Läroanstalten har utrett på vilka sätt materialförbrukningen och avfallsmängderna kan minskas.



Relevanta dokument
Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

MILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

Skötseln av miljöfrågor i ett företag

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Miljöpolicy Miljöpolicy

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll Förskola och skola

Central handlingsplan till miljöprogram

Miljöutredning för vår förening

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Egenkontroll på förskolor och skolor

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Vägledning om egenkontroll

EGENKONTROLL PÅ SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

2. Ansvarsfördelning: skola skolans huvudman och fastighetsägaren

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Klass vätska (total volym)

Checklista för egenkontroll

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Svensk författningssamling

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO Active Care Sverup AB

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad

minskad förbrukning av EL

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

INLEDANDE KARTLÄGGNING AV EKOSTÖDVERKSAMHETEN

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Information till skolor om egenkontroll enligt Miljöbalken

Inga krav utöver ISO 14001

NCM:s samtliga miljöaspekter

Energi- och miljöplan

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

mal och hai

Hållbara perspektiv. Etappmål

Miljöplan Datum Sida 1 av 5 Projekt

Skötsel av miljöfrågor i ett företag

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Postadress: Mölnlycke

Inspektionschecklista BILAGA 4

Checklista. Skolans kemiundervisning

Avfall från verksamheter. Hörby Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

Miljöchecklista för evenemang där Växjö kommun är arrangör

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Lisebergs verksamhet är inte tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Checklista för flerbostadshus

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015

Dnr: 2013/2493-BaUN Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Egenkontroll på skolor

Transkript:

3) SERVICEFUNKTIONER Läroanstalt: Kontaktperson: Datum: 3.1 ANVÄNDNING AV MATERIAL OCH ANSKAFFNINGAR KRITERIUM 36: Man har klarlagt metoderna för att minska materialförbrukningen och uppkomsten av avfall och vidtagit konkreta åtgärder på basis av utredningarna. Eleverna och personalen har anammat handlingssätt som sparar på material (arbetssätt, undervisningsmaterial och t.ex. mindre kopierande). Läroanstalten har utrett på vilka sätt materialförbrukningen och avfallsmängderna kan minskas. Vilka frågor har utretts? För att minska på materialförbrukningen och avfallsmängderna har praktiska åtgärder vidtagits. Vilka åtgärder har vidtagits för att minska på materialförbrukningen och avfallsmängderna?

Materialbesparande handlingssätt syns i elevernas och lärarnas arbete. På vilket sätt syns materialbesparande handlingssätt (t.ex. arbetssätt, användning av undervisningsmaterial och minskning av kopiering) KRITERIUM 37: Läroanstalten har hört sig för hos utbildningsanordnaren om möjligheterna att göra miljövänliga anskaffningar och beakta miljöaspekter i det material och de tillbehör den skaffar själv. Läroanstalten känner till sin möjlighet att göra miljöanpassade anskaffningar. Vilka anskaffningar bestämmer läroanstalten själv om? På vilket sätt beaktar utbildningsanordnaren miljöaspekter i centraliserade anskaffningar?

Läroanstalten har ett förfarande för hur miljöaspekter beaktas i de material och tillbehör som köps in. På vilket sätt har miljöfrågor beaktats i ovanstående anskaffningar (t.ex. miljökrav i anbudsförfrågningar och upphandlingsanvisningar, anteckning av miljömärkta produkter i tabeller över material som är i bruk och material som skall köpas in)? KRITERIUM 38 (en extra poäng): Användningen av de viktigaste material som används kontrolleras. Konsumtionsnivån är låg eller man har lyckats minska konsumtionen. Läroanstalten följer upp förbrukningen av fler än ett för verksamheten centralt material, (t.ex. undervisningsmaterial, arbetsförnödenheter). Vilka materialförbrukningar följs upp? Förbrukningen av ovannämnda material är på en låg nivå eller förbrukningen har minskat. På vilken grund kan förbrukningen hållas på en låg nivå eller hur kan minskning i förbrukningen påvisas?

KRITERIUM 39 (en extra poäng): Läroanstalten kontrollerar förbrukningen av kontorspapper och förbrukningen minskas t.ex. genom minskat kopierande. Läroanstalten har en rutin för uppföljning av förbrukningen av kontorspapper. På vilket sätt har uppföljningen av förbrukningen genomförts och hur förs statistik över informationen? Åtgärder har vidtagits för att minska förbrukningen. Vilka åtgärder har vidtagits?

