LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND

Transkript

1

2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Regeringen har satt upp ett mål om att inom en generation sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Regeringen har inom ANDT-politiken som ett övergripande mål, att verka för Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol. Det regionala ANDT-rådet beslutade att en förutsättning för att arbeta mot det övergripande målet, är att veta hur stor omfattning narkotikabruket har i länet. Det pågår olika former av mätningar och under 2014 väcktes en nyfikenhet kring om det är möjligt att komplettera dessa med mätningar av narkotikaspår i avloppsvatten. När vi nu har resultaten kan vi se att de visar spår av narkotika i samtliga länets kommuner, de små kommunerna är inte alltid de som har lägst siffror. De olika preparaten är spridda i olika omfattning över länet, cannabis visar högst siffror i några av kommunerna i östra länsdelen medan amfetamin gav störst utslag i ett par av kommunerna i väster. Kokainet gav högst resultat i de två största kommunerna. Sammantaget ger resultaten anledning för alla kommuner att analysera sina provsvar och hur kommunerna i samverkan med andra myndigheter kan arbeta för att minska narkotikabruket. Länsstyrelsen vill tacka den arbetsgrupp som genomfört kartläggningen och ett speciellt tack riktas till Christina Rydh miljöingenjör i Norrköpings kommun som bidragit med sina kunskaper men också bistått övriga kommuner i den praktiska hanteringen av proverna. Elisabeth Nilsson Landshövding Lotta Hjalmarsson Österholm Länssamordnare för det ANDT-förebyggande arbetet POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

3 INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD ARBETETS GÅNG... 6 PROVTAGNING VID TRE TILLFÄLLEN... 7 YTTERLIGARE PROVTAGNING I NORRKÖPING... 8 PROVTAGNING AV UTGÅENDE VATTEN FAKTA CANNABIS, AMFETAMIN OCH KOKAIN OM MIG SÅ HÄR SVARAR ÖSTERGÖTLANDS UNGDOMAR PÅ FRÅGOR OM EGET NARKOTIKABRUK NARKOTIKAFRÅGOR MED KÖNSUPPDELNING PÅ LÄNS- OCH KOMMUNNIVÅ LÄNSNIVÅ HAR DU NÅGON GÅNG ANVÄNT NARKOTIKA? KOMMUNNIVÅ HAR DU NÅGON GÅNG ANVÄNT NARKOTIKA? RESULTAT JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER UTVÄRDERING REFLEKTION OCH REKOMMENDATIONER FRAMTID BILAGA 1 Brev till kommunstyrelsen i länets kommuner BILAGA 2 Instruktion provtagning narkotikarester i avloppsvatten 3

4 Det regionala ANDT-rådet erbjöd samtliga länets kommuner att delta i mätningar av narkotikaspår i avloppsvatten under Tolv av länets kommuner beslutade att delta. Tre provtillfällen arrangerades och analyserna genomfördes av Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Mätningarna säger inget om hur många som använder narkotika i respektive kommun, mätningarna kan endast visa hur många mikrogram/kubikmeter vatten, totalt antal doser och doser per invånare som finns i avloppsvattnet. Det innebär att det inte heller går att utläsa något om ålder eller kön på användarna. Det mätningarna visar är att det finns spår av narkotika i samtliga deltagande kommuners avloppsvatten, vanligast förekommande är cannabis men även spår av amfetamin, vilket återfinns i varierande omfattning i samtliga kommuner. När det gäller kokain finns det ett par kommuner som inte visar några spår av detta i sitt avloppsvatten. Mätningarna kan användas som komplement till andra kartläggningar och tillsammans kan dessa ge en bild av hur narkotikasituationen är i kommunen. Denna kartläggning visar att det finns bruk av narkotika i samtliga kommuner och därmed bör alla kommuner göra insatser för att nå det nationella och regionala övergripande målet Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. 4

