PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU-LATINAMERIKA

Transkript

1 PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EU-LATINAMERIKA RESOLUTION: Att hantera klimatförändringens utmaningar tillsammans: för en samordnad strategi mellan EU och Latinamerika/Västindien inom ramen för förhandlingarna om FN:s ramkonvention om klimatförändringar på grundval av resolutionen från utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur Medföredragande Europaparlamentet: Medföredragande Latinamerika/Västindien: Peter Liese (PPE) Carlos Baraibar (Parlatino) Lördagen den 15 maj 2010 Sevilla (Spanien) AT\ doc AP v01-00 Förenade i mångfalden

2 EUROLAT Resolution av den 15 maj 2010 Sevilla (Spanien) [på grundval av resolutionen från utskottet för sociala frågor, mänskliga utbyten, miljö, utbildning och kultur] Att hantera klimatförändringens utmaningar tillsammans: för en samordnad strategi mellan EU och Latinamerika/Västindien inom ramen för förhandlingarna om FN:s ramkonvention om klimatförändringar Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika antar följande resolution med beaktande av förklaringarna från de fem toppmöten med stats- och regeringschefer från Latinamerika, Västindien och Europeiska unionen som ägde rum i Río de Janeiro (28 29 juni 1999), Madrid (17 18 maj 2002), Guadalajara (28 29 maj 2004), Wien (11 13 maj 2006) och Lima (15 17 maj 2008), med beaktande av Europaparlamentets resolution om klimatförändringen av den 14 februari 2007, med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC, 1992) och FN:s Kyotoprotokoll om klimatförändringen (11 december 1997), med beaktande av UNFCCC:s 15:e partskonferens (COP 15) och Kyotoprotokollets femte partskonferens som samtidigt utgjorde ett partsmöte (COP/MOP 5) som ägde rum i Köpenhamn i Danmark den 7 18 december 2009 och med beaktande av Köpenhamnsöverenskommelsen, med beaktande av UNFCCC:s 13:e partskonferens (COP 13) och Kyotoprotokollets tredje partskonferens eller partsmöte (COP/MOP 3), som ägde rum i Bali i Indonesien den 3 15 december 2007, med beaktande av slutsatserna i den fjärde utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC) (AR4), som offentliggjordes i Valencia i Spanien den 17 november 2007, och andra studier som beställts av nationella regeringar eller som genomförts av FN:s övriga organ, med beaktande av EU:s klimat- och energipaket som godkändes av Europaparlamentet och rådet i december 2008, med beaktande av artikel 16 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. I slutdokumentet från Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar läggs inte en stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som skulle förhindra att hela ekosystemet utsätts för risker. B. Enligt Världsbankens beräkningar kommer 80 procent av klimatförändringens effekter att drabba utvecklingsländerna, trots att de bara svarar för 30 procent av utsläppen av koldioxid och de gemensamma utsläppen från samtliga länder i Latinamerika knappt överskrider 5 procent enligt siffror från det senaste mötet med Fealac, forumet för samarbete mellan Östasien och Latinamerika. AP v /9 AT\ doc