3.2 AVFALLSHANTERING KRITERIUM 40: Avfall som kan återvinnas och tas till vara sorteras och förs till behandling enligt avfallshanteringsbestämmelserna i kommunen. Problemavfall sorteras och lagras samt förs till behandling enligt bestämmelserna och anvisningarna (kommunala avfallshanteringsbestämmelser, Ekokems anvisningar). Läroanstalten känner till kraven i de kommunala avfallsbestämmelserna, och avfallssorteringen och -leveransen till vidarebehandling sköts enligt dem. Vem ansvarar för att bestämmelserna följs? Vilka avfallsfraktioner skall enligt bestämmelserna sorteras? Allt problemavfall Problemavfall skall märkas och förvaras separat från övrigt avfall. Problemavfallstyper och -mängder journalförs. Förråd för vätskeformiga problemavfall Problemavfallsförråd, -kärl och märkning uppfyller bestämmelser och instruktioner (kommunala avfallsbestämmelser, Ekokems anvisningar). Problemavfall får inte blandas sinsemellan och olika typer av problemavfall skall förvaras åtskilt från varandra. I förrådets omedelbara närhet finns nödvändiga redskap för att förebygga skador (t.ex. skumsläckare, absorptionsmaterial, spade, borste, uppsamlingskärl). Instruktionerna för hur uppsamlingsstället för problemavfall skall användas är synliga för alla vid uppsamlingsställena.

Vilka typer av problemavfall uppstår i läroanstalten? Var förvaras problemavfall? Vart och hur ofta skickas problemavfallet till behandling? Vem ansvarar för förvaringen av problemavfall och leveransen till behandling? Dokument som krävs vid extern revision: journalföring av problemavfallstyper och -mängder.

KRITERIUM 41: En avfallshanteringsplan har gjorts upp vid läroanstalten. I planen ingår åtminstone platser för insamling av avfall, sorterbara avfallsfraktioner och kärl som används ansvarsområden inom genomförandet av avfallshanteringen sorteringsinstruktioner i klasserna, matsalen och arbetsutrymmena Läroanstalten har en avfallsplan. Var eller hos vem finns planen? Avfallsplanen omfattar insamlingsställen för avfall, avfallsfraktioner som skall sorteras och befintliga kärl. ansvarsfördelning i anslutning till avfallshanteringen. som bilaga klassrummens, matsalens och arbetsutrymmenas sorteringsinstruktioner. Övriga punkter i avfallsplanen: Dokument som krävs vid extern revision: läroanstaltens avfallsplan. KRITERIUM 42: Personalen och eleverna har instruerats och orienterats i att sortera avfall och de uppmuntras till detta genom olika åtgärder. Åtgärder har vidtagits för att instruera, orientera och uppmuntra personal och elever i avfallssortering. Hur har instrueringen och orienteringen genomförts?

Vilka åtgärder har vidtagits för att uppmuntra främjandet av avfallssortering? KRITERIUM 43 (en extra poäng): Möbler och använda maskiner och anordningar går till ny användning eller återanvändning. Läroanstalten har ett förfarande för att ombesörja återvinning eller återanvändning av möbler och använda maskiner och anordningar. På vilket sätt har återanvändning och återvinning genomförts?

KRITERIUM 44 (en extra poäng): Vid planeringen, genomförandet och uppföljningen av avfallshanteringen har läroanstalten samarbetat med avfallsserviceproducentens eller kommunens eller avfallshanteringsbolagets konsulent. Man har samarbetat med producenten av avfallsservice eller med avfallsrådgivare (konsulent) i åtminstone ett av följande alternativ: Planering av avfallshantering (t.ex. utarbetande av en avfallsplan). Genomförandet av avfallshanteringen (t.ex. utbildning i sortering för personal och elever). Uppföljning av avfallshanteringen (t.ex. redovisning av uppföljning av avfallsmängder). Hur har man samarbetat och med vilka instanser? KRITERIUM 45 (en extra poäng): Det finns dokumenterade uppgifter om avfallsmängderna och deras utveckling. Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av åtminstone blandavfall och det finns statistik över mängderna. Vilka uppgifter på avfallsmängder följs upp och hur får läroanstalten uppgifterna?