5 Regeringen har under våren 2016 beslutat att om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) gällande perioden Det övergripande målet är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. När det gäller narkotika finns det kunskapsluckor om hur stort missbruket är. Enligt Folkhälsomyndighetens folkhälsodatabas har två procent av kvinnorna i riket använt cannabis, i Östergötland var andelen en procent. Bland männen var andelen både i riket och i länet tre procent. Under senaste året har det pågått en debatt om den ökade narkotikarelaterade dödligheten och dess orsaker. Sverige har en ökande narkotikadödlighet vilket är oroande och måste tas på största allvar. I länet finns ett regionalt ANDT-råd som verkat sedan Det leds av Landshövdingen och i övrigt finns representation från Polismyndigheten, Region Östergötland och fyra av länets kommuner. Det regionala ANDT-rådet diskuterade redan vid sitt första möte hur stor narkotikakonsumtion vi har i Östergötland och om det på något sätt går att mäta. Under perioden genomförs därför en ungdomsenkät i länets kommuner, Om mig. Enkäten är ett samarbete mellan Region Östergötland, länets kommuner och Länsstyrelsen Östergötland. Elever i grundskolans årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet besvarar enkäten och svarsfrekvensen har varit mycket god. Ett av de områden som undersökts är elevernas narkotikaerfarenheter. I regionala ANDT-rådet beslutades det att verka för en kartläggning av det kända narkotikamissbruket. Region Östergötland beslutade att under perioden utveckla en enkät där socialtjänst, polis, beroendevård, ungdomsmottagningar med flera besvarar bland annat hur många klienter/patienter de mött under en tremånadersperiod och vilka preparat som missbrukas. I det arbetet samverkar Region Östergötland, polisen, Länsstyrelsen och länets kommuner väcktes intresset för att genomföra mätningar av narkotikaspår i avloppsvatten och Norrköpings kommun genomförde ett antal provtagningar med stöd av personal från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Tillvägagångssättet presenterades vid ett möte med regionala ANDT-rådet och vid ett seminarium. Dessa provtagningar väckte stort intresse och det regionala ANDT-rådet beslutade att erbjuda länets kommuner att delta i en gemensam insats under Sammantaget borde dessa tre olika mätningar kunna ge en mera fyllig bild av nuläget i länet och därmed också bidra till en utveckling av tidiga insatser, stöd, vård och behandling. Syftet med avloppsvattenanalyserna är att ta fram användning av cannabis, amfetamin och kokain på befolkningsnivå. 5

6 Länssamordnaren för det ANDT-förebyggande arbetet bildade en arbetsgrupp med bred representation: Christina Rydh, Norrköping Vatten och Avfall, Norrköpings kommun Petra Isaksson, Norrköpings kommun Camilla Johansson, Tekniska verken i Linköping, Linköpings kommun Anders Netin, Linköpings kommun Sofie Palmquist, Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen Östergötland Caroline Amundsson, Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Östergötland Lotta Hjalmarsson Österholm, Enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Östergötland Arbetsgruppen förde strategiska och praktiska diskussioner. Datum för proven fastställdes och en enkel manual skrevs. Syftet med avloppsvattenanalyserna är att ta fram droganvändning på befolkningsnivå. Metoden som valdes har arbetats fram av Karolinska sjukhuset i Huddinge och baseras på mätningar av halten nedbrytningsprodukter från ämnen som utsöndras i droganvändarnas urin och som via avloppssystemet transporteras till reningsverket. Efter olika beräkningar kan de mängder narkotika och dess metaboliter som förs in i systemet användas som ett mått på konsumtionen. Detta innebär att massflöden av drogernas nedbrytningsprodukter i urinen undersöks för att beräkna epidemiologiska data, dvs. omfattningen av drogkonsumtionen i befolkningen. Det finns flera studier på vattenanalys av droger i Europa och en manual från EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) med en rekommenderad standard för hur droganalys av avloppsvatten skall genomföras tillskrev Landshövding Elisabeth Nilsson samtliga länets kommunstyrelser med en förfrågan om kommunen önskade delta i ett utvecklingsarbete gällande kartläggning av spår av narkotika i avloppsvatten. Samtidigt informerades ansvariga vid de lokala reningsverken och de lokala preventionssamordnarna eller motsvarande i länets kommuner. Tolv av länets tretton kommuner svarade att de önskade delta i ett gemensamt utvecklingsarbete. Brevet till kommunstyrelserna finns i bilaga 1. En plan för 2016 med tre provtagningar i respektive kommun av inkommande avloppsvatten till reningsverket vid tre specifika helger i april, maj och augusti 2016 som 72-timmars helgprov fastställdes. Arbetsgruppen tog beslutet att samtliga tre provtagningar skulle genomföras och därefter skulle resultaten utvärderas och redovisas i en kort rapport och vid ett seminarium den 18 november När arbetet påbörjats kom ett besked från Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge att de inte kunde fortsätta att genomföra analyserna, vilket föranledde en oro för hur planerad provserie skulle kunna fullföljas. Efter en del kontakter lovade de att analysera planerad provserie. 6