3 C. Enligt en oberoende undersökning orsakar klimatförändringen redan över dödsfall varje år. Nästan 99 procent av de dödsfallen och 98 procent av de människor som drabbas allvarligt finns i utvecklingsländerna. 90 procent av de ekonomiska förlusterna på grund av klimatförändringen drabbar dessutom utvecklingsländerna. 1 D. Lindrings- och anpassningsinsatser är oerhört viktiga. De industrialiserade länderna har ett historiskt ansvar för klimatförändringen. Utvecklingsländerna har bidragit minst till klimatförändringen men drabbas ändå svårast. Utvecklingsländerna har inte tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bekämpa klimatförändringen. E. De latinamerikanska länderna Honduras och Peru rankas tillsammans med Bangladesh som de tre mest sårbara länderna i världen vad gäller klimatförändringar. Ökenomvandlings- och avskogningsprocessernas effekter och en ökande förekomst av fenomen som cykloner och utrotning av arter drabbar i stor utsträckning Latinamerika, förutom de konkreta, alarmerande och mycket tydliga exempel på det globala hot som klimatförändringen utgör, t.ex. vad gäller situationen för Amazonas regnskog och den risk som Bolivias glaciärer utgör. F. Köpenhamnsöverenskommelsen är inte tillräckligt ambitiös när det gäller att ta itu med klimatproblemet. Det enda formella resultatet av klimatkonferensen i Köpenhamn var att fortsätta processen och försöka nå en överenskommelse i Mexiko i december G. FN har i sitt världslivsmedelsprogram understrukit att klimatförändringens effekter förväntas öka ytterligare i Latinamerika: ökenomvandlingen, torkperiodernas frekvens, glaciärernas avsmältning och förekomsten av tropiska cykloner. Dessa effekter av klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för jordbruk, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning, folkhälsa, egendom, liv och ekosystem. H. Avskogningen svarar för så mycket som 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Att stoppa avskogningen har angetts som ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska dessa utsläpp. 1. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att begränsning av klimatförändringen är en av mänsklighetens viktigaste frågor, för att inte säga den allra viktigaste, och det är avgörande för planetens nutid och framtid, miljön och mänskligheten att man uppnår konkreta resultat i pågående internationella förhandlingar. 2. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika beklagar att toppmötet i Köpenhamn inte ledde fram till ett önskat avtal om att förebygga farliga klimatförändringar utan lämnade allmänheten med en känsla av besvikelse efter de högt ställda förväntningarna på de resultat som skulle uppnås under COP Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika stöder helhjärtat alla forum eller initiativ för dialog som organiseras på internationell nivå, men upprepar sin åsikt att Förenta nationerna bör stå i centrum för förhandlingar, beslutsfattande och bindande avtal på internationell nivå eftersom klimatförändringen är ett globalt problem. 4. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar världssamfundet att öka sina ansträngningar att komma fram till ett bindande avtal i december 2010 i Mexiko. 5. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika anser även att det är nödvändigt att arbeta med en anpassning till de nu oundvikliga effekterna av klimatförändringen, framför 1 Human Impact Report: Climate Change The Anatomy of a Silent Crisis (publicerad av Global Humanitarian Forum Genéve 2009). AT\ doc 3/9 AP v01-00

4 allt i de mest sårbara områdena, såsom kust- och bergsregioner, öar och arkipelager samt områden som drabbas av torka och vattenbrist. 6. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika anser att det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och länderna i Latinamerika och Västindien samt alla som ingår i det måste göra begränsning av klimatförändringen, dess orsaker och den växande sårbarheten för länder som de i Centralamerika till en prioriterad fråga på sin biregionala politiska agenda för att förhindra en eskalering av den pågående omfattande klimatkatastrofen. 7. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika anser att nationella och regionala parlamentariker måste delta i processen. Församlingen anser att medlemmarna i den gemensamma parlamentariska församlingen EU Latinamerika (Eurolat) måste koncentrera sina ansträngningar på att nå ett framgångsrikt resultat i de internationella förhandlingarna för att uppnå ett bindande avtal som tjänar befolkningens allmänna intressen samt uppmuntra de politiska beslutsfattarna att främja mekanismen för ren utveckling och anpassning till klimatförändringens effekter och vid behov lagstifta. 8. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att lösningarna ligger i att investera i energisparande och förnybar energi, hejda avskogningen, ändra människors beteende i riktning mot en hållbarare produktions- och konsumtionsmodell samt politiskt engagemang och internationell solidaritet för att minska utsläppen per person. Teorier som maltusianism eller nymaltusianism som antyder att befolkningstillväxten är det största problemet bör inte tillåtas dominera debatten. 9. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika anser att internationella avtal om klimatpolitik kommer att skapa den stabilitet och säkerhet som investerare behöver för att investera i en lågkolekonomi och att ett ökat samarbete och formella åtaganden mellan länder och regioner därför kan underlätta globala investeringar i ren energi, gröna jobb och grön ekonomi. 10. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att den finansiella och ekonomiska krisen inte får användas som en ursäkt för att inte vidta några åtgärder för att lindra klimatförändringens effekter, eftersom passivitet och misslyckade internationella förhandlingar skulle leda till en betydligt mer intensiv och långvarig kris som inte enbart är ekonomisk. Församlingen anser i stället att de ekonomiska kriserna bör ses som en utmaning för att investera i energisparande, förnybar energi, skydd av tropiska skogar och andra kolsänkor samt modern teknik för att på så vis skapa jobb och hållbar tillväxt, stärka konkurrenskraften och minska utsläppen av växthusgaser. 11. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att framför allt fattiga länder och fattiga delar av befolkningen är sårbara för klimatförändringen och att därför kampen mot fattigdom och kampen mot klimatförändringen inte ska anses stå i konflikt med varandra. 12. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika framhåller särskilt att FN:s klimatpanel (IPCC) har beräknat att utsläppen bör minska före 2015 och ytterligare minskas till under procent av dagens utsläpp till Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att FN:s klimatpanel drog slutsatsen att utsläppen från de industrialiserade länderna måste minskas med procent till 2020 jämfört med nivåerna för 1990, och med procent till 2050, samtidigt som det 1 Bidrag från arbetsgrupp III till den fjärde utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC). AP v /9 AT\ doc

