Hur mycket narkotika finns det i avloppsvattnet i Gävleborg? En rapport om avloppsanalyser i Gävleborg

Hur mycket narkotika finns det i avloppsvattnet i Gävleborg? En rapport om avloppsanalyser i Gävleborg Rapport 2017:3

Hur mycket narkotika finns det i avloppsvattnet i Gävleborg? En rapport om avloppsanalyser i Gävleborg

Innehållsförteckning Bakgrund - droganalys av avloppsvatten i Gävleborg 3 Metod 4 Droganalys av avloppsvattnet i Europa några exempel 7 Droganalys av avloppsvattnet i Sverige några exempel 8 Droganalys av avloppsvatten i Gävleborg 9 Resultat från pilotmätning av droger i Gävle 2013 11 Resultat från mätningar 2013-2016 av droger i Gävle 12 Resultat från mätningar 2015-2016 av droger i Sandviken 17 Resultat från vattenanalys av droger i Söderhamn 20 Resultat från mätningar i andra svenska kommuner 23 Referenser och kontaktuppgifter 26

Bakgrund - droganalys av avloppsvatten i Gävleborg Gävle kommun bedriver sedan lång tid ett uthålligt arbete i narkotikafrågan. Narkotikakommissionen var en narkotikapolitisk kraftsamling och ett 3-årigt projekt, 2012-2015, med stöd från Folkhälsomyndigheten, Samhällsmedicin Gävleborg och Polisen Gävle, med syfte att steg för steg arbeta mot ett narkotikafritt Gävle. Narkotikakommissionen omvandlades 2016 till en styrgrupp för arbetet mot ett narkotikafritt Gävle. En av kommissionens uppgifter var att se till att narkotikaläget i Gävle kommun fortlöpande kartläggs som en viktig utgångspunkt för det drogpreventiva arbetet. En god kunskap om narkotikaläget är av stor betydelse för det förebyggande arbetet på alla preventionsnivåer inkl. vård- och behandlingsinsatser. Socialtjänst Gävle har analyserat kommunalt avloppsvatten sedan januari 2013 för att kartlägga förekomsten av olika droger. Analysen är ett försök till drogtest på befolkningsnivå. Gävle kommun var en av pionjärerna på området i Sverige och har i dagsläget förmodligen den längsta kontinuerliga mätserien i landet. Arbetet startade som ett samarbete mellan Gävle kommun, Karolinska Universitetssjukhuset och Gästrike vatten. Under 2015 tillkom Sandvikens och Söderhamns kommuner som ytterligare samarbetspartners och projektet fick stöd av Länsstyrelsen Gävleborg. Vattenanalysen följer EMCDDA:s (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) standard. I denna rapport presenterar vi ett nytt inslag i kartläggningen av narkotikans utbredning inom Gävleborg nämligen droganalys av avloppsvatten. Vi redovisar resultatet av de kvartalsmätningar som löpande gjorts sedan starten 2013. Här ligger fokus på lokala kartläggningar men också på jämförbara data från andra mätningar i svenska kommuner. 3

