och Matilda. På de totalt 40 fälten förekom 17 olika sorter. Skadegörare 2008 Resultaten av analyserna motsvarande Smak visade liknande problem som under 2007. I hela 50 % av proverna noterades larvskador orsakade av knäpparlarv. Liksom föregående år är vall och gräsvall en växtföljdsparameter som är gemensam för fälten. De ekologiska gårdarna har en större andel vall i potatisväxtföljderna. Odlar man potatis andra året efter vallbrott ökar risken för larvskador. Larverna livnär sig på rötter och växdelar och första året efter vallbrottet finns forfarande tillräckligt med vallväxtmaterial för att larverna ska livnära sig. Kvickrot och andra gräsogräs håller larverna vid liv i växtföljden. De gårdar som bearbetar väl har haft mindre problem med knäpparlarver. Knäpparlarver är känsliga för bearbetning under augusti eftersom de då befinner sig nära markytan. All stubbearbetning och annan bearbetning på hösten under hela växtföljden är positivt i kampen mot knäpparlarven. En vanlig skadegörare som förekom under 2008 var svampen Rhizoctonia solani, groddbränna. Det är en svamp som för utom skördesänkning ger många olika kvalitetsproblem på knölskörden. Lackskorv förekom på 37 % av proverna. Lackskorv är en form av svampen Rhizoctonia solani. Andra knölsymtom som svampen ger upphov till är missformade och oformliga knölar. Ofta kan man i partier med groddbränna se knölar med mörka stickhål Dry Core. Stickhålen liknar och kan lätt för- Tabell 2. Tabellen visar de mest frekventa skadegörarna i odlingarna under 2008 samt orsaken till att partiet klassas ned till klass II eller har underkänts. Skadegörare Antal prover med anmärkning utav 40 totalt Antal prover Klass II Larv 20 1 3 Lackskorv, 15 11 Rhizoctonia Groddbränna Dry core missformade 20 2 4 Rost 6 2 4 Inre missfärg 4 1 Grönfärg 14 3 1 Vanlig skorv 6 1 Brunröta 12 4 Antal prover underkända 7
växlas med knäpparlarvsskador. I hela 87 % fanns knölsymtom på infektion av Rhizoctonia solani. Andelen missformade knölar och Dry Core var störst. Utav de 40 proverna klassades 6 prov ned till klass II, och 3 av skördeproverna underkändes på grund av groddbränna. Utsäde från egen odling torde vara en orsak till större problem med Rhizoctonia solani men inventeringen visar även angrepp i nytt utsäde. Grödor i växtföljden och odlingsuppehåll spelar också en avgörande roll för svampens möjlighet till infektion. En mycket allvarlig och ökande skadegörare i potatis är rostringar. Under säsongen 2008 förekom rost i 6 av de 40 proverna. Detta orsakade att 4 av knölproverna underkändes. I SMAK s bedömningsnorm för skador och sjukdomar tillhör rost grupp A. I grupp A klassas de allvarligaste felen för matpotatis till konsumtion. Skador i grupp A får inte överstiga 5 % för klass I och högst 10 % i klass II. I de partier där rostringar förekom var rostringsförekomsten mycket stor upp till 40 % angrepp. Det finns ingen marknad för matpotatis med rostangrepp. Skörden är i stort sett osäljbar. Andelen prover med anmärkning för grönfärgning ligger på 35 % vilket är lika stor andel som för 2007. Fält med försenad slutkupning har högre frekvens av grönfärgning. Många gånger har det berott på mycket regn vid tidpunkten för slutkupning, man har helt enkelt inte kunnat utföra den sista viktiga kupningen. Steniga fält är ofta känsligare för grönfärgning. Ett samband med ökad grönfärgning är de fält som ger mycket hög skörd, knölarna spräcker drillen och ljuset kan nå ned. Brunröta förekom i 30 % av skördeproven. Brunröta är mycket allvarligt då den frodas och växer till under lagringen. Rötan sprids lätt till angränsande knölar samt vid sortering och packning. Ett parti med brunröta ska om möjligt konsumeras direkt på hösten. Många av de inventerade fälten hade förekomst av potatisbladmögel. Man kan konstatera att 2/3 av fälten under 2008 klarade sig från brunröta trots angrepp av potatisbladmögel i fält. En av de viktigtigaste åtgärderna för att hindra infektion av brunröta är att vänta med skörd och upptagning tills blasten är helt nedvissnad och död. Bladmögelsporerna kräver grön blast för att hållas vid liv och kunna infektera. Kokkvaliten gav endast i enstaka fall orsak till anmärkning i kvalitetsanalysen. Som mest hade ett parti 17 % stark blötkokning. I ytterligare partier förekom svagt blötkokande, 15 20 %. Partiet med stark blötkokning hade en mycket tidig infektion av bladmögel. I ekologiska odlingar är det en av de vanligaste orsakerna till blötkokning. Andra orsaker till dålig kokkvalitet är ofta bristen på ett passande organiskt gödselmedel. Ofta får man en alltför stor obalans mellan tillförd mängd kväve, fosfor och kalium. En viktig aspekt är att många av de