5 måste ske en betydande avvikelse från baslinjen i Latinamerika, Mellanöstern och centralplanerade Asien 1. Församlingen anser att samtliga länder måste införa begränsningsprogram i linje med FN:s förslag. Utsläppsminskningen bör bli föremål för kontroll och övervakning för att bedöma genomförandet av begränsningsprogrammen och deras effekter på utsläppen som helhet. 14. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att 2020-målet är av avgörande betydelse. Om utsläppen ökar för mycket kan man nämligen nå brytpunkter i klimatet så att kommande generationer inte kommer att kunna kontrollera klimatförändringen, hur hårt de än anstränger sig. 15. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika välkomnar de enorma ansträngningar som gjorts av vissa latinamerikanska länder i kampen mot klimatförändringen. Församlingen välkomnar särskilt att Costa Rica föregår med gott exempel genom beslutet att drastiskt minska utsläppen av koldioxid för att bli koldioxidneutralt till 2021, att Mexiko föregår med gott exempel genom att minska sina utsläpp av växthusgaser till 50 procent under nivån 2002 till 2050 och har ett mål för 2012, nämligen att minska utsläppen med 50 miljoner ton per år från och med nu och till 2012, samt de ansträngningar som görs av Brasilien att minska sina utsläpp av växthusgaser med 39 procent jämfört med att fortsätta som hittills. 16. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika välkomnar insatserna från vissa andra utvecklings- och tillväxtländer, framför allt Maldivernas åtagande att bli koldioxidneutralt redan till Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika framhåller att EU:s klimat- och energipaket, som inkluderar det alternativa reduktionsmålet 30 procent jämfört med 1990, under förutsättning att andra industrialiserade länder gör motsvarande ansträngningar och att tillväxtländerna tar ett ansvar som skiljer sig från bilaga I-ländernas, fortfarande är ett av de mest ambitiösa förslagen från de industrialiserade länderna, men välkomnar också åtagandena från Norge att nå en minskning på procent och från Japan att nå en minskning på 25 procent. 18. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar övriga parter i UNFCCC, och framför allt Förenta staterna, Indien, Kina och Ryssland, att följa Costa Ricas, Mexikos, Brasiliens, Maldivernas, EU:s, Norges och Japans exempel. 19. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika beklagar att Förenta staternas och Kinas åtaganden är långt ifrån tillräckliga och att de därför inte bidrog konstruktivt till att göra Köpenhamnskonferensen till en framgång. 20. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att Förenta staterna släpper ut 20 procent av världens föroreningar men har enbart 4 procent av världens befolkning och att inte ens de planer som presenterats i den amerikanska kongressen ändrar denna siffra i någon betydande grad på kort sikt. Församlingen understryker att Kina är världens största förorenare och att utsläppen per person redan är betydligt större än utsläppen i de flesta latinamerikanska länder och andra utvecklings- och tillväxtländer och att Kinas åtaganden inte når upp till dem som gjorts av övriga tillväxtländer och till och med vissa av utvecklingsländerna. 21. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar parterna att lösa tvisterna inom andra politiska områden och konfrontationerna mellan bilaga I-länder och länder som inte är upptagna i bilaga I och att bilda nya allianser av klimatvänliga länder. 1 Ibid. AT\ doc 5/9 AP v01-00

