Europaparlamentet och klimatmötet i Cancún Focus Internationellt klimatmöte i Cancún, Mexiko 29 november - 10 december Målet för de internationella klimatförhandlingarna i Cancún i Mexiko 29 november - 10 december är ett nytt miljöavtal som ska minska utsläppen av växthusgaser. Trots negativa förväntningar lyckades deltagarna, i sista minuten, nå fram till en överenskommelse om viktiga frågor för att tackla klimatförändringarna. EUledamöterna välkomnar resultatet och ser det som ett steg mot ett nytt globalt klimatavtal. I en resolution om prioriteringar inför Cancún (25 november) föreslår Europaparlamentet att EU ska öka sitt åtagande att minska CO2-utsläpp till 30 procent före 2020. Det skulle vara i unionens eget ekonomiska intresse menar ledamöterna. Resolution lyfter särskilt fram skydd av skog och hjälp till utvecklingsländerna som viktiga områden för att nå framsteg i Cancún. Via länkarna nedan hittar du artiklar kopplat till klimatmötet och aktuella miljöfrågor. Exempelvis en intervju med EU-ledamoten Jo Leinen som leder parlamentets delegation till Cancún och information om parlamentets prioriteringar inför Cancún. Vi kommer att uppdatera efter hand med nyheter från klimatmötet. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Reference No.: 20101203FCS06288 Press switchboard number (32-2) 28 33000 1/7
Överenskommelsen i Cancún öppnar för ett globalt klimatavtal 194 länder lyckades nå en överenskommelse EU-ledamöter välkomnar resultatet Trots negativa förväntningar lyckades FN:s klimatmöte i Cancún i Mexiko, i sista minuten, nå fram till en överenskommelse om viktiga frågor för att tackla klimatförändringarna. EU-ledamöterna välkomnar resultatet och ser det som ett steg mot ett nytt globalt klimatavtal. Deltagarna i FN:s klimatmöte COP16 i Cancún kom inte överens om ett nytt internationellt rättsligt bindande klimatavtal. Men överenskommelsen öppnar upp dörren för ytterligare framsteg. - FN:s klimatkonferens har banat väg för ett globalt klimatavtal, säger Jo Leinen (S&D, Tyskland )som ledde EU-parlamentets delegation i Cancún. Exempel på framgångar i Cancún är att en grön fond för utvecklingsländerna etableras, åtgärder mot skövling av regnskogar och behovet av tuffare mål för att minska utsläppen av växthusgaser. Europaparlamentets talman Jerzy Buzek var positiv till framgångarna i Cancún, men påpekade samtidigt att EU måste trycka på för ett ambitiösare avtal. - Europaparlamentet kommer att fortsätta kampen mot klimatförändringarna. Miljöutskottets vice ordförande Karl-Heinz Florenz (EPP) från Tyskland talar om en helt ny stämning som var otänkbar efter Köpenhamnsmötet. Han beskriver också om ett arbetssätt som garanterade insyn. I Cancún mötte EU-ledamöterna nationella delegationer från Japan, Mexiko, Brasilien och Sydafrika (som är värd för nästa års klimatmöte). Tisdag, den 14 december (i Strasbourg), diskuterar parlamentet i full församling resultatet från Cancún. Cancún En global grön klimatfond etableras värd $100 miljarder varje år för stöd till utvecklignsländernas klimatarbete Målet att begränsa temperaturökningen till två grader och en referens till översyn om 1,5 graders temperaturökning är möjligt Ramavtal för att rädda regnskogen och hållbart skogsbruk i utvecklingsländerna Erkännande att det krävs nya striktare mål för att minska utsläppen av växthusgaser 20101203FCS06288-2/7