Vem ansvarar för uppföljningen och statistiken? Dokument som krävs vid extern revision: statistik över avfallsmängder. KRITERIUM 46 (en extra poäng): Endast en liten del av avfallet är blandavfall, och man har lyckats minska mängden blandavfall. Andelen blandavfall av den totala avfallsmängden, som uppstår i läroanstalten, är liten jämfört med den genomsnittliga nivån för läroanstalter (t.ex. HSD:s avfalls-benchmarking: www.ytv.fi/jateh/benchmark (finskspråkig)) ELLER Mängden blandavfall har minskat jämfört med tidigare Hur stor är den totala mängden blandavfall, som uppstår i läroanstalten, på årsbasis? kg / år Hur stor är andelen blandavfall av den totala mängden avfall, som uppstår i läroanstalten? % Hur har mängden blandavfall utvecklats jämfört med föregående år? Dokument som krävs vid extern revision: statistik över avfallsmängder.

3.3 VATTENFÖRBRUKNING KRITERIUM 47: Tillbörlig service utförs på vattenarmaturerna och vattenledningssystemet. Behoven av att förnya systemen och armaturerna har klarlagts och anmälts till den som tillhandahåller fastighetsservicen och den som äger lokalerna. Vattenanordningarnas och vattenledningssystemets skick övervakas och de underhålls vid behov. Vem ansvarar för övervakningen av utrustningens skick och för underhållet? Reparations- och moderniseringsbehov för vattenanordningar och vattenledningssystem har utretts och har vid behov rapporterats till den som tillhandahåller fastighetsservicen och till den som äger lokalerna. Vilka reparations- och moderniseringsbehov har observerats? KRITERIUM 48: Vattenförbrukningen vid läroanstalten kontrolleras. Det har definierats handlingssätt i händelse av avvikelser i förbrukningen (behövliga korrigerande åtgärder). Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av vattenförbrukningen. Hur uppföljs vattenförbrukningen (för vilka objekt får man separat förbrukningsinformation, hur ofta uppföljs förbrukningen)?

Läroanstalten har utarbetat handlingssätt och fördelat ansvar för att säkra att orsakerna till avvikelser i vattenförbrukningen utreds. Hur går man tillväga i avvikande situationer? KRITERIUM 49: Man har utformat anvisningar och ordnat utbildning för personalen och eleverna om handlingssätt som sparar på vatten. Läroanstalten har anvisningar, som är riktade till personal och elever, om handlingssätt som sparar vatten. ELLER utbildning om vattenbesparande handlingssätt har arrangerats för personal och elever. Vilka anvisningar om vattenbesparande handlingssätt har utarbetats för personal och elever? Hurudan utbildning har arrangerats för personal och elever?

KRITERIUM 50 (en extra poäng): Vattensparande anordningar används vid läroanstalten (kranar, duschar, WC-stolar). Läroanstalten har tagit i bruk någon av följande vattenbesparande anordningar kranar duschar WC-stolar annat ELLER läroanstalten har justerat flödet till en lägre nivå KRITERIUM 51 (en extra poäng): Den specifika vattenförbrukningen vid läroanstalten är låg eller förbrukningen har minskat på årsbasis. Läroanstaltens specifika vattenförbrukning (l/m 3, l / användarantalet per år) är liten i förhållande till den genomsnittliga nivån för läroanstalter (jämförelsematerial) ELLER den specifika förbrukningen har minskat Hur stor är läroanstaltens specifika vattenförbrukning på årsbasis? Hur stor är läroanstaltens vattenförbrukning jämfört med föregående år?

Dokument som krävs i extern utvärdering: statistik över vattenförbrukningen. 3.4 ENERGI KRITERIUM 52: Läroanstalten har ordnat regelbunden uppföljning av energiförbrukningen (el, värme) samt fastställt anvisningar och ansvar i fråga om regleringen av värme- och luftkonditioneringssystemen, kontrollen och servicen av systemens funktionsduglighet samt handlingssätten i händelse av fel. Energiförbrukningen statistikförs. Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av el- och värmeförbrukning. På vilket sätt har uppföljningen av energiförbrukningen (el och värme) arrangerats (från vilka delar i fastigheten fås förbrukningsuppgifterna separat, hur ofta följs förbrukningen upp, vem ansvarar för uppföljningen)? Hurudan statistik förs över förbrukningsuppgifterna och var finns informationen? Läroanstalten har utformat anvisningar och fördelat ansvar för reglering av värme- och ventilationssystemen, övervakning av systemens skick och underhåll samt för agerandet när det uppstår fel. Vilka instruktioner finns det och hur har ansvaret fördelats för ovannämnda punkter?

