Utvidgningens effekter

Utvidgningens effekter främst för den svenska livsmedelsbranschen Rapport 2005:20 Foto: Mats Pettersson

Utvidgningens effekter främst för den svenska livsmedelsbranchen Utredning våren/hösten 2005 Internationella enheten 2005-12-06 Referens Håkan Loxbo 036-15 58 69

Innehåll 1 Slutsatser och rekommendationer... 5 1.1 Slutsatser... 5 1.2 Rekommendationer... 6 2 Uppdrag Utvidgningens effekter... 9 2.1 Bakgrund... 9 2.2 Uppdraget... 9 2.3 Förkortningar... 10 3 Genomförande... 11 3.1 Inledning... 11 3.2 Intervjuer med industri- och handelsföretag... 11 3.3 Underlag från svenska ambassader i NMS... 11 3.4 Underlag från Jordbruksverkets marknadsenhet... 11 3.5 SCBs handelsstatistik... 11 3.6 Information från tidningar, tidskrifter, internet... 12 4 Redovisning - viktigare punkter från intervjuer, ambassadsvar, Jordbruksverkets marknadsenhet, handelssiffror, media... 13 4.1 Intervjuer... 13 4.1.1 Övergripande... 13 4.1.2 Konkurrens... 13 4.1.3 Kedjorna i NMS... 14 4.1.4 Egna märkesvaror (EMV)... 14 4.1.5 Flytt av produktion till NMS... 15 4.1.6 Effekter på priser och handel... 16 4.1.7 Marknadsutsikter... 17 4.1.8 Kostnadsjämförelser, fördelar och nackdelar i NMS... 17 4.1.9 EUs regelverk och nationella regler... 18 4.2 Ambassaderna... 19 4.2.1 Övergripande effekter på jordbruket och industrin i NMS... 19 4.2.2 Strukturomvandling... 19 4.2.3 Handelseffekter... 19 4.2.4 Priseffekter... 20 4.2.5 Detaljhandelskedjorna... 20 4.2.6 Företagsetableringar. Investeringar... 21 1

4.2.7 Fördelar och nackdelar i NMS... 21 4.3 Jordbruksverket, marknadsenheten... 21 4.3.1 Företagsetableringar... 21 4.3.2 Produktion i de nya medlemsstaterna... 22 4.3.3 Svensk råvara eller råvara från NMS i vidareförädlingen... 23 4.3.4 Priser... 23 4.3.5 Handel... 24 4.3.6 Inkomster i NMS-jordbruket... 25 4.4 SCBs handelsstatistik... 25 4.5 Utvidgningen i media... 26 4.5.1 Inledning... 26 4.5.2 Övergripande... 26 4.5.3 Köttbranschen... 27 4.5.4 Mejeribranschen... 27 4.5.5 Frukt, bär, grönsaker... 28 4.5.6 Handelseffekter... 28 4.5.7 EMV Kedjorna... 29 4.5.8 Företagsetableringar. Investeringar... 29 4.5.9 EU-regler och nationella regler... 30 5 Har utvidgningen påverkat livsmedels-industrin, handelskedjorna, priser och konsumenter? Utsikter... 31 5.1 Hur har livsmedelsindustrin påverkats?... 31 5.2 Har detaljhandelskedjorna och varuutbudet påverkats?... 33 5.3 Har priser och konsumenter påverkats?... 34 5.4 Hur är utsikterna för de närmaste åren?... 35 5.5 Hur har NMS påverkats?... 36 6 Diskussion - betydelsen av utvidgningen och andra faktorer... 39 6.1 Utvidgningen är en av flera faktorer... 39 6.2 Utvecklingen i detaljhandeln... 39 6.3 Kostnadspress på industrin från detaljhandeln... 40 6.4 Industrins val mellan egna varumärken och EMV... 40 6.5 Betydelsen för konsumenterna... 40 6.6 Kan de svenska aktörerna utnyttja möjligheterna?... 40 6.7 Etableringar som ägt rum... 41 6.8 Utvidgningens betydelse i framtiden... 41 2

6.9 Utbuds- och efterfrågedrivna förändringar... 41 Arbetskraft... 41 Leverantörer till detaljhandel och industri... 42 Jordbruksmark... 42 Billiga råvaror... 42 7 Sammanfattning... 43 8 Bilaga 1... 47 8.1 Intervjuer och intervjuade... 47 8.2 Intervjufrågor... 48 8.2.1 Intervjuer i januari 2005 om utvidgningens effekter... 48 8.2.2 Uppföljande intervjuer hösten 2005... 50 8.3 Skrivelser med frågor till ambassaderna... 51 8.3.1 Januari 2005... 51 8.3.2 September 2005... 54 9 Bilaga 2 Dokumentation av intervjusvar... 55 9.1 Övergripande... 55 9.2 Produktanpassning... 55 9.3 Marknadstillträde... 55 9.4 Priser... 56 9.5 EMV. Möjligheterna till inköp i NMS... 57 9.6 Halvfabrikat, outsourcing... 58 9.7 Prioriteringar... 58 9.8 Kostnadsjämförelser, komparativa fördelar och nackdelar... 58 9.9 NMS handel... 60 9.10 Kedjorna i NMS... 60 9.11 Marknadsutsikter... 60 9.12 Export... 61 9.13 Import... 62 9.14 EUs regelverk och nationella regler... 62 9.15 Import av arbetskraft från NMS... 62 9.16 Flytt av produktion till NMS... 62 9.17 Konkurrens... 64 10 Bilaga 3 Ambassadsvar... 67 10.1 Övergripande effekter på jordbruk och industri... 67 10.2 Strukturomvandling... 68 3

10.3 Handelseffekter... 68 10.4 Priseffekter... 69 10.5 EMV Kedjorna... 70 10.6 Företagsetableringar. Investeringar... 71 10.7 EU-regler... 72 10.8 Komparativa fördelar m.m... 73 11 Bilaga 4 Handelsutvecklingen... 75 12 Bilaga 5 Utvidgningen i Foodwire, Agra East Europe m.fl. källor... 77 12.1 Övergripande... 77 12.2 Struktureffekter... 77 12.3 Handelseffekter... 77 12.4 Priseffekter... 78 12.5 Konkurrens... 79 12.6 Produktionseffekter... 79 12.7 EMV Kedjorna... 79 12.8 Företagsetableringar. Investeringar... 80 12.9 Flytt av produktion... 82 12.10 EU-regler, veterinärt, hygien, m.m.... 82 12.11 Framgångar för NMS... 83 4

