ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN HJÄRNFONDEN ANNONS. Stöd hjärnforskningen på postgiro: 90 11 25-5

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN HJÄRNFONDEN ANNONS Nr. 6:Tema Alzheimers Stöd hjärnforskningen på postgiro: 90 11 25-5 Intervju med en av Hjärnfondens stipendiater år 2003 Martin Wermes forskning om hur nervceller bildas kan ge nya pusselbitar till förbättrade behandlingsmetoder av Parkinsons sjukdom. Sidan 5 Stroke viktig behandlingsfråga Det ökande antalet patienter som drabbas av stroke gör att vi måste hitta nya metoder för att förebygga strokeanfall, att begränsa den uppkomna skadan samt att förbättra återhämtningen. Dessutom måste de behandlingar som finns användas och de förebyggande faktorerna tas i akt. Sidan 7 Hopp om vaccin mot Alzheimers sjukdom Mycket forskning bedrivs kring framtagandet av ett fungerande vaccin och man hoppas att det inom några år kommer finnas en ny typ av vaccin. Idag kan man inte inleda en behandling efter det att symptomen uppkommit eftersom dessa ofta upptäcks efter många år av kemisk process med förtvining av livsviktiga hjärnceller som följd. Tanken med detta nya vaccin är att man i framtiden ska kunna stoppa sjukdomsutvecklingen och på så sätt komma att rädda många drabbade! Sidan 6 Insamlingskampanjen till förmån för hjärnforskning har startat! Svensk hjärnforskning lider stor brist på pengar. Forskarna är nära lösningen på många hjärnsjukdomar, men bristen på pengar gör att det går långsamt. Under oktober och november månad driver Hjärnfonden därför en landsomfattande kampanj i syfte att samla in pengar till svensk hjärnforskning och att informera allmänheten om sitt arbete. VILL DU VETA ÄNNU MER OM HJÄRNFONDEN? Se sidan 5 www.hjarnfonden.se ANNONS ANNONS Nyhet! Nu kan du spara med både hjärta och hjärna! Var sjätte förstaklassare har allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Antalet barn med migrän har tredubblats på tjugo år. Vänd och läs hur du kan göra livet lättare för barn med olika neurologiska störningar, samtidigt som du får ett bekvämt sparande med möjlighet till bra avkastning. Medföljer som oberoende tematidning i Svenska Dagbladet, oktober 2003. Frågor om innehållet besvaras av Hillevi Engbrant 018-14 33 40

2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS KJELL-OLOF FELDT Banbrytande forskning Väldigt många drabbas Runt en miljon personer i Sverige, motsvarande var nionde svensk, lider av någon form av sjukdom,skada eller funktionsrubbning i hjärnan. Det kan vara allt från anorexi och bulimi till demens. En del av sjukdomarna kommer smygande under många år medan andra kommer som ett plötsligt dråpslag. Oavsett vilket orsakar dessa sjukdomar stort lidande både för dem som drabbas och deras anhöriga. Det vet jag eftersom jag själv haft en nära anhörig med Alzheimers sjukdom och det är en av anledningarna till att jag engagerat mig i Hjärnfondens arbete. Många av sjukdomarna är åldersrelaterade. Vår åldersstruktur i kombination med att vi lever allt längre gör därför att vi står inför en tickande bomb, både privat och beträffande statens budget för vården, om inte nya genombrott görs i form av bättre behandlingar. I den här tidningen kan du bland annat läsa om demens och att det kan finnas ett vaccin mot Alzheimers sjukdom inom räckhåll. Men trots att forskningen kring hjärnan på senare år gjort stora framsteg och bidragit till för helt nya upptäckter hämmas utvecklingen av brist på pengar. Ironiskt nog är det så att läget för forskarna nog aldrig varit sämre under modern tid. Staten satsar allt mindre på forskning om hjärnan och dess sjukdomar. Framstående svenska hjärnforskare tvingas vända sig till USA och EU i hopp om att få pengar till lovande forskningsprojekt. Man kan aldrig veta var de bästa upptäckterna görs. Det gäller därför att hålla flera grytor kokande, men det är mycket svårt. Jag hoppas att vi kan intressera fler människor för att skänka pengar till hjärnforskningen genom gåvor och testamenten till Hjärnfonden. De medel vi samlar in går till viktig forskning och till information om hjärnans avgörande roll i våra liv. Hjärnforskningen behöver ditt stöd. Kjell-Olof Feldt Hjärnfondens ordförande Flera av Hjärnfondens stipendiater ligger bakom banbrytande forskningsgenombrott. Därutöver stödjer fonden nästa år även större och mer resurskrävande forskningsprojekt. Men behoven är tyvärr långt större än resurserna. Hjärnfonden bildades 1994 för att främja forskning, information och kunskap om hjärnan och dess sjukdomar. Varje år delar den ut tjugo stipendier till