1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-02-29 21 Tfn: 0485- c:\documents and settings\annohl\lokala inställningar\temporary internet files\olkc\plan för extraordinära händelser mm.doc
2 (7) Syftet med denna plan är att skapa en grundläggande besluts- och handlingsförmåga för ledning och information vid extraordinära händelser och höjd beredskap. Delar av planen kan även användas vid andra typer av påfrestningar med krav på omfattande insatser från kommunen. Lagstiftning med mera Kommunens uppgifter vid allvarliga kriser regleras i lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunfullmäktige har 2011-03-30 29 beslutat att inrätta en krisledningsnämnd direkt underställd kommunfullmäktige. Vid ett större oljepåslag samarbetar de båda ölandskommunerna enligt oljeskyddsplan (1972). Krisledningsnämndens ansvar och uppgifter Nämnden ska säkerställa att kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser är god. Detta definieras bland annat genom att: Vid extraordinär händelse ska samhällsviktig kommunal verksamhet kunna utföras i tillräcklig omfattning och på ett tillfredsställande sätt. Prioriterade åtgärder är sådana som rör människors liv och hälsa. En krisledningsorganisation finns upprättad, i vilken ansvars- och befogenhetsfördelningen är tydlig och aktuell. Ledningsorganisation ska övas och utvärderas. Risk- och sårbarhetsanalyser ska upprättas med beskrivningar om hur enskilda händelser kan påverka verksamheterna respektive samhället i stort. En övergripande plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska fastställas för varje ny mandatperiod. Krishanteringsarbetet ska samordnas både i planeringsarbetet och vid inträffad händelse. Krisinformation ska delges allmänheten. Rapporter lämnas till länsstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer om utförda åtgärder före, under och efter en händelse. Den politiska ledningen har enligt ovan en krisledningsgrupp med ansvar för det operativa arbetet. Gruppen ska vid händelse snabbt få igång en samordnad krishantering, skapa en samlad bild av händelsen och etablera kontakter med berörda organisationer och myndigheter. Gruppen leds av kommunchefen. För samverkan med andra intressenter inom kommunens geografiska område finns ett särskilt krishanteringsråd. Detta råd är gemensamt för de båda ölandskommunerna.
3 (7) Larmlistor och arbetsrutiner Larmlistor och arbetsrutiner för krisledningsnämnd, krisledningsgrupp, informationsstab med flera uppdateras fortlöpande och finns tillgängliga inom organisationen samt hos SOS Alarm. Ansvarig för detta arbete är kommunens säkerhetssamordnare. Kommunchefen bedömer i samråd med ledningsgruppen vid extraordinära händelser om händelsen uppfyller kriterierna för en extraordinär händelse. Krisledningsnämndens ordförande bedömer när nämnden behöver träda i kraft. Vid larm inkallas ledningsorganisationen omgående. Inom två timmar från första larmet ska nämnden respektive krisledningsgruppen ha förmåga att fatta beslut respektive samordna det operativa arbetet. Dokumentation och lägesuppföljning Beslut, verkställda åtgärder och lägesuppföljning dokumenteras i ledningsgruppens arbete. Det webbaserade informationssystemet WIS används för lägesrapportering till länsstyrelsen. Förberedda lokaler för krisledning Lokal för krisledning finns i kommunhuset i Mörbylånga. Lokalen är försedd med IT-, tele- och radiokommunikationsutrustning samt reservkraft. Reservplats för krisledning är räddningstjänstens räddningscentral i Färjestaden, vilken har samma utrustningskrav som kommunens ordinarie ledningsplats. Förberedande och förebyggande arbete Fastställda verksamheter och bolag ska göra egna analyser och på basis av dessa upprätta nödvändiga planer för att hantera extraordinära händelser i sina respektive verksamheter. Nämnden samordnar framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser. Planerna ska ha följande disposition: Mål och inriktning Prioriterad verksamhet Ledningsorganisation (organisation, lokaler, kontaktpersoner) Checklistor Risk och sårbarhetsanalyser genomförs med scenarioteknik. Samhällsviktig verksamhet och kommunalteknisk försörjning Där den verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalysen har definierat samhällsviktiga verksamheter ska dessa kunna bedrivas oavbrutet under en veckas tid. Detta gäller även under strömavbrott, vilket innebär att bränsleförsörjning och underhållslogistik för reservkraft ska vara anpassat till detta. Aktuella planer Följande analyser och planer finns i nuläget:
4 (7) I gällande översiktsplan finns överväganden och planer för att motverka negativa händelser. Riskanalys för kommunalteknisk försörjning (2000) Pandemiplan allvarlig smitta (2007), Oljeskyddsplan (1992, revidering pågår) Beredskapsplan Ölandsbron (2004) Informationsplan (2007) Risk- och sårbarhetsanalys för Mörbylånga kommun (2011) Planering för elbrist, Styrel (2011) Handlingsprogram och riskinventering/-analys till skydd mot olyckor (2011/2007) Utbildning och övning Utbildningar och övningar ska ske kontinuerligt. Nämnden ansvarar för att aktiviteter sker enligt fastställd utbildnings- och övningsplan (se bilaga 3). Informationsplan Informationsbehovet vid en händelse kan sammanfattas i följande områden: Intern information för den egna organisationen/förvaltningen. Information till andra myndigheter (länsstyrelsen m.fl). Informationen sker via system WIS (Webbaserat InformationsSystem). Information till allmänheten. Information till media. I krisledningsorganisationen finns en utsedd informationsansvarig (informationssekreteraren) med ersättare, med uppgift att hantera såväl intern som extern information. Informationssekreteraren svarar för att kommunens informationsplanering vid extraordinära händelser är uppdaterad. Samverkan Samverkan ska ske mellan kommuner och landstinget, länsstyrelsen, Regionförbundet i Kalmar län, polismyndigheten, näringslivet, ideella föreningar med flera i den omfattning som situationen kräver. Kommunen ska i sitt områdesansvar se till att åtgärder inom kommunen samordnas. Krishanteringsrådet är ett forum för att säkerställa att samverkan mellan olika intressenter fungerar på ett tillräckligt effektivt sätt. Rådet är i sitt förberedande arbete gemensamt med Borgholms kommuns råd.
