Nytt universitetssjukhus vid Karolinska Solna. Formgivningstävling Tävlingsprogram

Nytt universitetssjukhus vid Karolinska Solna Formgivningstävling Tävlingsprogram november 2005

Tävlingsprogram Innehåll 4............ 1.0 Inbjudan 4............ 2.0 Bakgrund 5............ 3.0 Det nya universitetssjukhusets uppdrag 7............ 4.0 Vision 8............ 5.0 Tävlingsuppgiften 9.................. 5.1 Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle 12................ 5.2 Sjukhuset i staden 16................ 5.3 Sjukhusområdet 18................ 5.4 Sjukhuslokaler 22........... 6.0 Tävlingsområdet 24........... 7.0 Förutsättningar 24................ 7.1 Trafik 25................ 7.2 Teknisk försörjning 25................ 7.3 Tidplan 25................ 7.4 Kostnadsram 25................ 7.5 Tidigare utredningsmaterial 26........... 8.0 Tävlingstekniska bestämmelser 26................ 8.1 Tävlingsarrangör 26................ 8.2 Tävlingsform 26................ 8.3 Tävlingens syfte 26................ 8.4 Tävlingsspråk 26................ 8.5 Tävlingsfunktionär 26................ 8.6 Startmöte 26................ 8.7 Tävlingsfrågor 26................ 8.8 Inlämning 26................ 8.9 Redovisning av tävlingsförslag 28................ 8.10 Jury 28................ 8.11 Bedömning 28................ 8.12 Tävlingsarvoden och priser 28................ 8.13 Publicering/Utställning 28................ 8.14 Äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderätt 29................ 8.15 Uppdrag efter tävlingen 29................ 8.16 Tävlingsprogramhandlingar 30................ 8.17 Tävlingsprogrammets godkännande 3

1.0 Inbjudan Stockholms läns landsting genom Locum AB inbjuder följande arkitektföretag: BSK Arkitekter AB Henning Larsens Tegnestue A/S HLLS Arkitekter AB Tengbomgruppen ab White Arkitekter AB till en formgivningstävling om ett nytt universitetssjukhus vid Karolinska sjukhuset i Solna. Formgivningstävlingen har två syften: att få fram ett förslag till utformning av sjukhuset som grund för den fortsatta planeringen och att söka en förtroendeingivande kreativ partner i det fortsatta arbetet. Tävlingen är inte avsedd att vara en traditionell arkitekttävling med krav på detaljerad redovisning baserad på specificerade programkrav. Den vill, genom att väcka ett antal frågor, uppmuntra till ett visionärt tänkande och okonventionella idéer. Arrangören hyser stor tilltro till att de tävlande, utifrån sina internationella och multidisciplinära kompetenser, kommer att forma nya koncept för det framtida universitetssjukhuset. 2.0 Bakgrund Stockholms läns landsting har under de senaste åren genomfört ett omfattande utredningsarbete med syftet att kartlägga, analysera och bemöta de aktuella kraven som ställs på dagens vårdgivare. Den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, ökade vårdkostnader, dynamisk forskningsverksamhet och ändrade undervisningsformer ställer krav på nya, okonventionella lösningar för både vårdens organisation och vårdens fysiska miljö. I slutet av 2001 tillsattes Universitetssjukhusutredningen (SNUS, Stockholms Nya UniversitetsSjukhus) vars uppdrag var att undersöka behovet av och möjligheterna till att skapa ett nytt universitetssjukhus. Utredningsrapporten fastslog i november 2002 att ett universitetssjukhus skall bedriva specialistvård samt omfattande forskning och utbildning av högsta kvalitet. Man konstaterade vidare att en fortsatt stark samverkan mellan sjukvård och forskning och mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Solna talade för en lokalisering av ett nytt universitetssjukhus till Karolinska sjukhusområdet i Solna. I utredningen poängterades också att omdaningen av Karolinska sjukhuset till ett modernt och internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukhus måste gå hand i hand med förändringar inom andra delar av landstingets sjukvårdssystem. Under 2003 och 2004 gjordes en genomgripande utredning rörande den framtida strukturen av sjukvården i Stockholms län, den så kallade 3S-utredningen (Stockholms SjukvårdsStruktur). Utredningsarbetet har drivits i två delprojekt: ett delprojekt avseende det nya universitetssjukhuset och akutvårdsstrukturen och ett inriktat på närsjukvård. Kompletterande utredningar har gjorts för barnsjukvård och laboratoriemedicin. Inom ramen för 3S-utredningen fick Stockholms läns landstings fastighetsförvaltningsorganisation, Locum AB, uppdraget att genomföra ett antal förberedande aktiviteter avseende byggnationen av det nya sjukhuset. Dessa utredningar visade att det är fullt möjligt att lokalisera det nya sjukhuset till Karolinska sjukhusområde och att det finns goda förutsättningar att integrera sjukhuset i den på Norra stationsområdet framväxande staden i vars planering Stockholms läns landsting aktivt deltar (se vidare avsnitt Stadsförnyelsen på Norra stations-, KI- och KS-området, Gemensamma planeringsförutsättningar). Utifrån 3S-utredningen gav landstingsfullmäktige den 10 maj 2005 landstingsstyrelsen i uppdrag att genomföra en formgivningstävling avseende ett nytt universitetssjukhus. Beslutet omfattar även framtagande av ett projektprogram inklusive ekonomiska ramar och genomförandestrategi för byggprojektet. Materialet skall läggas fram till landstingsfullmäktige för beslut vid årsskiftet 2007/2008. 4

