Fotomanipulation Tematisk fördjupning Block 1 Av: Marie Karlsson oktober 2013
Innehållsförteckning Inledning 3 Kapitel 1 - Vad är fotomanipulation? 4 Kapitel 2 - Hur påverkar manipulering vår syn på 5 bilden som informationskälla? Kapitel 3 - Konsekvenser av upptäckta bildmanipuleringar 7 Kapitel 4 - Resultaten av min enkät 8 Kapitel 5 - Problem under arbetets gång 13 Kapitel 6 - Sammanfattning 14 Referenser 15 Enkätsvaren 17
Inledning Jag har länge fascinerats av manipulerade fotografier och hur andra ser på en manipulerad bild. Jag anser att inom tidningsvärlden är det inte accepterat med manipulerade bilder i lika hög grad som inom reklam. I vissa fototävlingar anses det t o m som fusk om bilden är manipulerad. Detta hände t e x årets naturfotograf Terje Hellesø 2011. Jag ville därför undersöka och skapa en förståelse för olika målgruppers accepterande av den manipulerade bilden och hur mycket man kan manipulera en bild. Jag var också intresserad av vad olika målgrupper tycker om en viss typ av bildmanipulation t e x ansiktsretuschering. Så min direkta frågeställning var: Hur långt kan man gå inom fotomanipulation innan människor anser att bilden är för manipulerad samt finns det någon större skillnad i åsikter mellan olika målgrupper? 3
Kapitel 1 Vad är fotomanipulation? Fotomanipulation har funnits ända sedan vi framkallade fotografier i mörkerrum med kemikalier. Med olika tekniker kunde man t e x beskära, färga, ljusa upp eller mörka ner ett fotografi. Sedan kom digitalkamerorna och datorerna och saker förändrades snabbt. En hel värld öppnades upp med möjligheter även för den okunnige amatören. Det blev lättare att både fotografera och att manipulera sina bilder. Man behövde inte längre ha kunskaper som hur man blandade till kemikalier för att få fram en bild eller vilka inställningar på kameran som var mest optimala för fotoögonblicket. Det enda som krävdes var en viss datorvana och en portion nyfikenhet samt kreativitet. Idag är det mest fantasin som sätter gränser för vad man kan göra inom fotomanipulation. Med hjälp av mjukvaruprogram som Photoshop, Corel Paint Shop, Photoscape, PhotoPlus, GIMP och Pixelmator kan man skapa sin egen fantasivärld eller retuschera en människa till oigenkännlighet. Vi ser bilder varje dag i tidningar, magasin och annonser för att nämna några. Ibland ser vi att en bild är retuscherad men det kan också vara svårt att se att en bild blivit manipulerad bara genom att titta på den. Det finns olika tekniker för att se bildmanipulation. Man kan bland annat undersöka var ljuset i bilden kommer ifrån och om skuggorna ligger där de borde. Man kan också se efter om det finns två identiska områden, detta kallas kloning. Den som har manipulerat bilden har kopierat en bit av bilden och lagt på ett annat ställe. Teknikerna för att se om en bild är manipulerad utvecklas i samma takt som verktygen för att manipulera. 4
Kapitel 2 Hur påverkar manipulering vår syn på bilden som informationskälla? Det har tidigare gjorts en del undersökningar om hur vi upplever en manipulerad bild som en trovärdig informationskälla eller inte. Det händer att bilder som är retuscherade hamnar i dagstidningar världen över och detta skapar ofta debatter. Enligt en undersökning av Puustinen. L, Seppänen. J.