Vidgade horisonter. NBVs årsskrift 2013

Vidgade horisonter NBVs årsskrift 2013

NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Årsskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Åke Marcusson, Therese Ydremark och Mats Jönsson Fotografer: Peter Axelsson, Torkel Edenborg, Anders Edlund, Pontus Fagerstedt, Jonas Forsberg, Jocke Gustavsson, Tommy Hvitfeldt, Sandra Jansson, Sara Mac Key Layout: Torkel Edenborg Adress: NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM E-post: info@nbv.se Tel: 08-672 61 00 Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Hemsida: www.nbv.se

NBV vidgar horisonterna Bildning är allt som är kvar, när man glömt allt man lärt. Så skrev Ellen Key år 1900 i boken Barnens århundrade. I det perspektivet förstår alla hur svårt det är att redovisa hela NBVs bildningsarbete i en årsskrift. Vi har valt att berätta med några exempel från den dagliga verksamheten framför ett överflöd av tal och tabeller. Vi är övertygade om att det är så vi kommer närmare den bildning som Ellen Key skrev om. Ellen Key var en förebild för den folkliga bildning som växte fram under förra seklet. Hon kämpade för jämställdhet och bildning. När jag läser artikeln om jämställdheten inom NBVs musikverksamhet ser jag att den kampen fortsätter också i vår tid. Det är positivt att initiativet till arbetet med att få fler tjejer i musikverksamheten togs bland våra musikkonsulenter. Det är också fint att de första små resultaten syns i statistiken. Jag blir stolt över att NBV har medarbetare som lever upp till de gamla folkbildningsidealen att varje människa ska ges möjlighet att utveckla sina kapaciteter. Jag blir glad över att så många tänker och agerar för jämställdhet i det dagliga arbetet. Jag hoppas mycket på att den processen ska fortsätta. NBV, som har sina rötter i Sveriges tre äldsta studieförbund, har alltid haft uppdraget att genom folkbildning nå ut till så många människor som möjligt. Pionjärerna inom nykterhetsrörelsen i Sverige insåg att ett bättre samhälle inte kan uppnås genom att enbart arbeta med nykterhetsfrågan. Det krävdes större bredd, mer kunskap och större engagemang för att samhället skulle förändras. Människor skulle engageras i sina intressen för att också kunna ta emot information om alkoholens skadliga verkningar. Idag beskriver vi det som NBVs två uppdrag. Från samhället, som därför ger bidrag till folkbildningen i övertygelsen om att vi ska nå ut till så många som möjligt. Från medlemsorganisationerna, som vill använda folkbildningen för att ge stöd till medlemmar i bra verksamhet och därigenom locka till sig nya medlemmar. Så folkbildningen är viktig i samhället. Statens fyra syften med statsbidrag till folkbildningen: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Men den är också viktig för var och en av oss. Jag tror att folkbildningen hjälper människor att vidga horisonterna. Kamratcirkeln är ett bra exempel på detta. Oavsett vilket ämne som studiecirkeln handlar om tillförs kunskaper som behandlas i diskussioner mellan cirkelns deltagare. Mellan sammankomsterna ges tid till eftertanke och bearbetning. Genom den processen vidgas människans uppfattning av hur världen ter sig, vad som händer hos människor och hur samspelet oss emellan sker. Vi tolkar och förstår det liv vi lever på ett nytt sätt. Och efter att vi deltagit i en cirkel kommer vi att agera på ett nytt sätt i vårt dagliga liv. Oscar Olsson, studiecirkelns grundare, beskrev det som att de mänskliga värdena inte kan läras ut som skolkunskaper, de måste upplevas för att kunna tillägnas. Därför är det fint att vi i den här skriften kan ge några exempel från helt olika cirklar, med olika inriktning, från olika platser i landet, med olika deltagare men där alla blir ett bevis för att Oscar Olssons tes var riktig. Läs om några av NBVs studiecirklar i den här årsskriften och se dem som exempel från verksamheten där de, oavsett ämne och inriktning, bidrar till det som professor Bernt Gustavsson brukar beskriva: Studiecirkeln har en frigörande potential den ger individen en väg att vidga sin egen erfarenhet för att på så sätt bli en socialt, politiskt eller kulturellt handlande människa som förändrar sina livsvillkor. Det är därför som studiecirklarna vidgar horisonterna. Stort tack till alla över hela NBVlandet som gör detta möjligt! Åke Marcusson förbundsrektor 1