3.0 Det nya universitetssjukhusets uppdrag Uppgiften för det nya universitetssjukhuset är att bedriva vård, forskning och utbildning av betydande omfattning och av yppersta kvalitet. För att möjliggöra detta ställs höga krav på hur universitetssjukhuset utformas. Sjukvårdsuppdraget måste på bästa sätt balanseras mot forskningsuppdraget. Likaså bör utbildningsuppdraget relateras till verksamhetens forsknings- och sjukvårdsuppdrag. Enligt 3S-utredningen bör universitetssjukhuset inrikta sin verksamhet på högspecialiserad och specialiserad vård. Skälen till detta är de allt viktigare sambanden mellan forskning och utveckling av specialiserad vård och samtidigt nödvändigheten av koncentration av resurser och kompetens. En stor del av utrustning och kompetens (multidisciplinär) måste kunna samutnyttjas och förutsättningar skapas för snabb kunskapsöverföring mellan grundforskning, klinisk forskning och specialiserad vård. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen går mycket snabbt och den får stor betydelse för utvecklingen av den framtida sjukvårdstrukturen och inriktningen och omfattningen av den högspecialiserade/ specialiserade vården. Forskningsgenombrott sker inom f lera områden (ex genforskningen) och nya möjligheter för prevention, diagnostik och behandling introduceras. Utvecklingen inom genteknik ger nya möjligheter att diagnostisera sällsynta och ibland ärftliga sjukdomar. Med stöd av mikroteknik, digital bildbehandling och videoteknik ersätts tidigare mer invasiva diagnostiska metoder och allt fler ingrepp sker i öppen vård. Även avancerade operationer utförs i dagkirurgi. Utvecklingen gör det också möjligt att behandla allt äldre patienter med svåra sjukdomar och skador. Vid universitetssjukhuset ska forskningsmiljöer skapas där grundforskare och kliniker kan samverka och kopplingen mellan grundforskning och klinisk forskning stärkas. Kraftsamlingen i forskningscentra garanterar en bättre verkningsgrad av forskningsresurserna. Universitetssjukhuset ska vara internationellt konkurrenskraftigt och det ska inta en central roll vid utvecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedicinskt och bioteknologiskt kraftcentrum. Det är mot denna bakgrund som planeringen av det nya universitetssjukhuset ska ses. 5

6

Vision Det nya universitetssjukhuset är......integrerat men självständigt......föränderligt men beständigt......effektivt men respektfullt och mänskligt......en lyckad förening av kreativitet, produktivitet och omtanke. 7

5.0 Tävlingsuppgiften 5.0.1 Lokalisering Det nya universitetssjukhuset skall lokaliseras till sydvästra delen av nuvarande Karolinska sjukhusområdet i anslutning till Karolinska Institutet intill kommungränsen mellan Stockholm och Solna. Valet av tomt medför att sjukhusområdet ingår i ett pågående stadsförnyelseprojekt för Norra stations-, KI- och KS-området som, på många olika sätt, kommer att ha inverkan på sjukhusplaneringen. I tävlingsuppgiften måste andra frågor än utformningen av den enskilda sjukhusanläggningen beaktas och större område än själva tävlingsområdet beröras. 5.0.2 Huvuduppgiften De tävlande skall föreslå en lösning där frågor kring verksamhetssamband, gestaltning, långsiktig hållbarhet, trafik och logistik utvecklas till en helhet som, med stöd av modern teknik, kan möta sjukvårdens och forskningens krav på oförutsedda förändringar långt in i framtiden. Huvuduppgiften är: > att redovisa ett övergripande koncept för anläggningens identitet och bebyggelsens organisation i samspel med omgivningen > att utifrån ett antal frågeställningar illustrera hur området, byggnaderna och lokalerna över tiden kan disponeras för vård, forskning och utbildning samt > att gestalta den yttre och inre miljön utifrån högt ställda etiska och estetiska krav. 5.0.3 Särskilda frågeställningar Tävlingsuppgiften är formulerad utifrån f lera nivåer och aspekter. Varje avsnitt avslutas med särskilda frågeställningar vars lösningar kommer att beaktas vid bedömningen av förslagens konceptuella styrka och utvecklingsmöjligheter. Flygfoto från norr med tävlingsområdet utmärkt. 8