forskare, som nyligen doktorerat. På så sätt kan dessa fortsätta sin forskning samtidigt som Sverige ökar sina möjligheter att behålla spjutspetsforskning inom landet. Klostergatan 2 753 21 Uppsala Tel:018-14 33 40, Tel: 020-523 523 Fax:018-14 33 45 www.hjarnfonden.se INNEHÅLL: Hopp om vaccin mot Alzheimer inom räckhåll sid 4 Martins forskning kan leda till bättre behandling av Parkinsons sjukdom sid 5 Viktigt med snabb behandling av stroke sid 7 Det lönar sig att stötta Hjärnfonden sid 8 Noggrant urval av stipendiater sid 8 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus www.mediaplanet.se Redaktör: Barbara Taltavull Produktionsledare: Helena Mannerfelt, MediaPlanet 08-545 953 04 Projektledare: Henrik Kleist, MediaPlanet 08-545 953 20 Grafisk form: Pontén&Engwall 08-611 73 50 Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: Tidningstryckarna Distribueras med Svenska Dagbladet oktober 2003 För information om bilagor i dagsoch kvällspress kontakta Daniel Pasztor MediaPlanet 08-545 953 02 Min vision är att vi ska kunna stödja alla bra forskningsprojekt, inte bara stipendiater utan även större forskningsprojekt, säger Hjärnfondens vd Hillevi Engbrant, och berättar att fonden nästa år för första gången också kommer att dela ut treåriga forskningsanslag. Viktiga upptäckter Stipendiaterna utses av en vetenskaplig nämnd, bestående av över tjugo av landets främsta neurovetenskapliga experter, som även kommer att bedöma ansökningar om forskningsanslag. Många av stipendiaterna har kommit med väldigt fina upptäckter, berättar Hillevi Engbrant. Tack vare stipendium från Hjärnfonden kunde till exempel den unge forskaren Peter Eriksson publicera den första studien i världen, som visar att nervceller nybildas i människohjärnan livet ut. Mer resurser behövs Men trots att antalet givare hela tiden ökar räcker inte pengarna till att stödja alla ansökningar. Till de 25 stipendier, som ska delas ut till unga, begåvade hjärnforskare nästa år, har det kommit in 79 ansökningar. Till fondens tre forskningsanslag är ansökningarna uppe i 77 stycken! Vi har aldrig fått in så många ansökningar. I oktober avgörs vilka 130 viktiga projekt vi måste avstå från om vi inte får in mer pengar, säger Hillevi Engbrant. Ta ett stadigt grepp om ditt informationsflöde Inom Edita hjälper vi företag och organisationer att enkelt, billigt och effektivt hantera allt från små och stora trycksaksvolymer till sms. Vi erbjuder följande tjänster: Webbtjänster Offsettryck DR/DM Affärstryck Blanketter Digitaltryck Pengarna når fram Hjärnfonden är en ideell stiftelse. Verksamheten bygger helt på frivilliga gåvor och bidrag och har inget statligt stöd. Fonden är skattebefriad och administrationskostnaderna är låga. Vi har låg hyra och stödjer oss mycket på volontärarbete. Varken styrelsen eller ledamöterna i vetenskapliga nämnden får något betalt. Det finns ett starkt personligt engagemang både hos dem och hos medarbetarna. Det är många timmar man får lägga ned, men det är det roligaste vd-jobbet jag har haft, säger Hillevi Engbrant. Logistik Distributionslösningar i-post (intelligent post) MediaOnline, internetbaserad databas för bilder och trycksaker Digitala tjänster För mer information gå in på vår webb www.edita.se eller ring oss 08-508 828 00 Din kommunikationspartner i stort och smått Edita ägs av kommunikationskoncernen Edita Abp med säte i Helsingfors. I koncernen ingår 20 bolag i Sverige, Finland och Baltikum. Kärnverksamheten finns inom grafisk kommunikation och produktion. Hillevi Engbrant VD, Hjärnfonden Det är klokt att stödja Hjärnfonden. postgiro 90 11 25-5 bankgiro 901-1255 www.hjarnfonden.se

ENGMAN & LINDARYD Nyhet! Nu kan du spara med både hjärta och hjärna! Ungefär en miljon svenskar lider av hjärnsjukdomar och en stor del av dessa är barn. Exempel på sjukdomar som främst drabbar barn är autism, epilepsi och DAMP, och i många fall får barnen lida hela livet om inte forskningen gör framsteg. Allt fler får också migrän, och antalet drabbade sjuåringar har tredubblats på tjugo år. Till de neurologiska störningarna räknas även dyslexi och var sjätte elev i årskurs ett beräknas ha allvarliga läsoch skrivsvårigheter. Hjärnsjukdomar är faktiskt en ännu större folksjukdom än cancer, men ändå får hjärnforskningen betydligt mindre forskningsmedel. Ökade kunskaper, ny medicinsk teknik och bättre mediciner skulle innebära minskat lidande och höjd livskvalitet för de drabbade det är bara pengarna som fattas. Skandia + Hjärnfonden = mera pengar. Skandia har i många år engagerat sig i forskning och i sociala frågor. Ett