7 Arbetsgruppen beslutade om tre provtagningar för att få en bild av hur mycket cannabis, amfetamin och kokain det finns i avloppsvattnet. Analys av cannabis, amfetamin och kokain utfördes av Karolinska sjukhuset i Huddinge. Instruktion provtagning narkotikarester i avloppsvatten gick ut till dem som skulle genomföra provtagningarna och sända in proverna, bilaga 2. 1:a provtagningen: start fredag 22/4 kl. 08 och stopp måndag 25/4 kl. 08 1,2 2:a provtagningen: start fredag 27/5 kl. 08 och stopp måndag 30/5 kl. 08 1,3 3:e provtagningen: start fredag 26/8 kl. 08 och stopp måndag 29/8 kl Kommentarer provtagningar: 1. Provtagningen utfördes under 72 timmar, men kunde startas och stoppas vid annan tidpunkt om det passade bättre. 2. Provtagningen misslyckades i Åtvidaberg, prover togs fredag 13/5 kl måndag 16/5 kl Provtagningen misslyckades i Boxholm, prover togs fredag 10/7 kl måndag 13/7 kl. 08. I andra kommuner som analyserat cannabis, amfetamin och kokain har provtagningen utförts under ett dygn (24 timmar) och inte under en helg som vid dessa provtagningar. Syftet med att välja en längre provtagningstid (72 timmar) var dels att substansen skulle passera genom kroppen och dels att avloppsvatten från reningsverkets hela upptagningsområde skulle hinna komma fram till reningsverket under provtagningsperioden. Vid första provtagningstillfället uppstod en del logistikproblem varför en samordning av försändelserna har utvecklats under året. Resultatet redovisas i mikrogram/kubikmeter (µg/m 3 ), totalt antal doser per 72 timmar samt doser per invånare och 72 timmar. För beräkning av resultat lämnades uppgifter om totalt flöde under provtagningsperioden (72 timmar) samt om antalet anslutna personer till reningsverket. För att kunna jämföra resultaten med andra kommuner har antalet doser per invånare och 72 timmar räknats om till doser per invånare och 24 timmar. Viktigt att notera: När resultaten räknats fram har man utgått från antalet anslutna personer till respektive reningsverk och inte från antalet kommuninvånare. Se nedanstående tabell. 7

8 Tabell 1: Antalet personer anslutna till reningsverken Boxholm Finspång Kinda, Kisa Kinda, Rimforsa Kinda, Horn 700 Linköping Mjölby Motala Norrköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Den dos en person beräknas lämna via urin beräknas av Karolinska sjukhuset i Huddinge till cannabis 125 mg, kokain 100 mg och amfetamin (+ metamfetamin) 30 mg. Förutom de nämnda mätningarna i länet har det även tagits prov under perioden fredag 1/7 kl. 08 måndag 4/7 kl. 08. Under detta provtillfälle pågick Bråvallafestivalen i Norrköping. Mätningarna visade inga nämnvärda skillnader mot de andra provtillfällena när det gäller cannabis och amfetamin, däremot sågs en ökning gällande kokain. Diagram 1: Norrköping, kokain i avloppsvatten 8

9 Vid det första provtagningstillfället tog Linköpings och Norrköpings kommun även prov på utgående vatten från reningsverken för att se om de narkotiska preparaten som analyserades i inkommande vatten reducerades i reningsverket. Resultaten visade att halten av cannabis och amfetamin reducerades med procent i både Linköping och Norrköping. Resultaten tyder på bra reduktion i reningsverken. Däremot är reduktionen av kokain lägre, ca 45 procent. 9