5.1 Sjukhuset som del av ett långsiktigt hållbart samhälle 5.1.1 Nationella och regionala miljökvalitetsmål Ett hållbart samhälle är ett samhälle där ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I det hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa förenas med ren och människovärdig miljö. (ur Regeringens skrivelse Nationell strategi för hållbar utveckling 2001/02:172) Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen har sikte på 2020 och definierar det tillstånd för den svenska miljön som är önskvärt. År 2001 antogs ett antal delmål för att konkretisera miljöarbetet. Delmålen siktar i regel på 2010 och är utformade för att kunna följas upp. Ett av de 15 nationella miljökvalitetsmålen avser framförallt målet God bebyggd miljö. God bebyggd miljö innebär bl.a. följande: den byggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklat liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft miljöanpassat kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängligt och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda 9

användning av energi, vatten och andra naturresurser sker på effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnyelsebara energikällor används. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram förslag till regionala mål inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. I förslaget talas bl.a. om att: göra regionens bebyggelsestruktur tätare skapa en god stadsmiljö med arkitektoniska värden skydda värdefulla områden stimulera samverkan mellan trafikslagen Det nya universitetssjukhuset skall utformas så att det möter alla dessa övergripande miljökvalitetsmål. 5.1.2 Landstingets miljömål i 3S-utredningen En av de bärande principerna i 3S-utredningens förslag (se www.sll.se/3s) är att skapa förutsättningar för en mer långsiktigt hållbar utveckling av vården. Den medicinska och tekniska utvecklingen skall tas till vara och vård med god kvalitet, god tillgänglighet och kontinuitet skapas. 5.1.3 Projektets miljömål Det nya universitetssjukhuset skall vara fullödigt i sin hänsyn till människan. Omtanken skall gälla både det nära och det övergripande, ekologiska, perspektivet och den skall återspeglas på alla nivåer i utformningen av sjukhusmiljön och val av material och teknik. hållbar stadsmiljö Staden ska vara en hållbar och attraktiv miljö för människor att bo, arbeta och leva i. Staden skapar förutsättningar för människors hälsa och välbefinnande. En god miljö lägger grunden för möjligheten att ha ett gott liv. Vid planeringen av det nya universitetssjukhuset och förändringar inom det nuvarande sjukhusområdet skall kommunernas övergripande mål beaktas. Solna stads miljöprogram (se www.solna.se) utgår från Solnas särskilda problemområden och inför miljöarbetet 2005 2008 prioriteras tre områden: miljöeffektiva transporter, hållbar energianvändning och miljökrav i upphandling. 10

Även Stockholm stads miljöprogram (se www.stockholm.se) identifierar de mest angelägna miljöfrågorna i staden: miljöeffektiva transporter, säkra varor, hållbar energianvändning, ekologisk planering och skötsel, miljöeffektiv avfallshantering och sund innemiljö. Byggandet av ett nytt universitetssjukhus i Stockholm kommer att få stora effekter i regionen. Ett nytt stort sjukhus med tillhörande markområden och försörjningsanläggningar innebär att nya och viktiga kvalitéer tillförs ett område som idag är relativt hårt exploaterat med hög befolkningstäthet och begränsad tillgång till grönområden. Trafikanläggningarna vid Norra stationsområdet och i dess närområde utgör en barriär som skiljer norra Vasastan från Solna. Investeringar i omfattande nybebyggelse öppnar möjligheter för förbättrade kontakter via f ler nytillkommande kvarter och sammanbindande gång-, cykel- och lokalgatunät på ömse sidor om Norra stationsområdet. Den diskuterade och i Gemensamma planeringsförutsättningar (bilaga 2) redovisade förläggningen av trafik på väg och järnväg i tunnlar minskar omgivningspåverkan och barriäreffekter påtagligt. Detta gör att Norra stations-, KI- och KS-området kan utvecklas på nya villkor. Utbyggnad av ett nytt universitetssjukhus öppnar också för möjligheter att skapa nya, allmänt tillgängliga, vistelse- och parkmiljöer i ett område som idag är relativt otillgängligt. hållbar vårdmiljö Med hållbar vårdmiljö avses miljön där etiska, estetiska, funktionella, tekniska, ekologiska och ekonomiska krav uppnår en optimal och bestående samverkan i vården. Många områden berörs: patient- och arbetsmiljö, säkerhets- och logistikfrågor, verksamheters organisation samt byggnaders/lokalers utformning och försörjning. Frågorna utvecklas vidare i kommande avsnitt av tävlingsuppgiften. och vara lätt åtkomliga för reparation, underhållsarbete samt lokalvård. Försörjningssystemen skall miljöanpassas mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning. Tillförd energi skall minimeras genom energieffektiv teknik, intelligenta byggnadstekniska lösningar och lokal produktion av förnyelsebar energi. Nya tekniska lösningar med hög driftsäkerhet efterfrågas. Kravet på att det nya sjukhuset skall samverka med omgivningen och integreras i den kommande staden omfattar även energieffektiviseringsfrågan. Det är, både ur hållbarhetssynpunkt och ur samhällsekonomiskt perspektiv, önskvärt att finna idéer om möjliga vinster inom en bredare ram. För närvarande pågår diskussioner för samordnade insatser gällande upphandling, egen produktion och lagring av energi inom KS- och KI-området. De tävlande skall beakta detta och ange eventuell överkapacitet inom sjukhusanläggningen som skulle kunna nyttjas inom de angränsande områdena. 5.1.4 Särskilda frågeställningar Hur tillgodoses de nationella och regionala miljökvalitetsmålen Hur tillgodoses de specifika miljökraven för projektet Hur tillgodoses krav på tillgänglighet Hur tillgodoser valet av material krav på tidlös hållbarhet Hur tillgodoses högt ställda krav på energieffektivisering Vilka möjligheter ses för bredare energieffektivisering inom området respektive stadsdelen Vilka möjligheter ses för lokal produktion av förnyelsebar energi inom sjukhuset/området/ stadsdelen hållbar resursanvändning Det nya universitetssjukhuset skall karakteriseras av naturliga, återvinningsbara material som tål slitage och åldras vackert. Byggnadsdelar skall ha hög beständighet 11