Parlamentets förväntningar på klimatförhandlingarna Focus Kommer deltagarna i FN:s klimatmöte i Cancún, Mexiko att nå fram till ett avtal som begränsar utsläppen av växthusgaser? I flera rapporter har FN:s klimatpanel varnat för konsekvenserna om jordens temperatur ökar med mer än 2ºC. Inför klimatmötet debatterade parlamentet prioriteringar och antog en resolution som uppmanar EU att sänka utsläppen av CO2 med 30 procent (istället för 20 procent) före 2020. En grupp EU-ledamöter reser, under ledning av miljöutskottets ordförande Jo Leinen, till Cancún. - Ett dödläge i Cancún om klimatförhandlingarna är inte accepterbart, säger Leinen. Nyckelfrågor i klimatförhandlingarna Kyotoprotokollets mål är att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet löper ut 2012 och tiden för att nå fram till nya bindande regler börjar bli knapp. Förhoppningen är att man vid mötet i Cancún ska kunna komma överens om utestående frågor. 2009 hölls ett stort klimatmöte i Köpenhamn. Men parterna lyckades inte enas om ett nytt avtal efter Kyoto. Industriländerna och utvecklingsländerna var exempelvis inte överens om fördelningen av kostnaderna. För de fattigare länderna är det inte accepterbart att betala för rikare, industrialiserade länder exempelvis USA och EU-staterna. Utvecklingsländerna är också rädda att utsläppsbegränsningar ska hindra den ekonomiska utvecklingen. Något som särskilt bekymrar Kina. Förkortningarna "COP 16", "CMP 6" förkommer ofta när man talar om klimatförhandlingarna - vad handlar det om? I Cancún hålls sex konferenser samtidigt om klimatförändringar och relaterade frågor. Viktigast är det 16:e partsmötet enligt Klimatkonventionen (COP 16) och det 6:e mötet mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 6). De flesta regeringar är medlemmar i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) som är bakom Kyotoprotokollet. Vilka är där? Representanter från olika länder, tillsammans med representanter för EU, FN-organ, och en rad internationella organisationer är i Cancún liksom NGO:er från hela världen. 20101203FCS06288-3/7
Jo Leinen: EU ska gå i spetsen för skydd av biologisk mångfald FN-konferens om biologisk mångfald i Nagoya, Japan 18-29 oktober Jo Leinen: EU ska leda kampen för att skydda biologisk mångfald EU måste ta ledningen för att skydda växt- och djurarter. Det säger miljöutskottets ordförande Jo Leinen inför FN-mötet om biologisk mångfald som i dagarna hålls i Nagoya, Japan. Jo Leinen (S &D D) från Tyskland leder en delegation från Europaparlamentet som ska delta i den tionde partskonferensen (COP-10) om konventionen om biologiskt mångfald den 25-27 oktober. Vilken koppling finns det mellan förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna? De är nära sammankopplade. Ett tydligt exempel är regnskogar: om vi förstör skogarna ökar vi risken för klimatförändringar. Å andra sidan påverkar klimatförändringar ekosystemen, exempelvis ökenspridning. Vissa talar om en "utplåning av naturen". Hur allvarlig är situationen? Varje dag försvinner 30 arter och enligt en FN-studie är 17 000 arter hotade. Utöver en ekologisk katastrof är detta en ekonomisk katastrof. Förlusten av naturkapital kostar cirka 50 miljarder per år. Globalt investeras 3 miljarder euro för att skydda biologisk mångfald. Gapet är stort och det ökar varje år. Vilka förväntningar har du på mötet i Nagoya? Jag hoppas att vi når fram till en samsyn om en vision om hur vi ska få stopp på förlusten av arter och förstörelsen av livsmiljöer. Det kortsiktiga målet är att 2020 få ett stopp på att arter försvinner och den långsiktiga visionen är att 2050 ska ekosystem återupprättas. EU måste tala med en röst och gå i spetsen för att skydda biologisk mångfald. Målen för 2010 (från 2002) har ännu inte uppnåtts. Hur kan vi se till att målen möts för 2020? Biologisk mångfald måste föras in i många politikområden, särskilt inom jordbruk, fiske, skog och transport. Integrering är nyckeln till framgång. "Natura 2000" är inte tillräckligt. Vi skyddar 10 procent och lämnar 90 procent att bli förstört. Vi har lärt oss från målen för 2010 att vi måste anta ett mer holistiskt synsätt. Norge har lagar om genetiska resurser och donerade 1 miljard dollar för att skydda den brasilianska regnskogen. Borde EU göra något liknande? Norge är en positiv modell som visar ansvar och engagemang. Jag hoppas att vi kan följa Norges exempel. En grön fond skulle kunna hjälpa