2

Ny bidragsfördelning utvecklar Ett NBV När verksamheten ökar i en avdelning, ska det märkas snabbare i kassan. Därför har NBV ändrat systemet för fördelning av statsbidraget till avdelningarna. Det nya systemet uppmuntrar och tar till vara de goda krafterna i avdelningarna, förklarar förbundskassör Susanne Hedman Petersson. Tidigare satsningar i NBV har haft mycket positiv effekt. Verksamheten har ökat med ca 70 procent på fem år. Statsbidraget ökar också, men ökningen kommer i efterskott. 75 procent av statsbidraget är ett grundbidrag och 25 procent ett volymbidrag. Nu har NBV ändrat fördelningen ut till avdelningarna, så att de får hälften som grundbidrag och hälften baserat på volymen. Vi vill använda statsbidragen för att skapa bättre folkbildning, säger Susanne Hedman Petersson. Det kostar att öka med kvalitet. Så det gäller att satsa på effektivisering och att utnyttja de resurser vi har. Det är alltså fortfarande lika mycket pengar som delas ut, men de fördelas annorlunda. Snabbare genomslag Vi vill att verksamhetsförändringar ska påverka bidraget tidigare än idag. Om en avdelning ökar sin verksamhet, ska det snabbare få genomslag i högre bidrag, och tvärtom: Om en avdelning minskar sin verksamhet, ska bidraget minska snabbare. På sikt skulle de ändå ha fått samma ökning eller minskning, men nu slår förändringarna igenom tidigare. Förslaget om det nya systemet för fördelning gick ut på remiss till avdelningarna, och alla fick tycka till innan det infördes. Reaktionerna har varit mycket positiva, säger Susanne Hedman Petersson. Det här uppfattas som en del av satsningen på Ett NBV. Alla hjälps åt för att utveckla verksamheten och få mer statsbidrag. Vi har också lagt in ett tak i omställningssystemet, så att avdelningar som går väldigt bra får dela med sig till andra avdelningar, tillägger hon. Det ingår också i Ett NBV, en solidaritetstanke. Men det är frivilligt. Avdelningsstyrelserna är egna juridiska personer, men med samma mål. Vi vill ha ett underifrånperspektiv, att idéer och tankar från verksamheten ska tas till vara. Vi vill vara lyhörda och lyssna. Men vi har också satt upp mål som ska bidra till en professionell folkbildning. Stabil ökning Flera studieförbund har ökat sin verksamhet, men NBV är ett av de studieförbund som har ökat mest och gått riktigt bra. Till det bidrar också att förbundet har fått flera nya medlemsorganisationer. För de kommande åren vill förbundsstyrelsen ha en långsiktig, stabil ökning. Vi vill ha en jämn utveckling, säger Susanne Hedman Peterson. Prognosen för de närmaste åren är en ökning på tre procent per år, och sex procent i medlemsorganisationerna. Vi vill alltså ha en starkare ökning i medlemsorganisationerna. Vi har två uppdragsgivare, staten och medlemsorganisationerna. Vi är unika därför att vi har de medlemsorganisationer vi har. Ett annat mål är att öka antalet unika deltagare i verksamheten. Det är viktigt att nå många, att bidra till att människor får högre livskvalitet. Vi satsar också extra på att nå utsatta grupper som funktionsnedsatta och invandrade, och på att öka verksamheten inom våra stråk folkhälsa, internationellt, integration, alkohol och andra droger. 3