1 Slutsatser och rekommendationer 1.1 Slutsatser Effekterna av utvidgningen på konkurrens och kostnader har redan blivit kännbara för de svenska företagen. Utvidgningen förstärker strukturomvandlingen och prispressen som industrin idag möter i Sverige. Den ökade konkurrensen i Sverige beror inte minst på de låga lönekostnaderna i NMS. Löneskillnaderna spelar en mindre roll i processbetonad livsmedelsindustri. Utvidgningen har lett till nya affärsmöjligheter för företagen i Sverige och EU15 som kan utnyttjas av både industrin och av kedjorna. Kedjorna kan utnyttja nya möjligheter bl.a. genom att skaffa nya kostnadseffektiva EMV-leverantörer. Låga produktionskostnader (främst löner) är argument för industrietableringar i de flesta NMS. Det är främst arbetsintensiv produktion och förädling som lönar sig att flytta. Svenska märkesfabrikanter har etablerat eller tänker etablera sig i NMS för att utnyttja de nya affärsmöjligheterna och stärka sin ställning i konkurrensen. EMVsatsningar från kedjorna till följd av utvidgningen har mötts av och kommer sannolikt mötas av motåtgärder från märkesfabrikanternas sida. Utvidgningen har inneburit att konkurrensen skärpts mellan EMV i kedjorna och industrins etablerade varumärken. Konsumenterna har dessutom fått billigare produkter. De direkta effekterna av utvidgningen på produktionsbeslut, investeringar eller handel i Sverige är inte så stora än. En anledning till att svenska företag inte berörts så mycket kan vara att de flesta företagen är små i en internationell jämförelse och saknar resurser för ett långsiktigt agerande. Priserna mellan EU15 och NMS utjämnas successivt. Den utjämnade prisnivån blir lägre för konsumenterna i Sverige och EU15 men högre för konsumenterna i NMS. Prisökningarna i NMS motverkas av priskonkurrens mellan kedjorna i NMS. Utvidgningen har lett till kostnadseffekter på produktionen i Sverige inom flera varuområden men inte några större volymeffekter i form av investeringar i NMS eller utflyttning av produktion till NMS. På sikt finns det dock möjligheter till goda affärer och ökad handel inte minst i Polen och Baltikum. För nya produkter krävs ofta nyinvesteringar som lika gärna kan göras i NMS som i Sverige. Den svenska köttindustrin har påverkats relativt mycket av utvidgningen. Det förekommer redan att svensk styckning läggs ut i Polen och Baltikum. Sannolikt kommer ytterligare svensk styckning flyttas till NMS de närmaste åren. Om man långsiktigt etablerar styckning i Polen är det risk för att delar av köttproduktionen i Sverige upphör. Affärsmöjligheterna är störst nu. Fönstret av möjligheter blir allt mindre i takt med att kostnadsskillnaderna jämnas ut. Handeln flyter mycket bättre nu. De tidigare gränskostnaderna är en avsevärd besparing som nu kan läggas på t.ex.marknadsföring och organisation. Handelseffekterna för svensk del är hittills mycket begränsade 5

För framtiden kan vi se fram emot ökad konsumtion i NMS av förädlade livsmedel i samband med att köpkraften kraftigt ökar. Flera svenska företag kommer att ha produktion i NMS för NMS-marknaden. Sammantaget är utsikterna ljusa för svensk livsmedelsindustri och svensk export till NMS. Om svenska och andra EU15-företag ska kunna vara EMV-leverantörer till de stora kedjorna i Polen och Baltikum kan krävas att man startar lokal produktion i NMS. Ökade jordbruksstöd, fri tillgång till EUs inre marknad och ny teknologi i jordbruket medför positiva effekter för jordbruket i NMS. Konkurrensen i NMS har dock skärpts och många NMS-företag har svårt att klara konkurrensen och kostnaderna för att anpassa sig till EU-nivå. I de flesta NMS pågår en utveckling mot större, färre, modernare och mer kostnadseffektiva företag. Utvecklingen skyndas på av EU-stöd och utländska investeringar Fördelarna av EU-inträdet överväger hittills för Polen, de baltiska staterna samt för Slovenien Standardiserade produkter med kostnaden som den viktigaste parametern lämpar sig i många fall för produktion i NMS, inte minst EMV-produktion för livsmedelskedjorna. Den ökade exporten från NMS till EU15 dock ingen ökning till Sverige - är ofta genererad av utländska handelskedjors införande av EMVprodukter från NMS i sortimentet. Många livsmedelsföretag i NMS har blivit EMV-leverantörer. Många av dessa är utlandsägda. EMV kan vara det bästa sättet för NMS att komma in på EU15-marknaden och att tjäna på EU-inträdet. Utvidgningen har skyndat på utvecklingen i detaljhandeln i NMS. Alla stora västeuropeiska kedjor tävlar om marknadsandelarna i flertalet NMS och priskonkurrensen är hård. Stora summor investeras i att bygga upp nät av stormarknader med lågprisprofil. Det är inte lätt för mindre aktörer att hävda sig. 1.2 Rekommendationer Utredningen ser det som önskvärt att kontinuerligt följa kostnadsutvecklingen i livsmedelsindustrin i Sverige, EU 15 och i NMS så att systematiska kostnadsjämförelser kan göras mellan olika produktionsgrenar i Sverige och i övriga EU25. Både kostnader som mest beror på marknadskrafterna (löner, råvaror, energi, kapital etc, byggmaterial) och kostnader som mest beror på nationell politik (skatter, lagstiftning, föreskrifter, etableringsvillkor etc) särskilt följa utvecklingen i köttbranschen och andra branscher med hög andel lönekostnader kontinuerligt följa motsvarande intäktsutveckling och lönsamhet följa strukturförändringarna i industrin och detaljhandeln i Sverige och i övriga EU25 så att systematiska jämförelser kan göras mellan Sverige och i övriga EU25. Utlandsägande i Sverige och andra MS respektive nyinvesteringar/utlandsetableringar från svensk sida och andra MS sida i NMS men även i andra länder är också av intresse att följa. Mät marknadsandelar för EMV respektive märkesvaror, lokal försäljning, halvfabrikat. 6

följa utvecklingen av detaljhandeln och EMV i Sverige och i övriga EU med fokus på lönsamhet och EMV-andelar där detta förekommer. Följ prisutvecklingen (i olika prisled) för EMV kontra märkesvaror i Sverige och andra EU-länder. följa utvecklingen i handeln mellan Sverige och NMS respektive mellan andra gamla MS och NMS. Det är av intresse att följa förändringar av andelarna för olika varuområden, inte minst förädlade livsmedel i båda riktningar. utveckla metoder för att mäta effekterna av utvidgningen (på produktionsbeslut, investeringar, handel), kanske genom återkommande intervjuer, enkäter, stickprovsundersökningar, statistikkörningar, hearings och branschmöten, uppsökande verksamhet, benchmarking med kolleger i andra MS, särskilda studier av Polen och de baltiska staterna 7