5.2 Sjukhuset i staden 5.2.1 Stockholm BioScience Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms universitet avser, genom det gemensamma projektet Stockholm BioScience, realisera visionen att i den nya stadsdelen vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna skapa ett internationellt attraktivt kluster för biovetenskaplig forskning och företagande, där världsledande f lerdisciplinär forskning lägger grunden för nya innovationer och företag. Områdets attraktionskraft för etableringar av nya företag utgörs av närheten till ledande forskning vid universiteten och sjukhuset och till andra företag med kompletterande verksamhet. Det gynnsamma geografiska läget i närheten av innerstadens mångfald skall förstärkas ytterligare med förbättrade samband, utbyggd kollektivtrafik och områdets eget attraktionsvärde. 5.2.2 Vetenskapsstaden Placeringen av det nya universitetssjukhuset vid innerstadens norra entré är exklusiv. Här, i mötet mellan innerstad och det historiska parklandskapet verkar upp emot 6 000 forskare och 50 000 studenter. Denna kreativa verksamhet samlas under begreppet Vetenskapsstaden. Målsättningen är att etablera Vetenskapsstaden som Europas tätaste kluster av FoU-relaterad verksamhet med dragningskraft på studenter, lärare och forskare liksom kunskapsintensiva företag. Vetenskapsstaden omfattar det geografiska område som sträcker sig från Norra Djurgården Frescati via Albano/Kräftriket, Roslagstull, Norra station ner till Karlbergskanalen. Vetenskapsstadens fokusområden inkluderar alla vetenskapsgrenar som finns representerade på universitet/högskolor i Stockholm och kommer att såväl fysiskt som innehållsmässigt bidra till att ge Stockholm en starkare profil som vetenskapsstad. Det nya sjukhuset skall genom sin centrala roll i Institutionerna i mötet mellan staden och det historiska parklandskapet rymmer 6 000 forskare och 50 000 studenter. Kungliga Tekniska Högskolan Karolinska Universitetssjukhuset Fysikcentrum Alba Nova Karolinska Institutet Stockholms universitet 12

området stärka de befintliga sambanden och öppna för nya samverkansformer med internationellt konkurrenskraftig forskning och utveckling. 5.2.3 Stadsförnyelsen på Norra stations-, KI- och KSområdet, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) Tillsammans med Stockholm stad, Solna stad, Karolinska Institutet och Akademiska Hus arbetar Stockholms läns landsting med utveckling av området kring Norra station till en ny stadsdel. Området som sträcker sig över kommungränsen mellan Solna och Stockholm omfattar i huvudsak Karolinska sjukhusområdet, Karolinska Institutet och Norra station. Målet är att förena stadens kvaliteter med högspecialiserad vård, världsledande forskning & utveckling, företagande och boende i en ny stadsdel. Det hittillsvarande planeringsarbetet har resulterat i rapporten Gemensamma planeringsförutsättningar för Norra stations-, KI- och KS-området, Stadsutveckling i gränslandet mellan Stockholm och Solna, November 2004 ( GPF, bilaga 2). I materialet redovisas bl.a. utgångspunkter för stadsstrukturen samt två illustrationer av gatu- och kvartersstrukturer som visar olika möjligheter till utveckling av en gränsöverskridande stadsdel och förlängning av innerstadens gatusystem. Rapporten har tjänat som underlag i den kommunala planeringsprocessen. Ett samordnat samråd om program för detaljplanering genomfördes av Solna och Stockholm under våren 2005. Resultatet av samrådet och fortsatta studier kan ge ytterligare nya strukturer. De synpunkter som framförts under programsamrådet finns sammanfattade i en programsamrådsredogörelse (del av bilaga 2) tillsammans med Stockholm och Solna stads kommentarer inför det fortsatta arbetet. 5.2.4 Den nya stadsdelen Den slutgiltiga utformningen av stadsstrukturen i den nya stadsdelen är ännu inte fastställd. De tävlande skall Norra stations-, KI- och KS-området sett från nordost. 13