4 4

Unga KRIS i nya cirklar Hälsa, matlagning, gitarrspel. Det är populära ämnen för studiecirklar hos Unga KRIS i Linköping. Cirklarna utgår från medlemmarnas behov och önskemål. Nya och efterlängtade cirklar är Skuldfällan och Bättre framtid. Vi har massor av cirklar, berättar Desirée Lindström från Unga KRIS. Det är jätteskoj! Unga Kris blev ny medlemsorganisation i NBV 2011, och avdelningen i Linköping var snabb med att kontakta sitt studieförbund om studiecirklar för medlemmarna. Vi tog kontakt med NBV-kontoret här i Linköping och fick information om vad de kan hjälpa till med, berättar Desirée. Jag var en av de första hos oss som fick gå cirkelledarutbildning hos NBV, och sedan har jag fått ansvar för att hålla i cirklar. Sedan dess har hon startat en rad cirklar. De handlar till exempel om hälsa, matlagning eller gitarrkurser. Det är väldigt blandat, för vi utgår alltid från önskemål från våra medlemmar, förklarar Desirée. Vi har en intresselista, där de får skriva vad de vill göra. Det brukar vara mellan fem och femton deltagare i cirklarna. För det mesta har det funkat bra, men ibland är det rörigare än man trott. När man har tio deltagare med var sin gitarr, kan det bli rätt högljutt. Då är det lättare med matlagning, för där låter det inte så mycket. Kul att vara cirkelledare Det är jätteroligt att vara cirkelledare, tycker Desirée. Man får vara med i gruppen. Det är inte som att vara lärare, utan man är en i gänget. Och vi är ofta flera cirkelledare. Det är bättre för gemenskapen - och kunskapen. Vi har skoj i cirklarna, tillägger hon. Ingen cirkel utan att man skrattar! Det är viktigt att se till att deltagarna även har skoj. Då kommer de gärna tillbaka. Unga KRIS har cirka 160 medlemmar i Linköping. Förutom studiecirklarna har de en rad andra aktiviteter. Vi försöker vara ute mycket, spela brännboll till exempel. Unga KRIS arbetar mest förebyggande. Vi har inga krav på att man ska ha någon speciell bakgrund, betonar Desirée. Hos oss är alla välkomna som vill ha något att göra efter skolan. Det kan vara några som går på praktik via någon myndighet, några som inte kan eller vill vara hemma eller som vill hålla sig borta från trubbel. Alla är välkomna! Medlemmarna i Unga KRIS är mellan 13 och 25 år. Men om någon är över 25 kan han eller hon vara stödmedlem, förklarar Desirée. Vi nekar aldrig någon att vara med. Det är stor skillnad mellan aktiviteterna i ungdomsförbundet och vuxenförbundet, och det är inte alltid så enkelt att gå över. KRIS har nyligen startat en vuxenavdelning i Linköping, men Unga KRIS var alltså först på plan. Vi har haft en utbildning i Basic, om förening och stadgar, anpassad för oss, med både vuxna och ungdomar, berättar Desirée. Det gick bra, och vi funkade bra tillsammans. Nya cirklar En kommande cirkel är Skuldfällan. NBV har tryckt upp ett material speciellt för Unga KRIS om riskerna med att skuldsätta sig. Det behövs, säger Desirée. Om man kommer in på fel spår, är det lätt att man fortsätter. Vi vill förebygga, och vi vill bryta ett beteende och lära ungdomar att inte ta sms-lån. Vi kan också vara ett stöd för den som vill ringa till kronofogden eller någon annan myndighet. En annan ny cirkel är Bättre framtid, som vi också tror mycket på. Desirée är mycket nöjd med samarbetet med NBV. Det funkar jättebra! Vi har lokaler alldeles i närheten av varandra, så det är lätt att ta kontakt. Vi kan gå dit, och vi kan be dem komma över till oss, när vi behöver fråga om något eller repetera något. De flesta problemen kan vi lösa samma dag, och det är vi tacksamma för. 5