2 Uppdrag Utvidgningens effekter Inledning Utredningen har initierats på eget initiativ av marknadsavdelningen på Jordbruksverket. Beslut om att genomföra en utredning om effekterna av EUs utvidgning enligt bakgrundsbeskrivning och uppdragsformulering enligt nedan togs under hösten 2004. Bakgrunden har kompletterats med hänsyn till utvecklingen under 2005. 2.1 Bakgrund EU fick tio nya medlemsstater den 1 maj 2004. Utvidgningen innebar en rad förändringar som påverkar jordbruket och livsmedelssektorn i det utvidgade EU. Därmed försvann all den osäkerhet om när utvidgningen skulle ske, om den över huvud taget skulle ske samt vilken innebörd utvidgningen medförde för alla berörda parter. En viktig förändring var att den inre marknaden över en natt växte med tio NMS och att dessa NMS fick obegränsad tillgång till EUs inre marknad. De tullar, tullkvoter och andra handelshinder, som inte avvecklats före utvidgningen avskaffades med omdelbar verkan i båda riktningar. Gränskontrollerna mellan länderna försvann också mellan de nya medlemsstaterna. EUs tulltaxa togs över av de nya medlemsstaterna (NMS) vilket innebar att tullskyddet i NMS mot tredje land anpassades till EUs tullnivåer. EUs jordbrukspolitik med jordbruksstöd, marknadsstöd, veterinära regler m.m. infördes i NMS och bidrag för export till NMS slopades och bidrag infördes för export från NMS till tredje land. En annan viktig förändring var att den fria rörligheten på den inre marknaden för varor, tjänster, kapital och arbetskraft nu också gällde för NMS. Rörligheten för arbetskraft kan dock begränsas av övergångsregler i vissa EU-länder eller krav på att egna arbetsrättsregler, t.ex. de svenska kollektivavtalen, ska gälla arbetskraft från NMS. Nu har mer än ett år gått sedan EUs senaste utvidgning den 1 maj 2004 med tio nya medlemsstater. Stora förändringar har skett under det senaste året för såväl producenter som konsumenter i Sverige, övriga EU15 och i de nya medlemsstaterna (NMS). En genomlysning av aktuella effekter av utvidgningen är därför lämplig. Jordbruksverket gjorde den 8 mars 2005 vid Elmias livsmedelsmässa en första redovisning av effekterna av utvidgningen baserad på det underlag som då fanns tillgängligt, bl.a. intervjuer i januari med 13 företag, underlag från de svenska ambassaderna i NMS och underlag från Jordbruksverket. Handelsstatistik för hela det första året maj 04 april 05 fanns tillgänglig i augusti 2005. En redovisning av utvidgningens handelseffekter det första året måste därför göras i augusti eller senare. 2.2 Uppdraget Målet för uppdraget är att ta fram ett underlag som kan utgöra en bas för Jordbruksverkets utredning om Utvidgningens effekter. Uppdraget avser inte en fullständig undersökning av effekterna utan inriktningen är i första hand att titta på hur den svenska utrikeshandeln, olika led i den svenska livsmedelskedjan och konsumenterna i Sverige har påverkats av utvidgningen samt att även ge en bild av hur de nya medlemsstaterna (NMS) har påverkats. Dessutom ska, som en bas för en mer omfattande analys av effekterna, framtida utredningsfrågor identifieras. Tyngdpunkten ska ligga på hur olika led i den svenska livsmedelskedjan har påverkats : 9

- importen och exporten - industrin - handelskedjorna och varuutbudet - priser och konsumenter - utsikterna för de närmaste åren Främst följande varuområden skall belysas - Kött (nöt, gris, fjäderfä) - Mjölk (ost, mjölkpulver, smör, yoghurt) - Spannmål, foder - Frukt - Grönsaker, potatis - Vegetabilisk olja - Bearbetade livsmedel icke bilaga I - Vin, öl, sprit, läsk Underlaget för utredningen ska komma dels från intervjuer med industri- och handelsföretag, SCBs handelsstatistik, tidningar, tidskrifter, internet, svenska ambassader i NMS samt från Jordbruksverkets marknadsavdelnings egna kunskaper och erfarenheter. Referensgrupp: Börje Karlsson, marknadsenheten, SJV Jennie Malm, interventionsenheten, SJV Anders Rydeman, Livsmedelsföretagen Arne Karlsson, internationella enheten, SJV Harald Svensson, chefsekonom, SJV Christina Furustam, LRF 2.3 Förkortningar Några förkortningar förekommer ofta i texten: EU15 betyder EU med femton medlemsstater före utvidgningen till EU25. MS betyder medlemsstat-er i EU EU25 betyder det utvidgade EU med 25 medlemsstater sedan utvidgningen den 1 maj 2004 NMS betyder nya medlemsstater i EU EMV betyder detaljhandelns egna märkesvaror till skillnad från livsmedelsindustrins etablerade varumärken 10

3 Genomförande 3.1 Inledning Underlaget för utredningen skall enligt uppdraget komma från intervjuer med industri- och handelsföretag, SCBs handelsstatistik, tidningar, tidskrifter, internet, svenska ambassader i NMS samt från Jordbruksverkets marknadsavdelning. De punkter i underlaget som Jordbruksverket har bedömt vara viktiga för att förklara och förstå effekterna av EUs utvidgning redovisas i punktform i kapitel 4. I kapitel 5 har underlagen ytterligare komprimerats, vävts ihop och kompletterats med egna bedömningar. I kapitel 6 sammanfattas de viktigaste punkterna. Slutsatser i punktform redovisas i kapitel 1. 3.2 Intervjuer med industri- och handelsföretag I januari 2005 intervjuade Håkan Loxbo ett urval svenska livsmedelsindustrier och detaljhandelsföretag på temat Utvidgningens effekter. Loxbo gjorde uppföljande intervjuer med några av företagen i september 2005. De frågor som ställdes liksom lista över intervjuer och intervjuade, se Bilaga 1. En avidentifierad utförlig dokumentation av intervjuerna redovisas i Bilaga 2. En redovisning av ett urval intervjusvar görs i kapitel 4. 3.3 Underlag från svenska ambassader i NMS De svenska ambassaderna i NMS ombads i skrivelse i januari 2005 att utifrån ett frågepaket ge sin bild av utvidgningen, från respektive nya medlemsstaters perspektiv. Också här gjordes en uppföljning i september 2005. Utgående skrivelse till ambassaderna redovisas i Bilaga 1. En utförlig redovisning av ambassadsvaren redovisas i Bilaga 3. En redovisning av ett urval av ambassadernas svar görs i kapitel 4. 3.4 Underlag från Jordbruksverkets marknadsenhet Marknadsenheten på Jordbruksverket har utifrån sina erfarenheter från arbetet med EUs marknadsordningar i rådsarbetsgrupper, förvaltningskommittéer, branschmöten m.m. redovisat effekterna av utvidgningen på olika varuområden (nötkött, mejeri, frukt och grönt, ägg, gris, fjäderfä, socker). Underlag från marknadsenheten lämnades vid två tillfällen, i januari och i september 2005. En redovisning av ett urval av marknadsenhetens svar görs i kapitel 4. 3.5 SCBs handelsstatistik För att illustrera effekterna av utvidgningen på Sveriges handel med de nya medlemsstaterna (NMS) har statistik för de tolv månaderna närmast före utvidgningen (maj 2003 april 2004) jämförts med statistik under det första året efter utvidgningen (maj 2004 april 2005). Statistiken för handeln med varje ny medlemsstat går inte in på detaljnivå utan presenteras för breda varuområden (s.k. tvåställig SITC-nivå 1 ) eftersom syftet har varit att ge en övergripande bild av utvecklingen. I kapitel 4 redovisas en sammanfattning av handelsutvecklingen. I bilaga 4 redovisas vår import av jordbruksvaror och livsmedel från varje NMS och motsvarande export till varje NMS på tvåställig SITC-nivå. 1 Standardized International Tariff Code 11

