Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning



Relevanta dokument
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012

Den svenska bolånemarknaden 2014

Utvecklingen på bolånemarknaden

Effekter av bolånetaket

Den svenska bolånemarknaden 2015

Den svenska bolånemarknaden 2013

Den svenska bolånemarknaden 2013

Den svenska bolånemarknaden

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bostadsutlåningen 2004

Den svenska bolånemarknaden 2015

15 maj 2009 DNR :7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Bolånemarknaden i Sverige

Är hushållens skulder ett problem?

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

- Bolånerapporten, juli Långsam minskning av storbankernas dominans

Bolånemarknaden i Sverige

Otrogna stockholmare

Utvecklingen på bolånemarknaden

Den svenska bolånemarknaden

Den svenska bolånemarknaden

PM 3 Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige

Ekonomiska kommentarer

Bankrapport 2018 Svenska bolånemarknaden

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

n Ekonomiska kommentarer

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Finansinspektionen och makrotillsynen

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige

Hushållens ökade lån en riskanalys

Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Allmänna råd om begränsning av lån mot säkerhet i bostad

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Aktuell analys. Hushållens ekonomi december 2015

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi december 2014

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Mindre lån dyrare ränta

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Stabiliteten i det finansiella systemet

Sparbarometern QIII 2011

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Hushållens boendeekonomi

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Amorteringskravet har minskat hushållens skulder Nr 10

Om bolån, räntor och amortering

Låna 1 = SAMMANFATTNING. Hushållens skuldsättning 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Källa: SCB. Miljarder kronor. Skulder / Disp.

Bolånetaket - Dess effekter på prisutvecklingen på bostadsrätter

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm

Frågor och svar gällande ombildning Vargen 2

Skandiabanken Investerarpresentation

Vissa ändringar av amorteringskraven

Sparbarometern QIII 2012

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Sabos finansdag, Operaterrassen; Stockholm

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bokslutsmeddelande JANUARI DECEMBER Rörelseresultatet ökade med 9% och uppgick till mnkr (5 150)

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor

Sjunkande bostadspriser minskar hushållens förmögenhet

Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

SBAB bokslutskommuniké 2017

Belåningsgrader och lånevillkor - en studie av husköpare våren 2008

Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Sparbarometern QII Sparbarometern andra kvartalet

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden

Sparbarometern QII 2013

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Sparbarometern QI 2013

Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Hushållens ekonomi 2015

Transkript:

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010

Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum och instituten använder överlag väl tilltagna kalkyler. De allra flesta hushåll klarar av kraftigt höjd ränta. Stabilitetsrisken är låg Det krävs mycket höga räntenivåer eller arbetslöshet, kombinerat med betydande prisfall på bostadsmarknaden, för att banksektorn ska drabbas av kännbara kreditförluster. Oro för höga belåningsgrader Relativt små prisfall gör att ett antal hushåll har bolån som överstiger marknadsvärdet på sin bostad. Det kan finnas skäl att införa begränsningar av belåningsgraderna.

Bakgrund till undersökningen Bostadslånen har en dominerande roll i de svenska hushållens skuldsättning FI har sedan 2006 gett ut årliga rapporter om utvecklingen på den svenska bolånemarknaden Oroväckande situation 2009: Kraftigt BNP-fall Extremt lågt ränteläge Hushållens fortsatta skuldökning

Undersökningen tre delar Årlig enkätundersökning uppdaterad Nya frågor med fokus på kreditbedömningen Stickprov med samtliga utbetalda bolån under tre dagar Ingående företag: LF-bank, Nordea, SBAB, SEB, Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank. De utvalda företagen har tillsammans en marknadsandel på drygt 90 procent bolånemarknaden.

Volymutveckling Total utlåning till småhus och bostadsrätter 2002-12-31-2009-09-30 2 000 000 1 800 000 1 600 000 miljoner kronor 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 dec-02 jun-03 dec-03 jun-04 dec-04 jun-05 dec-05 jun-06 dec-06 jun-07 dec-07 jun-08 dec-08 jun-09 Volymökningen från 2007-09-30 till 2009-09-30 uppgår till 21,6 procent. De tre första kvartalen 2009 ökade utlåningen med 7,2 procent.