NBV Music Box bryter normer Music Box arbetar sedan 2012 med att bryta normer och att öppna verksamheten för ett mer jämställt deltagande. Första steget har varit att utbilda musikkonsulenterna i Crossing Boarders aktionsmaterial, som något förenklat är en checklista i nio steg på hur en organisation kan agera mer jämställt. NBV och flera andra studieförbund och organisationer i den ideella sektorn är för jämställdhet i sin värdegrund. I verkligheten ser det annorlunda ut. Idag har inte alla likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid. Tjejer har färre aktiviteter att välja mellan och är mindre aktiva än killar på fritiden. Det vill vi ändra på inom musiken, säger NBVs musiksamordnare Mats Jönsson. I NBV var endast 11 procent av deltagarna i improvisatorisk musik tjejer under 2011. Inte acceptabelt tyckte musikkonsulenterna. Även om siffrorna ser ungefär likadana ut i övriga studieförbund. Odemokratiskt Bara för att det alltid har sett ut så här, behöver vi inte acceptera det. Det är odemokratiskt eftersom tjejer älskar att spela musik tillsammans med andra, lika mycket som killar gör. Det här handlar mycket om hur vi som jobbar med musiken tidigare har bjudit in till vår verksamhet. Ibland medvetet, men oftast omedvetet, säger Mats Jönsson. Sommaren 2012 hölls de första två utbildningsdagarna för NBVs musikkonsulenter på Wendelsbergs folkhögskola utanför Göteborg. Det var ett uppvaknande. Därför fixade jag ytterligare ett musikrum i våra lokaler i Härnösand, där måndags- och tisdagskvällarna endast är för tjejer. Samtidigt kände jag till ett antal tjejer som jag antog ville spela hos oss. Nu är alla tjejtiderna fyllda som ett första steg, säger Hans Ödmark musikkonsulent på NBV MittSverige. Fällorna är många när du arbetar med jämställdhet. Enskilda satsningar och projekt riskerar utan långsiktig planering att bli just det och inget annat. Efteråt är allt som vanligt igen och ingen förändring har skett. Därtill kan satsningarna skapa avundsjuka och gnäll hos killar som känner sig förfördelade och i skymundan. Men checklistan med de nio stegen som Crossing Boarders har skapat är en bra grund att arbeta efter. Stegen är i tur och ordning värdegrund, förebilder, särskilda satsningar, gemenskap, marknadsföring, ekonomi, långsiktighet, samarbeten, integrering. Att göra tjejsatsningar kan kosta en del extra pengar i inledningsskedet. Samtidigt är det korkat att inte satsa på jämställdhet av ekonomiska skäl. För halva befolkningen är faktiskt tjejer och en potentiell kundgrupp för NBV. Alltså är det bra om vi kan ligga i framkant i denna fråga inte bara av ideologiska skäl, säger Mats Jönsson. Jämställdhetsbidrag hjälper I Väst har man kommit längst inom NBV med tjejfrågorna. Mycket tack vare förbundets jämställdhetsbidrag, samt att cheferna ställt sig välvilliga, och hjälpt till att skaffa fram externa ekonomiska resurser. På musikhuset SKRIKET i Göteborg finns olika åtgärder och uppföljningsprogram. Verksamheten där är uppbyggd i olika steg för att garantera en långsiktighet och går under namnet Remix. I satsningen finns Camp Remix: Ett läger för tjejer mellan 11 och 15 år, Miss Beat: Kontinuerlig, ledarledd verksamhet under terminen där tjejerna spelar i band, spelar in, arrangerar gig och har workshops, och Remix-repan: En subventionerad utrustad replokal där banden måste bestå av minst 50 procent tjejer. I Remix-repan finns också möjlighet att få coachning från några av NBV Västs kvinnliga ledare. Utöver detta har under hösten 2012 en satsning inletts på hiphop för tjejer, Miss Diva. - Vi hoppas kunna sammanföra tjejer som sysslar med olika genrer och tillhör olika grupper. Just nu arbetar vi för att kunna bygga upp en studio där deltagare från de olika verksamhe- 6

terna kan mötas och gå vidare med sin musik, säger Elin Piel, musikkonsulent på NBV Väst. Kreativ mötesplats Andra organisationer med samma inriktning på sin verksamhet, som till exempel Aktiva tjejer och Popkollo, har bjudits in till SKRIKET och verkar nu i lokalerna. På så sätt vill NBV Väst skapa en kreativ mötesplats så att korsbefruktning kan uppstå. Eftersom alla dessa verksamheter befinner sig i samma hus som de ordinarie replokalerna, är förhoppningen att steget till en egen replokal blir mindre för tjejerna. Att arbeta med jämställdhet handlar om att ständigt vara på hugget och hitta nya vägar. Det gäller att möblera om i hjärnan och bli medveten om strukturer som förföljer oss. Det är inget som går att ändra över en natt utan kräver att alla inom organisationen ser vikten av arbetet. Varje insats för fler brudar i repan, om än liten, är en rörelse i rätt riktning! säger Elin Piel. Under hösten har olika uppföljningar hållits i jämställdhetsarbetet för NBVs musikkonsulenter. Våren 2013 hade musiknätverket sin senaste träff och utbildningen fortsatte. Då kunde konstateras att NBV Väst genom sin satsning höjt andelen tjejer i sin verksamhet från 11 till 15 procent. Ett litet steg för NBV, men ett stort steg för de tjejer som faktiskt nu har en aktiv fritid på SKRIKET! Framtiden får utvisa om NBV Music Box lyckas i sin strävan för ett jämställt musikliv. 7