3.6 Information från tidningar, tidskrifter, internet Nyheter med anknytning till utvidgningen har systematiskt gåtts igenom för perioden mars 2004 till oktober 2005. De källor som granskats är bl.a. det svenska nyhetsbrevet Foodwire och Agra East Europe. Några vanligt förekommande teman om utvidgningen redovisas i kapitel 4. En utförligare redovisning av mediagenomgången, se Bilaga 5. 12

4 Redovisning - viktigare punkter från intervjuer, ambassadsvar, Jordbruksverkets marknadsenhet, handelssiffror, media 4.1 Intervjuer Utvidgningens effekter viktiga punkter från avidentifierade intervjuer. En mer utförlig redovisning, se Bilaga 2. 4.1.1 Övergripande Utvidgningen förstärker strukturomvandlingen och prispressen som industrin idag möter i Sverige från egna märkesvaror (EMV) m.m. Utvidgningen upplevs i de flesta fall inte som något hot för produktion i Sverige och det finns på sikt möjligheter till goda affärer och ökad handel, inte minst för förädlade livsmedel. De direkta effekterna av utvidgningen för svensk del är inte så stora än. Det har inte hänt så mycket i form av svenska investeringar i NMS. Kontakter tas och förberedelser görs för att utnyttja möjligheterna. Det kan enligt flera intervjuföretag hända att dessa förberedelser leder till ett aktivt agerande i ett senare skede. Effekterna är positiva för flertalet företag. Flera företag har fått nya marknader och möjligheter i NMS snarare än ökad konkurrens. Företag från NMS har betydligt svårare att komma in på marknaden i EU15. NMS har relativt liten betydelse för flera intervjuföretag eftersom NMS svarar för en liten del av företagens verksamhet. Löneskillnader spelar mindre roll i processbetonad livsmedelsindustri och skillnaden i råvarupriserna har i stort sett redan upphört. Utvidgningen har bidragit till att sänka och stabilisera räntan i NMS. Utvidgningen har också skyndat på utvecklingen i detaljhandeln på dagligvarusidan i NMS. Utvecklingen i NMS går snabbt vid nyinvesteringar eftersom man kan införa känd teknik direkt Varumärken från EU15 och andra västländer tar över i NMS. Många företag i NMS är svaga och blir uppköpta. 4.1.2 Konkurrens Utvidgningen innebär ökad konkurrens för produktion i Sverige. Köttindustrin har påverkats relativt mycket av utvidgningen. Det förekommer redan att svensk styckning läggs ut i Polen och Baltikum. Kostnadsskillnaderna mellan Sverige och NMS gör att de svenska detaljhandelskedjorna kan sätta press på köttproduktionen i Sverige. Detta bidrar till att driva på strukturrationaliseringen i 13

branschen. Det finns enligt ett intervjuföretag åtskilliga svenska styckare som har svårt att leva upp till kedjornas centraliserade krav. I den svenska livsmedelsbranschen har utvidgningen än så länge inte påverkat relationerna mellan kedjorna och industrin så mycket även om det faktum att antalet tänkbara leverantörer ökat har gjort att kedjorna har fått större spelmöjligheter. Först när kedjorna har satt alternativet på marknaden kommer relationerna att påverkas. Enligt ett intervjuföretag har de svenska företagen i NMS blivit lite mer aktiva alla vågar mer efter utvidgningen inklusive företagets kunder. Tidigare skyddade NMS sin inhemska produktion med tullar. Nu är tullskyddet borta samtidigt som konkurrenter i EU15 får högre jordbruksstöd än NMS de närmaste tio åren till följd av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett intervjuföretag tror inte på att få ökad konkurrens från företag i NMS för företagets produkter. NMS saknar kända varumärken vilket krävs för framgång. Trots löneskillnaderna är förädlade livsmedel från EU15 fortfarande billigare än från Polen/NMS inom flera intervjuföretags produktområden. Transportkostnader för en del råvaror gör att ett av intervjuföretagen kan behålla sin position på den svenska marknaden för standardprodukter. Marknaden för högförädlade produkter i NMS är fortfarande begränsad. Flera företag tror att det kommer att ta lång tid för NMS att kunna konkurrera med egna varumärken. Produktion för kända varumärken är dock fullt möjligt så som många NMS-företag redan visat i bl.a. Polen. 4.1.3 Kedjorna i NMS Alla stora internationella kedjor finns på plats i Polen. Dessa kedjors kvalitetsrevisioner har bidragit till att stärka de polska industriföretag, som är leverantörer till kedjorna. Sverige är med i detaljhandelsutvecklingen i NMS. ICA är långt framme i Baltikum tillsammans med finska Kesko och i Polen tillsammans med ICA-Ahold. De svenska kedjorna är inte låsta av befintlig industriproduktion och är därför mer flexibla än den svenska industrin för satsningar i NMS. De svenska industriföretagens största kunder kedjorna etablerar sig i NMS. En hel del svenska etableringar i NMS kommer att göras av märkesfabrikanter som vill stärka sin ställning. 4.1.4 Egna märkesvaror (EMV) Flera intervjuföretag som är EMV-leverantörer investerar i Polen och Baltikum. Ett intervjuföretag har ambitionen att bli EMV-leverantör till de stora kedjorna i Polen och Baltikum via lokal EMV-produktion. Lokala producenter i NMS kan bli svåra konkurrenter om EMV-marknaden. NMS har ingen image som matländer och inga starka varumärken. Standardiserade produkter med kostnaden som den viktigaste parametern lämpar sig i många fall för produktion i NMS. 14