(2013) bland personal från nyhetstidningar och magasin i Finland var majoriteten restriktiva angående manipulation av nyhetsbilder. De flesta tyckte att det tekniker man använt i mörkerrumen var tillåtna att använda i liten skala i datorn. I en annan undersökning gjord av Oriez, R. (2009) fann han att både de som arbetade inom media och de som inte gjorde det hade väldigt olika åsikter om bildmanipulering. Många trodde också att det förekom mycket manipulering oftare än det faktiskt gjorde. Det var även många som inte litade på att nyhetsbilder var äkta. En tredjedel av personerna från undersökningen trodde att personer tagits bort från bilder minst en gång/vecka. Små ändringar som färgkorrigering och borttagning av damm eller andra defekter som inte var vitala delar av originalbilden var okej att retuschera. Däremot mötte verktygen dodge och burn tool mer kritik. De som var genomgående var att majoriteten ville se bilden så som fotografen sett den när han tog den. Det som verkligen inte var omtyckt var att ta bort eller lägga till saker, människor eller att flytta runt saker i bilden. Även de manipuleringarna som ansågs vara okej fick inte användas alltför mycket. Han använde uttrycket less is better. I undersökningen märkte han inga särskilda mönster i ålder eller kön. Dock verkade det som att äldre personer 5
litade mer på tidningsbilderna än vad yngre gjorde. Hans förslag var att tidningarna lägger upp en bildpolicy på sin hemsida nära sina bildgallerier och även publicerar den i tidningen för att göra så att allmänheten börjar få tillbaka tilliten till bilden som en trovärdig källa. 6
Kapitel 3 Konsekvenser av upptäckta bildmanipuleringar I Nederländerna blev Jean-Pierre Jans uppmärksammad efter att det upptäckts att han under sin fotokarriär manipulerat över 80 bilder. Händelsen ledde till att flera agenturer upprättade regler där fotot ska vara en reflektion som stämmer bra överens med verkligheten. Man får därför inte ta bort eller lägga till saker i bilden. Små saker som kontrast och färg får användas men i små mängder. I Sverige har vi numera ett ord i ordlistan som kom till på ett intressant sätt. Att terja innebär enligt Språkrådet att manipulera ett foto i bedrägligt syfte. Ordet kom in i ordlistan 2011 efter att några personer på webbsidan Flashback upptäckt att Terje Hellesø manipulerat sin vinnarbild som gav honom titeln Årets Naturfotograf 2010. Hellesø hade manipulerat naturbilder sedan 2005 och sedan hittat på historier om bilderna och hur de kommit till. Ca 100 st av Hellesøs bilder på vilda djur visade sig vara manipulerade. Hellesø hade kopierat djur från andra fotografers bilder utan tillstånd och klistrat in i sina egna landskapsbilder. Detta har inte bara skadat hans rykte som fotograf utan även kostat andra personer pengar. Efter att ha manipulerat en bild av en mårdhund och sagt att han tagit den i en skog utanför Mullsjö i Jönköping investerade Länsstyrelsen i kommunen stora summor pengar för att hitta den då mårdhundar ofta bär på rabies. Numera åker Hellesø runt och föreläser om bildmanipulation. I november 2011 vann Flashbackgrävarna som avslöjade bildmanipulationen Sveriges Radios nyinstiftade journalistpris, Årets Medieorm, som år 2011 delades ut för första gången. Den 2 mars fick de dessutom ett hedersomnämnande av juryn för Guldspaden. 7
Kapitel 4 Resultaten av min enkät I min egen undersökning som jag skickade ut via mail och la upp på Facebook fick jag svar från 26 personer totalt varav 13 kvinnor och 13 män. I detta kapitel tänker jag gå igenom frågorna och svaren samt ta upp mina tankar kring dessa. För att se enkätsvaren i sin helhet gå till sidan 18. Bakgrundsfrågor: Alla tillfrågade uppgav att de hade datorvana och de flesta satt vid datorn mellan 3-6 h/dag eller mer. Ungefär hälften av personerna hade anknytning till media via studier och hälften hade jobb eller studerade något som inte hade med media att göra. Jag fick inga resultat från någon som arbetade inom media. Jag ställde även frågan om personen handlade mycket kläder över internet då jag var nyfiken på om svaren blev annorlunda eftersom många bilder på säljsidor är manipulerade. Dock fick jag inte tillräckligt många personer som svarade ja för att det ska göra någon större skillnad för de övriga svaren. Fråga ett: Är du för eller mot bildmanipulering? 