nya sorterna är lågkvävesorter, exempelvis Princess och Sarpo Mira. Kvävebehovet ligger ofta för sådana sorter under 70 kg N/ha. Ogräsåtgärder i ekologisk potatisodling Många gårdar klarar ogräset mycket väl med mekanisk bearbetning under odlingssäsongen. Före sättning använder sig en del odlare av kupfräs. Det är ett bra sätt att snabbt få upp värmen i marken. Det är också bra för sönderdelning av eventuella kokor som annars kan vara problem vid upptagning. Ett problem med vårjordbearbetningen kan vara att jorden blir alltför lucker och porös så den ibland blir ut torkad. Därför är det viktigt att börja fräsningen så snart som möjligt på våren. Då finns mycket fukt i jorden. Detsamma gäller om man på andra sätt kupar upp jorden före sättning. Blir kammarna för porösa får sättknölen mindre och ojämn fuktighet vilket ger varierande och lägre groningshastighet. Många odlare låter trycka till kammen. Exempelvis genom rullhackans 8
stjärnhjul eller att en liknande tryckrulle monteras på sättaren. De flesta sättare har monterade kupaggregat. Målet med kampackningen är att jorden runt sättknölen trycks till och knölen får bättre groningsbetingelser. Ett vanligt redskap är kupfräsen som fungerar bra på stenfria jordar. Den kan användas även då blasten växer till om pinnarna i själva raden monteras bort. En väl genomförd ogräsbearbetning är mycket viktig för den ekologiska potatisodlingen. Det är inte bara en effekt på ogräsförekomsten utan genom att jorden luckras ökas syresättningen vilket stimulerar mineraliseringen av näringsämnen. Den mekaniska bearbetningen bryter också kapillärerna och hindrar vattenavdunstningen. Vanliga kupaggregat, nätharvar och långfingerharvar som körs i kombination eller var för sig visar fullgott resultat. De bästa resultaten fås då körningarna upprepas flera gånger under odlingsäsongens början. Fältet bör kupas direkt eller i nära anslutning till sättningen. Blir första kupningen fördröjd är det risk att jorden hinner bli hård och kupaggregatet följer sättdrillen fel. För att få så snabb och jämn uppkomst som möjligt kan drillens kammar dras ned efter sättning så kommer skotten snabbare upp. Det finns en risk med alltför intensiv bearbetning mellan och i raderna. Det kan störa rotutveckling och knölbildning och orsaka en viss skördeminskning. Vid mycket fröogräs är flera körningar ett måste, att kombinera harvning med kup är ett bra alternativ. Ogräsåtgärderna måste komma in i tidigare skede t.ex. med 1 2 nätharvningar innan potatisplantans uppkomst. Lagom avstånd mellan varje bearbetning är ca 10 dagar fram till slutkuping, då är ogräsen tillräckligt små och känsliga för störning. Övre bilden visar en hel del kvickrot. För att klara ogrässitutiationen i fältet bör det kupas flera gånger med rullhacka eller s.k. turbokup. Bilden är tagen i början av juni. Nedre bilden visar samma fält som ovan fast i september. Kvickroten har tagit helt överhand. Skördesänkningen beroende av ogrässituationen är stor. Fältets avkastning blev 14 ton/ha, samt att det var svårskördat med många körstopp. Foto: Åsa Rölin Gödsling Kväve Gemensamt för många ekologiska potatisodlare gäller att man alltmer sänker tillförsel av kvävenivån till potatisen. En av orsakerna är de lägre förväntade skördenivåerna samt att många av de nyare sorterna inte behöver lika mycket kväve. Sorter som visat tendens till blötkokning vid höga kvävegivor är t.ex. Lady Balfour, Princess, Satina Fakse och Ditta. Rikliga kvävegivor bidrar också till att plantans knölsättning sker senare. Det är negativt i ekopotatisodling. En annan orsak som gör att man vill ligga på låg kvävenivå är risken för tidiga bladmögelangrepp. Tillväxten avstannar för tidigt, knölen är inte mogen vilket ger blötkokad potatis. Med låga kväve - 9
givor minskar också risken för utlakning. De ekologiska växtföljderna har också ofta en större mineraliseringspotential. Oftare används stallgödsel till potatis och det ingår oftare baljväxter i växtföljden på en ekologisk gård vilket ger en större tillgång på mineraliseringskväve än i den konventionella potatisodlingen. Fosfor Fosfor tillförs via stallgödsel eller via kött och benmjöl. Fosforn gynnar knölsättningen och ökar torrsubstanshalten. Den är viktig för avmognad och bra lagringsduglighet. Ofta är en förfrukt till potatis med lagom kväveleverans fördelaktigt för att kunna balansera upp med tillräcklig mängd fosfor. På flera gårdar där potatisens kokkvalitet är god har man under försöket tillfört fosfor via biofer- och binadanprodukter. Observera dock att gödselmedel som innehåller konventionell slaktkycklinggödsel inte längre är tillåtna att använda i ekologiskt odling. Läs mer om vilka medel