Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Relevanta dokument
BARNETS BÄSTA? En studie om asylsökande barn i socialtjänstens barnavård

Workshopledare Madeleine Sundell

Seminarium om Barnkonventionen som lag?

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Utredning om barn och unga

Betänkandet (SOU 2016:94) av att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro

Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola

Maria Nyström Agback.

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Ensamkommande barn som försvinner

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

och och socialtjänstens skyldigheter

Motion till riksdagen 2015/16:83 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Barnperspektiv i asylprocessen

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Delrapport 1. Preliminära resultat

Nationellt perspektiv

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Barnkonventionen kort version

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Denna skrivelse ersätter vår stämningsansökan daterad Vi, föräldrar till elva barn, stämmer den svenska staten enligt följande:

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen 1

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARN SOM FYLLER 18 ÅR

Nätverksträff för barnrättsstrateger i Skåne

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Till alla barn och ungdomar

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. (SOU 2018:37)

REMISSVAR Dnr: BO

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Riktlinje för kommunkontrakt

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Bilaga 1 Nyckeltal och mått

Ett barn är varje människa under 18 år

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Våld i barnavårdsutredningar Att utreda olika TINA MATTSSON SOCIALHÖGSKOLAN LUNDS UNIVERSITET

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat Uppdaterat

Socialtjänstens arbete med barn

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37)

1 januari (HSL 2 g )

Kort om Barnkonventionen

Transkript:

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder - Barnkonventionen är grunden - I Sverige - 40 anställda - Bättre tillgodoseende av barnets rättigheter

Barnkonventionen - artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag.

Syfte Få kunskap om: -hur vanligt det är att asylsökande barn som kommit till Sverige med sina familjer placeras i samhällsvård, samt -socialtjänstens erfarenheter och förhållningssätt i sådana fall

Metod Kvantitativ kartläggning baserad på telefonintervjuer med företrädare för socialtjänsten i 78 av 81 kommuner/stadsdelar i Stockholms och Skåne län Fokusgruppsintervju/halvstrukturerade telefonintervjuer med fem socialsekreterare från Stockholms län.

Delstudie 1: Omfattning 73 SoL-placeringar och 13 LVU-placeringar under 2010-2012 i de båda länen. En uppskattning utifrån resultatet och Migrationsverkets statistik är att ca två procent av de asylsökande barnen (vilket för ett genomsnittsår 2010-2012 innebär ca 190 barn), hamnar i samhällsvård. Resultatet stämmer bra överens med kartläggning av Uppdrag granskning 2013: Minst 143 placerade barn i landet (70% svarsfrekvens)

Delstudie 2: Erfarenheter och förhållningssätt -Vilken betydelse har det att barnen och deras familjer är asylsökande i fall då det finns en oro för barnen på grund av föräldrarnas omsorgsförmåga? -Hur uppfattar socialsekreterarna eventuella riktlinjer och policys för dessa situationer och sitt handlingsutrymme? -Vilka erfarenheter har socialsekreterarna av samverkan med Migrationsverket i dylika fall?

Typ av fall Psykisk ohälsa hos föräldrar kopplad till situationen som asylsökande Omsorgsbrist och vanvård Anmälningar oftast från psykiatrin Barn som mår mycket psykiskt dåligt

Arbetets förutsättningar Lagstiftningen: SoL/LVU i förhållande till UtL Brist på kunskap, riktlinjer och anpassade insatser Ekonomiska resurser relativt bra Konsekvenser: Går inte att planera långsiktigt, svårt matcha insatser, personberoende

Det jag har upplevt som problematiskt, det är när man har gjort en bedömning att barnet behöver en insats, placering enligt SoL eller LVU, men man får inte jobba klart med den vården utan det ska avbrytas på grund av utvisning Om jag slutar här, och alla andra som jobbade här när det hände, om det händer igen så är ju den kunskapen förlorad

Förhållningssätt i arbetet En tydlig dilemmasituation Olika strategier- beroende av person och kommun Avvaktande hållning: Fokus på akuta insatser Jobba ihop förälder och barn Inte bygga relation/använda relation Engagemang i asylärendet

Det fanns en hopplöshet där, att det spelar ingen roll om vi tar LVU Det som är policyn är att det är det akuta som görs Ska de ut så måste vi jobba ihop dem. Så fort som möjligt.

Samarbete med Migrationsverket Socialsekreterarna önskar mer och mer jämlikt samarbete De uppfattar att riktlinjer inte alltid följs Oklara roller i samband med utvisning

Det är jättebra att det har sagts att det ska vara så, men jag upplever inte att det har agerats så, det har inte tillämpats --- man kör över socialtjänstens bedömningar och gör de här utvisningarna ändå, i strid mot barnets bästa. Och där räcker inte vårt handlingsutrymme De som fattar besluten har vi ju ingen som helst kontakt med

Några sammanfattande reflektioner En bedömning görs av barnets bästa utifrån rådande omständigheter som är specifika för dessa barn där socialsekreterarens handlingsutrymme bl a begränsas av lagstiftningen En konsekvens av ett avvaktande förhållningssätt kan bli att barnen inte kan skyddas av det ramverk som finns Olikheter i förhållningssätt, brist på kunskap, riktlinjer och tillgängliga insatser Brister i samverkan drabbar barnen

Några diskussionsfrågor Hur kan socialtjänsten se på och agera utifrån barnets bästa i dylika situationer? Hur kan samarbetet mellan socialtjänsten och Migrationsverket tydliggöras och göras mer jämbördigt? Hur kan socialtjänsten som organisation öka sin kunskap om och utveckla former för stöd till asylsökande barn?

Hur arbetar vi framåt? - LVU och SoL måste ges företräde framför UtlL - Ökad och förbättrad samverkan mellan myndigheter - Bättre och tydligare tillämpning av barnets bästa - Barnkonventionen måste bli svensk lag

Emma Schönberg Barnrättsjurist, UNICEF Sverige emma.schonberg@unicef.se Åsa Backlund Fil.dr. i socialt arbete FoU Nordväst samt institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet åsa.backlund@socarb.su.se