länder som snabbt behöver stöd för att återupprätta biologisk mångfald. Var ska medel för skydd av biologisk mångfald komma från? Vi måste hitta innovativa finansieringskällor. Genom att koppla samman klimatskydd till biologisk mångfald kan vi använda en del av medlen som föreslås för utveckling: 30 miljarder dollar fram till 2013 och 100 miljarder dollar fram till 2020. Vi skulle också kunna använda finansiering från handeln med utsläppsrätter och mekanismen för ren utveckling [CDM - Kyotoprotokollet]: Parlamentet har också föreslagit en skatt på finansiella transaktioner för att reglera spekulation och skydda biologisk mångfald. 20101203FCS06288-4/7
EU-ledamöter stöder internationellt program mot avskogning REDD: FN-initiativ för att skydda skogen Miljöutskottet uppmanar EU att stödja REDD+ vid klimatmötet i Cancún Skogen spelar en viktig roll i kampen för klimatet. Träd absorberar människans utsläpp av koldioxid. Avskogning och skogsskövling står dessutom för 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Karl-Heinz Florenz som ska leda parlamentets delegation vid klimatmötet i Cancún tror på framsteg i förhandlingarna om skogsfrågan. Miljöutskottet uppmanar EU att stödja FN:s program för att skydda skogen. När skog förstörs eller skövlas ökar utsläppen av koldioxid (CO2). Förstörelse och skövling av skogar världen över, exempelvis genom att skog röjs för jordbruk, orsakar 20 procent av de årliga utsläppen av växthusgaser. Det är mer än hela den globala transportsektorn. Endast energisektorn står för en större andel. EPP-ledamoten Karl-Heinz Florenz ska leda EU-parlamentets delegation vid klimatförhandlingsmötet i Cancún (COP), Mexiko, den 29 november - 10 december: - Den europeiska energisektorn släpper ut ungefär 4,1 miljarder ton CO2 varje år, samtidigt som avskogning, illegal avverkning och bränning av regnskog i Brasilien, Indonesien och andra länder leder till att ungefär 6 miljarder ton CO2 släpps ut varje år. Det betyder inte att vi inte ska göra något, tvärtom. Det understryker vårt gemensamma ansvar. Initiativ för att skydda skogen REDD är ett FN-initiativ som handlar om att ge fattiga länder finansiell hjälp för att inte hugga ner skog och på så sätt minska utsläppen. REDD är en förkortning av "Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degredation". REDD+ skiljer sig från tidigare försök att skydda skogen. Det handlar inte bara om avskogning och degradering av skog. Även bevarande av skog, hållbart skogsbruk och ökad lagring av kol i skogen ingår. Det finns en direkt koppling mellan finansiella initiativ och lagring av kol i skogen. I en text från oktober uppmanar miljöutskottet EU att stödja REDD+. Detta är en av miljöutskottets prioriteringar inför Cancún. Den 24 november (under sessionen i Strasbourg) diskuterar hela parlamentet förberedelserna inför Cancún. För just skogsfrågan finns det hopp om framsteg i Cancún. - En överenskommelse om avskogning måste vara i fokus för våra ansträngningar, säger Karl-Heinz Florenz och nämner att vissa redan talar om Cancún som REDD-COP. Florenz tillägger att det fortfarande återstår mycket arbete särskilt vad gäller finansieringsfrågan men säger att han är optimistisk. REDD FN-initiativet REDD lanserades i september 2008. Hjälper fattiga länder att inte avverka och skövla skog. 9 pilotprojekt i Afrika, Asien och Latinamerika. Norge är största bidragsgivare (52,2 US-dollar för perioden 2008-2010 och 32,1 US-dollar för 2010). 20101203FCS06288-5/7