7 män och 8 kvinnor var för och 6 män respektive 5 kvinnor var mot. Det fanns inga särskilda åldersgrupper som var för eller mot manipulering. Men det hade jag inte räknat med. Jag tror inte att bildmanipulering har med ålder att göra, och min undersökning stödjer detta. Fråga 2: Brukar du manipulera bilder hemma? 1 man och 6 kvinnor svarade ja medan 12 män och 7 kvinnor svarade nej. Detta visar att ungefär hälften av de tillfrågade kvinnorna manipulerade bilder hemma. Bara två av dessa sex studerade media. Jag undrar om det är fler kvinnor än män som manipulerar bilder hemma. Om undersökningen gjorts i större omfattning hade jag kanske fått ett mer tillförlitligt resultat. 8
Fråga 3: Inom vilken genre får man manipulera bilder? Då flera svar var valbara skriver jag hur många som svarade vad. porträttfotografering: 4 män, 7 kvinnor dokumentärfotografering tex en dagstidning: 5 män, 2 kvinnor reklam: 8 män, 9 kvinnor konst: 7 män, 9 kvinnor naturfotografering: 7 män, 6 kvinnor produktfotografering: 5 män, 6 kvinnor matfotografering: 5 män, 4 kvinnor sportfotografering: 4 män, 1 kvinna I en fototävling: 2 män, 4 kvinnor Man ska aldrig manipulera en bild: 3 män, inga kvinnor Av detta kan vi se att reklam och konst var de genrer som var mest accepterade att manipulera bilder i. Porträtt och produktfoto var ganska accepterat och sportfotografi och fototävlingar låg längst ner. Av de tillfrågade fanns det dessutom tre män som inte tyckte att man skulle manipulera en bild alls. Alla tre arbetade med något som inte hade med media att göra. Om detta är ett sammanträffande eller inte är svårt att säga men jag tror det. Det fanns inga andra skillnader mellan svaren på de som studerade media och de som inte gjorde det. Fråga 4: Vad anser du att man får göra med ett fotografi vid en bildredigering? Då flera svar var valbara skriver jag hur många som svarade vad. Lägga till saker i bilden: 7 män, 8 kvinnor Ta bort saker i bilden: 7 män, 9 kvinnor Ändra färg på något: 6 män, 8 kvinnor Skönhetsretuschering (ta bort finnar, släta till hud, osv): 5 män, 8 kvinnor Ändra ljussättningen och lägga till skuggor: 9 män, 7 kvinnor Lägga till saker som egentligen inte finns tex mytologiska figurer: 7 män, 6 kvinnor Använda bilder som inte är dina och som du inte fått tillstånd att använda: inga svar Man får inte manipulera alls: 1 man, 1 kvinna 9
Enligt svaren jag fick in tyckte hälften av både kvinnorna och männen att det är okej att manipulera bilder, men det verkar inte som att alla 26 personer i undersökningen har svarat på frågan för då skulle det funnits fler svar på varje kategori eller en massa personer som svarat att man inte får manipulera alls. Det kan också vara så att genom att inte svara tycker dom inte att man får manipulera bilder, men det är bara en gissning från min sida och inget jag kan dra en korrekt slutsats av. Jag hade även med manipulerade bilder i enkäten där man fick svara vilken av bilderna som man tyckte var för manipulerad. Bildmanipulation 1: Bild 1: 0 män, 1 kvinna Bild 2: 4 män, 2 kvinnor Bild 3: 5 män, 4 kvinnor Bild 4: 3 män, 2 kvinnor Ingen av dom: 1 man, 3 kvinnor De flesta tyckte att bild nr 3 var för manipulerad. Det var ungefär lika många som svarade bild två och bild fyra. Det jag är mest förvånad över är att hela fyra personer inte tyckte att någon av bilderna var för manipulerad. Men det kan bero på att t o m jag tycker att manipuleringen skenade iväg, vilket var meningen för undersökningen. 10