8 8

Sprallsång väcker musikglädje Det är fullt till bristningsgränsen i Stallet, när sprallsången drar igång. Deltagarna sjunger med om de kan, eller bara gungar i takt med musiken. De njuter av att få komma till en riktig konsertlokal och uppleva musiken tillsammans. Stallet är Folk- och Världsmusiks lokal vid Blasieholmstorg i Stockholm, på baksidan av konserthuset Musikaliska vid Nybrokajen. Här träffas var tredje vecka över 100 personer för att få vara med i Sprallsången. Några tar sig hit själva, andra kommer tillsammans med ledsagare eller föräldrar. Det har blivit otroligt populärt, säger Jeanette Scott, studiekonsulent på NBV Stockholms län, som arrangerar träffarna. Inför varje ny termin ringer deltagare och frågar när det ska börja. Det var Mai Eriksson, vår tidigare verksamhetschef, som för tio år sedan tog initiativ till Sprallsången, berättar Jeanette. Hon tyckte att det var viktigt med aktiviteter för den här gruppen och drog igång verksamheten tillsammans med konsulenten Lotta Nordh, som var den som hittade på namnet Sprallsång. Började i liten skala Det började i liten skala med två musiker som kom till NBVs dåvarande lokaler på Östermalm. Det var trevligt, men lokalerna var små, och det var besvärligt att komma in om man hade rullstol. Lokalen rymde max 30 personer. Så det var skönt när vi kunde flytta verksamheten till Stallet. Sedan dess har intresset fortsatt att växa. Nu kommer mellan 100 och 140 personer varje gång. Man träffas var tredje lördag, och sammanlagt blir det sex träffar per termin. Nu kommer så många att lokalen inte alltid räcker till, säger Jeanette. Tyvärr får vi ibland avvisa deltagare på grund av platsbrist. Fyra musiker som har gått på Musikhögskolan bildar en liten orkester som spelar och sjunger med deltagarna. De spelar piano, trummor, gitarr och sjunger. Bred repertoar Det är allt från Abba till Cornelis Vreeswijk till Bellman. Texten visas på en stor filmduk vid scenen. Alla kan inte läsa, och alla sjunger inte med. Men alla kan njuta och gunga med i takten. Bandet har bytts lite under de här åren. En av dem som är med nu har varit med från början, de övriga har kommit med efterhand. Bandet leder aktiviteterna, förklarar Jeanette. Vid träffarna finns också en värd som tar emot deltagarna, tar betalt och hjälper dem att hitta stolar. De senaste två åren har man också behövt en hjälpvärd, eftersom det kommer så många. Jeanette brukar vara med vid starten och avslutningen av varje termin. Det är härlig stämning! De uppskattar det verkligen, säger hon. Deltagarna är mellan 20 och 65 år. För några år sedan kom önskemål om en särskild grupp för ungdomar, upp till 20 år, och nu arrangerar NBV sprallsång även för dem, lite tidigare på dagen. De flesta är 12-15 år, och då blir det förstås lite annorlunda musik än för de äldre. NBV utvärderar verksamheten med jämna mellanrum och har bland annat frågat deltagarna om de vill flytta till en skola, där det finns mer plats. Men det vill de inte. De uppskattar verkligen att få komma till en riktig konsertlokal med en riktig orkester och ett riktigt café. Stallet är så kul därför att det är på riktigt. Det har till och med varit ett riktigt stall en gång. 9