därför visa hur utformningen av det nya sjukhuset påverkar respektive påverkas av den nya stadsstrukturen. Tävlingsresultatet kommer därvid att bli en del av beslutsunderlaget för den övergripande stadsstruktur som efter tävlingen kommer att utvecklas vid detaljplaneläggning. Den nya stadsdelen är avsedd att få en starkt urban prägel och innehålla blandade funktioner såsom bostäder, sjukvård, forskning, kontor, kultur och service. Stadsdelen skall ges ett funktionellt och visuellt samband med Vasastaden och i möjligaste mån anslutas till dess gatunät. Även kontakten med Solna centrum önskas stärkas. Den föreslagna strukturen skall ge förutsättningar för stadsrum med innerstadskaraktär. Redovisningsområde för stadsbyggnadsuppgiften respektive underlag för digital 3D-modell återfinns i bilaga 11. delen och med den befintliga bebyggelsen på och intill tävlingsområdet. Alltför dominerande skala på bebyggelsen bör undvikas, samtidigt som det nya sjukhuset skall ges en tydlig avläsbar identitet inom stadsdelen. Där det finns stadsbildsmässiga motiv kan höga byggnader föreslås. Det fysiska mötet mellan Stockholm, Solna, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset samt det funktionella mötet mellan sjukhuset och institutet bör noggrant studeras. Solnavägens passage genom området skall utformas med stor hänsyn till omgivande sjukhus- och universitetsmiljö och ges en mänsklig skala som anspelar på kringliggande verksamheter med stark human karaktär. Inom området önskas ett nytt representativt stadsrum, en entréplats där även en uppgång från en ny T-banestation kan förläggas. Platsens offentliga karaktär ska manifesteras genom att anläggningens utåtriktade 5.2.5 Den gröna kilen Området för stadsförnyelseplanerna och för nybyggnad av det nya universitetssjukhuset ansluter till miljöer med exceptionella och kulturellt höga landskaps- och parkvärden. Den s k Järvakilen sträcker sig från Järfälla via Järvafältet till Igelbäckens dalgång vid Ulriksdals slottspark. Därifrån ansluter Nationalstadsparken i vilken Hagaparken ingår. KS- respektive KI-området angränsar till Nationalstadsparken och Karlbergs slottsområde. En mycket intressant grön kulturmiljö återfinns i Norra kyrkogården, i Karolinska Institutets campusmiljö samt i sjukhusparken inom nuvarande sjukhusområde. Detta skapar stora förväntningar på tävlingsförslagen. Behandlingen av det offentliga yttre rummet, sättet att lyfta fram nya och befintliga kvalitéer i den yttre miljön samt strävan efter att skapa kontakter mellan nya och historiska gröna kulturmiljöer kommer att ges stor uppmärksamhet. 5.2.6 Det nya universitetssjukhuset Det nya universitetssjukhuset skall vara en naturlig del av den framväxande staden. Det skall ha en struktur som länkar samman sjukhusanläggningen med den nya stads- Grönstrukturen kring tävlingsområdet > 14

funktioner vänder sig mot denna plats. Målsättningen är att skapa en variationsrik och levande stadsmiljö under hela dygnet. Genomgående gator och stråk gör att de olika entréerna till sjukhus och laboratorier kan få gatuadresser vilket skapar en position och tillgänglighet i staden som ger nya värden till gagn för sjukhusets patienter och personal. Den för sjukhuset föreslagna strukturen med dess rumsbildningar, stråk och platser, och med dess front mot Stockholm skall fungera även om den planerade överdäckningen av väg- och spårområdet inom Norra station försenas eller uteblir. 5.2.7 Särskilda frågeställningar Hur påverkar respektive påverkas det nya sjukhuset av en ny stadsstruktur på Norra stationsområdet Hur integreras sjukhuset i den nya stadsdelen Hur stärks sjukhusets identitet i stadsdelen Hur utformas den nya platsbildningen Hur utformas mötet mellan Karolinska Institutet, Solnavägen och Karolinska Universitetssjukhuset Hur stimuleras det urbana livet i sjukhusområdet och dess omgivning Hur utformas grönstrukturen i stadsdelen och inom sjukhusområdet Hur skapas kontaktytor med de omgivande parkoch grönområdena Hur definieras gränsen för sjukhusparken och hur ansluts stadsstrukturen till denna Hur utformas tillfarter till området och hur sker trafiken inom och genom området vid befintligt respektive överdäckat Norra stationsområde Hur kan trafikplaneringen av området medverka till färre trafikolyckor Beteckningar Natur och friluftsområde Annat viktigt grönområde, bebyggelsepräglat Behov av rekreationsförbindelse enligt Stockholms översiktsplan Yttre gräns för nationalstadspark Tävlingsområde 15