EMV kan vara det bästa sättet för NMS att komma in på EU15-marknaden och att tjäna på EU-inträdet. Flera företag tror att det kommer att bli fler EMV-leverantörer än vad det är idag i NMS (Polen, Baltikum, Ungern, Tjeckien) och att NMS kommer att få en viktig roll i EMV-utvecklingen. Även om tillverkare i NMS är tänkbara som EMV-leverantörer så begränsas möjligheterna av de mönster för samarbetet mellan handel och tillverkare som redan är etablerade i Västeuropa. Flera svenska kedjor och industriföretag studerar just nu utbud, priser, logistik främst i ett EMV-perspektiv för att i ett senare skede agera. 4.1.5 Flytt av produktion till NMS Märkesfabrikanter kommer sannolikt att lägga produktion i NMS enligt flera intervjuföretag. Det är främst arbetsintensiv produktion som lönar sig att flytta. Sådan produktion är trots en liten del av den totala svenska livsmedelsproduktionen. Om man kan lägga ut både arbetsintensiv förädling och andra arbetsintensiva moment (t.ex. packning) är det ett plus. Flytt är lättare i de fall när nyinvesteringar i NMS blir aktuella. Att etablera produktion av förädlade livsmedel kräver stora investeringar och garanti för att man vinner på transaktionen. I många fall är det denna osäkerhet som gör att svenska företag inte vågar sig på en utflyttning av produktion till NMS. För flera företag med sin huvudsakliga produktion i Sverige kan det bli aktuellt att lägga ut delar av produktionen. Det kan gälla olika halvfabrikat. Mer specialisering är framtiden. Om man långsiktigt etablerar styckning i Polen är det kört för den svenska industrin. Styckningskapacitet avvecklas. Även om löneskillnaderna senare minskar eller upphör så kommer investeringarna inte automatiskt att flyttas tillbaka. Sannolikt kommer mycket svensk styckning att flyttas till NMS de närmaste åren. Danskarna har börjat använda Polen för styckning och annan vidareförädling för försäljning i Danmark. Det är enligt flera intervjuföretag nödvändigt för den svenska köttindustrin att hänga med i denna utveckling. Facket har en vansklig sits en alltför militant linje kan leda till att jobben flyttar för gott. För ett av intervjuföretagen handlar det i nuläget främst om att förädla svensk råvara i Polen för vidareexport. I ett senare skede kan det bli aktuellt att förädla svensk råvara i Polen (eller andra NMS) och sedan ta tillbaka produkterna till Sverige om man kan få täckning för transportkostnaderna. Det är nu som skillnaderna i lönekostnader är störst. Ett annat intervjuföretag har flyttat produktionskapacitet från Danmark till Polen och därmed fördubblat kapaciteten i Polen. Man har också byggt en ny fabrik i Polen (avsett primärt för den polska marknaden men även för andra östländer inklusive Ryssland), en mycket lyckad satsning för företaget även om den gjorde att exporten från Sverige till NMS upphörde. Flera svenska industriföretag undersöker nu möjligheterna att lägga ut beställning i NMS på olika förädlade produkter som är komponenter i färdiga maträtter. 15

Drivkraften för denna trafik är främst skillnader i lönekostnader. Sammansättning av slutprodukterna planeras fortsatt ske i Sverige. Ett intervjuföretag har lyckats med outsourcing av färdiglagade rätter i en NMS. Produktionen påbörjades i höstas och görs för den svenska marknaden av råvaror från NMS. Samarbetspartnern hittade man på en livsmedelsmässa. De behärskade inte Nordic taste men allt annat plus att företaget är kostnadseffektivt. Svenska kockar har tagit fram recepten i företagets fabrik i den nya medlemsstaten. De låga lönekostnaderna gör att NMS-leverantören kan sätta ihop maträtterna på ett helt annat sätt närmare idealet. Maträtterna får därför högre kvalitet än vid tillverkning i Sverige. 4.1.6 Effekter på priser och handel De slopade tullarna möjliggör såväl export som import av vissa produkter som tidigare var omöjliga. NMS har öppnats upp för produktion av livsmedel med svenska recept och profil (men inte nödvändigtvis svenska råvaror). Situationen har förbättrats för svenska företag som är fysiskt etablerade i NMS. Handeln flyter mycket bättre nu med minskad byråkrati och administration och slopade tullar och andra gränshinder vid gränserna till NMS och mellan NMS. Antal timmar som försvunnit i tullkontroller är enormt. De tidigare gränskostnaderna är en avsevärd besparing som nu kan läggas på t.ex.marknadsföring och organisation. Logistiksystem för export till NMS kan nu köras ihop med export till resten av EU. All hantering har förbättrats framför allt vid export till NMS. Tidigare fanns höga tullar som omöjliggjorde handel för många förädlade produkter. Svenska företag med tillverkning i NMS av sådana produkter kan nu exportera därifrån till EU15. Långsiktigt agerande för att skaffa marknadsandelar idag som blir lönsamma först i en oviss framtid är inget för de i internationell jämförelse små svenska företagen. För intervjuföretag som redan funnits i NMS har utvidgningen inte lett till några större handelsförändringar med EU15. Företagen kan nu öka sin export till andra NMS. Lite oväntat har en av effekterna varit en ganska stor polsk import av griskött från EU15. Detta har lyft grispriserna. Expansionen av äggproduktionen i öst beror till en del på att äggproduktionen inte är kvoterad. Ökad polsk produktion har satt press på äggpriserna, även på svenska priser. Ett intervjuföretag har haft olika priser till kunder i NMS och i Sverige men arbetar nu med att harmonisera företagets priser, alltså att ha samma priser till kunderna i NMS som i Sverige. Effekten blir främst att företagets fabriker i NMS måste höja sina priser men också ökat tryck i Sverige att rationalisera och omprioritera, att sänka kostnaderna och öka produktiviteten.. Parallellimport av billigare likadana produkter leder till att inköpare söker sig till den billigaste inköpsmöjligheten och i slutändan till lägre priser i Sverige och i så fall sämre lönsamhet. Prisharmonisering mellan Sverige och NMS kan till en del ske genom att EUs gemensamma priser genomförs samt att löner och andra kostnader ökar, till en del genom att priserna i NMS höjs och till en del genom att priserna i Sverige sänks via ökad kostnadseffektivitet. Den gemensamma prisnivån blir lägre för konsumenterna i EU15 men högre för konsumenterna i NMS. 16