Metod Metoden baseras på mätningar av halten nedbrytningsprodukter från ämnen som utsöndras i droganvändarnas urin och som via avloppssystemet transporteras till reningsverket. Efter olika beräkningar kan de mängder narkotika och dess metaboliter som förs in i systemet användas som ett mått på konsumtionen. Detta innebär att massflöden av drogernas nedbrytningsprodukter i urinen undersöks för att beräkna epidemiologiska data, dvs. omfattningen av drogkonsumtionen i befolkningen. Även om man kan få fram uppgifter om narkotikakonsumtionen i realtid finns epidemiologiskt sett flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka beräkningarna av de mängder som konsumeras av droganvändarna. Ett flertal faktorer har betydelse för resultatet som t.ex. väderförhållanden och avloppsflöde. Handhavandet av proverna t.ex. transportsäkerhet, hur länge de har varit frysta och vattentemperatur kan också inverka på resultatet. Därför har ambitionen i Gävle varit att säkra de praktiska rutinerna och att starta en lång mätserie med flera regelbundna provtagningar. Andra osäkerhetsfaktorer hänger samman med att människor reagerar olika på samma dos narkotika. Osäkerhetskällorna kan vara ålder, kön, kroppsmassa, njur- och leverfunktion, interaktion med andra droger/läkemedel, tidigare drog- och/eller läkemedelsanvändning och genetiska skillnader. Metoden har svårt att analysera alla illegala droger pga. att flertalet t.ex. opiater finns i legal form som narkotikaklassade legala läkemedel. Analysarbetet framskrider med nya möjligheter att analysera flera droger. Dopingpreparat t.ex. AAS går inte att analysera i dagsläget. Droganalys av avloppsvatten visar inte hur många individer som använder respektive drog utan enbart hur många normaldoser som konsumeras. En narkotikamissbrukare kan förbruka flera normaldoser på ett dygn vilket inte minst gäller cannabis. Mätningen visar inte exakt när drogen har intagits. Olika droger har olika lång halveringstid och en drog som tagits en dag kan finnas med i urinen flera dagar. Det finns en del metodproblem och en genomgång av dessa hittar du i EMCDDA, Insights nr 9 : Analys av illegala droger i avloppsvatten. En ny övervakningsstrategi möjligheter och begränsningar. Den rapporten innehåller ett antal bidrag som rör analys av kommunalt avloppsvatten för att kartlägga förekomsten av droger och deras metaboliter och för att kunna beräkna omfattningen av drogkonsumtionen i kommunen. Mätning av avloppsvatten är i allra högsta grad en metod under uppbyggnad. Via analyser av droger i avloppsvattnet kan vi beräkna omfattningen av drogkonsumtionen i kommunen och i realtid notera ev. förändringar. Analyser av avloppsvatten integreras med övriga kartläggningar av droganvändning i kommunen t.ex. skolelevs undersökningar, brottsstatistik och folkhälsoenkäter. 4

Vattenanalysens olika steg Vattenanalys sker i följande steg: Avloppsvatten samlas till ett laboratorieprov under 24 timmar Provet analyseras för koncentrationen av olika droger Koncentrationen multipliceras med den totala avloppsvolymen Provet korrigeras för ämnesomsättning och normaliseras i förhållande till antalet invånare Resultat: Antal normaldoser och doser/1000 invånare Kommunerna samarbetar med vattenbolaget och samlar in ett laboratorieprov en gång varje kvartal i samband med en lönehelg då drogkonsumtionen förväntas vara som störst något som bl.a. norska studier visat. Proven tas ut med tidsstyrd provtagare under 24 timmar, provvolym 2 liter. Inkommen mängd avloppsvatten under 24 timmar har varierat från 27 024-56 760 kubikmeter (kbm). Uträkningarna av doser/1000 invånare baseras på antalet invånare som är anslutna till avloppssystemet. Provet fryses och skickas till Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för bearbetning och analys och därefter återrapporteras resultaten till kommunerna. Rättsliga och etiska frågor för droganalys av avloppsvatten Rättsliga och etiska frågor har i anslutning till vattenanalys av droger diskuterats. Mätningen är en kartläggning på befolkningsnivå som skall utnyttjas för planering av folkhälsoinsatser och är ingen övervakningsinsats. Syftet med avloppsvattenanalyserna är att ta fram droganvändning på befolkningsnivå och strider inte mot datasäkerheten. I dagsläget finns inget eller ett mycket obetydligt rättsligt skydd mot att privata eller offentliga organ ges tillgång till hushållens avloppsvatten. Programmet för vattenanalys syftar till att ange medelvärden för kommunen som helhet, men en specifik provtagning av avloppsvatten från offentliga institutioner eller privathushåll kommer inte att resultera i någon användbar folkhälsoinformation och kan därför inte tillstyrkas med denna motivering. En rad problem uppstår i ett etiskt och rättsligt perspektiv om den nya strategin utnyttjas för andra ändamål än vetenskapliga undersökningar. Standardiserade forskningsmetoder ska generellt säkerställa medborgarnas anonymitet. Samma etiska regler bör gälla för 5

provtagning i avloppssystemen. En avgörande skillnad är emellertid att provtagning i avloppsvatten kan ske utan informerat samtycke och att användarna inte ges möjlighet att avstå från att delta. Större klarhet krävs i fråga om gällande lagstiftning och den lagstiftning som kan komma att krävas när det gäller provtagningsförfaranden. Framöver är det viktigt att samtliga berörda parter deltar i en ingående och förutsättningslös diskussion om etiska och rättsliga frågor i anslutning till analyser av avloppsvatten. 6