Belåningsgrad nyutlåning 80 75 70 65 % 60 55 50 logga 45 40 2005 2006 2007 2008 Q1-2009 Q2-2009 Q3-2009 Småhus (inkl. fritidshus) Bostadsrätter Volymviktad belåningsgrad: LF-bank, Nordea, SBAB, SEB, Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank

Analys av stickprovet

Översikt av stickprovet 6 863 lån tagna 28-30 september 2009 Sammanlagd lånevolym om 11,4 miljarder kronor Typ av bostad: Småhus 62 % Bostadsrätt 34 % Fritidshus 4 % Genomsnittligt marknadsvärde 2,3 miljoner kronor Genomsnittlig ränta för bottenlån 1,63 %. Över 90 % av lånen löper med rörlig ränta

Typhushållet i stickprovet Hushållet: Ålder på huvudlåntagare 45 Antal sökande 2 Disponibel inkomst per månad 33 tkr logga Bostaden: Marknadsvärde 1,6 Mkr Bottenlån 1,1 Mkr Total lånebörda 1,4 Mkr 9

Fördelning av disponibel inkomst tkr 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0-150 150-200 200-300 300-400 400-500 över 500 tkr

Hushållens totala lånebörda 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0-0,5 milj 0,5-1 milj 1-2 milj 2-3 milj 3-5 milj över 5 milj 11

Fördelning av belåningsgrader 30% 25% 20% 15% 10% 5% logga 0% 0-50% 51-70% 71-80% 81-90% Över 90% 12

Hushållens lånebörda fördelad på disponibel inkomst 2 500 2 000 logga Lånebörda (tkr) 1 500 1 000 500 0 0-15000 15000-25000 25000-35000 35000-45000 45000-60000 60000 - Disponbel inkomst, kr per månad

Beräkning av låntagarnas överskott Hushållets bruttoinkomst Överskott Levnadsomkostnader Övrigt (underhåll, studielån) Drift, underhåll, hyra, br-avgift Kalkylräntor övriga lån Kalkylräntor och amortering Bolån Kvar att leva på logga Skatt

Hushållets överskott efter samtliga kostnader vid 6,5% ränta 25% 20% 15% 10% logga 5% 0% 0-1000 1000-3000 3000-7000 7000-10000 10000-15000 15000-25000 25000- Överskott i kronor per månad

Stresstester

Andel hushåll som saknar överskott vid olika räntenivåer 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% logga 5% 0% 7,5% 8,5% 9,5% 10,5% 11,5% 12,5% 13,5% andel hushåll

Årlig disponibel inkomst vid olika arbetslöshetsnivåer Arbetslösa antas få a-kassa 35% 30% 25% 20% 15% Arbetslöshet 0% Arbetslöshet 10% Arbetslöshet 20% 10% 5% 0% 0-150 150-200 200-300 300-400 400-500 över 500 tkr

Andel hushåll med negativt överskott vid arbetslöshet Arbetslösa antas få a-kassa 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0% 5% 10% 15% 20% Arbetslöshet

Andel med negativt överskott och belåningsgrad över 100 procent Arbetslösa antas få a-kassa Prisfall Arbetslöshet 0 % 10 % 20 % 30 % 0 % 0,1 % 0,6 % 1,4 % 1,8 % 5 % 0,3 % 1,2 % 3,0 % 4,0 % 10 % 0,4 % 1,7 % 4,5 % 6,3 % 15 % 0,5 % 2,3 % 6,1 % 8,8 % 20 % 0,7 % 2,8 % 7,7 % 11,1 %

Förlust för hushåll med negativt överskott vid försäljning av bostad Andel av total lånebörda Prisfall Arbetslöshet 0 % 10 % 20 % 30 % 0 % 0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 5 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 10 % 0,0 % 1,5 % 2,9 % 3,3 % 15 % 0,0 % 2,0 % 4,5 % 5,9 % 20 % 0,0 % 2,5 % 4,9 % 7,4 %

Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum och instituten använder överlag konservativa kalkyler. De allra flesta hushåll klarar av kraftigt höjd ränta. Stabilitetsrisken är låg Det krävs mycket höga räntenivåer eller arbetslöshet, kombinerat med betydande prisfall på bostadsmarknaden, för att banksektorn ska drabbas av kännbara kreditförluster. Oro för höga belåningsgrader Relativt små prisfall gör att ett antal hushåll har bolån som överstiger marknadsvärdet på sin bostad. Det kan finnas skäl att införa begränsningar av belåningsgraderna.

Vad kan FI göra? Regler FI inbjuder till referensgrupp om nya regler Allmänt råd med för begränsning av belåningsgraden Belåningsgrad: 75-90 procent? Tidsplan: ikraftträdande 1 juli 2010 Fortsatt dialog med bolåneföretagen om framtida scenarier

24