Polens köttexport har ökat betydligt men inte till Sverige. EU15 har det senaste året blivit en betydande nettoimportör av nötkött. Den polska exporten är visserligen stor men detta utflöde innebär ett logistiskt problem eftersom transporterna går tomma i retur och detta kostar pengar. Denna aspekt kan bli en begränsande faktor för den polska exportexpansionen. 4.1.7 Marknadsutsikter För framtiden kan vi se fram emot ökad konsumtion i NMS av förädlade livsmedel i samband med att köpkraften ökar kraftigt. Det kommer att ske mycket i NMS och flera intervjuföretag kommer att finnas med produktion i NMS för NMS-marknaden. Antalet möjliga leverantörer för svenska företag har ökat liksom marknaden och potentialen för ökad försäljning. Sammantaget är prognosen försiktigt positiv enligt ett av intervjuföretagen. NMS är än så länge ingen stark marknad för högförädlade produkter även om Polen är en stor marknad. På sikt kommer NMS-marknaderna att bli betydligt intressantare. Efter utvidgningen kan man fritt importera både skalägg och äggprodukter från Baltikum och Polen. Flera svenska företag tittar i NMS på hur man kan förbättra affärerna för kött. Även mejeridelen är av intresse. Allt som odlas har lägre priser och därmed finns affärsmöjligheter. I framtiden kommer NMS sannolikt bli viktiga råvaruleverantörer till flera av intervjuföretagen, främst Polen och Baltikum. När det gäller inköp från NMS har flera av företagen inte kommit så långt som de trodde. Ännu har inte importen från NMS ökat men man jobbar med det. Det tar tid att undersöka och analysera. Därefter kan man agera. Det finns flera intressanta uppslag och det är möjligt att det kan resultera i affärer senare. På sikt kan man räkna med att flera svenska företag agerar i Polen och Baltikum. Fönstret av möjligheter blir dock allt mindre i takt med att lönekostnader och andra kostnader i NMS anpassas till EU15-nivåer och skillnaderna jämnas ut. För nya produkter krävs ofta nyinvesteringar som lika gärna kan göras i NMS som i Sverige. Ett intervjuföretag har konstaterat att det finns många polska företag som klarar kraven inom företagets område och har planer på att etablera produktion på flera platser i Polen utöver en etablering som redan gjorts. NMS-marknadens storlek och relativt låga utvecklingsgrad gör det lättare att utveckla den i en riktning som är gynnsam för svenska företag. Tyskland som jämförelse är visserligen en jättemarknad men en mogen marknad med smakpreferenser som ofta inte stämmer ihop med svenska produkter. 4.1.8 Kostnadsjämförelser, fördelar och nackdelar i NMS De största fördelarna i NMS är enligt de flesta intervjuföretagen de lägre lönekostnaderna, därefter låga foderkostnader samt lägre djurskyddskrav. De tidigare råvaruprisskillnaderna har upphört. Om NMS ska kunna konkurrera måste anläggningarna vara moderna kombinerat med låga löner. NMS har fördel av att ibland kunna investera direkt i det mest moderna. 17

Intresset i Sverige för styckning i Polen begränsas av överkapacitet i den svenska styckningen. Det gäller att få en marginalvinst för polsk styckning som överstiger marginalförlusten för underutnyttjande av svensk kapacitet. Det är enligt ett intervjuföretag stor skillnad i utvecklingsnivå mellan olika NMS. Ett annat företag kan inte hålla med om att industrin i NMS lider av översysselsättning. Myten att många går och skrotar avfärdas av företaget. Flera svenska företag har tidigare haft fabriker i NMS, men har avvecklat dessa eftersom de varit omoderna och inte särskilt kostnadseffektiva. Ett annat skäl att avveckla verksamhet i NMS har varit problem med maffian. En nackdel i flera NMS är kriminaliteten, vilket kan göra att investerare drar sig för att investera. Det finns enligt flera intervjuföretag en viss skepsis mot produkter från NMS hos konsumenterna. Producenter i NMS måste dock hålla de svenska företagens kvalitetskrav. Det finns ett antal fabriker som redan är kvalitetssäkrade. Mejeri, spannmål, spannmålsprodukter och förädlad potatis är exempel på produktområden som kan löna sig i NMS. Än är kvalitetsproblem, sämre maskinpark och lägre produktivitet faktorer som bromsar i NMS liksom relativt låg investeringstakt. Polen är en marknad med stora möjligheter för svenska företag till utveckling, god tillgång på kött, mejeriprodukter, grönsaker från inhemsk produktion och låga löner. Tjeckien är enligt ett företag mindre attraktivt med lönenivåer som börjar närma sig Tyskland. Ett annat företag framhåller att den tjeckiska arbetskraften är yrkesskicklig. Den tekniska utvecklingen i Sverige och EU15 har kommit mycket längre än i NMS vilket begränsar de fall när det lönar sig att etablera produktion NMS. 4.1.9 EUs regelverk och nationella regler Krav om EU-godkännanden innebär att det i NMS har utvecklats ett A-lag och ett B- lag i produktionen och i industrin. A-laget håller hög nivå vilket är betryggande för svenska investeringar i NMS. Oron bland intervjuföretagen för fusk och att NMS skulle fuska och strunta i EUregler, kvalitetskrav, miljö etc och oro för konkurrens på orättvisa villkor har minskat betydligt jämfört med Jordbruksverkets enkät 2003. Miljökraven i de NMS som ett av företagen bäst känner till är tuffa och ligger på svensk nivå. Dom är ofta lika nitiska byråkrater som svenskarna och följer regelverket mer troget än förväntat. I Ungern visar kontroller av pesticidrester toppresultat, alltså mycket låga nivåer. Problem med restsubstanser i Polen är inte värre än i Spanien. Det som de svenska kedjorna köper måste klara de krav som svensk lagstiftning ställer. Kedjornas krav på kvalitetssäkring är desamma på leverantörer i NMS som i andra länder. Om NMS tar in expertis utifrån kan en snabb anpassning ske även i NMS. 18

4.2 Ambassaderna Här redovisas vissa återkommande teman i underlagen och andra punkter som bedöms vara av särskilt intresse från de svenska ambassaderna i NMS. Mot bakgrund av den prioritet som Polen och de baltiska staterna har för svensk del, är exempel från dessa stater relativt frekventa. För en utförligare redovisning av svaren från ambassaderna hänvisas till Bilaga 3, ambassadsvar. 4.2.1 Övergripande effekter på jordbruket och industrin i NMS Utvidgningen har inneburit att jordbruket och industrin i NMS utsatts för hård konkurrens och krav som måste uppfyllas i EUs regelverk. Till de positiva effekterna räknas de ökade stöden, öppen marknad inom EU och att jordbruket får ny teknologi. På sikt är utsikterna ljusa även om läget i flera NMS är svårt för producenterna just nu. I Polen har EU-inträdet haft en överlag positiv effekt på livsmedelsproduktionen. Farhågorna om att inflödet av starkt subventionerade varor från EU15 skulle utgöra ett hot mot den inhemska produktionen har visat sig vara obefogade. Jordbrukssektorn anses ha gagnats mest av EU-inträdet. Den främsta orsaken till den positiva utvecklingen är direktstödet till jordbruket samt ökad export till EU15. Utvidgningen har medfört massor med negativa effekter för producenterna i Slovakien till följd av den hårda konkurrensen på den inre marknaden och kostnaderna för att anpassa sig till EU-nivå. Till de positiva effekterna räknas de ökade stöden, öppen marknad inom EU och att jordbruket får ny teknologi. För livsmedelssektorn i Slovakien är framtiden relativt ljus som underleverantör till kedjor och industri i EU15. I Tjeckien fick tjeckiska jordbrukare 2004 dubbelt så mycket stöd som 2003. Situationen på landsbygden har förbättrats. Jordbrukare i Tjeckien har blivit bra på att söka bidrag, delvis tack vare en fungerande utbetalningsadministration. Tjeckien var dessutom först med nationella tilläggsstöd. Sloveniens livsmedelsindustri står inför en besvärlig period. Industrin ligger efter med produktiviteten varför konkurrenskraften är dålig. De slovenska livsmedelsföretagen är medvetna om problemet och de vet att effektiviseringar och uppsökandet av nya marknader är ett måste för att överleva. 4.2.2 Strukturomvandling I de flesta NMS pågår en stark strukturrationalisering både i jordbruket, livsmedelsindustrin och i dagligvaruhandeln. Processen mot större, färre, modernare och mer kostnadseffektiva företag skyndas på av EU-stöd och utländska investeringar. 4.2.3 Handelseffekter För de flesta NMS har marknadsandelarna för EU15 ökat kraftigt i båda riktningarna. Handeln med andra NMS har också ökat i båda riktningar Importkonkurrensen från EU15 och från andra NMS ökar i alla NMS 19