Droganalys av avloppsvattnet i Europa några exempel EMCDDA Det finns en hel del studier på vattenanalys av droger i Europa och även en manual från EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) med en rekommenderad standard för hur droganalys av avloppsvatten skall genomföras. I Europa ser man kanske främst vattenanalys som en övervakningsstrategi medan vi betraktar metoden som en folkhälsoinsats för att kunna mäta och följa narkotika-konsumtion på befolkningsnivå över tid samt kunna planera preventiva insatser utifrån denna kunskapsbas. Addiction research report 2014 I en stor jämförande studie (Christofer Ort el al; Spatial differences and temporal changes in illicit drug use in Europe quantified by wastewater analysis) analyseras avloppsvatten i 21 länder/42 europeiska städer med en total befolkning på nästan 25 miljoner människor. Stockholm, Göteborg och Umeå ingick i studien. De svenska städerna hamnade långt ned på listan när det gäller användning av cannabis och ecstacy (MDMA). När det gäller förekomsten av metamfetamin hamnade Göteborg på 8 plats och Stockholm på plats 18. Tittar man på amfetamin hamnade Göteborg på 3 plats bland de 42 undersökta städerna, Stockholm på plats 21 och Umeå på plats 27. Oslo studie 2012 En norsk studie (Comparing illicit drug use in 19 European cities through sewage analysis 2012) analyserar droger I avloppsvatten i 19 europeiska städer. I slutet av rapporten finns några exempel på studier, artiklar och konferenser kring droganalys av avloppsvattnet. 7

Droganalys av avloppsvattnet i Sverige några exempel Det har gjorts en hel del vattenanalyser i Sverige med olika uppdragsgivare. Här följer några exempel: Forskningsstudier Rester av narkotika i svenska avloppsvatten, Marcus Östman, Umeå Universitet en engångsmätning i 33 svenska städer januari 2012. Karolinska Universitetssjukhuset (KUS), gör mätningar åt olika uppdragsgivare kontinuerligt under ledning av professor Olof Beck och Alexander Christakopolous. KUS/CAN ansökte 2015 om medel för en större forskningsstudie hos Folkhälsomyndigheten men fick inga medel. Tidningsinitiativ Olika tidningar har gjort engångsmätningar som underlag för artiklar i narkotikafrågan. Några exempel: Så mycket knark tar Stockholmarna Svenska Dagbladet feb. 2014 Så mycket knarkas det i Helsingborg HD City juni 2012 Kommunala initiativ Andra kommuner har gjort droganalyser men har inga långa mätserier utan detta har ofta varit engångsmätningar eller mätning under korta perioder. Några exempel: Mycket droger i Visbys avloppsvatten sommartid sommaren 2013 Mindre knark i Kalmars avlopp november 2013. Andra exempel är mätningar i Hässleholm, Karlshamn, Uppsala, Växjö, Östersund m.fl. 9 skånska kommuner genomförde gemensamma mätningar under våren 2015 i samarbete med KUS. Gävle kommuns påbörjade mätserie är förmodligen unik bland svenska kommuner. I samarbete med KUS tog Gävle kommun 2015 initiativ till att försöka bilda ett nationellt nätverk med alla kommuner som gör droganalyser av avloppsvatten. Nätverket hade en konferens i mars 2015 med deltagande från KUS, Uppsala universitet, CAN och Gotland, Gävle, Kalmar, Stockholm, Uppsala och Växjö kommun. Gävle kommuns arbete med droganalyser har väckt nationell uppmärksamhet. 8