5.3 Sjukhusområdet 5.3.1 Disposition Ett långsiktigt projekt måste alltid förberedas för omvärldsförändringar som kan påverka planeringen. En generell struktur med f lexibla lösningar samt tekniska system som samverkar med den totala visionen ses som en förutsättning för att stödja verksamhetens kontinuerliga krav på förändringar. I Gemensamma planeringsförutsättningar angivna illustrationer till sjukhusbebyggelsen, dess organisation och struktur skall ses som idéskisser till tidiga utredningar om möjligheten att disponera området för avsett ändamål och integrera sjukhuset i den framväxande staden. Det är fritt för de tävlande att föreslå andra lösningar som bäst motsvarar kraven ställda i detta program. Sjukhusområdet skall disponeras utifrån de av verksamheten definierade sambandskraven. Förutsättningar skall skapas för god logistik, för att kunna möta förändrade verksamhetskrav, för att kunna tillgodose framtida expansionsbehov och för att kunna tillgodose högt ställda säkerhets- och skyddskrav. Sjukhusområdet skall förses med en ny helikopterlandningsplats. Placeringen skall beakta sjukvårdsrelaterade sambandskrav, risker för störning av verksamheter, inf lygningsmöjligheter och miljöaspekter. Ytterligare en viktig faktor som påverkar sjukhusområdets struktur är den planerade men ej beslutade överdäckningen av Norra stationsområdet. Detta innebär att det nya sjukhuset måste utformas både som en fullt integrerad del av den kommande staden och samtidigt fungera i alla avseenden även utan den. Det nya sjukhuset placeras inom tävlingsområdet, i första hand på sjukhusområdets sida, öster om Solnavägen. För att manifestera samverkan med fakulteten och forskningen samt för att understryka den öst-västliga axeln kan även, till en mindre del, mark på Karolinska Institutets område väster om Solnavägen tas i anspråk för gemensamma funktioner. Nära samband och långtgående integration mellan vård, forskning och undervisning skall eftersträvas i hela sjukhusstrukturen. Kravet riktas även mot de befintliga laboratoriebyggnaderna i L-kvarteret. Även här är sambandet sjukvård-forskning väsentlig liksom det inbördes sambandet mellan de olika forskningsenheterna. De befintliga laboratoriebyggnaderna föreslås utnyttjas av den nya sjukhusverksamheten och användas som såväl forsknings- som rutinlaboratorier. Om totalekonomiska vinster påvisas kan de tävlande föreslå andra användningssätt eller ersätta de befintliga laboratoriebyggnaderna med nybyggda lokaler. Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga och patienter. Närheten till Nobel Forum och goda kommunikationer till Arlanda skapar goda förutsättningar även för en kommersiell hotellverksamhet. Patienthotellet kan kombineras med forskarlägenheter, hotell, konferensanläggning m m. Investeringen förutsätts göras av annan part och kommer inte omfattas av den fortsatta projekteringen i landstingets regi. Det är dock viktigt att vid områdets disposition beakta verksamhetens krav på inomhus förbindelse mellan det nya sjukhuset och hotellet. 5.3.2 Utformning Det nya sjukhuset skall erbjuda personal, patienter, forskare och studenter en attraktiv vård- och arbetsmiljö. Utformningen skall stödja sjukhusets profil som ett av Europas ledande universitetssjukhus och bidra till rekrytering av nationellt och internationellt framstående forskare och vårdpersonal. För patienter i behov av specialiserad och högspecialiserad vård skall sjukhusets utformning förmedla begrepp som omtanke, trygghet och kvalitet. Lokalutformningen skall stödja interdisciplinär samverkan och kreativitet. Möten med den befintliga bebyggelsen inom och intill tävlingsområdet liksom med sjukhusparken skall vara väl studerade och motiverade. Gestaltningen av den yttre miljön inom universitetssjukhusområdet skall erbjuda rika upplevelsevärden. Den skall utformas utifrån patienternas, anhörigas och personalens perspektiv, den skall vara del av stadens gaturum och skall, liksom den nuvarande sjukhusparken, vara tillgänglig för offentligt bruk. 16

Dagens möte mellan Solna och Stockholm och mellan Karolinska sjukhusområdet och Karolinska Institutet. 5.3.3 Försörjning och logistik God logistik är avgörande för sjukhusets funktionalitet. Transporter från och till anläggningen samt f löden av varor och material ska studeras särskilt med målet att skapa förutsättningar för rationella, energisnåla och miljöanpassade system som kräver minsta möjliga transporter och som samtidigt ger goda möjligheter till miljöanpassad materialhantering. Anläggningens säkerhet (försörjning, drift, brandskydd, passage, infektionsskydd) är av yttersta vikt. Flöden av varor, patienter, personal och besökande skall omhändertas utifrån högt ställda integritets- och säkerhetskrav. 5.3.4 Säkerhet Dispositionen av området skall beakta risktransportproblematiken redovisad i bilaga 6. 5.3.5 Särskilda frågeställningar Hur organiseras bebyggelsen inom området utifrån sambandskrav mellan vård, forskning och utbildning Hur åstadkommes överblickbarhet och orienterbarhet inom detta stora komplex Hur tillgodoses framtida expansionsmöjligheter av sjukhuset inom alternativt utanför tävlingsområdet Hur påverkas områdets disposition av eventuell minskning av verksamheten Hur stärker bebyggelsens organisation sambandet med KI Hur tillgodoses sambandet mellan sjukhus och patienthotell Hur kan den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljön bevaras och utvecklas Hur förhåller sig det nya sjukhuset till den befintliga bebyggelsen intill tävlingsområdet Hur utformas sjukhuset/sjukhusområdet för att skapa högt attraktionsvärde för patienter, sjukvårdspersonal, forskare och studenter Hur utformas den yttre miljön Hur tillgodoses behoven av visuell/fysisk tillgång till grönska Hur utnyttjas tillgången till den närliggande sjukhusparken Hur ordnas en trafikstruktur inom området som väl hänger samman med den övriga stadsdelen Hur omhändertas risktransportproblematiken vid överdäckning resp utebliven överdäckning av Norra stationsområdet Hur utformas helikopterlandningsplatsen för att klara krav på vårdsamband, miljöhänsyn och säkerhet Hur tillgodoses krav på kostnadseffektiv och säker logistik för patient-, personal- och godsf löden (inkl läkemedel) 17