Polens export ökade kraftigt 2004. Exportvärdet jan-okt 2004 var 4,2 miljarder jämfört med 3,3 miljarder samma period 2003. Nötkött ökade med mer än 100 % i både volym och värde, mjölkpulver med 35 %, ost med 50 % och smör med 400 %. Handelsöverskottet ökade från 451 till 716 miljoner. Exportökningen under de första två månaderna 2005 låg på totalt 40 % och till EU-marknaden 73 %. I Slovakien har handelseffekterna varit stora både för importen (+21 %) och exporten (+29 %). Litauens export av jordbruksprodukter växer snabbare än landets totala export. Exporten av jordbruksprodukter ökade under 2004 med 20 % jämfört år 2003. Exporten till EU25 stod för 50 % av denna ökning. Estlands import ökade med 15 % år 2004 jämfört med 2003 och 87 % av importen kom från EU. Exporten ökade med 11,5 % under 2004. Av exporten gick 76 % till EU. Under 2004 gick 3,7 % av Estlands export till Sverige och 11,9 % till Finland. De fyra första månaderna fortsatte Finlands andel att öka till 14,9 % medan Sveriges minskade till 3,5 %. Tjeckiens export av mejeriprodukter domineras av mjölk till Österrike och Tyskland. Tjeckien importerar i gengäld mjölk från Polen. Handelsutvecklingen efter EU-inträdet har varit negativ i flera NMS. Ungern är ett exempel. Exporten 2004 ökade med 1,5 % medan importen ökade med 31 %. Anledningar är bl.a. slopade tullar och försämrad konkurrenskraft mot importen, låg effektivitet i produktionen, dålig infrastruktur, dålig organisation etc. Utländska varumärken har lättare att penetrera marknader i NMS än omvänt. 4.2.4 Priseffekter Priserna har sedan EU-inträdet ökat i de flesta NMS för jordbruksvaror och importvaror p.g.a. EUs gemensamma jordbruks- och handelspolitik men också p.g.a. större krav på kvalitet och sortiment från konsumenterna. Till viss del motverkas prisökningarna av priskonkurrens mellan kedjorna. Mjölkproducenterna i Tjeckien får ett högre mjölkpris i Österrike och Tyskland än i det egna landet. Mjölkpriset är ännu lägre i Polen. I en del fall har konkurrens från importen från tredjeland lett till att polska producenter tvingas sälja under självkostnadspriset (t.ex. frysta jordgubbar från Kina). 4.2.5 Detaljhandelskedjorna Ungerska företag är redan leverantörer till Tesco, Lidl m.fl. detaljhandelskedjor, vilka har stort utbud av varor som är producerade i Ungern. I Slovakien är alla större detaljhandelskedjor utländska och nästan alla industriföretag är leverantörer till kedjor. De flesta större industriföretagen har utländskt ägande (Heineken, Coca Cola, Nestlé, Kraft, Friesland, Danone, NordzuckerBel-Group m.fl.). Den stora litauiska kedjan VP Markets expanderar också i Estland Tio stora kedjor i Tjeckien, alla utlandsägda, svarar för 70 % av all livsmedelsförsäljning. 20

I Polen ökar de stora kedjornas (Carrefour, Geant, Lidl, Tesco m.fl.) andelar, traditionella livsmedelsbutiker försvinner. En stor del av de produkter som säljs i kedjorna tillverkas i Polen av utlandsägda företag. Den ökade polska exporten är i första hand genererad av utländska handelskedjors införande av polska produkter i sortimentet och det är också denna handel som ses som framtiden för den polska livsmedelssektorn. Detta samtidigt som EU15-ländernas egen produktion inte ökat nämnvärt, vilket tyder på att de polska produkterna visat sig vara konkurrenskraftiga på marknaden i EU15. De större kedjorna i Estland ökar sina marknadsandelar. Priskonkurrensen är hård. Många av de kedjor i NMS som ägs av EU15-länder har samma sortiment i NMS som i EU15. Detta leder till ökad import från EU15. 4.2.6 Företagsetableringar. Investeringar En stor del av industrin i Slovakien hade köpts upp av större industriföretag från EU15 före EU-inträdet. Det finns också exempel på NMS som etablerar produktion utanför det egna landet, t.ex. slovenska företag som har etablerat mjölkproduktion i Bosnien och i Italien. Investeringarna i Litauen under första kvartalet 2005 minskade. Det finns risk för att minskade investeringar under år 2005 kan få en negativ inverkan på de litauiska företagens produktivitet och konkurrenskraft. I Polen har investeringstakten också mattats av. Enligt jordbruksministeriet är orsaken en motvilja inför nyinvesteringar som medför krav på uppbyggnad av nya produktionsstrukturer samt introduktion av nya varumärken. I Slovakien har danska företag varit framgångsrika investerare främst inom jordbrukssektorn. Flera danska gårdar/anläggningar har etablerats de senaste åren, speciellt med inriktning på djuruppfödning, framförallt grisar och kor. 4.2.7 Fördelar och nackdelar i NMS Låga produktionskostnader (löner, energi, insatsvaror, byggkostnader, skatter) är argument för etablering i flera NMS (Polen, Baltikum, Slovakien). I Polen finns gott om kvalificerad arbetskraft. I Baltikum är närheten till Ryssland också argument för att etablera sig. Livsmedel från NMS har oftast ingen hög status i EU15. Användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel är låg i det polska jordbruket vilket är till fördel vid ekologisk produktion. Detta gäller sannolikt flera NMS. För företag som uppfyller EUs veterinära och hygienkrav innebär utvidgningen möjligheter, för övriga innebär det ofta att man måste upphöra med verksamheten. 4.3 Jordbruksverket, marknadsenheten 4.3.1 Företagsetableringar Svensk grisproduktion har en bra konkurrenskraft jämfört med Östeuropa. Det tar tid för länderna i öst att komma ikapp och nå god effektivitet. Satsningar i NMS förslår inte långt när det gäller att öka självförsörjningsgraden för griskött i NMS. Även nya anläggningar har 21