10 Cannabis är samlingsnamn för narkotiska preparat, bl.a. hasch och marijuana, som utvinns från hampaväxten Cannabis Sativa. Växten innehåller bland annat ämnet THC som ger upphov till ruset. Cannabis är den vanligaste narkotikasorten i Sverige och all hantering av cannabis är kriminaliserad. Cannabis röks vanligtvis vilket gör att personen snabbt får en rusupplevelse. Ruset varar olika länge beroende på hur drogen används men som mest i ca tre timmar om det svalts. Vid rökning brukar ruset upplevas som mest intensivt inom minuter för att sedan gradvis försvinna. Cannabis påverkar hjärnan i hög grad, särskilt de så kallade "kognitiva funktionerna" som minne, uppmärksamhet, koncentration, analys- och planeringsförmåga. Den som är påverkad av cannabis kan ha svårt att lära sig nya saker, svårt att formulera sig förståeligt, problem att behålla uppmärksamhet och att delta i samtal. Vid upprepat intag av cannabis kan man få mer långvariga nedsättningar av hjärnans kognitiva funktioner vilket ofta kan mätas i upp till flera veckor efter senaste användningstillfället. Amfetamin är ett centralstimulerande medel som tillverkas på kemisk väg. Amfetamin intas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras. Amfetamin användes först som läkemedel mot astma då det vidgar luftrören. Idag är användning av medicinsk amfetamin i många länder endast tillåten för behandling av ADHD och narkolepsi. Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas att gången blir svajig och rörelserna ryckiga. Personer som har missbrukat amfetamin länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer, ångest, psykos och vanföreställningar. Kokain är centralstimulerande och framställs från kokabuskens blad. Kokain sniffas oftast eftersom det vanligen förekommer i pulverform. Pulvret kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som man röker. Likt amfetamin tar även kokain bort hungerkänslorna och långvarigt missbruk leder ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att gången blir svajig och rörelserna ryckiga. Typiska tecken vid kronisk kokainsniffning, när man använder ofta, är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. För den som injicerar kokain, ökar risken för både överdosering och infektioner. Infektioner får man för att man sticker fel och att man använder orena tillbehör, till exempel nålar. De som har missbrukat kokain länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och misstänksamhet. Man kan också få delirium, men det är ovanligt. Det börjar med olika typer av vanföreställningar och ångest och kan leda till psykoser och bör behandlas på sjukhus. Källa: 10

11 Under perioden genomförs en ungdomsenkät i länets skolor årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. Bland många frågeområden svarar eleverna på några om sin erfarenhet av narkotika. Detta är ett samlat resultat av svaren från båda dessa årskurser från Källa: Ungdomsenkäten Om mig, 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 95% 93% 2% 2% 3% Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 5% Diagram 2: Fråga Har du någon gång använt narkotika? svar på länsnivå årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. 81% 7% 12% Tjej, n=2914 Kille, n=2730 Annan könsidentitet, n=100 94% 3% 4% Totalt, n=

12 Tabell 2: Fråga Har du någon gång använt narkotika? svar på kommunnivå årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Kommun % Boxholm, n=56 Nej 100 Ja, en gång 0 Ja, flera gånger 0 Kinda, n=89 Nej 98,9 Ja, en gång 1,1 Ja, flera gånger 0 Linköping, n=2365 Nej 92,8 Ja, en gång 3,1 Ja, flera gånger 4,1 Mjölby, n=383 Nej 93,5 Ja, en gång 3,4 Ja, flera gånger 3,1 Motala, n=539 Nej 95 Ja, en gång 2,4 Ja, flera gånger 2,6 Norrköping, n=2115 Nej 92,8 Ja, en gång 2,6 Ja, flera gånger 4,6 Söderköping, n=178 Nej 94,4 Ja, en gång 2,2 Ja, flera gånger 3,4 Vadstena, n=77 Nej 94,8 Ja, en gång 1,3 Ja, flera gånger 3,9 Valdemarsvik, n=28 Nej 96,4 Ja, en gång 0 Ja, flera gånger 3,6 Ydre, n=32 Nej 100 Ja, en gång 0 Ja, flera gånger 0 Åtvidaberg, n=161 Nej 92,5 Ja, en gång 3,7 Ja, flera gånger 3,7 Ödeshög, n=40 Nej 100 Ja, en gång 0 Ja, flera gånger 0 12