10

Abdullahi tar NBV till hjälp för att bryta barriärer Abdullahi Mahamoud ser det som sin och organisationen Safaris uppgift att bryta barriärer mellan människor och underlätta tillvaron för nyanlända flyktingar från Afrika. Det gör han så bra att han hösten 2012 fick NBVs stipendium för goda insatser inom integration. Safari Riksförbundet i Sverige bildades 2010 av ett antal lokalföreningar för nya svenskar med afrikanska rötter. En av föreningarna var Afrikanska Utvecklings- och Integrationsföreningen, AUIF, i Jönköping, där Abdullahi Mahamoud var och fortfarande är en av eldsjälarna. AUIF och Safari arbetar för att bryta ner barriärer, främja delaktighet och hälsosam livsstil, underlätta förståelse mellan olika kulturer och underlätta integration av afrikanska flyktingar i Sverige. Vi utgår från hemmet, med stöd och rådgivning till familjen, förklarar Abdullahi, som kom till Sverige från Somalia för 20 år sedan. Starta eget-cirklar Vi har haft samarbete med NBV i Jönköping sedan 2006, berättar han. Studiecirklar är ett bra sätt att främja integration. Genom NBV ordnar AUIF bland annat studiecirklar om att starta eget. Många vill starta eget, till exempel inom handel mellan Sverige och Afrika, säger Abdullahi. Det har blivit lättare nu, när köpkraften ökar i flera afrikanska länder. Studiecirklarna har också hjälpts åt att kontakta Tullverket och Livsmedelsverket med frågor om import av livsmedel från Afrika till Sverige. Andra cirklar handlar om att förebygga alkohol- och drogberoende, att hitta jobb, att driva projekt och att vara arbetsgivare. Safari arbetar också mycket med närradio och lokal-tv, både i Jönköping och på flera andra platser. Programmen innehåller nyheter från Sverige på flera afrikanska språk, bland annat somali och swahili. Afro-TV och Afro-radio, säger Abdullahi. Här i Jönköping har vi både radio och TV, I Linköping är det radio, i Norrköping och Malmö är det TV, och nu har de börjat med TV i Lund också. Vi har studiecirklar där vi lär oss redigering av ljud och bild, teknik, att vara programledare. Hösten 2012 belönades Abdullahi för sitt arbete med NBVs stipendium för goda insatser inom integration. Han fick åka till förbundskonferensen i Örebro för att ta emot stipendiet som utdelades för tionde gången. Han kan känna sig stolt över juryns motivering till att just han fick årets stipendium: Abdullahi Mahamoud är en stor visionär med ett omfattande kontaktnät som verkar för afrikaners och andra invandrares integration i det svenska samhället. Abdullahi Mahamoud får med en positiv livssyn saker att hända. Hinder passerar han och ser det som en utveckling och lyckas på sitt ödmjuka sätt göra något bra av dessa. Safari Riksförbundet i Sverige finns i dag i 13 kommuner i åtta län. Förbundet har cirka 1 600 medlemmar i 15 lokalföreningar från Uppsala till Malmö, och flera av lokalföreningarna fanns alltså innan riksförbundet bildades 2010. Förbundet fortsätter att växa, och Abdullahi vågar lova att de ska bilda lokalföreningar även längre norrut. Lockades av NBVs profil Valet av NBV som samarbetspartner var mycket medvetet, förklarar han. Vi kollade lite på olika studieförbund och blev lockade av NBVs profil mot alkohol och andra droger. Jag har samarbetat med dem sedan 2006, och det har fungerat jättebra hela tiden, tillägger han. De har underbara anställda, som är lätta att kommunicera med. 11