5.4 Sjukhuslokaler Förutsättningar för att i dagsläget formulera en detaljerad verksamhetsbeskrivning finns inte och därmed är heller inte något lokalprogram upprättat. Planeringen skall ske utifrån verksamhetens mål och sambandskrav (se bilaga 1) samt utifrån nedan beskrivna behov. Vid dimensionering av sjukhuset måste hänsyn tas till universitetssjukvårdens speciella och resurskrävande karaktär. Detta innebär att traditionella nyckeltal för ett akutsjukhus som antal vårdplatser, operationssalar, mottagningsbesök, vårdtillfällen, operationer etc inte är direkt applicerbara på det planerade universitetssjukhuset. Istället är det ett samlat resurs- och kapacitetsutnyttjande som skall optimeras. Det nya sjukhuset måste kännetecknas av en hög grad av generalitet med möjlighet till f lexibelt lokalutnyttjande och expansionsmöjligheter inom såväl byggnader som område. Forskningsaktiviteter som idag utförs i forskningslaboratorier på KI-området resp. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ska kunna överföras till de nya forskningslokalerna vid sjukhuset beroende på behov av multidisciplinärt samarbete och relationen till den kliniska forskningen och vården. För den framtida utbildningen behövs flexibla undervisningslokaler för såväl grundutbildning, vidareutbildning som forskarutbildning. Modern medicinsk pedagogik är beroende av lokaler för arbete i mindre grupper, datortillgång liksom simulatorer för klinisk träning, förutom traditionella seminarierum och föreläsningssalar. Avsikten är att skapa förutsättningar för forskningscentra ( Centers of excellence ) med en dynamisk och f lexibel miljö i anslutning till den högspecialiserade och specialiserade vården. Vid utformningen av det nya sjukhuset skall integrationen mellan fakultet (KI) och sjukhuset tydliggöras. Vissa funktioner som administrativa lokaler, bibliotek, hörsalar och aula samordnas i gemensamma lokaler. Forskningslokalerna omfattar forskningslaboratorier (våta och torra lab), kontor, core facilities med speciella krav (djuravdelningar m m), konferens- och utbildningslokaler och övriga lokaler (biobanker m m). De kliniska laboratorierna bör ha närhet till forskningslaboratorierna för effektivt utnyttjande av kompetens och viss gemensam avancerad utrustning. Den högspecialiserade och specialiserade vården vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus överförs till den nya universitetssjukhusbyggnaden och ges där en sammanhållen och tydlig identitet. Samtidigt som särskilda omvårdnadsaspekter inom barnsjukvård tillgodoses skall en integration med övriga funktioner inom sjukhuset möjliggöras. Det nya universitetssjukhuset skall dimensioneras för ca 600 vårdplatser. Flertalet vårdplatser skall ge möjlighet till övervakning och tekniskt avancerad vård samtidigt som krav på integritet, god patient- och arbetsmiljö och anhörigas närvaro i vården skall tillgodoses. Intensivvård (ex.vis. respiratorvård) och postoperativ vård beräknas för 20 25% av vårdplatserna och ca 10% av 18

vårdplatserna bör medge isolering av infekterade eller särskilt infektionskänsliga patienter (slussade rum). Ytan runt varje vårdplats skall vara så stor att den förutom att ge utrymme för undervisning och forskning medger plats för erforderlig teknisk utrustning och mobila arbetsredskap (läkemedelsvagnar, patientliftar etc). Till vårdplatserna skall förutom hygienutrymmen kopplas enklare laboratorieutrymmen medan tyngre laboratorieutrustning samlas i närbelägna forskningslaboratorier (inom eller i anslutning till sjukhuset). Vid sjukhuset kommer omfattande dagvård och öppen vård att bedrivas och denna beräknas svara för ca 50% av sjukhusets vårdaktiviteter. Till sjukhuset ansluts ett patienthotell för anhöriga och patienter om ca 100 rum. Hotellet utnyttjas av patienter som genomgår upprepade undersökningar och/eller behandlingar och som inte kräver medicinsk övervakning och vård. Plats för anhöriga skall finnas. Hotellet får särskild betydelse då sjukhuset tar emot patienter från hela regionen och även utomläns- och utlandspatienter. Sjukhusets verksamhetsarea uppgår till 190 000 kvm BTA nybyggnad. Till detta kommer 45 000 kvm BTA i befintliga laboratorier som kan nyttjas för lämpliga delar av forskningsverksamheten inom uppdraget för det nya universitetssjukhuset. Bedömning av tillkommande erforderlig area för teknisk försörjning, servicefunktioner och parkering ingår i tävlingsuppgiften och finns inte angiven i tävlingsprogrammet. Områdets disposition och sjukhusets struktur måste hantera möjligheten att i framtiden kunna förändra omfattningen/volymen av hela eller delar av verksamheten. Tävlingsförslagen skall, primärt inom tävlingsområdet och sekundärt inom angivna expansionsriktningar redovisa förslagets utvecklingsmöjligheter med en ökning av verksamhetsarean med 40 000 + 40 000 kvm. Även konsekvenserna för övriga delar av förslaget (ökat parkeringsbehov, försörjning m m) skall bedömas och redovisas. 5.4.1 Generalitet och flexibel användning Sjukhuset skall kännetecknas av en hög grad av generalitet som tillåter brett användningssätt och snabb anpassning till verksamhetens specifika och skiftande behov. Möjligheter bör finnas att tillgodose olika verksamheters krav i princip var som helst i byggnaderna utan att byggnadsstrukturen behöver förändras. Inom ramen för den generella byggnadsstrukturen skall lokalerna kunna anpassas till aktuella verksamheter på ett sådant sätt att kringliggande verksamheter störs minimalt. Driftsäkra, f lexibla, lättåtkomliga och utbyggbara system som minimerar underhåll och underlättar ombyggnader skall väljas. Vissa verksamheter inom vård och forskning såsom exempelvis strålbehandling ställer emellertid exceptionella krav på lokaler. Det får orimliga konsekvenser om dessa skulle vara dimensionerande för byggnadsstrukturen i sin helhet. De bör därför undantas och tillgodoses vid sidan av det generella systemet. 19