sämre resultat när det gäller djurskydd. Rapporter från länder som Ungern, Polen och Litauen vittnar om avsevärt lägre produktionsnivåer på 10-15 smågrisar per sugga och år, vilket visar att många anläggningar har en lång väg att gå för att nå internationell konkurrenskraft. Motsvarande genomsnitt i Sverige är f.n. 22 smågrisar per sugga och år. Den allmänna bedömningen idag är att det tar tid för länderna i öst att mobilisera tillräckligt med resurser för att bygga ut en modern effektiv grisproduktion. Den holländska banken Rabobank, som finansierar större delen av trädgårdsnäringen i Nederländerna, tror att Polen i längden kommer att vara konkurrenskraftigt som producentland, men även vara gynnsamt som konsumentland (40 miljoner invånare) för Västeuropa. Swedish Meats investerar 25 mkr i ny styckningsanläggning för exportkött i Polen, i första hand för styckning av skinka. Syftet är att få lägre produktionskostnader. EMV-produkter kommer också att styckas i denna anläggning. Även Arla Foods flyttar en del av sin förpackning av Danbo-ost (900 ton) till det egna mejeriet i Polen. Flytten uppges ske den 1 januari 2006 och det är den personalkrävande förpackningen av skivad ost som berörs. 4.3.2 Produktion i de nya medlemsstaterna Mjölkproduktionen i NMS förväntas enligt EU-kommissionen vara stabil under den kommande sexårsperioden (p.g.a. kvoterna). Av total mjölkproduktion i de nya medlemsländerna levereras på ett ungefär 80 % till mejeri. Invägningen mellan aprilnovember 2003 och samma period 2004 ökade med 3,5 % (384 000 ton). De största ökningarna skedde i Estland (+11,2 %), Lettland (+9,5 %) samt Polen (+8,8 %). I Sverige var ökningen 0,2 % för samma period. I EU15 minskade leveranserna samtidigt med 1,1 %. Smörproduktionen, som för samtliga NMS under 2004 var ca 285 000 ton förväntas successivt minska under de kommande sex åren. Produktionen av skummjölkspulver minskade med 7,8 % i NMS under ovan nämnda period, vilket kan jämföras med en minskning på 24,8 % i EU15 samt 3,1 % i Sverige. Produktionen av övrigt mjölkpulver ökade med 14,8 % i NMS (+8 300 ton) samtidigt som produktionen minskade i EU15 med 0,8 %. Den svenska ökningen på 127,6 % beror på den nya pulverfabriken i Vimmerby. Prognoserna för pulver visar på en minskning för skummjölkspulver under kommande sex år. För övrigt pulver är ingen prognos gjord. För ost har produktionen i NMS ökat med 5,6 % under ovanstående period (28 600 ton), vilket kan jämföras med en ökning på 1,8 % i EU15 (82 000 ton) samt en minskning i Sverige på 4,3 %. Produktionen av ost beräknas öka med 10-15 % under kommande sex år i både NMS och EU15. Utvidgningen med de tio nya medlemsländerna innebar att sockerbetsarealen i EU25 ökade med ca 30 % medan den totala produktionen ökade med ca 20 %. Hektaravkastningen uttryckt som producerad mängd vitsocker per hektar i de nya medlemsländerna uppgår till ca 50 % av hektaravkastningen i EU15. Den störste producenten av socker i NMS är Polen, vars produktion motsvarar drygt 55 % av hela skörden 2004/05 i NMS. Generellt sett har sockerbruken i NMS en betydligt lägre kapacitet än den som finns i EU15. De största fabrikerna i EU15 har en dygnskapacitet på över 15 000 ton/betor dygn, se tabell nedan. 22

Industristruktur i EU-25 2003/04 samt kapacitet i ton betor/dygn Vitsockerfabriker Totalkapacitet, ton/dygn Beräknad genomsnittskapacitet, ton betor/dygn EU-15 127 1 213 802 9 560 NMS 87 340 725 3 916 EU-25 214 1 554 527 7 265 Källa: Sugar Economy Europe 2003, Bartens 4.3.3 Svensk råvara eller råvara från NMS i vidareförädlingen Till största delen går svensk frukt och bär till färskvarumarknaden som normalt är betydligt lönsammare, t.ex. hallon och jordgubbar. Industrins råvaror kommer främst från import såsom frysta bär från t.ex. Polen och Ungern. Även i frysdiskarna i dagligvaruhandeln finns frysta bär från dessa länder. Eftersom fritt tillträde till EU-marknaden rådde redan innan anslutningen för flertalet råvaror ledde inte utvidgningen till några större effekter. Handelsströmmarna fanns redan. Svenska äpplen går också främst till färskvarumarknaden. Fabrikationsfrukt är mindre lönsamt eftersom priserna är bråkdelen av priserna för konsumtionsfrukten. Industrins behov av fabrikationsfrukt tillgodoses också främst av import, inte minst av import från NMS. Polens stora export av dessertäpplen förväntas fortsätta att gå till länder som Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Produktionen i Polen domineras av sorter som inte efterfrågas i EU15. Import av dessertäpplen från EU15 till Polen väntas på kort sikt öka medan exporten av industriäpplen till EU15 från Polen väntas öka. Det förekommer redan nu polska äpplen till ett billigare pris i den svenska handeln. Större effekter kan i förlängningen komma att märkas på färskvarumarknaden, när NMS hinner ikapp EU15 vad gäller sorter och kvalitet. Äppleproduktionen i EU15 har minskat de senaste åren samtidigt som den ökat i Polen (2003 års produktion ligger på cirka 2,3 miljoner ton, 23 % över snittet för senaste femårsperioden). Polen och Ungern producerar till stor del industriäpplen. I stort sett alla deras industriäpplen går nu till egen produktion av äppelkoncentrat. Tjeckien, Slovakien och Litauen exporterar dock en stor del av sina industriäpplen till Tyskland och Österrike. 4.3.4 Priser Prisbilden för ägg, kyckling och griskött i NMS har anpassat sig väl till tidigare prisnivå i EU15. För mejeriprodukter kan konstateras att prisnivån ökat i de allra flesta NMS för majoriteten av produkterna. Ökningen mellan maj och november 2004 är störst i Polen. Priserna på bearbetade bär i Polen har sjunkit kraftigt efter landets EU-inträde. De låga priserna beror bl.a. på en stor import från Serbien-Montenegro och Kina. Polen har krävt att kommissionen vidtar åtgärder för att motverka importen och vill att bär ska ingå i stödordningen. Det är ännu oklart vad kommissionens kommande förslag om ändring av marknadsordningen kommer att innehålla. När det gäller bananer, som har en egen marknadsordning skild från marknadsordningen för frukt och grönt, har anslutningen inneburit högre konsumentpriser för ett flertal NMS. Det är svårt att påvisa prisförändringar som är direkt kopplade till utvidgningen i frukt och gröntsektorn. Dock kan konstateras att det som händer på EU-marknaden påverkar de svenska priserna i hög grad. De senaste åren har frukt-och gröntsektorn präglats av ökade konsumentpriser, och KPI för maj 2004 och resten av året visar t.ex. generellt högre värden än för 2003. Sommaren 2004 drabbades den europeiska marknaden av kraftiga prissänkningar på tomater, vilket också märktes i Sverige, både i producent- och konsumentledet. De fem största 23