6 22. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att även om ett avtal om begränsning av klimatförändringen är den viktigaste och svåraste uppgiften, måste det internationella avtalet omfatta en lämplig överföring av finansiella och tekniska resurser från industrialiserade och tillväxande länder till framför allt de minst utvecklade länderna och små ö-stater för begränsnings- och anpassningsinsatser. 23. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika välkomnar därför de konkreta förslag som framförts av Mexiko, Norge, Danmark och Europeiska kommissionen om att skapa de ekonomiska resurser som krävs. Församlingen välkomnar också de betydande, men inte tillräckliga, framsteg som uppnåtts i Köpenhamn genom skapandet av den gröna Köpenhamnsklimatfonden. 24. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uttrycker en viss grad av tillfredsställelse över överenskommelsen som uppnåddes i Köpenhamn om att avsätta 30 miljarder dollar för perioden för begränsnings- och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer och inser att detta enbart är första steget i ett åtagande att nå 100 miljarder dollar till Församlingen begär under alla omständigheter omedelbara förtydliganden om hur dessa medel ska fördelas mellan givarna och delas upp mellan mottagarländerna. 25. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att såväl den internationella luftfarten som sjöfarten måste omfattas av det internationella avtalet enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC. Församlingen anser att avtalet ska innehålla samma bindande reduktionsmål som för de industrialiserade länderna, att en betydande andel av bidragen ska fördelas genom auktioner, att en betydande andel av intäkterna från auktionen ska öronmärkas i förväg för utsläppsminsknings- och anpassningsåtgärder i de minst utvecklade länderna varvid principen att förorenaren betalar ska tillämpas, för att på så sätt skapa ytterligare resurser för begränsning och anpassning i framför allt de minst utvecklade länderna och i små ö-stater. Församlingen beklagar djupt att inga framsteg gjordes i denna fråga i Köpenhamn och uppmanar världssamfundet att öka ansträngningarna att nå ett framgångsrikt resultat i Mexiko som leder till betydande minskningar av utsläppen från luft- och sjöfart. 26. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika åtar sig att uppmana myndigheterna som deltar i det första toppmötet om civil luftfart mellan Latinamerika och EU, som ska äga rum i Rio de Janeiro den maj 2010, att intensifiera samarbetet inom civil luftfart mellan Latinamerika och EU, skapa de förutsättningar som krävs för att underlätta handeln inom civil luftfart mellan Mexiko och EU, framför allt vad gäller flygledning, och främja säkra, effektiva och hållbara transporter. 27. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika rekommenderar att fördelningen av de finansiella resurserna enligt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar ska omfattas av de principer och riktlinjer som redan gäller för utvecklingssamarbete, till exempel gott styrelseskick. Församlingen anser framför allt att demokratisk granskning av finansiella överföringar är av avgörande betydelse och välkomnar framstegen som gjordes i detta avseende i Köpenhamn. Församlingen understryker emellertid att insatser som avser begränsning och anpassning i utvecklingsländerna bör få särskild finansiering och att den finansieringen inte bör tas från befintliga utvecklingsbudgetar, vilket kommer att kräva att världssamfundet utvecklar innovativa finansieringsmekanismer. 28. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika framhåller att exploatering och ett omfattande utnyttjande av förnybara energikällor, såsom sol, vind och jordvärme, är ett viktigt alternativt sätt att uppfylla energibehovet och lindra klimatförändringens effekter. AP v /9 AT\ doc

7 Församlingen rekommenderar därför att resurser, vetenskapligt samarbete och teknik, offentligt beslutsfattande och genomförande av politiska beslut, samt åtgärder för att stimulera privata investeringar utnyttjas i det syftet, tillsammans med alla upptänkliga åtgärder som gör det möjligt för förnybara energikällor att få en långt mer framträdande plats när energisamarbetet mellan EU, Latinamerika och Västindien utformas. 29. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika tar del av förslaget från Ecuadors regering om Yasuni-projektet och uppmanar alla berörda parter att ytterligare undersöka bästa sättet att stödja det och att respektera de principer som anges ovan. 30. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker vikten av att förebygga ytterligare avverkning av de tropiska skogarna. Församlingen anser att man måste stödja de latinamerikanska länderna genom program och mekanismer som tillhandahåller finansiering till skydd för tropiska skogar, såsom FN:s REDD-program. Olika alternativ för att investera i skog bör undersökas grundligt och tillämpas på lämpligt sätt, liksom effektiva system för att kontrollera avskogningen. 31. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika anser att en viktig del av det internationella avtalet bör vara att stoppa avskogningen globalt till 2020 och stoppa den olagliga avverkningen av skog genom omedelbara åtgärder för att bekämpa olaglig avverkning och handel med timmer. Församlingen föreslår i det sammanhanget att samtliga medlemmar av församlingen antar och tillämpar åtgärder liknande dem som infördes av EU för ett totalt förbud mot import av olagligt timmer från tredjeländer. Församlingen anser också att man bör genomföra återplanteringsprogram för inhemska arter i samarbete med regeringar och ursprungsbefolkningar i Central- och Sydamerika samt EU:s jordbrukare. 32. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker betydelsen av att man kopplar samman de olika systemen för handel med utsläppsrätter på global nivå inom ramen för den globala marknaden för utsläppsrätter under FN:s överinseende. Församlingen inser att ett villkor för detta är att systemen har bindande utsläppstak för viktiga sektorer inom ekonomin som motsvarar de nödvändiga minskningarna för att uppnå tvågradersmålet, vilket betyder en inhemsk minskning på procent av utsläppen från nivån 1990 till 2020 i de industrialiserade länderna och en minskning med procent jämfört med att inget göra i tillväxtländerna samt att man har pålitliga regler för övervakning, rapportering och kontroll. Församlingen insisterar på att flexibla mekanismer måste vara begränsade. Församlingen uppmanar länderna i den gemensamma parlamentariska församlingen EU Latinamerika att lägga fram förslag om att vid behov tillämpa omröstningsreglerna i UNFCCC/ KP-ramverket som utgår från kvalificerad majoritet för flera olika kriterier för att möjliggöra snabbare framsteg i förhandlingarna om ett bindande internationellt klimatavtal som ligger i linje med vetenskapliga rekommendationer om de utsläppsminskningar som krävs för att hålla klimatförändringen till två grader jämfört med nivån före industrialiseringen. 33. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar i detta sammanhang till att utnyttja det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika och Västindien som en ram för förhandlingar som leder till en integrerad global koldioxidmarknad för utsläppshandel. Ett viktigt steg borde vara att inrätta ett gemensamt system för handeln med utsläppsrätter för EU och Latinamerika, något som om möjligt även omfattar Förenta staterna. AT\ doc 7/9 AP v01-00