KRITERIUM 53: Behoven av att förnya energisystemen och byta ut anordningar som förbrukar energi samt behoven av grundliga reparationer av fastigheten har klarlagts och genomförandet av dessa har diskuterats med den som svarar för/äger fastigheten. Förbättringsåtgärderna ingår i läroanstaltens miljöprogram. Eventuella moderniseringsbehov för systemen och anordningarna och behovet av grundlig renovering i fastigheten har utretts och man har vid behov förhandlat om genomförandet av dem med fastighetsskötaren/-ägaren. Vilka reparations- och moderniseringsbehov har observerats? KRITERIUM 54: Det har utarbetats anvisningar om energisparande för personalen och eleverna. Det har ordnats information och introduktion gällande anvisningarna. Personalen och eleverna har tillägnat sig energibesparande åtgärder. Läroanstalten har energibesparingsanvisningar för personal och elever. Information och introduktion beträffande instruktionerna har arrangerats. Hur har introduktionen genomförts?

Energibesparande åtgärder syns i praktiken i läroanstaltens dagliga rutiner och i undervisningen. Hur syns energibesparande åtgärder? Dokument som krävs vid extern revision: energibesparingsinstruktioner för personal och elever. KRITERIUM 55 (en extra poäng): Vid läroanstalten har utförts en energiutredning och en kartläggning av fastighetens skick eller båda två. Vid läroanstalten har utförts energiutredning. genomförd av, genomförd när: kartläggning av fastighetens skick. genomförd av, genomförd när:

KRITERIUM 56 (en extra poäng): Vid läroanstalten har införts nya energibesparande tekniska lösningar eller lösningar i anslutning till handlingssätten. Läroanstalten har tagit i bruk en eller flera innovativa, energibesparande, tekniska lösningar eller lösningar i anslutning till handlingssätten. Vilka lösningar har tagits i bruk? KRITERIUM 57 (en extra poäng): Den specifika förbrukningen (kwh/m3) av totalenergin (el, värme) är låg eller minskar på årsbasis. Bedömningen av den specifika förbrukningen baserar sig på Motivas jämförelsematerial. Läroanstaltens totala väderkorrigerade specifika energiförbrukning (kwh / m 3 per år) är låg i förhållande till läroanstalternas genomsnittliga nivå (jämförelsematerial) ELLER den specifika förbrukningen har minskat. Hur stor är läroanstaltens totala väderkorrigerade specifika energiförbrukning (el, värme) på årsbasis? kwh / m 3 Hur stor är den specifika förbrukningen jämfört med föregående år?

Dokument som krävs vid extern revision: statistik över energiförbrukningen. KRITERIUM 58 (en extra poäng): Den energi (el, värme) som används vid läroanstalten härrör åtminstone delvis från förnybara energikällor. Den energi som läroanstalten använder, har åtminstone delvis producerats av någon av följande energikällor: vattenkraft, bioenergi, vindkraft, solenergi, ekomärkt vattenkraft, utnyttjande av värmepumpteknik (Finlands naturskyddsförbunds kriterier för ekoenergi; www.ekoenergia.info). Från vilka förnyelsebara energikällor härstammar den energi som läroanstalten använder?

3.5 ARBETSHYGIEN OCH TRIVSEL KRITERIUM 59: Arbetsklimatet, trivseln och situationen beträffande arbetshygieniska frågor bedöms med hjälp av enkäter riktade till personalen och eleverna. Läroanstalten har gjort en eller flera enkäter riktade till personalen och eleverna, där man kartlagt någon av följande punkter: arbetsklimat, trivsel, arbetshygien. Utvärdering av ärenden som berör arbetsklimat, trivsel eller arbetshygien görs regelbundet ELLER det finns en plan över en systematisk utvärdering. Vilka enkäter angående arbetsklimat, trivsel eller arbetshygien har gjorts? Hur ofta upprepas enkäterna? KRITERIUM 60: Vid läroanstalten har man utvecklat arbetshygienen, arbetsklimatet, trivseln samt miljön inomhus och utomhus. Enkätresultaten har använts vid planeringen av åtgärderna. Läroanstalten har gjort förbättringsåtgärder beträffande följande punkter (minst ett exempel från bägge): arbetshygien eller arbetsklimat trivsel, inomhusutrymmen eller gårdsmiljö Vilka åtgärder har vidtagits?