exempel är Idéer för Livet, där vi utvecklar och stödjer arbetet för barn och ungdom i samarbete med ideella organisationer, föreningar, skolor och kommuner. Vi går nu in i ett långsiktigt samarbete med Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, som liksom vi arbetar med något som berör oss alla; barn och ungdom samt den mänskliga hjärnan. Som ett första steg lanserar vi en fondportfölj, där hälften av förvaltningsavgiften går direkt till Hjärnfonden och den svenska hjärnforskningen. Skandia Fondportfölj Hjärnfonden Portföljen placerar normalt 60 % i svenska och utländska aktiefonder och 40 % i räntefonder med god kreditvärdighet. Fondportföljen har medelhög chans-/risknivå. Den årliga avgiften för fondportföljen är på två procent av fondvärdet. Hälften av denna går oavkortat till svensk forskning för att förebygga och bota sjukdomar och skador i hjärnan. Varför ska jag spara i en fondportfölj? Om du har en fondförsäkring i Skandia kan du välja bland ett 70-tal fonder från 17 ledande svenska och utländska fondbolag, och du kan när som helst byta fonder. Många kunder har dock inte tiden, kunskapen eller intresset för att engagera sig i detta. Därför finns våra färdiga fondportföljer, som sätts samman av Skandias skickliga förvaltningsteam och ständigt följs upp och justeras. Målsättningen är att fondportföljerna med sin riskspridning och sin väl avvägda strategi ska ge en bra avkastning över tiden. Vill du spara med både hjärta och hjärna? När du väljer Skandia Fondportfölj Hjärnfonden sparar du med både hjärtat och hjärnan. Hjärtat, därför att du ger svensk hjärnforskning ett välbehövligt tillskott och därmed minskar lidandet för många människor. Hjärnan, därför att du får ett bekvämt sparande med aktiv förvaltning, som ger möjlighet till bra avkastning. Läs mera på www.skandialink.se eller ring vårt kundcenter på 020-26 00 00. Du kan självklart också kontakta din försäkringsrådgivare. Sparande i fonder innebär alltid en risk. Sparandet kan såväl öka som minska i värde.

4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS Hopp om vaccin mot Alzheimers sjukdom Just nu pågår intensiv forskning för att hitta ett fungerande vaccin mot Alzheimers sjukdom. Om vi har tur kan det finnas om några år, tror professor Lars Lannfelt vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Idag finns uppskattningsvis 150 000 demenssjuka i Sverige. Då demenssjukdomarna är åldersrelaterade får vi en markant ökning av antalet drabbade i takt med att vi lever längre. Den stora fyrtiotalistgenerationen närmar sig dessutom med stormsteg den ålder vid vilken demenssjukdomarna ger sig till känna. Det gör att väldigt många kommer att behöva vård, om inte genombrott görs i form av nya behandlingar. Det är en tickande bomb. Redan idag kostar demenssjukdomarna mer än all cancer och alla hjärt- och kärlssjukdomar i Sverige. Men jag tror att vi kan lära oss att bemästra detta bara vi får resurser, säger professor Lars Lannfelt. Förutom att det behövs mer pengar till fortsatt forskning behöver vården för dem som drabbas och deras anhöriga utvecklas. Vi måste utveckla system för att ta hand om patienter och stödja anhöriga med hjälp av information, stöd och tekniska hjälpmedel, säger han. Smygande sjukdom Alzheimers sjukdom, där tinning- och hjässloben är mest angripna, är den vanligaste formen av demens och här forskas det just nu intensivt. Alzheimers sjukdom svarar för 50-60 procent av demensfallen och karakteriseras främst av minnes- och orienteringsproblem. Sjukdomen utvecklas under mycket lång tid. Först skrumpnar nervcellerna i hjärnans minnescentrum. Därefter påverkas delar i hjärnan som styr orienteringsförmåga, insikt och impulskontroll. Den dag man upptäcker symptomen hos en 70-åring har en osynlig kemisk process pågått i 20-30 år, berättar Lars Lannfelt. Orsaken till förtviningen av nervcellerna är - Den dag man upptäcker symptomen hos en 70-åring har en osynlig kemisk process pågått i 20-30 år, berättar Lars Lannfelt. bland annat att ett olösligt äggviteämne, betaamyloid, lagras i hjärnan. Ämnet bildas när ett protein som kallas APP inte bryts ned på normalt sätt och initierar en kaskad av händelser som leder till att sjukdomen utvecklas. Amyloidmolekylerna bildar långa trådar (fibriller) i nervcellerna och klumpar ihop sig till plack i hjärnvävnaden, som man kan se i mikroskop, vilket gör att cellerna dör. Bristande kunskap Tack vare stora forskningsinsatser finns det idag läkemedel som minskar symptomen vid Alzheimers sjukdom och därmed omvårdnadsbehovet. Det sker genom att nivåerna av signalsubstanser