Schimpansforskaren Jane Goodall om miljöskydd och biologisk mångfald Jane Goodall, som är känd för sina studier av vilda schimpanser, var i dag, 22 november, på Europaparlamentet. Hon pratade med skolbarn från Bryssel, bland annat om schimpanser, miljöskydd och en säker framtid. "Vi har inte ärvt planeten av våra föräldrar, vi lånar den av våra barn", säger den 76-åriga brittiska primatologen i vår intervju där vi också ställer frågor från våra vänner på Facebook. Jane Goodall var inbjuden av ALDE-ledamoten Silvana Koch-Mehrin från Tyskland. Jane Goodall, du är i Europaparlamentet inte för att träffa ledamöter utan för möten med skolbarn... vilken grupp tycker du är intressantast att möta? Ja, jag ska prata inför unga personer, barn från många olika bakgrunder. Självklart är det också viktigt att tala inför kammaren. Världen är i en sådan oreda, vi har orsakat skadat den så mycket, därför måste vi arbeta såväl uppifrån som nerifrån. Jag jobbar verkligen mycket för att utveckla vårt ungdomsprogram Roots&Shoots. Vilket blir ditt viktigaste budskap? Att även om vi har skadat deras framtid så finns det mycket de kan göra. Det är dags att vi alla går samman, äldre och unga, och börjar läka såren som vi har gjort. Miljöskydd och biologisk mångfald är viktiga frågor vid klimatmötet som inleds nästa vecka i Cancún (Mexiko). Vad skulle du vilja säga till mötesdeltagarna? Budskapet är att en av de viktigaste sakerna som vi kan göra är att sakta ner klimatförändringarna, och det mest kostnadseffektiva är att skydda den tropiska regnskogen. När vi hugger ner skog släpps CO2 ut och skogsbränning leder till ännu mer utsläpp. Ett annat budskap är att ta itu med den intensiva djuruppfödningen. Stora skogsområden huggs ner för att ge plats åt spannmålsodlingar. Fler och fler äter allt mer kött och vill ha billigt kött. Djuren får en onaturlig diet och producerar därför stora mängder metangas som starkt bidrar till växthuseffekten. Den är inte bara grym, intensiv djuruppfödning är också skadlig för miljön och folkhälsan. Som en av FN:s fredsbudbärare, vad tycker du är det viktigaste budskapet om miljön och djurlivet? frågar Charlotte Biddle via EP:s Facebooksida. Det allra viktigaste budskapet är att miljön är en del av vår framtid. Så många människor tänker att det är en fråga om antingen eller. Antigen är det människans utvecklig eller miljöskydd. Om vi inte skyddar vår miljö och våra naturresurser är våra barns framtid i fara. Det finns ett talesätt: "Vi har inte ärvt planeten av våra föräldrar, vi lånar den av våra barn". Men vi har stulit, stulit, stulit. Här är vi de allra mest intellektuella människor som någonsin har vandrat på planeten, och med våra otroligt komplicerade hjärnor förstör vi vårt enda hem. Vad kan vanliga människor göra för att skydda biologisk mångfald, efter att Homo Sapiens (som förmodas vara visa) har först en god del? frågar Dinesh Kumar via EP:s Facebooksida. Människor frågor mig ofta: "Vad kan jag göra?" Problemen i världen är så stora att folk känner hjälplöshet, och när du känner hjälplöshet så gör du ingenting. Alla låter vetenskapsmännen och politikerna sköta det, eftersom "det är deras problem och inte mitt". Men jag har alltid sagt: "tillbringa bara några minuter varje dag och tänk på konsekvenserna av dina val - vad du köper, vad du äter, kläderna du har på dig, hur du tar dig från A till B". Vissa har inte råd att göra rätt val, men det finns miljoner människor som kan, och alla kan fatta rätt beslut ibland. Representanter från ursprungsbefolkningar vid den femte kongressen om världens parker i Durban i Sydafrika 2003 sa: "Först drevs vi bort i namnet av kungar och kejsare, senare i namnet av staters utveckling, och nu i namnet av bevarande". Vad skulle du svara? frågar Danielle Demos på EP:s Facebooksida. 20101203FCS06288-6/7
Mitt svar är att jag är 100 procent på deras sida. Vi arbetar med ursprungsbefolkningar i flera delar av världen. De utnyttjades, blev bortdrivna, de förvaltade sina länder. Som tur är så börjar de nu höja sina röster. Jag är så djupt imponerad av ursprungsbefolkningar som står upp mot dessa makter som vill driva bort dem, de riskerar till och med sina liv för att hitta ett sätt att fortsätta förvalta sitt land och skydda det från resten av världens rovgiriga begär. 20101203FCS06288-7/7