KRITERIUM 61: Inomhusluftens kvalitet är känd och eventuella fuktskador och mögelproblem har klarlagts i samarbete med den som svarar för/äger fastigheten. Läroanstaltens inomhusluft har inte upplevts som problematisk. Om inomhusluften har upplevts vara dålig kvaliteten har utretts med hjälp av mätningar ELLER man har förhandlat med fastighetsskötaren eller ägaren om att arrangera mätning. möjliga fuktskador och mögelproblem har utretts ELLER man har förhandlat med fastighetsskötaren eller ägaren om att genomföra utredning. Vilka är resultaten från mätning av inomhusluftens kvalitet eller när skall mätningen genomföras? Har man konstaterat att det finns fuktskador eller mögelproblem i läroanstaltens fastigheter eller när har man tänkt utreda saken?

KRITERIUM 62 (en extra poäng): Det inträffar få olyckor vid läroanstalten och antalet sjukfrånvaron är lågt eller har minskat. Antalet olycksfall och sjukfrånvarodagar är lågt eller antalet har minskat jämfört med föregående år. Hur stort är antalet olycksfall och sjukfrånvarodagar per år och hur har det förändrats i förhållande till föregående år? Finns det någon speciell orsak till förändringen? KRITERIUM 63 (en extra poäng): Enkäterna till personalen och eleverna gällande arbetsklimatet, trivseln och arbetshygienen har gett goda resultat eller resultaten har utvecklats i positiv riktning. Enkäterna har givit goda resultat eller resultaten har utvecklats i positiv riktning. Vilka resultat har enkäterna givit och hur har de utvecklats i förhållande till föregående år?

3.6 RENHÅLLNING KRITERIUM 64: Det finns instruktioner för hur områdena utomhus skall skötas och hållas rena samt för hur man kan förebygga att utrymmena inomhus blir nedsmutsade. Läroanstalten har instruktioner eller arbetssätt för att för att förebygga att utrymmena inomhus blir nedsmutsade' Hurudana instruktioner eller arbetssätt finns det? KRITERIUM 65: Det har gjorts upp listor över rengörings-, skydds- och behandlingsmedlen och det finns information om hur de används på ett säkert sätt. Rengörings-, skydds- och behandlingsmedel är listade, och det finns skyddsinformationsblad för dem. Var finns informationen?

KRITERIUM 66: Produkternas miljövänlighet och arbetshygieniska aspekter beaktas när städmedel och städredskap skaffas. I städningen används miljövänliga och miljömärkta produkter alltid när det är möjligt. Läroanstalten kan inte självständigt påverka inköp av städmedel och -redskap, men man har diskuterat miljövänliga inköp med den instans som ansvarar för renhållningen. På vilket sätt beaktar den renhållningsansvarige miljöaspekter vid inköp? BESVARAS, OM LÄROANSTALTEN KÖPER IN STÄDMEDEL OCH -REDSKAP SJÄLV. Vid anskaffning av städmedel och -redskap beaktas produkternas miljövänlighet och hälsoaspekter. På vilket sätt beaktas ovannämnda aspekter vid inköp av städmedel och -redskap? I städningen används miljövänliga och miljömärkta produkter. Vilka produkter används?

KRITERIUM 67 (en extra poäng): Det har ordnats utbildning kring miljöfrågor och sortering av avfall för dem som ansvarar för renhållningen. Utbildning i miljöfrågor och avfallssortering har arrangerats för renhållningsansvariga. Hurudan utbildning har arrangerats? KRITERIUM 68 (en extra poäng): Inom renhållningen försöker man minska förbrukningen av vatten, städmedel och energi. I renhållningen används metoder för att minska förbrukningen av vatten, städmedel och energi (minst ett exempel för varje) På vilket sätt har man minskat förbrukningen av vatten, städmedel och energi i renhållningen?