Bildmanipulation 2: Bild 1: inga svar Bild 2: 3 män, 1 kvinna Bild 3: 0 män, 2 kvinnor Bild 4: 4 män, 5 kvinnor Ingen av dom: 6 män, 3 kvinnor När det gäller produktfotografering verkar det som att en viss del av manipulering är tillåten. Sammanlagt var det nio personer som tyckte att bild fyra var för mycket och nio personer som inte tyckte att någon bild var för manipulerad. Bildmanipulation 3: Bild 1: 1 man, 1 kvinna Bild 2: 4 män, 1 kvinna Bild 3: 3 män, 4 kvinnor Ingen av dom: 5 män, 4 kvinnor Alla: 0 män, 2 kvinnor 11
Dessa bilder tyckte 9 personer inte var för manipulerade och 16 personer tyckte att manipulationen var mer eller mindre acceptabel. Bildmanipulation 4: Bild 1: 1 man, 1 kvinna Bild 2: 3 män, 0 kvinnor Bild 3: 2 män, 3 kvinnor Ingen av dom: 7 män, 6 kvinnor Alla: 0 män, 2 kvinnor I undersökningen kände ingen av de 26 tillfrågade till Terje Hellesø. Han är mindre känd bland allmänheten än jag trodde. Det fanns inget samband mellan resultaten på bilderna och bakgrundsfrågorna. Det spelade ingen roll om man var för eller mot manipulering, hur många timmar om dagen man satt vid datorn, vilket kön eller ålder man hade. Jag drar slutsatsen att det är högst personligt vad man tycker om bildmanipulation och vad man tycker om olika typer av manipulering. 12
Kapitel 5 Problem under arbetets gång Det första problemet jag stötte på var att bilderna till enkäten tog längre tid att manipulera än väntat. Ju mer saker jag lade in i en bild desto svårare blev det att få ljus och skuggor samt reflektioner att stämma och se verkligt ut. Jag hade dessutom aldrig manipulerat bilder i den utsträckningen tidigare och fick lära mig en del nya verktyg i programmet t e x puppet warp. Det var däremot både roligt och lärorikt att se bilderna komma till liv. Det andra problemet var min enkät. Jag trodde att jag gjort fel och när jag försökte åtgärda det blev det verkligen fel. Till nästa gång ska jag fråga någon först om dom vet hur man gör innan jag trycker på något som inte går att ångra. I mitt fall trodde jag att jag inte kunde se de enskilda svaren och råkade radera de testsvar jag redan fått. Nu till själva enkätsvaren jag faktiskt samlade in. Jag upptäckte vid sammanställningen att alla inte svarat på alla frågor. Detta gör att resultaten inte är så tillförlitliga som jag hoppats. Jag ville t e x veta om det hade någon betydelse att man studerade eller arbetade inom media och om det hängde ihop med om man tyckte att bildmanipulation var acceptabelt eller inte. Då bara hälften av de tillfrågade svarade på frågan om manipuleringen är det svårt att dra några slutsatser av min enkät. Dock finns det andra undersökningar som bara gjorts med de som arbetar med media så jag kan hämta viss information och dra slutsatser därifrån. Till nästa gång är det nog bra att använda en kvalitativ metod som komplement till en kvantitativ. Med det menar jag intervjuer av kanske 10-15 personer där jag kan styra så att jag får de svar jag behöver ihop med en enkät där jag får förlita mig på att jag skrivit rätt frågor i förhållande till vilka svar jag ville ha. 13