ökar med hjälp av mediciner och kompenserar bortfallet av nervceller. Läkemedlen ökar patienternas chans att bo kvar hemma ett par år till. Tyvärr är det väldigt få som behandlas med dem. Av uppskattningsvis 80 000 Alzheimerpatienter i landet behandlas cirka 15 000 20 000. Jag tror det beror på bristande intresse och kunskap. Det gör att huvuddelen av patienterna inte får så bra vård, säger Lars Lannfelt. - För övriga demensformer finns ännu ingen specifik behandling, konstaterar han. Hopp om vaccin I framtiden strävar forskarna efter att man ska kunna angripa orsaken till att en del personer utvecklar Alzheimers sjukdom. Forskningen, som syftar till att utveckla läkemedel som kan motverka amyloidbildningen eller skydda celler mot dess skadliga inverkan, bedrivs efter tre huvudspår. För det första försöker man hitta ett sätt att förhindra att beta-amyloid klyvs ut ur APP-proteinet. Här använder man sig av liknande teknik som utvecklats för att få fram AIDS-läkemedel. För det andra letar man efter molekyler som försvårar fibrillbildningen. För det tredje försöker man hitta ett vaccin med vars hjälp man kan få bort placken. Det som är mest hoppingivande är vaccinet, även om det kommit bakslag. Jag tror att det kommer nya typer av vaccin inom några år, säger Lars Lannfelt. Kliniska studier med ett vaccin som genomfördes 2001 och 2002 gav enormt hopp, men stoppades på grund av att 18 patienter av totalt 450 fick biverkningar och utvecklade hjärnhinneinflammation. Anledningen tror man var att amyloid inte bara finns i plack utan även i kärlväggarna och att antikropparna gav upphov till en inflammatorisk reaktion, berättar Lars Lannfelt. - Det finns sätt att undvika det. Vi bedriver mycket forskning kring detta, säger han. Tanken med vaccineringen är att behandlingen ska kunna inledas efter att symptomen uppkommit och att den ska stoppa sjukdomsutvecklingen. Fakta om Alzheimers sjukdom Barbara Taltavull Symptom på demens Det som är utmärkande för demens är att man har minnesstörning samt nedsatt förmåga att tänka abstrakt, får försämrat omdöme, svårt med praktiska göromål och förändrad personlighet. Problemen ska vara så allvarliga att de utgör ett betydande hinder i det dagliga livet för att diagnosen Alzheimers sjukdom ska kunna ställas. Alzheimers sjukdom vanligast Demenssjukdomarna kan indelas på följande sätt: 1. Alzheimers sjukdom: 50-60 procent av all demens, ibland ärftligt betingad, drabbar främst tinning- och hjässlob och yttrar sig framför allt i minnes och orienteringsproblem. 2. Vaskulär demens: 15 procent av all demens, uppkommer efter småproppar/infarkter i hjärnan, påminner om Alzheimers sjukdom men tillståndet kan variera från dag till dag. 3. Frontallobsdemens: 5-10 procent av all demens, yttrar sig i form av beteende och personlighetsförändring som vanliga symptom i början. - Det är en tickande bomb. Redan idag kostar demenssjukdomarna mer än all cancer och alla hjärtoch kärlssjukdomar i Sverige. Men jag tror att vi kan lära oss att bemästra detta bara vi får resurser, säger professor Lars Lannfelt. 4. Övriga demenssjukdomar: orsakas av hjärntumörer, infektioner, borrelia mm. www.hjarnfonden.se Det är klokt att stödja Hjärnfonden. postgiro 90 11 25-5 bankgiro 901-1255 www.hjarnfonden.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS 5 Martins forskning kan leda till bättre behandling av Parkinsons sjukdom Cirka 15 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Martin Wermes stamcellsforskning kan i förlängningen leda till bättre behandlingsmetoder för sjukdomen, som är dödlig. De första symptomen på Parkinsons sjukdom är ofta skakningar, men det svåraste för patienten är att det blir allt svårare att utföra olika rörelser. Det blir svårare och svårare att gå och att använda armarna och man kan till och med fastna i vissa kroppsställningar. Fram till 1970-talet fanns det ingen behandling för dessa patienter och de dog efter 7-10 år. Bättre behandlingsmetoder behövs Tack vare svensk forskning har olika behandlingsmetoder utvecklats, men behovet av nya och bättre behandlingsmetoder är fortfarande mycket stort. Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Idag behandlar man patienter med tabletter, som innehåller aminosyran L-dopa, som omvandlas till dopamin i hjärnan. Problemet är att dessa bara gör patienterna bättre i fem år. Det finns också kirurgiska behandlingar av olika slag, till exempel tillförsel av celler eller elekrtisk stimulering djupt nere i hjärnan. Ökad förståelse om hur nervceller bildas Förhoppningsvis kan Martin Wermes forskning om hur nervceller bildas ge vetenskapen nya pusselbitar för att förbättra behandlingen av Parkinsonpatienter. Nervcellerna är de mest diversifierade celler vi har i kroppen. De har många olika funktioner och former, ändå vet man inte så mycket om hur de bildas. Jag försöker kartlägga hur de mognar från stamcellstadiet till en mogen nervcell, berättar han. Det gör han genom att studera nervcellsutvecklingen i kycklingembryon. Han räknar med att hans forskning, som hållit på i ett år, kommer att ta ytterligare två år. Skapa dopaminceller I framtiden kan den här typen av forskning leda till att man kan odla fram till exempel specialdesignade dopaminceller från patientens egna stamceller. När man vet vilka faktorer som styr att stamcellen utvecklas till en viss typ av nervcell skulle man kunna styra celler i en cellkultur till att bli till exempel dopaminceller, som kan transplanteras till en Parkinsonpatient. Fördelen jämfört med att använda mogna celler från foster är givetvis etiska men dessutom är systemet mer kontrollerbart, säger Martin Werme. Eftersom de flesta neurologiska sjukdomar beror på att nervceller går under och dör öppnar en framtida möjlighet att specialdesigna nervceller enorma möjligheter. Barbara Taltavull JAG VILL VETA MER OM HJÄRNFONDEN Vill du ha gratis informationsmaterial om hjärnan och Hjärnfonden? Fyll i talongen och skicka brevet till oss på Hjärnfonden Detta är stiftelsen Hjärnfonden En faktabeskrivning Allmän information om Hjärnfonden Skicka mig inbetalningskort Bli autogirogivare till Hjärnfonden Ett enkelt sätt att bidra regelbundet Foldern Det kan hända den du älskar Läs ryggmärgsskadade Mortens gripande brev till professor Lars Olson, Karolinska Institutet Bokbeställningsblad En bok om hjärnan, Din fantastiska hjärna Forskning för livet 6. Fyra stipendiater 2003 porträtteras och deras forskning beskrivs Namn: Adress: Postadress: Tel: E-postadress: Att spara i aktiefond Information om aktiefonden Hjärnfonden, Länsförsäkringar, Skandia och Banco Information om företagssamarbete Testamentsmapp, att skriva testamente Hjärnfondens tidning:tema Hjärnsjukdomar hos barn i Dagens Nyheter hösten 2001 Hjärnfondens tidning:tema Utmattnings depression i Svenska Dagbladet 2002 Hjärnfondens tidning:tema Ryggmärgsskador i Svenska Dagbladet hösten 2002 Hjärnfondens tidning:tema Beroende Svenska Dagbladet våren 2003 Skickas till: Hjärnfonden, Klostergatan 2, 753 21 Uppsala eller skicka e-post på: Info@hjarnfonden.se Förhoppningsvis kan Martin Wermes forskning om hur nervceller bildas ge vetenskapen nya pusselbitar för att förbättra behandlingen av Parkinsonpatienter. Kort om Martin Werme, en av Hjärnfondens stipendiater 2003 Namn: Martin Werme Ålder: 32 Hemuniversitet: Karolinska Institutet i Stockholm Aktuell: Som forskare och Hjärnfondsstipendiat 2003 Främsta drivkraft: Nyfikenhet Janssen-Cilag AB www.janssen-cilag.se Alzheimer berör alla www.demens.org

Neuropsykiatrisk diagnostik och omsorgsverksamhet för hjärnskadade Bollnäs Unga och gamla Neuropsyk AB i Bollnäs etablerades oktober -97 då neuropsykiatriska kliniken inom landstingets ram ej tog emot ytterligare patienter. Vi tar emot samma kategorier av flerhandikappade med neuropsykiska störningar. www.neuropsyk.com Hjärnskada med psykisk störning Episodisk svårförklarad aggressivitet Demens Misstanke falsk demens Begåvningshandikapp med psykisk störning Misstanke om falsk begåvningshandikapp Autism hos vuxna Epilepsi (liknande attacker) Elektromagnetiskt avskärmat rum för elöverkänsliga Härmed en stark rekommendation av den skickliga, erfarna och engagerade personal som ingår i Neuropsyk AB i Bollnäs och som övertagit rubricerade verksamhet 1997, vars kärngrupp arbetat 25 år inom landstingets neuropsykiatri. Kjell Norlin f.d chefsöverläkare (kvarstår som konsult) Delar av personalstyrkan på 50 personer. Neuropsykiska störningar kan öka handikappet men är ofta behandlingsbara. Sluten vård kan kompletteras med hembesök, även vid långa avstånd. Grundlig neuropsykiatrisk undersökning före behandling. Kliniken består av 2 avdelningar. En utredningsavdelning och en rehabiliteringsavdelning med totalt 25 platser. Personalen består av läkare, neuropsykolog, psykolog, specialpedagog, sjuksköterskor, skötare, neurofyslabassistenter, sjukgymnaster, sekreterare m fl. Konsulter vid universitetssjukhus nyttjas i vissa fall. Faktablad om klinikens verksamhet finns. Bernt Hagel Börje Hansson Ingrid Andersson Överläkare Verksamhetschef Verkställande direktör Neuropsyk i Bollnäs AB 30 års erfarenhet Ring eller faxa in kupongen! Ta en kopia och spara annonsen! Undertecknad önskar mer information Namn:... Yrke:... Adress:...... Kupongen sändes till VD Ingrid Andersson, Neuropsyk i Bollnäs AB, Box 226, 821 22 BOLLNÄS. Telefon 0278-177 80. Fax 0278-177 94.