Cirkeln berättar Bollstabruks historia i bilder Ytterlännäs hembygdsförening har i många år samlat bilder från gamla Bollstabruk. I somras kunde de göra verklighet av drömmen om att visa dem för allmänheten. En studiecirkel hos NBV MittSverige valde ut bilder och ställde samman utställningen Bollstabilder. NBV tillsammans med hembygdsföreningen visade utställningen på Café Genomfarten i somras, berättar cirkelledaren Margareta Näsman. Uppemot 400 personer såg den, och den blev så uppskattad att vi har bestämt oss för att visa Bollstabilder igen till sommaren. Så vi fortsätter med cirkeln. Den som åker genom dagens Bollstabruk möts av ett rätt ödsligt centrum med många tomma butikslokaler. Men så har det inte alltid varit. I flera hundra år blomstrade industrin i Bollstabruk. På 1700-talet anlades en masugn och en smedja, och vid mitten av 1800-talet tillkom sågverket. Då byggdes också arbetarbostäderna i Kejsarstaden, som fortfarande finns kvar och räknas som riksintresse. Sågverket finns kvar och tillhör numera SCA men behöver inte längre så många anställda. Aktiv bildinsamling Många bilder av vackra gamla byggnader, både sådana som rivits och sådana som finns kvar som minnen från storhetstiden, finns samlade i hembygdsföreningens arkiv i den gamla Stenskolan. Liksom bilder av personer och miljöer. Vi har samlat bilder i en evighet, säger Margareta. Åtminstone sedan slutet av 70-talet. En del har vi fått genom att be folk komma till biblioteket med sina gamla bilder, som vi sedan har fotograferat av. Våren 2012 bestämde sig en grupp ur föreningen för att göra en utställning om gamla Bollsta. De startade en studiecirkel hos NBV MittSverige och arbetade sedan i flera månader med att välja ut och sammanställa drygt 200 bilder till utställningen Bollstabilder. Förutom Margareta Näsman har Mats Ohlsson, Dagmar Wiklund och Monica Wiklund ingått i gruppen. Det har varit raseri på rivningar här i Bollsta, tycker Margareta. Det är en helt annan by idag. Många affärer är nerlagda, och kommunen har också dragit in en hel del verksamhet. Därför är det uppskattat att vi kan visa hur det har varit. I samlingen (och utställningen) ingår också bilder av yrkesfotografen Georg Hedberg, som var verksam i Bollstabruk under 1940-, 50- och 60-talen. Vi har också fått ta hand om Bollstafotografen Carl Jonssons porträttarkiv. Det var han som hade City Foto, berättar Margareta Näsman. Medan utställningen visades under tre sommarveckor, fanns hela tiden någon från cirkeln på plats på caféet för att svara på frågor om bilderna och få tips om fler bilder från gamla Bollsta. Vi hade en cirkel för flera år sedan, säger Margareta. Men det här var första gången vi var ute på byn. Det var så roligt! Och vi har alltså bestämt oss för att visa utställningen igen ett par veckor i sommar. Så cirkeln fortsätter, och vi fortsätter att leta bilder. Och även den här gången kommer cirkeldeltagarna att vara på plats för att visa utställningen och berätta om bilderna. Minnen från gamla Bollstabruk finns dokumenterade också i en bok av Ingrid Norberg och Frank Felton, som har lånat bilder av hembygdsföreningen. En läsecirkel har sedan gått igenom bilderna och dokumenterat varenda hus i boken. Nu drömmer vi om att få lägga upp ett urval av bilderna på en CD, som folk kan köpa, säger Margareta. Men det kostar pengar. Vad är det då som driver gruppen att hålla på år efter år? Det är så roligt! Och det väcker så många minnen. 12

13

NBV arbetar för ständiga förbättringar Våren 2010 tog NBV det första steget mot en samlad satsning på organisationsutveckling. Målet var att hela organisationen inom ett par, tre år skulle arbeta med ständiga förbättringar, och Lean var den arbetsmetod som förbundsledningen valde. Syftet med att införa ett arbetssätt där ständiga förbättringar står i fokus var att skapa bättre förutsättningar för att nå de mål som satts upp för organisationen och exempelvis att kunna ge bättre service till cirkelledare och deltagare. När en grupp kommer till oss för att starta en studiecirkel vill de ofta komma igång direkt. Då gäller det att vi inte har för långa handläggningstider utan att vi snabbt kan ge gruppen den service de behöver. Det här är ett exempel på ett område som vi arbetat aktivt med i vårt Lean-arbete att se till att vi har ett bra flöde i den process som påverkar en cirkelledare så att cirklarna kan komma igång, säger Ann Borres Back, kvalitetsansvarig på NBV-förbundet. Resultatet av satsningen märks idag bland annat genom de verktyg och metoder som numera används i organisationen. Ständiga förbättringar innebär hos NBV att alla medarbetare deltar i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. På detta sätt tas allas idéer och kompetenser till vara. NBV har också valt att arbeta avdelningsöverskridande vilket leder till att alla får större kunskap och förståelse för helheten. Detta gör även att goda idéer och arbetssätt har möjlighet att spridas inom organisationen på ett smidigare sätt än tidigare. En som är positiv till satsningen är Thomas Olli, verksamhetschef för NBV Stockholms län. Han menar att NBV idag har en metod för att hantera frågor och utveckla organisationen. Goda idéer sprids numera på ett systematiskt sätt och inte genom tur, säger Thomas Olli. Genom att samtliga avdelningar och enheter regelbundet har t ex tavelmöten blir alla anställda involverade i arbetet med ständiga förbättringar. Tanken är att fånga upp idéer Thomas Olli är positiv till Lean-satsningen. och sätta dem på pränt och att inom den egna enheten lösa de problem och flaskhalsar som kan finnas. I många fall finns lösningen hos dem som arbetar närmast den aktuella frågan och inte högre upp i organisationen. Genom delaktighet utvecklas organisationen, något som ligger helt i linje med den folkbildande tradition NBV arbetar inom. Målet är att NBVs alla delar ska ha större nytta och glädje av varandra i det långsiktiga folkbildningsarbetet. 14