3.7 KÖK OCH MATSAL KRITERIUM 69: Egenkontroll enligt hälsoskyddslagen samt bestämmelserna om förvaring, tillredning och distribution av livsmedel har beaktats i verksamheten i matsalen och köket. I läroanstaltens kök och matsal används ett aktuellt egenkontrollprogram och hälsoskyddslagens föreskrifter beaktas i verksamheten. Vem ansvarar för egenkontrollen och lagefterlevnaden? Dokument som krävs vid extern revision: egenkontrollprogram. KRITERIUM 70: Miljöaspekter beaktas i mån av möjlighet vid anskaffningar till matsalen och miljöaspekterna dokumenteras också i matsalens upphandlingsanvisningar. Miljöaspekterna i anslutning till centraliserade livsmedelsanskaffningar och behoven av förbättringar har diskuterats med den instans som ansvarar för anskaffningarna. Miljöaspekter beaktas vid anskaffningar till köket (matsalen) i mån av möjlighet. På vilket sätt beaktas miljöaspekter vid anskaffningar till köket (t.ex. lokalt producerad mat, ekologiska produkter, minskning av förpackningar samt stora beställningspartier)?

Vilka miljöaspekter har antecknats i kökets inköpsrutiner? KRITERIUM 71: Inom matsalsverksamheten har man klarlagt och tillämpat olika metoder för att minska förbrukningen av material och avfallet. I köksverksamheten används metoder för att minska materialförbrukning och avfallsmängder (minst tre exempel). Vilka metoder används?

KRITERIUM 72: Uppvärmnings- och kylanordningarna i matsalen är i tillbörligt skick och regelbunden service har utförts på dem. Den instans som ansvarar för underhållet av fastigheten eller matsalsverksamheten har informerats om behoven av reparation och förnyelse. Matsalens värme- och kylaggregat underhålls enligt aggregatens serviceinstruktioner. Vem ansvarar för aggregatens underhåll? Ansvarspersonen för underhåll av fastigheten eller köksverksamheten har vid behov informerats om aggregatens reparations- eller moderniseringsbehov. Vilka behov av reparationer eller moderniseringar har observerats? KRITERIUM 73: Avfall sorteras i köket och matsalen enligt bestämmelserna om avfallshantering. Sorteringsställena har planerats så att de fungerar bra. Det finns anvisningar om sorteringen, och sopcontainrarna är försedda med tydliga anteckningar. Sorteringen fungerar. Den som svarar för fastigheten har informerats om behoven av att förbättra avfallshanteringen. Sortering i kök och matsal sker enligt avfallsbestämmelserna. Vilka avfallsfraktioner sorteras i köket och i matsalen? KÖK: MATSAL:

Insamlingsställena är försedda med sorteringsinstruktioner Avfallskärlen (containrarna) är tydligt märkta Sorteringen fungerar på kökets och matsalens insamlingsställen Fastighetsskötaren har informerats om eventuella förbättringsbehov med avseende på avfallshanteringen Vilka förbättringsbehov har observerats i kökets eller matsalens avfallshantering? KRITERIUM 74 (en extra poäng): Metoder för att minska förbrukningen av energi har klarlagts och det har utarbetats planer och anvisningar samt vidtagits åtgärder i syfte att minska förbrukningen. Avseende har fästs vid t.ex. uppvärmnings- och kylanordningarna och teknikerna för tillredning av mat. Planer, instruktioner eller åtgärder för minskning av energiförbrukningen i köket har gjorts (minst tre exempel) Hurudana planer, instruktioner eller åtgärder har gjorts?

KRITERIUM 75 (en extra poäng): Metoder för att minska förbrukningen av vatten och tvättmedel har klarlagts och det har utarbetats planer och anvisningar samt vidtagits åtgärder i syfte att minska förbrukningen. Planer, instruktioner eller åtgärder för minskning av vatten- och tvättmedel har gjorts (minst två exempel) KRITERIUM 76 (en extra poäng): Kökspersonalen har fått miljöutbildning. Åtminstone en del av kökspersonalen har deltagit i miljöutbildning. Hurudan miljöutbildning har personalen deltagit i?

3.8 TRANSPORTER OCH TRAFIK KRITERIUM 77: Personalen och eleverna uppmuntras till att använda lätt trafik och kollektivtrafik på resorna mellan hemmet och läroanstalten. Det har ordnats temaevenemang eller utformats anvisningar om detta. Läroanstalten har vidtagit åtgärder för att uppmuntra personal och elever att använda lätt trafik och kollektivtrafik. Vilka åtgärder har vidtagits? KRITERIUM 78: Det har utarbetats planer och vidtagits åtgärder i syfte att minska och optimera transporterna av personal och elever i samband med undervisningen samt läroanstaltens egna material- och varutransporter. Planer har gjorts och åtgärder vidtagits för att minska och optimera personalens och elevernas transporter samt den egna läroanstaltens material- och varutransporter. Vilka planer har gjorts och vilka åtgärder har vidtagits?