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS 7 Viktigt med snabb behandling av stroke Det är mycket på gång för att förbättra behandlingen av stroke. Men utöver att hitta nya behandlingsmetoder gäller det också att se till att dagens metoder faktiskt används. Stroke är detsamma som slaganfall och beror på en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Cirka 30 000 drabbas av stroke varje år. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till fysiska handikapp hos vuxna. Behandlingen i akutskedet måste sättas in oerhört snabbt om patienten ska kunna återhämta sig. Varje minut är dyrbar! På grund av den ökande andelen äldre i samhället kommer antalet stroke-fall att öka med 15-20 procent de närmaste tio åren. Till mitten av 2000-talet kommer vi att få en 50-procentig ökning om inget görs. Då är 20 procent av befolkningen över 70 år mot 13 procent idag. Det gör att det är väldigt viktigt att hitta nya Vänster hjärnhalva. Spara med hela hjärnan. metoder för att förebygga stroke, begränsa skadan och förbättra återhämtningen, säger Nils Gunnar Wahlgren, överläkare på Karolinska Sjukhuset. Dessutom måste vi se till att de metoder som finns används, betonar han. Behandlingsmöjligheter För att förebygga stroke är det viktigt med en sund livsstil sluta röka, motionera mer, äta mindre fet mat och minska övervikten. Högt blodtryck och förmaksflimmer, båda viktiga riskfaktorer för stroke, bör behandlas. Efter en stroke ökar risken för fler och det är då viktigt att patienten får och tar blodproppsförebyggande, Vanligaste neurologiska handikappet för yngre Medianåldern för dem som drabbas av stroke är 73 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp för 30-40-åringar, även om det är ovanligt att drabbas om man är under 40 år. Det är lika många män som kvinnor som drabbas fast män drabbas tidigare. I snitt avlider en femtedel ett år efter stroke-anfallet, 30 procent måste ha hjälp av någon annan för sin dagliga livsföring, 50 procent klarar sig själva men har olika grader av lättare skador. Riskfaktorer för stroke Högt blodtryck Övervikt Dålig motion Höga halter av blodfetter Diabetes Rökning Höger hjärnhalva. Tillsammans med Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden har vi ett samarbete sedan flera år. Det går ut på att skapa en fond där man kan göra något bra för andra samtidigt som man sparar långsiktigt. För alla vänsterhalvor kan vi berätta att fonden förvaltas aktivt, att den har en medelhög risknivå bland aktiefonder och en förvaltningsavgit på 1,5%. Inga avgifter tas ut för insättning och uttag. Och för alla högerhalvor vill vi trycka på att 2 % av det förvaltade kapitalet årligen går till Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, som ideellt stödjer forskningen kring hjärnans sjukdomar och funktioner. Besök oss på: www.lansforsakringar.se LÄNSFÖRSÄKRINGAR BESTÅR AV 24 LOKALA OCH KUNDÄGDA LÄNSFÖRSÄKRINGSBOLAG. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA DITT LÄNSFÖRSÄKRINGS- BOLAG ELLER BESÖK OSS PÅ WWW.LANSFORSAKRINGAR.SE. SPARANDE I FONDER INNEBÄR ALLTID EN RISK. FONDER KAN SÅVÄL ÖKA SOM MINSKA I VÄRDE. DET BEROR BLAND ANNAT PÅ UTVECKLINGEN PÅ VÄRLDENS BÖRSER, RÄNTEUTVECKLINGEN OCH PÅ FÖRÄNDRINGAR I VALUTAKURSER. DET ÄR INTE SÄKERT ATT DU FÅR TILLBAKA HELA DET INSATTA KAPITALET. Schematisk illustration över en hjärninfarkt. Ett akut blodflödeshinder i en av hjärnans artärer (th i bilden) kan leda till en infarkt i området som försörjs av detta blodkärl, om inte blodflödet från närliggande artärer är tillräckligt. I centrum av detta område (mörkt på bilden) dör nervcellerna ohjälpligt. Men i den närmaste omgivningen till detta centrum (prickat på bilden) kämpar cellerna för att överleva trots otillräcklig blodförsörjning. Om inte blodflödet återställs till dem inom 2-3 timmar genom att man lyckas lösa upp proppen så kommer även cellerna där att dö. blodtryckssänkande och kanske blodfettssänkande medel. Vid stroke måste behandlingen sättas in inom de första timmarna för att skadorna ska bli så små som möjligt och för att minska risken för komplikationer. Tyvärr är det ibland svårt att veta att man drabbats av stroke. Stroke yttrar sig ofta som en domning eller förlamning i en kroppsdel, det gör inte ont som en hjärtattack och kan inträffa under sömnen. Sedan början av 2003 använder allt fler svenska sjukhus sig av