5 (7) Länsstyrelsen ansvarar för samverkan mellan den lokala och den regionala nivån, genom det regionala samverkansforumet Området, där kommunen är representerad. För kommunerna finns även ett regionalt mellankommunalt planerande forum, ExSam. Räddningstjänsten ingår i kommunkoncernen genom Ölands Kommunalförbund. Räddningstjänsten utgör egen myndighet med egna uppgifter, men är också en resurs för krisorganisationen. Psykosocialt stöd (POSOM-verksamhet) Personer med behov av psykosocialt stöd på grund av olyckor eller vid extraordinär händelse kan få stöd genom Posom-verksamheten. Kommunens individoch familjeomsorgsverksamhet har uppdraget att operativt följa upp enskilda händelser och vid behov samverka med andra organisationer. Utbildnings- och övningsaktiviteter samordnas. Samverkan med andra frivilligorganisationer Befintliga eller nybildade frivilligorganisationer kan nyttjas i hanteringen av extraordinära händelser. Det förutsätter att varje enskild frivilligorganisation har tillräcklig kompetens för uppgiften. Förberedda avtal ska finnas för utnyttjande av sådana insatser. Utbildningsaktiviteter samordnas. Bistånd från annan kommun Krisledningsnämnden kan begära eller få begäran om hjälp från annan kommun vid extraordinär händelse. Ersättningen för utförd hjälp regleras mellan kommunerna med utgångspunkt från begreppet skälig ersättning (2006:544). Utvärdering efter kris Insatser vid extraordinära händelser ska utvärderas. Utvärdering görs i enlighet med framtagen mall i de fall som krisledningsnämnden varit i tjänst och/eller då kommunens ledningsgrupp arbetat med en extraordinär händelse. Kommunchefen initierar att utvärdering sker.
6 (7) Höjd beredskap Kommunens planering, ledning, organisation och bemanning för extraordinära händelser fungerar även vid höjd beredskap. Syftet är att värna befolkning, trygga livsnödvändig försörjning och säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Höjd beredskap beslutas av regeringen. Kommunstyrelsen har ledningsansvar vid höjd beredskap. Under en förberedelsetid kan kommunen anpassa beredskap, förmåga och uthållighet mot de ökade krav som ställs vid angrepp i ett förändrat omvärldsläge. Regeringen beslutar om när tillståndet av höjd beredskap upphör. Kommunen ska under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas svara för den lokala kristidsverksamheten. I sådan situation ska kommunstyrelsen verka för att den verksamhet som bedrivs inom det geografiska området kommunen samordnas och att samverkan kommer till stånd mellan berörda aktörer. Prioriterade arbetsuppgifter för mandatperioden 2011-2014 Under mandatperioden ska följande särskilda insatser göras för att säkerställa kommunens förmåga att klara extraordinära händelser på ett tillfredsställande sätt: Risk- och sårbarhetsanalyser ska årligen uppdateras av fastställda verksamheter. Verksamhetsspecifik planering färdigställs för fastställda verksamheter. Revidering av den Ölandsgemensamma oljeskyddsplanen ska färdigställas. Utbildnings- och övningsaktiviteter ska ske med viss kontinuitet och enligt fastställt utbildnings- och övningsprogram (se bilaga 3.) Verksamhetsansvariga ska, efter behov, informera om och implementera detta arbete inom sina respektive ansvarsområden. Arbetsrutiner kring den kommunala ledningsplatsen (inklusive reservplats) ska fortsätta utformas. Krisledningsorganisationen ska löpande uppdateras.
7 (7) Bilaga 3 - Övningsplan 2012: Tabletop -övning Oljeolycka på Östersjön (samverkan) 2013: Intern ledningsövning (mindre motspelsövning) 2014: Samverkansövning (länsstyrelsen initierar) Vid samtliga ovanstående övningar ska krisledningsnämnd och krisledningsgrupp(er) övas i någon form. Utöver detta kan mindre övningar (exempelvis inom informationsområdet) hållas.