Statistik Studietimmar Totala antalet studietimmar har ökat med 4,1 procent jämfört med föregående år och är nu uppe i 1 296 100. Föregående år redovisades 1 244 800 studietimmar. Förbundets studietimmar 2008 till 2012 1 500 000 1 200 000 900 000 600 000 300 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Fördelningen verksamhetsformer 2012 Fördelningen verksamhetsformer 2011 Annan folkbildning 16,1 % Annan folkbildning 18,1 % Kultur 13,3 % Kultur 14,7 % Studiecirklar 70,6 % Studiecirklar 67,2 % Drygt två tredjedelar av NBVs verksamhet genomförs i studiecirklar. 15

Antal studietimmar per stråk 2008 till 2012: Droger Folkhälsa Integration Internationellt 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt antal timmar inom stråken 2008 till 2012: 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Under 2012 har verksamheten inom stråken ökat med 16 000 timmar. Det är inom folkhälsa, internationellt och droger som verksamheten ökat, medan verksamheten inom stråket integration minskat. 16

Ålders- och könsfördelning bland deltagare Innom studiecirklar och annan folkbildning är åldersfördelningen så här hos deltagarna: Studiecirklar och annan folkbildning 2012 Saknar personnr 2 % 6-12 år 5 % 70-år 14 % 13-19 år 12 % Studiecirklar och annan folkbildning 2011 Saknar personnr 2 % 6-12 år 5 % 70-år 15 % 13-19 år 14 % 60-69 år 12 % 60-69 år 12 % 20-29 år 16 % 20-29 år 15 % 50-59 år 12 % 50-59 år 11 % 40-49 år 13 % 30-39 år 14 % 40-49 år 13 % 30-39 år 13 % Inom studiecirklar och annan folkbildning är fördelningen mellan åldersgrupper relativt jämn. Förändringar mellan åren är små. Fördelningen mellan män och kvinnor som deltar i studiecirkel eller annan folkbildning: Fördelningen 2012 Fördelningen 2011 Män 46 % Män 45 % Kvinnor 54 % Kvinnor 55 % 17

Avdelningarnas studietimmar 2012 och 2011: 200 000 180 000 160 000 Timmar 2012 Timmar 2011 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Sydost Örebro Väst MittSverige Skåne Norr Stockholm Jönköping Dalarna Gävleborg Mälardalen Uppsala Östergötland Värmland Halland AVD Timmar 2012 Timmar 2011 Sydost 169 054 174 944 Örebro 149 500 140 965 Väst 148 615 154 334 MittSverige 110 406 103 447 Skåne 102 414 106 639 Norr 92 183 81 915 Stockholm 81 563 74 847 Jönköping 74 035 75 800 Dalarna 69 426 60 159 Gävleborg 67 253 60 737 Mälardalen 65 096 47 878 Uppsala 59 257 55 641 Östergötland 36 524 37 111 Värmland 35 680 37 670 Halland 35 045 32 234 Nio avdelningar har under 2012 ökat verksamheten och sex har minskat. 18