trombolys (en propplösandebehandling) i akutskedet. Den bör sättas in så fort som möjligt, senast inom tre timmar efter att anfallet startat. Helst ska det ske inom 90 minuter. Då ökar chansen att lösa upp stoppet i artärerna så att patienten blir bra igen eller markant förbättrad. Risken om det görs för sent är att man inte blir bättre, men drabbas av komplikationer. Fördelarna verkar överväga upp till cirka fyra timmar, men om det går över tre timmar är effekten mer marginell, säger Nils Gunnar Wahlgren. Om patienten kommer in för sent för trombolys är det viktigt att man erbjuder bra träning och rehabilitering, men det är också viktigt att man behandlar problem som tillstöter, till exempel lunginflammation och blodpropp som kan drabba ett förlamat ben och hamna i lungorna. Man kan också bli deprimerad både av sin situation och som följd av hjärnskadan. Det kan vara lätt att förbise på grund av att patienten har svårt att prata. Nya behandlingsmetoder Nya skarpare förebyggande behandlingsmetoder är på gång. Man håller på att utveckla bättre blodproppsförebyggande, blodtryckssänkande och blodfettssänkande medel. Det pågår också mycket forskning Det är väldigt viktigt att hitta nya metoder för att förebygga stroke, begränsa skadan och förbättra återhämtningen, säger Nils Gunnar Wahlgren, överläkare på Karolinska Sjukhuset. kring de akuta behandlingsmöjligheterna. Man försöker till exempel förlänga möjligheten att göra trombolys till upp till fyra, kanske sex timmar efter insjuknande bland annat med hjälp av förbättrade metoder för att se hur stor skadan är. Om den visar sig vara liten kan man behandla den även om man inte vet när den skett eftersom det fortfarande finns något att vinna och risken för behandlingskomplikation då är liten. Man studerar även effekten av nedkylning av patienter, berättar Nils Gunnar Wahlgren. Vi vet att patienter med hjärtstopp klarar sig bättre om de är nedkylda. Om det fungerar på stroke vet vi inte än, men förhoppningen är att skadan inte ska förvärras och att en spontan återhämtning ska kunna ske. Det pågår också stora studier för att hitta läkemedel som kan bromsa anfallet, men det får förmodligen inte samma effekt som trombolys. Det pågår också forskning kring olika kirurgiska metoder. När det gäller återhämtningen tittar man på hur man kan använda centralstimulerande medel för att påskynda rehabiliteringen, säger han. Längre fram kanske vi också kommer in på stamceller och att de kan bidra till att ersätta skadad hjärnvävnad. Det handlar om många års utvecklingsarbete - kanske ett tioårsperspektiv. Barbara Taltavull Det är klokt att stödja Hjärnfonden. postgiro 90 11 25-5 bankgiro 901-1255 www.hjarnfonden.se

8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS Det lönar sig att stötta Hjärnfonden Tack vare Hjärnfonden kan vi varje år ge fler än tjugo duktiga unga hjärnforskare möjlighet att fortsätta forska. Detta har avgörande betydelse för svensk hjärnforskning, säger professor Lars Olson vid Karolinska Institutet. Kunskapen om hjärnan går nu snabbt framåt. Under de senaste 15 åren har vi kanske lärt oss mer om hjärnan och dess sjukdomar än under alla tidigare år. Och utvecklingen går allt snabbare. Det öppnar stora möjligheter till bättre behandlingar av olika hjärnsjukdomar. - Människohjärnan är kanske universums mest komplexa struktur. Det är därför först nu i vår egen tid som vi har fått redskapen och den biologiska bakgrundskunskap som behövs för att kunna gå i närkamp med hjärnans mysterier. Den nya genetiken och molekylärbiologin, ny elektronik och avancerade datorer öppnar möjligheter. Finns det bara resurser har vi äntligen chansen att göra verkliga genombrott som kan leda till bättre behandling av en lång rad sjukdomar och störningar, säger Lars Olson. Nya behandlingar inom 5-10 år Många allvarliga hjärnsjukdomar, däribland Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och ALS orsakas av att nervceller dör. Tyvärr vet man i de flesta fall inte varför. Det gör att man tvingas behandla symptomen snarare än orsakerna. - Det är viktigt att förstå orsakerna. Det finns många duktiga forskare i vårt land som insett att genetiken har stor betydelse. Om vi ska få stopp på de här sjukdomarna måste vi förstå de genetiska riskfaktorerna, vilket inte gått förut. Men nu när vi vet så mycket om arvsmassan finns det helt nya möjligheter, säger Lars Olson. - Jag är övertygad om att vi kommer att ha ett antal nya behandlingar av flera av de här svåra sjukdomarna inom tio, kanske fem år, säger han. Svensk forskning behöver stöd Svensk hjärnforskning har