8 34. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika vill se ett tydligt åtagande från staterna om att minska utsläppen från olika sektorer såsom jordbruk, djuruppfödning, transporter, byggarbeten, småskalig industri etc. 35. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika insisterar på att den fortsatta utvecklingen av förnybara energikällor i Latinamerika bör stödjas av kunskapsdelning och tekniköverföring från andra länder på högsta tänkbara nivå. 36. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker att biobränslen kan lämna ett viktigt bidrag till övergången till en lågkolekonomi, men det krävs god hantering av biobränslegrödor för att förhindra avskogning och negativa effekter på livsmedelssäkerhet och biologisk mångfald. En hållbar strategi för produktion av biobränslen är av avgörande betydelse. Ursprungsbefolkningarnas rättigheter bör respekteras fullt ut när produktionen av biobränslen kräver en förändrad markanvändning. Församlingen anser att man bör understryka att 80 procent av de strategiska ekosystemen ligger inom ursprungsbefolkningarnas territorier, till exempel i Amazonas, i Anderna eller vid kusten. Församlingen understryker att effekterna för livsmedelsproduktionen måste undersökas noggrant för att undvika att problemen med livsmedelsbrist förvärras. Församlingen understryker också att biobränsleproduktionen i många latinamerikanska länder redan följer dessa principer. 37. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika föreslår att det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och länderna i Latinamerika/Västindien bör sträva efter att skapa gemensamma standarder för produktion av biobränslen samt kvalitetsintyg för produkten och att definiera och bestämma mekanismen och vilken institution som ska ansvara för att utfärda intyget. Samföretag mellan EU:s importföretag och exportföretagen i Latinamerika och Västindien bör uppmuntras. Regeringarna bör få hjälp att utarbeta en politik för hållbara biobränslen och de principer som nämns ovan bör prioriteras. 38. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika rekommenderar att det biregionala strategiska partnerskapet mellan EU och länderna i Latinamerika/Västindien bör syfta till att stämma av alla övriga multilaterala och bilaterala avtal mot de mest ambitiösa kraven för minskning av utsläppen av växthusgaser. 39. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar parterna i partnerskapet att delta aktivt i mötena för att förbereda COP16 i Mexiko så att ett globalt, bindande avtal om att bekämpa klimatförändringen äntligen kan uppnås. 40. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar inför COP16 i Mexico City samtliga parter att arbeta utifrån Köpenhamnsöverenskommelsen och de åtaganden för att minska utsläppen som redan gjorts av EU för att nå ett ambitiöst och rättsligt bindande avtal som uppfyller tvågradersmålet. 41. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika understryker behovet av att omedelbart påbörja arbetet och förhandlingarna så att nästa konferens om klimatförändringen, som ska äga rum i Mexiko i slutet av 2010, kan leda fram till konkreta avtal och undertecknandet av ett nytt instrument som återspeglar allas behov. * * * AP v /9 AT\ doc

9 42. Den parlamentariska församlingen EU Latinamerika uppmanar sina medordförande att vidarebefordra denna resolution till Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen samt till parlamenten i EU:s medlemsstater och i samtliga länder i Latinamerika och Västindien, det latinamerikanska parlamentet, det centralamerikanska parlamentet, det andinska parlamentet och Mercosur-parlamentet, sekretariatet för det centralamerikanska integrationssystemet, Caricom, Andinska gemenskapens sekretariat, kommittén med ständiga företrädare för Mercosur och det latinamerikanska ekonomiska systemets ständiga sekretariat, FN:s generalsekreterare och UNFCCC:s sekretariat. AT\ doc 9/9 AP v01-00