Droganalys av avloppsvatten i Gävleborg Socialtjänst Gävles mätserie startade med en pilotstudie i januari 2013. Sedan dess har kvartalsmätningar kontinuerligt genomförts i samband med en lönehelg då drogkonsumtionen förväntas vara som högst vilket bl.a. norska droganalyser och alkoholstudier tidigare visat. Beslut om att starta vattenanalyser togs av Gävle kommuns Narkotikakommission i slutet av 2012 vilket bl.a. ledde till följande rubriker i lokaltidningarna. Under perioden 2013-2016 (fram till juli 2016) har 15 mätningar genomförts som en del av Gävle kommuns narkotikaprogram. Mätningarna har genomförts som ett samarbete mellan kommunen, Gästrike vatten och KUS. Under 2013-2016 har förekomsten av 3 drogpreparat i avloppsvattnet mätts 1 gång varje kvartal. Följande drogpreparat har mätts: Cannabis Kokain Amfetamin I pilotstudien 2013 mättes även bensodiazepiner och kodein/morfin. De första mätningarna byggde på 12 timmars mätningar men from. 2014 bygger resultaten på 24 timmars mätningar med tidsstyrd provtagning. Fram juli 2016 har 15 mätningar gjorts och rapporten bygger på 14 av dessa. Senaste mätningen I juni 2016 är i skrivande stund inte analyserad. 1 mätning är en speciell veckomätning måndag till lördag från december 2015 som redovisas separat. Mätserien utökades 2015 till att även omfatta Sandvikens och Söderhamns kommun med stöd av Länsstyrelsen Gävleborg. Före start av mätserien diskuterades rättsliga och etiska frågor kring droganalys av avloppsvatten (se sid. 6) samt behovet av att säkra en hållbar mätserie över tid. Droganalys är en metod under uppbyggnad och vi har i starten drabbats av barnsjukdomar men har nu kunnat kvalitetssäkra provtagningen. Arbetsgruppen har diskuterat analysresultat och olika metodproblem och löpande kunnat justera felaktigheter. 9

Kostnader 2013-2014 Finansierades droganalysen av medel från Folkhälsomyndigheten som tilldelats narkotikakommissionen. 2013 - Kostnad för 4 prov och analys KUS 25 t.kr. 2014 - Kostnad för 4 prov och analys KUS 26 t.kr. 2015 - Finansierades droganalysen av medel från Länsstyrelsen Gävleborg för Gävle, Sandviken och Söderhamns kommuner. Kostnad för 3 kommuner, 12 prov och analys av KUS 90 t.kr. Droganalys av avloppsvatten är inte speciellt dyrt utan i jämförelse med andra kartläggningar ett kostnadseffektivt sätt att få ökad kunskap om drogkonsumtionen i kommunen. 10

Resultat från pilotmätning av droger i Gävle 2013 Pilotmätning 5-6 januari 2013 baserade på avloppsflödet i Gävle under 24 tim. Analysmetod LC-MS/MS genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Avloppsflödet/dygn 56 760 kbm och antalet invånare 82 700. Beräkning av antalet doser/ 1000 inv. bygger på principer från EMCDDA. Siffrorna är uppskattningar. För att få bättre underlag bör upprepade provtagningar utföras. Bensodiazepiner och morfin/kodein har bara mätts i denna pilotanalys och överensstämmer med värden baserade på utskrivna recept. Substans/drog Normaldoser/24 tim. Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 2460 30 Kokain 1 < 1 Amfetamin (metamfetamin) 313 4 Bensodiazepiner 2150 26 Morfin/kodein 730 9 En beräknad normaldos är för cannabis 125 mg, amfetamin/metamfetamin 30 mg och kokain 100 mg. 11

Resultat från mätningar 2013-2016 av droger i Gävle Medelvärden från 14 mätningar 2013-2016 baserade på avloppsflödet i Gävle. Inkommen mängd avloppsvatten under 24 timmar har varierat från 27 024-56 760 kbm. Uträkningarna av doser/1000 invånare baseras på antalet invånare som är anslutna till avloppssystemet. Under provperioden 2013-2016 har antalet invånare som är anslutna till reningsverket ökat från 82 700 till 85 450 vid senaste mätningen. Analysmetod baserad på EMCDDA principer och genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans/drog Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 2825 29 Kokain 38 <1 Amfetamin (metamfetamin) 1292 15 Medelvärdet har räknats fram efter justeringar av felaktiga mätresultat vilket bl.a. innebär att vissa extremvärden strukits. Kommentar vattenanalys av droger i Gävle. Cannabis Under mätperioden 2013-2016 ligger medelvärdet på 29 normaldoser/1000 invånare. 2,9 % av befolkningen i Gävle har konsumerat en normaldos cannabis vilket motsvarar ca 2 800 personer. Doser/ 1000 invånare 80 60 40 20 0 2013 1 2013 2 2013 3 2013.4 2014 1 2014 2 2014 3 2014 4 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 Cannabis Cannabisvärdena varierar över mätperioden men visar på en långsam ökning under perioden 2013-2016. Konsumtionsminskningen 2014 sammanhänger med en tillfällig Spiceepidemi dokumenterad av polis och skola. Konsumtionsökningar inträffar vid varje julhelg 12