Kapitel 6 Sammanfattning I denna essä har jag tagit upp mina tankar om bildmanipulation och samlat information om det samt undersökt vad allmänheten tycker om olika typer av manipulationer. Jag har även tagit upp vilka problem jag har stött på och tankar om vad jag kunnat göra annorlunda. Det jag har kommit fram till är att bildmanipulation är högst personligt och det spelar ingen roll vilken ålder, kön eller vilket arbete man har. Majoriteten verkar tycka att det är okej med manipulering av bilder om det sker enligt mörkerrumsmetoden men då endast på en liten nivå. Reklam och konstbilder är det två mest accepterade genrer som man får manipulera bilder i medan sportfotografi var den genre som enligt min undersökning helst ska förbli omanipulerad. Hur mycket man kan manipulera en bild beror också på var den ska visas. Idag finns det lika många bildbehandlingsprogram som det finns metoder för att se om en bild är manipulerad eller inte. När bildmanipulationer upptäcks kan det ha konsekvenser som t e x en förlorad titel för en fotograf eller att personerna som upptäckte det får ett journalistpris. Som mediastuderande ska det bli spännande att se hur bildmanipulation och synen på den kommer att utvecklas i framtiden. 14
Referenser Coffaney, S. (2011). Photo Manipulation in the Media. Hämtad 25 september, 2013 http://www.stephaniecoffaney.com/files/stephanie_coffaney_senior_project_2011.pdf Mishra. M, Flt. Lt. Dr. M.C. Adhikary (2013) Digital Image Tamper Detection Techniques -A Comprehensive Study Hämtad 25 september, 2013 http://arxiv.org/ftp/arxiv/papers/1306/1306.6737.pdf Gordon, M (2013) Effects of Photo Retouching on the Perceived Attractiveness of Female Models Hämtad 25 september, 2013 http://kb.osu.edu/dspace/bitstream/handle/1811/54783/effects_of_photo_retouching_on_the_perceived_ Attractiveness_of_Female_Models.pdf?sequence=1 Kee. E, O brien. J, Farid. H. (20313). Exposing Photomanipulation with inconsistent shadows. Journal ACM Transactions on Graphics (TOG) TOG Homepage archive. 32(3) Article No. 28 ACM New York, NY, USA Hämtad 25 september, 2013 http://delivery.acm.org/10.1145/2490000/2487236/a28-kee.pdf?ip=194.47.157.94&id=2487236&acc=acti VE%20SERVICE&key=C2716FEBFA981EF137A5662045E93A39CB0A755D9793E7FF&CFID=249118368& CFTOKEN=93600007& acm =1380202031_12b5854578412ecb9b0a773d6bffb716 E.C. van den Berg. (2011). GET THE PICTURE? Exploring the norms of digital editing in news photography Hämtad 25 september, 2013 http://dare.uva.nl/document/337271 Puustinen. L, Seppänen. J.(2013). Survey: Digital Alteration in Photojournalism in Finland Hämtad 25 septmeber, 2013 i doc format 15
Kretz. V (2009) Perceived Reality of Images of Women in Magazines Hämtad 25 september 2013 http://epublications.marquette.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1081&context=theses_open Oriez, R. (2009) Do Readers Believe What They See? Reader Acceptance of Image Manipulation Hämtad i tre versioner 25 september, 2013 Public https://mospace.umsystem.edu/xmlui/bitstream/handle/10355/6551/public.pdf?sequence=1 Research https://mospace.umsystem.edu/xmlui/bitstream/handle/10355/6551/research.pdf?sequence=3 Short https://mospace.umsystem.edu/xmlui/bitstream/handle/10355/6551/short.pdf?sequence=2 Segeholm, G. (2009) Konsten att ta vinnande bilder. (3. uppl.). Borgå, [Finland]: Pagina 16
Enkätsvaren Hur man avläser enkätsvaren Då jag ville undersöka om det spelade någon roll vad man svarade på bakgrundsfrågorna kontra vad man tycker om de manipulerade bilderna har jag valt att ge varje individ en specifik form och färg. När man avläser svaren kan man därför se både vad majoriteten svarat och individen. Jag ville även ha med en sammanställning så att man inte behöver sitta och räkna hur många som svarat vad och dessa resultat satte jag i mitten. Sammanställningen i mitten är uppdelad i vad alla män svarade till vänster, vad alla kvinnor svarade till höger och allas svar sammanställt i mitten. Om vi t e x vill se vad en kvinna i åldern 25-35 svarade individuellt kan vi titta på alla svar på höger sida som har en rund röd prick. 17
18