som är tillåtna i Gödselmedel i ekologisk odling. Kalium Potatis har ett stort behov av kalium och det är viktigt att nivån och balansen mellan näringsämnena är rätt. Är kvävegivan hög i förhållande till kaliumgivan så mörkfärgas knölarna efter kokning. Sorter som visat sig mer känsliga för kaliumbrist är Matilda, King Edward och Ovatio. De flesta gårdarna tillför kalium via stallgödsel men också genom att använda kalimagnesia till poatisen. Via kalimagnesian fås även magnesium med på ett bra sätt. Vid goda kaliumnivåer tillförs magnesium lämpligare via kiserit. Fördjupningsprojekt 2009 Rostringsvirus och groddbränna i potatis Rhizoctonia solani, groddbränna är en mycket vanlig skadegörare. Den ger skördesänkning både i fält men framförallt också genom kvalitetnedklassning. De senaste åren har också rostringar ökat. Vi behöver samla mer kunskap om både rostringar och Rhizoctonia solani. Kan man med nya odlingsstrategier i växtföljden minska dessa svåra skadegörare? Finns det jordar och växtföljder som ger olika påverkan på dessa skadegörare? Projektets mål är att undersöka olika odlingsamband. Störst fokus ligger på rostringsvirus. Projektet samfinansieras av Jordbruksveket och SLU samt delvis som deltagande forskningprojekt med Owe Johansson Raggårdens produker. Kaliumbrist Magnesiumbrist Manganbrist 10
Bakgrund till fältstudien Under 2007 rapporterades tidigt på hösten att det var mycket rost och flera partier klassades ned på grund av detta. Problemet med rost är lika vanligt i ekologiskt som konventionellt odlat. Då läget är så allvarligt att en del odlare överväger sluta odla potatis helt eller delvis är det viktigt att fältstudier kan utföras. Projektet har många aktuella frågor att besvara. Hur inverkar olika förfrukter, mellangrödor och odlingsåtgärder som t.ex. vårplöjning på förekomsten. Är vissa jordar motståndskraftigare än andra och finns risk för spridning med utsädet? Framförallt är oljerättika mycket intressant som förfrukt till potatis då det finns indikationer på att grödan minskar förekomst av både rost och groddbränna i skörden. Rostymptom kan orsakas av flera olika virussjukdomar och förekommer även latent i utsädesknölen dvs. utan att symtom syns inuti knölen eller på ytan av den. Spridning av rost kan även ske med de latent infekterade knölarna. För att få svar på förekomst av latent rost måste en s.k. molekylär analys utföras. De virussjukdomar som orsakar rost finns dessutom i många av våra odlingsjordar. Det gör att utsädet inte är den enda smittvägen. Förekomst av synlig rost omfattas inte av de svenska certifieringskraven och inte heller av certifieringskraven för utsädespotatis i andra EU-länder, undantaget Finland och Danmark. Rost kan alltså förekomma även i utsäde från andra länder. Inget certifieringssystem garanterar att de sjukdomar som orsakar rost inte förekommer i utsädet. En viktig information fås med jordanalys beträffande förekomst av frilevande nematoder som är naturligt förekommande i marken. Genom att ta ett slumpmässigt jordprov och skicka till Nematodlab. i Alnarp kan man få svar på hur stor mängd frilevande nematoder som finns i jorden. Hög andel av arten Trichodurus indikerar på risk för rostringar orsakade av TRV virus. Man måste då vara noga med att välja en sort med resistens mot TRV, se nedan. Det finns ytterligare en form av rostringar, PMTV som benäms MOP TOP. Den överförs med pulverskorv via utsädet och kan finnas kvar i jorden under lång tid 10 15 år. Misstänker man att man har rostringar orsakade av PMTV måste man välja odla en sort med motståndskraft mot PMTV. Nedan följer en lista på olika potatissorters känslighet för TRV respektive PMTV. Paula Persson SLU har gjort analyserna och sammanställt listan. TRV sorter som visat symtom Bintje King Edward Ukama Princess Varity Matilda Nicola Amadine Triump Cheri Inova Terra Gold Lady Balfour MOP TOP sorter som visat symtom Fakse Berber Sava Jutlandia Lady Rosetta Saturna Van Gogh Triump Aspergus Desire Ostaria Fältförsök med mellangrödors inverkan på rostringsvirus och groddbränna i skörd På SLU pågår forskning kring olika mellangrödors sanerande och hämmande effekt på jordbundna sjukdomar däribland rostringar och Rhizoctonia solani. Under 2010 kommer potatis att odlas i fältförsök och sedan analyseras de med avseende på TRV, PMTV och Rhizoctonia solani. De olika förfrukterna som ingår i försöket är oljerättika, ärtor, vårkorn och rajgräs med insådd i vårstråsäd. Oljerättika har två såtider. Avsikten är att motsvara tidpunkten för sådd av fånggröda. Övriga förfrukter är valda efter trolig effekt på frilevande nematoder. 11
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se OVR155