Jämförbara data 1700 personer (2 % av både män och kvinnor) självrapporterade cannabisanvändning senaste året (Folkhälsoenkäten 2014) vilket motsvarar 2 % av befolkningen (i nivå med riket). 6 340 personer hade använt cannabis någon gång i livet (lägre siffror än i riket). I gymnasiet årskurs 2 2013 hade 250 elever använt narkotika, huvudsakligen cannabis, nån gång och 124 senaste året. I högstadiet årskurs 9 2014 hade 60 ungdomar använt narkotika, huvudsakligen cannabis, en halvering sedan 2008. Nationellt ökar ungdomssiffrorna och Gävle ligger nu under riksnivå i årskurs 9. Senaste bedömningen av antalet tunga narkotikamissbrukare, baserad på tidigare UNOundersökningar, slutade på ca 600 narkotikamissbrukare. Helgkonsumtion - ett räkneexempel Under vår mätperiod har befolkningen konsumerat 2 825 normaldoser cannabis under mätdygnet. En beräknad normaldos för cannabis är 125 mg. Detta ger en toppkonsumtion på strax över 3,5 hg cannabis/dygn till ett gatuvärde av ca 35 tkr vid ett pris på 100 kr/gram. Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2015. Kokain Kokaindoserna varierar från 1 till 114 där toppen kom julhelgen 2015. 2014 har vi också höga siffror under julmätningen vilket skulle kunna förklaras av hemvändande julfirande ungdomar med avancerade drogvanor. Doser per 24 timmar 200 150 100 50 0 2013 1 2013 2 2013 3 2014 4 2014 1 2014 2 2014 3 2014 4 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 okain K Vad vi ser är bilden av framväxten av en kraftig ökning av kokainvärden i samband med julhelger. Från låga värden 2013 ser vi hur ökningen utvecklas under 2015 då en kokainmarknad etableras i Gävle. Denna utveckling bekräftas av narkotikapolisen som noterat ökade beslag av kokain i Gävle. 13

Här får Socialtjänst Gävle, och andra aktörer, en tidig indikation på ett växande problem och naturligtvis möjlighet att sätta in motkrafter i ett tidigt skede. Helgkonsumtion - ett räkneexempel Den högsta konsumtionen av kokain under mätperioden noterades under julhelgen 2015 då 144 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för kokain 100 mg. Detta motsvarar 14 gram kokain till ett värde av 12-13 t.kr vid ett gatupris på 900 kr/gram. Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2015. Amfetamin Under mätperioden 2013-2016 ligger medelvärdet på 1292 normaldoser eller 15 doser/1000 invånare. Doser/ 1000 invånare 40 30 20 10 0 2013 1 2013 2 2013 3 2013.4 2014 1 2014 2 2014 3 2014 4 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 Amfetamin Amfetaminmätningarna visar på två tydliga nivåer. Under perioden 2013 till höstmätningen 2014 ligger amfetaminvärdena på en stabil nivå för att sedan öka kraftigt till en ny nivå under slutet av 2014 och 2015. Detta sammanfaller med en dramatisk ökning av ADHD förskriven amfetamin i Gävle och länet. Ingen förändring av den illegala amfetaminmarkanden har noterats av berörda myndigheter och antalet beslag av illegal amfetamin har inte ökat. Konsumtionsökningen som vi tidigare noterat vid julhelger gäller även amfetamin. Bedömningen är att den illegala amfetaminmarknaden ligger kring 8 doser/1000 inv. och att de höjda värdena speglar den legala medicineringen. Helgkonsumtion Den högsta konsumtionen av amfetamin under mätperioden noterades under julhelgen 2015 då 3006 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för amfetamin/metamfetamin 30 mg. Den stora legala förskrivningen av amfetamin gör det svårt att beräkna den illegala marknaden. Vid höstmätningen 2013 var konsumtionen 8 normaldoser/1000 inv. totalt 647doser vilket motsvarar 19 gram amfetamin till ett värde av 4 750 kr vid gatupris av 250 kr/gram. Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2015. 14