13 Resultat från tre provtagningar av cannabis, amfetamin och kokain i avloppsvatten redovisas per kommun och provtillfälle, dels i tabell och dels i diagram. I tabellen redovisas även medelvärdet av tre provtagningar. Resultaten redovisas som doser per invånare och 24 timmar. I tabell och diagram används provbenämningen; prov 1, prov 2 och prov 3. Prov 1: provtagning april (Åtvidaberg maj) Prov 2: provtagning maj (Boxholm juli) Prov 3: provtagning augusti Tabell 3: Cannabis, kokain och amfetamin i avloppsvatten Kommun/reningsverk Doser per invånare/ 24 h prov Cannabis Kokain Amfetamin Boxholm , , ,3 3 Medelvärde 17 0,3 4 Finspång , , ,2 21 Medelvärde 32 0,2 15 Kinda, Kisa , , ,1 2 Medelvärde 27 0,0 2 Kinda, Rimforsa , , ,0 3 Medelvärde 32 0,0 3 Kinda, Horn 1 3 0, , ,0 11 Medelvärde 14 0,0 7 Linköping , , ,7 15 Medelvärde 28 0,6 14 Mjölby , , ,3 42 Medelvärde 22 0,

14 Motala , , ,3 24 Medelvärde 36 0,3 29 Norrköping , , ,0 12 Medelvärde 46 0,8 9 Vadstena , , ,5 4 Medelvärde 13 0,2 6 Valdemarsvik , , ,2 1 Medelvärde 62 0,1 1 Ydre , , ,0 18 Medelvärde 23 0,0 10 Åtvidaberg , , ,1 6 Medelvärde 30 0,1 5 Ödeshög , , ,4 12 Medelvärde 17 0,4 9 Diagram 3: Cannabis i avloppsvatten 14

15 Diagram 4: Kokain i avloppsvatten När resultat saknas har inte kokain påvisats. Diagram 5: Amfetamin i avloppsvatten 15

16 Linköping och Norrköpings resultat har jämförts med tre andra kommuner som analyserat cannabis, amfetamin och kokain i avloppsvatten. Tabell 4: Linköping och Norrköping jämfört med andra kommuner Kommun Provperiod Antal prov Anslutna personer Gävle Linköping Norrköping Uppsala Växjö Diagram 6: Linköping och Norrköping jämfört med andra kommuner, cannabis i avloppsvatten 16

17 Diagram 7: Linköping och Norrköping jämfört med andra kommuner, kokain i avloppsvatten Diagram 8: Linköping och Norrköping jämfört med andra kommuner, amfetamin i avloppsvatten 17

18 Mätningarna säger inget om hur många som använder narkotika i respektive kommun, mätningarna kan endast visa hur många doser per invånare som finns i avloppsvattnet. Det innebär att det inte heller går att utläsa något om ålder eller kön på användarna. Det mätningarna visar är att det finns spår av narkotika i samtliga deltagande kommuners avloppsvatten, vanligast förekommande är cannabis men även spår av amfetamin, vilket återfinns i varierande omfattning i samtliga kommuner. När det gäller kokain finns det ett par kommuner som inte visar några spår av detta i sitt avloppsvatten. Vid utvärderingen av resultaten har medelvärdet av tre mätningar använts. Mätningarna visar att det finns vissa svängningar i resultaten från olika tillfällen, till exempel att Valdemarsvik har högst andel doser cannabis i samtliga mätningar och därefter kommer Norrköping. Mätningarna visar att andelen amfetamindoser är högst i Motala och Mjölby vid samtliga mätningar. Cannabis visar flest dosanvändningar per invånare i en av länets minsta kommuner, Valdemarsvik. Omräknat till antal doser i kommunen innebär det att 167 doser konsumeras per dygn i Valdemarsvik. Tidigare kartläggningar har visat att även tobaksbruket bland invånare i kommunen är högt och det finns ett samband mellan cannabisbruk och tobaksbruk. I länets två största kommuner, Linköping och Norrköping, blir det faktiska antalet doser per dygn i Linköping ca och i Norrköping ca 6 000, vilket innebär att det finns en stor grupp som konsumerar cannabis och som med all sannolikhet är helt okänd för myndigheterna. Kokain är det preparat som uppmätts i lägst doser i samtliga länets kommuner. Inga spår av kokain har funnits i Kisa, Rimforsa och Horn i Kinda kommun samt i Ydre. Även om doserna är så låga som 0,6 eller 0,8 per invånare så blir det totala antalet doser i de största kommunerna, Linköping och Norrköping 84 doser/dygn respektive 105 doser/dygn, vilket inte är försumbart. Amfetamin finns det spår av i samtliga deltagande kommuners avloppsvatten. Störst andel doser är uppmätta i Mjölby och Motala, 662 doser/dygn respektive 922 doser/dygn. Dessa mätningar kan ge indikationer om att det kan behövas olika insatser i olika delar av länet både vad gäller vård och behandling men också gällande polisens prioriteringar. Arbetsgruppen rekommenderar att uppgifterna i denna rapport används tillsammans med den narkotikakartläggning som genomförts i länet under våren 2016 och kompletterar den med uppgifter från ungdomsenkäten Om mig för en mera heltäckande bild. Likaså rekommenderas en viss försiktighet med slutsatser utifrån materialet men det kartläggningen visar är ändå ett omfattande bruk av narkotika i länet och att det bör tas på största allvar. 18