länge legat i framkant och är flera gåtor på spåren. Nobelpriset till Arvid Carlsson för upptäckten av signalsubstansen dopamin, som ledde till ett genombrott i behandlingen av Parkinsons sjukdom är ett exempel. Statens satsning på biomedicinsk forskning är dock numera blygsam och bristen på Professor Lars Olson vid Karolinska Institutet. forskningsmedel utgör idag det absolut största hindret för svenska forskare. - Vi är fortfarande framstående internationellt, men vi har mycket svårt att hålla jämna steg. Många forskargrupper skulle inte klara sig en dag om de inte lyckades erhålla anslag från annat håll, som USA och EU, säger Lars Olson. Det finns forskare som tvingas ägna merparten av sin tid åt att skriva ansökningar och söka pengar, istället för att göra det som de gör allra bäst, forska. - Sverige är ett litet land, men det finns nischer där vi verkligen är bra och dit hör neurovetenskap. Hjärnfonden vill ta vara på den kompetensen och behålla den i landet. Att upprätthålla högklassig svensk hjärnforskning är viktigt för alla människor, det är själva grunden för god sjukvård, och för vår läkemedelsindustri. Barbara Taltavull Noggrant urval av stipendiater Hjärnfondens stipendiater väljs ut mycket noga. Deras forskningsprojekt är väldigt olika, men utgör tillsammans en god spegling av modern svensk hjärnforskning. Hjärnfondens stipendiater utses av en vetenskaplig nämnd, som består av 23 av landets främsta professor inom hjärnforskningen. Professorerna kommer från alla landets sex medicinska fakulteter. De representerar olika specialiteter allt från laboratorievetenskap och grundforskning, till operationsverksamhet, undervisning av studenter och mottagning på sjukhusen. Stipendieansökningarna bedöms först efter en poängskala, där alla professorer oberoende av varandra betygsätter fem olika aspekter hos projekten och de sökande. Dessutom gör varje ledamot en rangordning av projekten efter hur viktiga de är. Det gör att även projekt som fått en för låg snittpoäng för att komma med, ändå kan kvala in om det är väldigt spännande och bra. Man försöker också se till så att det blir en bra geografisk spridning bland stipendiaterna, berättar Ted Ebendal, sekreterare i den vetenskapliga nämnden och till vardags professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet. - Det brukar bli en bra mix av projekt. De utgör en spegling av modern svensk hjärnforskning, som är väldigt stark på genteknik och molekylärbiologi samt på att tekniskt avbilda den levande hjärnans funktioner och studera vad som händer i den vid olika sjukdomar. Projekten handlar om allt från stamcellsstudier till patientbehandlingsmetoder, säger han. I år kommer Hjärnfonden för första gången att också dela ut tre forskningsanslag. Kriteriet är att det ska vara projekt av högsta kvalitet och medicinsk relevans. Bedömningskriterier Har du frågor om Alzheimers sjukdom? Titta på: Ring och tala med en sjuksköterska: Tel 020-32 11 60. Mån, tis, ons 17.00 20.00 Eller kontakta: Alzheimerföreningen i Sverige Tel. 020-73 76 10. Mån-fre 8.30-16.30 Till vänster: Cecilia Gustafsson är adm. ansvarig för ansökningarna på Hjärnfonden. Till höger: Hillevi Engbrant VD, Hjärnfonden Originalitet: hur unikt, nytt och spännande projektet är. Relevans: hur viktigt projektet är för att öka kunskapen om hjärnans funktion och sjukdomar. Metodik: hur värdefull, spännande och nyskapande tekniken eller mätmetoden är. Kompetens: om den sökande har den kunskap som gör det möjligt att lösa uppgiften. Produktivitet: vad den sökande har åstadkommit tidigare Tel. 08-658 52 22 Pfizer AB, Box 501, Nytorpsvägen 36, 183 25 Täby. Tel vxl 08-519 062 00. Fax 08-519 06212. www.pfizer.se S-02-ARI-014 SÅ HÄR ENKELT STÖDJER DU FORSKNINGEN Forskningen om hjärnan har kommit långt. Men mycket återstår för att vi ska få fram nya effektiva läkemedel och behandlingar som kan rädda miljontals liv.vi behöver din hjälp! POSTGIRO ELLER BANKGIRO Du kan enkelt göra en inbetalning via postgiro eller bankgiro. Blanketter kan beställas på telefon 020-523 523 Hjärnfondens postgiro 90 11 25-5, bankgiro 901-1255 TESTAMENTERING Om du vill testamentera, beställ då en testaments mapp genom att ringa 018-14 33 40 eller gå in på hemsidan www.hjarnfonden.se FÖRETAGSSAMARBETE För information kontakta vd Hillevi Engbrant AUTOGIRO OCH HJÄRNFONDENS HEMSIDA Vill du regelbundet ge bidrag, kan du ansluta dig till Hjärnfondens autogiro. På vår hemsida hittar du autogiroblanketter. www.hjarnfonden.se TELEFON OCH E-POST Telefon:018-14 33 40 el 020-523 523 Fax:018-14 33 45 E-post: info@hjarnfonden.se