Jämförbara data 420 personer (1 % av männen och under 1 % av kvinnorna) självrapporterade annan narkotikaanvändning än cannabis senaste året (Folkhälsoenkäten 2014), vilket motsvarar under 1 % av befolkningen (lägre än riket). oi2 370 personer, 1 680 män (5 %) och 690 kvinnor (2 %) hade använt annan narkotika än cannabis någon gång i livet (lägre siffror än i riket). Narkotikakonsumtion fördelat över veckodagar Medelvärden från 6 mätningar under en vecka i december 2015. Inkommen mängd avloppsvatten under 24 timmar har varit konstant kring 33 000 kbm och antalet inv. 84 242. Analysmetod baserad på EMCDDA principer och genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 4255 51 Kokain 51 <1 Amfetamin 1672 20 Mätningarna den aktuella decemberveckan visar på höga värden speciellt för cannabis. Samma mätning i Lund gav följande resultat: Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 4176 47 Kokain 112 1 Amfetamin 689 7 Normaldoser cannabis och amfetamin varje dag Doser/ 1000 invånare 100 80 60 40 20 0 Söndag Cannabis Amfetamin Fredag 15

Cannabiskonsumtionen varierar kraftigt under veckan med en helgkonsumtion på 7 349 normaldoser och lägsta dygnskonsumtion på 2 762 doser. Amfetaminkonsumtionen är mer jämnt fördelad över veckodagarna. Under mätveckan har befolkningen konsumerat 4 255 normaldoser cannabis per dygn. En beräknad normaldos är för cannabis är 125 mg. Detta ger en medelkonsumtion på strax över 5 hg cannabis/dygn till ett gatuvärde av ca 50 tkr vid ett pris på 100 kr/gram Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige Normaldoser före och efter reningsverket Vid två mätningar i december 2015 gjordes en droganalys av avloppsvatten som renats och alltså passerat reningsverket. Medelvärden från två mätningar i december 2015. Avloppsflödet/dygn har varierat från 28 393 till 29 286. Analysmetod baseras på EMCDDA principer och är genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Substans Normaldoser in Normaldoser efter Cannabis 5854 702 Kokain 144 124 Amfetamin (metamfetamin) 3006 27 Avloppsreningen minskat alltså mängden cannabis med ca. 88 % men en del cannabis fortsätter ut i Östersjön. Reningsverket har ingen märkbar effekt på kokain utan tar bara bort 14 % av preparatet och resten försvinner ut i havet. Avloppsreningen minskar mängden amfetaminpreparat rejält med ca. 99 % och obetydliga mängder fortsätter ut i Östersjön. 16

Resultat från mätningar 2015-2016 av droger i Sandviken Medelvärden från 5 mätningar 2015-2016 baserade på avloppsflödet i Sandviken. Avloppsflödet/dygn har varierat från 8 679 till 13 465 kbm och antalet invånare 25 000. Analysmetod baseras på EMCDDA principer och är genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 1142 28 Kokain 5 <1 Amfetamin (metamfetamin) 638 26 En beräknad normaldos är för cannabis 125 mg, amfetamin/metamfetamin 30 mg och kokain 100 mg. Kommentar vattenanalys av droger i Sandviken Cannabis Under mätperioden 2015-2016 ligger medelvärdet på 28 normaldoser/1000 invånare 2,8 % av befolkningen har konsumerat en normaldos cannabis vilket motsvarar ca. 700 personer. Doser/ 1000 invånare 80 60 40 20 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 Cannabis Under 2015 låg värdena för cannabis stabilt med en hög topp i julmätningen för att sedan minska under 2016. Jämförbara data 330 personer självrapporterade cannabisanvändning senaste året (Folkhälsoenkäten 2014), vilket motsvarar 2 % av befolkningen (i nivå med riket). I gymnasiet årskurs 2 2013 hade 60 elever använt narkotika, huvudsakligen cannabis, nån gång (lägre än i riket). 17

Helgkonsumtion - ett räkneexempel Under vår mätperiod har befolkningen konsumerat 1 142 normaldoser cannabis under mätdygnet. En beräknad normaldos för cannabis är 125 mg. Detta ger en toppkonsumtion på 1,4 hg cannabis/dygn till en gatuvärde av ca 14 t.kr. vid ett pris på 100 kr/gram. Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1 920 personer hade använt cannabis någon gång i livet (lägre siffror än i riket). Kokain Kokaindoserna varierar från 1 till 14 där toppen kom i samband med julhelgen 2015. Vid samtliga andra mätningar är antalet doser lågt. Denna höga nivå i julmätningarna skulle, precis som i Gävle, kunna förklaras av hemvändande julfirande ungdomar med avancerade drogvanor. Doser/ 1000 invånare 15 10 5 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 Kokain Vad vi ser är bilden av förmodligen början på en kokainanvändning med ökade värden i samband med julhelgen. Denna bild kompletteras av kokainbeslag och narkotikabrott hos missbrukare i Sandviken. Helgkonsumtion Den högsta konsumtionen av kokain under mätperioden noterades under julhelgen 2015 då 14 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för kokain 100 mg. 18