19 Fortsatta insatser är nödvändiga för att fortsatt behålla en negativ inställning till narkotikabruk bland ungdomar men också bland deras föräldrar och hos professionella som möter ungdomar. För detta krävs till exempel ökad kunskap om narkotika hos föräldrar och skolans personal och kunskap om hur man möter ungdomar i narkotikafrågor. Genom att arbeta medvetet med tobaksförebyggande insatser kan man kanske minska även cannabiskonsumtionen. Det är angeläget att finna former för att tidigt möta ungdomar som har provat narkotika vid enstaka tillfällen, dessa insatser behöver finnas i nära anslutning till de orter där ungdomarna bor. Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst samt andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickor och pojkars specifika förutsättningar och behov. Insatser i samverkan för att arbeta förebyggande mot narkotikabruk i nöjeslivet behöver utvecklas. Kokain brukar karaktäriseras som en partydrog och det finns anledning att utveckla samarbetet mellan nöjesarrangörer, polis och kommuner, en metod som används på flera håll i landet är Krogar mot knark. Tillgänglighetsbegränsande insatser behöver stärkas till exempel samverkan kring arbetet mot illegal handel av narkotika, nya psykoaktiva substanser över internet behöver utvecklas. Viktigt att länets kommuner fortsätter att nogsamt följa utvecklingen av narkotikabruket, för att det ska bli användbart behöver den här typen av kartläggningar kompletteras med mera djupgående studier av vilka som använder narkotika, hur bruket ser ut, vilka åldrar etc. Samverkan mellan myndigheter, ideella organisationer, nöjesaktörer, ungdomar, föräldrar med flera är nödvändigt. 19

20 Efter genomförda mätningar under 2016 lämnar arbetsgruppen nu resultaten till det regionala ANDT-rådet och de medverkande kommunerna i länet för att använda som en del i en samlad kartläggning gällande narkotikamissbruket i länet. Det bör också fattas beslut om huruvida dessa mätningar ska fortsätta och hur de ska utvecklas i framtiden. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har meddelat att de inte längre kommer att utföra analyserna och hänvisar i stället till annat laboratorium. Arbetet med mätningarna av avloppsvatten är under utveckling och bör fortsatt följas för att se hur det kan användas som metod. Resultaten vi har nu kan användas som en indikation på hur omfattande missbruket är men måste kompletteras med andra mätningar. Mätningarna visar att det finns bruk av narkotika i samtliga kommuner och därmed bör alla kommuner göra insatser för att nå målet med Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. 20

21 Enheten för social hållbarhet Information sid 1 (2) Till Kommunstyrelsen i länets kommuner Narkotikautvecklingen i Östergötland Länsstyrelsen har ett samordnande ansvar för att stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken(alkohol, narkotika, dopning och tobak) i länet, som ett led i det arbetet har det regionala ANDT-rådet diskuterat hur narkotikautvecklingen på olika sätt kan följas. Under perioden genomförs årliga enkätundersökningar bland elever i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet där bland annat eventuell narkotikaerfarenhet kartläggs. En större kartläggning av det kända missbruket kommer att genomföras under 2016 av länets kommuner, Polismyndigheten och Region Östergötland. Utveckling av metoder för detta ska pågå under perioden Under 2015 har Norrköpings kommun varit pilotkommun för att prova att spåra narkotika i avloppsvatten. Metoden är utvecklad av Karolinska institutet och används av flera kommuner i landet. Spår av narkotika i avloppsvatten Det regionala ANDT-rådet har givit en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram en beskrivning av hur en mer omfattande kartläggning av narkotikaspår i avloppsvatten i länets kommuner skulle kunna genomföras. Arbetsgruppen har haft representation från VAsidan i Norrköping och Linköping, preventionssamordnare i Linköping och Norrköping samt från miljöskyddsenhet- och enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen Östergötland. En dialog har förts med flera av länets kommuner och det har uttryckts ett intresse för att utveckla ett gemensamt förfaringssätt. Regionala ANDT-rådet föreslår som ett försök ett provtagande i länets kommuner under 2016, se bifogad instruktion. Provtagning skulle förslagsvis kunna ske vid tre helger under 2016, resultaten presenteras sedan gemensamt i en rapport och vid ett seminarium under november Därefter beslutas om eventuell fortsättning. Om kommunen önskar vara delaktig i detta utvecklingsarbete innebär det dels att genomföra provtagning lokalt, dels att ansvara för och bekosta transport och analys vid dessa tre tillfällen. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: LINKÖPING Östgötagatan E-POST: WWW: ORGANISATIONSNUMMER: ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland

22 sid 2 Anmäl er kommuns intresse av att delta 3 mars 2016 till: Lotta.hjalmarsson-osterholm@lansstyrelsen.se Praktisk information kan fås av: Christina Rydh, Norrköpings kommun, Camilla Johansson, Linköping kommun, Regionala ANDT-rådet Elisabeth Nilsson Landshövding

23 INSTRUKTION PROVTAGNING NARKOTIKARESTER I AVLOPPSVATTEN Provtagning och provhantering Provtagning av inkommande avloppsvatten till reningsverket vid tre specifika helger i april, maj och augusti 2015 som 72 timmars helgprov, fredag-söndag (start fredag kl 08 och uttag måndag kl 08). Provet förvaras i kylskåp under hela provtagningsperioden. Flödesproportionell provtagning, provuttag minst var 10:e minut. Om flödesproportionell provtagning inte är möjlig tas tidsproportionellt prov var 10:e minut. Provvolymen kan behöva justeras för att tre dygn ska få plats provtagningskärlet. En liter prov behövs för analysen, men två liter tas ut så det finns ett reservprov om något går fel (provet kommer bort på vägen till laboratoriet eller analysen misslyckas). Proven fryses i 1-liters plastflaskor och förvaras frysta tills det är dags att skicka iväg för analys. Provtagningsdatum 1:a provtagningen: start fredag 22/4 kl 08 och stopp måndag 25/4 kl 08 2:a provtagningen: start fredag 27/5 kl 08 och stopp måndag 30/5 kl 08 3:e provtagningen: start fredag 26/8 kl 08 och stopp måndag 29/8 kl 08 Om det inte fungerar den aktuella helgen får provtagningen göras annan helg i anslutning till planerad helg. Analys Analys av cannabis, kokain och amfetamin utförs vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Resultatet redovisas i µg/m 3, doser per 72 timmar och doser per invånare. Därför behöver uppgifter om totalt flöde under provtagningsperioden (72 timmar) och antalet anslutna personer till reningsverket lämnas med provet till laboratoriet. Analyskostnad Kostnaden per prov är kr exkl moms. Ytterligare substanser kan tillkomma under året och i så fall höjs priset något. En liter prov skickas fryst, väl paketerat med kylklampar (går att tillverka egna genom att frysa vatten i dubbla fryspåsar) för att provet inte ska tina på vägen till laboratoriet. Om egentillverkades kylklampar används är det extra viktigt att packa väl för att minska risken för läckage. Lämpligen fordras en kartong med en sopsäck, prov och frysklampor läggs i + isolermaterial (frigolit eller bubbelplast) och gärna även annat absorberande material, exempelvis tidningspapper som suger upp eventuell kondens och läckage. Bifogad följesedel fylls i och skickas med provet till laboratoriet på följande adress: Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Farmakologiska Laboratoriet Missbruksenheten; C2-71 Att: Alex Christakopoulos eller Tommy Terzuoli Hälsovägen HUDDINGE Kontaktuppgifter Alex: Via telefon enligt turordning: 1: , 2: , 3: alexandros.christakopoulos@karolinska.se Meddela Alex via mail när provet är på väg Kontaktuppgifter laboratoriet: via kundtjänst , farmakologi@karolinska.se Vid frågor om provtagning och provhantering kontaktas: Christina Rydh eller Camilla Johansson

24 21