5.4.2 Informationsteknologi Utvecklingen inom informationsteknologin kommer att leda till nya arbetssätt såväl inom sjukhuset som mellan sjukhuset och andra vårdgivare, mellan sjukhuset och patienter och mellan sjukhuset och fastighetsautomation. Med trådlös datakommunikation kan f lera funktioner decentraliseras. Samtidigt implementeras telemedicinska lösningar för kommunikation mellan olika vårdgivare. Även patientinformationssystemen utvecklas och särskilda informationscentra med nätuppkopplade datorer etableras på sjukhuset för informationssökning. 5.4.3 Driftsäkerhet och skydd Vid universitetssjukhuset kommer teknikintensiv sjukvård och avancerad forskning att bedrivas. Detta måste beaktas både från arbets-/patientmiljö- och säkerhetsperspektiv. Elektromagnetiska fält skall minimeras likaväl som en säker strålmiljö eftersträvas. Kraven på driftsäkerhet och avbrottsfri teknisk försörjning kommer att vara högt ställda. Beroendet av modern informationsteknologi och datoriserade system ställer särskilda krav på säkra lösningar. Universitetssjukhusets mycket höga utrustningsnivå med känslig och stöldbegärlig utrustning, certifierade laboratorier och krav på integritet för såväl patienter som personal kräver säkerhetslösningar som ger nödvändigt skydd för såväl patienter och personal som vårdlokaler och forskningslaboratorier. 5.4.4 Patient- och arbetsmiljö Sjukvårds- och forskningsverksamhet är till stora delar av teknisk karaktär och det är viktigt att lokalerna anpassas till verksamhetskraven. Samtidigt är det väsentligt att de humanitära aspekterna på miljön beaktas. De mänskliga behoven skall stå i centrum vid planering och utformning av det nya universitetssjukhuset. Frågor som trygghet och omsorg för patienter och anhöriga samt trivsel och stimulans i arbetsmiljön för anställda kommer att ges hög prioritet. 5.4.5 Särskilda frågeställningar Hur utformas relationen mellan funktioner (ex.vis. operationsverksamhet, röntgen), teman (ex.vis. hjärtkärlsjukvård, barnsjukvård) och olika vårdformer (öppen- och slutenvård) Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård, klinisk forskning och laboratorieforskning Hur tillgodoses sambandet mellan sjukvård och utbildning Hur tillgodoses sambandet mellan nya forskningslaboratorier och befintliga forskningslaboratorier vid Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet Vilka är konsekvenserna av en eventuell utökning av verksamhetslokaler med 40 000 + 40 000 kvm Hur tillgodoses maximal generalitet och f lexibilitet för byggnadsdelar och tekniska system Hur tillgodoses generalitetskravet i sjukhusets gestaltningskoncept Hur utformas generella lokaler (vårdrum, mottagningsrum eller operationssalar) Hur tillgodoses f lexibilitetskravet vid utformningen av vårdplatsen respektive vårdavdelningar/enheter Hur utformas mötesplatser (arenor) som alternativ till (ersättning för) traditionella personalexpeditioner Hur tillvaratas modern informationsteknologi för kommunikation inom sjukhuset och till sjukhuset och hur påverkar den sjukhusets infrastruktur och funktion Hur tillgodoses högt ställda krav på driftsäkerhet Hur tillgodoses säkerheten och skyddet för personal, patienter, lokaler och utrustning Hur tillgodoses de funktionshindrades behov Hur tillgodoses patient-, anhörig- och arbetsmiljö i en tekniskt avancerad struktur Hur skapas en arbetsmiljö där utveckling av nya samarbetsmetoder stimuleras Hur omhändertas mänskliga behov av omtanke, empati och trygghet 20

21