Amfetamin Under mätperioden 2015-2016 ligger medelvärdet på 638 normaldoser eller 26 doser/1000 invånare. Doser/ 1000 invånare 50 40 30 20 10 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 2016.1 Amfetamin Amfetaminmätningarna ligger på en stabil nivå förutom den kraftiga sänkningen i sista mätningen. En sänkning som är svår att förklara och kan vara ett rent mätfel. Den högsta konsumtionen av amfetamin under mätperioden noterades under julhelgen 2015 då 995 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för amfetamin/metamfetamin 30 mg. Den stora legala förskrivningen av amfetamin gör det svårt att beräkna den illegala marknaden. Jämförbara data 250 personer i Sandviken självrapporterade annan narkotikaanvändning än cannabis senaste året (Folkhälsoenkäten 2014), vilket motsvarar lite över 1 % av befolkningen (högre än riket). 1 050 personer hade använt annan narkotika än cannabis någon gång i livet (i nivå med riket). 170 personer hade använt annan narkotika än cannabis senaste månaden 19

Resultat från vattenanalys av droger i Söderhamn Medelvärden från 4 mätningar 2015 baserade på avloppsflödet i Söderhamn. Avloppsflöde/dygn 4 586 10 120 kbm och antalet invånare 14 500. Analysmetod baserad på EMCDDA principer och genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans/drog Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 118 18 Kokain 2 <1 Amfetamin (metamfetamin) 324 17 En beräknad normaldos är för cannabis 125 mg, amfetamin/metamfetamin 30 mg och kokain 100 mg. Kommentar vattenanalys av droger i Söderhamn Cannabis Under mätperioden 2015 ligger medelvärdet på 118 normaldoser/1000 invånare 1,8 % av befolkningen har konsumerat en normaldos cannabis vilket motsvarar ca 261 personer. Doser/ 1000 invånare 50 40 30 20 10 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 Cannabis Under 2015 var det stor variation på värdena för cannabis med en hög topp i julmätningen. Mätserien är kort och svår att analysera. Söderhamn deltog bara i vattenanalys av droger under 2015. Jämförbara data 230 personer i Söderhamn självrapporterade cannabisanvändning senaste året (Folkhälsoenkäten 2014), vilket motsvarar 2 % av befolkningen (i nivå med riket). 1 420 personer hade använt cannabis någon gång i livet (lägre siffror än i riket). 20

I gymnasiet årskurs 2 2013 hade 20 elever använt narkotika, huvudsakligen cannabis, nån gång (lägre än i riket). Helgkonsumtion - ett räkneexempel Under vår mätperiod har befolkningen konsumerat 118 normaldoser cannabis under mätdygnet. En beräknad normaldos för cannabis är 125 mg. Detta ger en toppkonsumtion på 14,8 gr cannabis/dygn till ett gatuvärde av ca 1 400 kr. vid ett pris på 100 kr/gram. Alla priser baseras på CAN-rapporten Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2015. Kokain Kokaindoserna varierar kraftigt från 0,2 till 5,2 där toppen kom i samband med julhelgen 2015. Vid samtliga andra mätningar är antalet doser lågt. Denna höga nivå i julmätningarna skulle, precis som i Gävle och Sandviken kunna förklaras av hemvändande julfirande ungdomar med avancerade drogvanor. Doser/ 1000 invånare 6 5 4 3 2 1 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 Kokain Vad vi ser är bilden kan vara början på en kokainanvändning med ökade värden i samband med julhelgen, då Söderhamn har avbrutit mätserien och det finns inga värden för 2016. Helgkonsumtion Den högsta konsumtionen av kokain under mätperioden noterades under julhelgen 2015 då 5 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för kokain är 100 mg. 21