KRITERIUM 79: Om läroanstalten skaffar egna fordon och arbetsmaskiner är miljöaspekterna ett urvalskriterium. Läroanstalten köper inte egna fordon eller arbetsmaskiner. Miljöaspekterna är ett kriterium vid val av fordon och arbetsmaskiner. På vilket sätt beaktas miljöaspekter i valprocessen (t.ex. miljökrav har införts i upphandlingsanvisningar och anbudsförfrågningar)? KRITERIUM 80 (en extra poäng): Personalen vid läroanstalten har fått utbildning i att köra ekonomiskt. Minst hälften av den personal som använder bil har genomgått utbildning i ekonomiskt körsätt. När har utbildning arrangerats och hur många har deltagit i den?

KRITERIUM 81 (en extra poäng): Samtransporterna av personalen och eleverna fungerar bra (samåkning på arbetsresorna, transporter av personalen och eleverna i samband med undervisningen). Läroanstalten har ett fungerande förfarande för samåkning och samtransport. På vilket sätt har samåkning och samtransport genomförts? 3.9 ANVÄNDNING OCH LAGRING AV FARLIGA ÄMNEN KRITERIUM 82: Kemikalielagstiftningen och myndigheternas anvisningar (t.ex. Säkerhetsteknikcentralens anvisningar) följs när kemikalier hanteras och lagras. Läroanstalten känner till de lagstadgade krav och anvisningar som gäller för hantering och lagring av kemikalier som finns i dess utrymmen. Vem ansvarar för att kraven uppfylls och anvisningarna efterföljs?

KRITERIUM 83: Ämnena har försetts med anteckningar enligt anvisningarna och information om säker användning finns i de utrymmen där ämnena hanteras och lagras. Läroanstalten har en tidsenlig bokföring över kemikalier som finns i lager, använda kemikalier och kemikalier som blir problemavfall. Ämnena är märkta enligt anvisningarna. Varuinformationsblad finns i de utrymmen, där ämnena hanteras och lagras. I vilka utrymmen hanteras och lagras farliga ämnen? Läroanstalten har tidsenlig journalföring av kemikalier, som finns i lager, som använts och som blir problemavfall. Vem ansvarar för journalföringen? KRITERIUM 84: Det har definierats tydliga ansvarsområden för lagring, hantering och förstörande av farliga ämnen. Alla som handskas med farliga ämnen får tillräcklig introduktion i arbetshygieniska frågor och säkerhetsfrågor i anslutning till detta.

Tydlig ansvarsfördelning har definierats beträffande lagring, hantering och destruktion av farliga ämnen. Vilka ansvarar för lagring, hantering och destruktion av läroanstaltens farliga ämnen (ansvarspersoner och deras ansvarsområden)? De som kommer i beröring med farliga ämnen (personal och elever) skall ges tillräcklig information om arbetshygien- och arbetarskyddsfrågor som berör ämnena. På vilket sätt informeras personal och elever? KRITERIUM 85 (en extra poäng): Vid läroanstalten har man utrett möjligheterna att minska användningen av kemikalier och ersätta farliga ämnen med mindre skadliga alternativ. Läroanstalten har gjort en utredning om minskning av kemikalieanvändningen och ersättning av farliga ämnen med mindre farliga alternativ. När har utredningen gjorts och vem har utfört den?

KRITERIUM 86 (en extra poäng): Volymen av kemikalier som används vid läroanstalten har minskat. Mängden av kemikalier, som läroanstalten använder, har minskat. Vilka kemikalieförbrukningar har man lyckats minska och hur mycket? Dokument som krävs vid extern revision: uppgifter om kemikalieförbrukningar.

3.10 ÖVRIGA MILJÖHANDLINGAR KRITERIUM 87: Läroanstalten har vidtagit sådana förbättringsåtgärder i anslutning till miljöfrågor som inte nämns i dessa kriterier. (maximalt 3 poäng) Läroanstalten har gjort sådana miljörelaterade förbättringsåtgärder, som inte nämns i dessa kriterier Vilka förbättringsåtgärder har vidtagits?