Amfetamin Under mätperioden 2015 ligger medelvärdet på 324 normaldoser eller 17 doser/1000 invånare. Doser/ 1000 invånare 30 25 20 15 10 5 0 2015 1 2015 2 2015 3 2015 4 Amfetamin Amfetaminvärdena sjunker under året men ökar i den sista mätningen. Den kraftiga ökningen av ADHD förskriven amfetamin i länet ingår i värdena och utgör förmodligen en större del än det illegala amfetaminet. Ingen förändring av den illegala amfetaminmarkanden har noterats av berörda myndigheter och antalet beslag av amfetamin har inte ökat. Den högsta konsumtionen av amfetamin under mätperioden noterades i första mätningen 2015 då 702 normaldoser uppmättes. En beräknad normaldos är för amfetamin/metamfetamin 30 mg. Den stora legala förskrivningen av amfetamin gör det svårt att beräkna den illegala marknaden. Jämförbara data Söderhamn ingick i Umeå universitets studie 2013 och då noterades 15 doser/1000 inv. 460 personer, 320 män och 140 kvinnor, hade använt annan narkotika än cannabis någon gång i livet (Folkhälsoenkäten 2014), vilket är siffror i nivå med riket för kvinnor medan andelen män (7 %) är högst i länet och högre än i riket. 22

Resultat från mätningar i andra svenska kommuner Landskrona resultaten 2014-2015 Doser/1000 inv. 9 skånska kommuner 2015, doser/1000 inv. 23

Uppsala december 2015 Doser/1000 inv. Analysmetod baserad på EMCDDA principer och genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 5 259 52 Kokain 437 4 Amfetamin (metamfetamin) 1235 12 Kalmar november 2013 Doser/1000 inv. Analysmetod baserad på EMCDDA principer och genomförd av professor Olof Beck/dr Alex Christakopoulos, Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 4056 70 Kokain 12 < 1 Amfetamin (metamfetamin) 566 9 Helsingborg 2012 Dygn, doser/1000 inv Substans Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 22 Kokain 4 Amfetamin 29 Substans Normaldoser Cannabis 10 700 Kokain 320 Amfetamin (metamfetamin) 1340 24

Hässleholm 2013 Dygn, normaldoser och doser/1000 inv. Substans Normaldoser Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 3 228 88 Kokain 22 < 1 Amfetamin (metamfetamin) 484 16 Stockholm februari 2014 Substans Normaldoser/ 1000 inv. Cannabis 66 Kokain 2 Visby v. 24-33 sommaren 2013 Normaldoser totalt hela mätperioden. Substans Normaldoser Cannabis 48 847 Kokain 161 Amfetamin (metamfetamin) 765 25

Referenser och kontaktuppgifter EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction). Insights nr 9 : Analys av illegala droger i avloppsvatten. En ny övervakningsstrategi möjligheter och begränsningar. Assessing illicit drugs in wastewater 2008. Perspectives on drugs Wastewater analysis and drugs: a European multi-city study Testing the waters konferens maj 2013 kring droganalys av avloppsvatten Addiction research report 2014 Christofer Ort el al; Spatial differences and temporal changes in illicit drug use in Europe quantified by wastewater analysis. Analys av avloppsvatten i 42 städer och 21 länder med en total befolkning på nästan 25 miljoner. 42 Europeiska städer, bland andra Stockholm, Göteborg och Umeå. Oslo studie 2012 Comparing illicit drug use in 19 European cities through sewage analysis 2012 Vattenanalys i 19 europeiska städer. Science feb.- 2014. Marcus Östman et al; A snapshot of illicit drug use in Sweden acquired through sewage water analysis. Droger i avloppsvatten Rapport från konferens 150324. Karolinska Universitetssjukhuset. CAN-rapport 156 Narkotikaprisutvecklingen i Sverige 1988 2015. Samällsmedicin Region Gävleborg Folklhälsoenkäten 2014 Skolelevsundersökningar 2013 och 2014 Kontaktuppgifter Socialtjänst Gävle Johnny Gustavsson 070 414 08 95 johnny.gustafsson@gavle.se Sven Persson 070 3206158 sven.i.persson@bredband.net Karolinska Universitetssjukhuset Alex Christakopoulus 08 58583441 alexandros.christakopoulus@karolinska.se 26

Länsstyrelsens rapporter 2017 2017:1 Fiberbankar i Norrland - metoder för efterbehandling av fibersediment samt sammanställning av gränsvärden för förorenat sediment 2017:2 Uppföljning av Gävleborgs län klimat- och energimål - Resultat fram till 2016 2017:3 Hur mycket narkotika finns det i avloppsvattnet i Gävleborg? En rapport om avloppsanalyser i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2017:3 ISSN: 0284:5954 Borgmästarplan, 801 70 Gävle, tel 010-225 10 00 www.lansstyrelsen.se/gavleborg